Vilken betydelse har det för rätten till arv om ett halvsyskon är bortadopterat eller inte?

2019-01-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har en halvbror och vet inte om han står som arvinge till min far eller om han blev bortadopterad som liten?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vilken betydelse det har ur arvssynpunkt om din halvbror är bortadopterad eller inte.Vem som står registrerad som far eller vårdnadshavare för en viss person kan man kontrollera genom att ringa till folkbokföringen på Skatteverket. Telefonnumret dit är 0771-567 567. I vissa fall är uppgifter om adoption belagda med sekretess, vad som gäller i din brors eventuella adoptionsfall får du reda på av handläggaren på Skatteverket.Om din bror är bortadopteradOm din halvbror är bortadopterad har han ingen arvsrätt efter din far, om det inte finns ett testamente där din far har gjort honom till arvinge. Detta beror på att man som bortadopterad i lagens mening är barn till sina adoptivföräldrar och inte sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § föräldrabalken). Den legala arvsrätt som barn har efter sina föräldrar flyttar alltså med adoptionen till adoptivföräldrarna. Om din bror inte är bortadopteradÄr din bror inte bortadopterad har han, precis som du, arvsrätt efter er far enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), där det står att arvet efter en avliden person ska delas lika mellan dennes bröstarvingar (barn). Om viss del av arvet har testamenterats bort av den avlidne har bröstarvingarna rätt att i alla fall utkräva sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Kan man säga upp ett tidsbestämt hyresavtal i förtid om privatuthyrningslagen är tillämplig?

2018-12-29 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, om man hyr ut rum i en villa är det en respektive tre månaders uppsägningstid enligt privathuthyrningslagen. Vad gäller för uppsägningstid om man hyr ut tidsbegränsat t ex en månad? Ett tidsbegränsat kontrakt behöver väl inte sägas upp, men om någon av parterna trots detta vill frånträda kontraktet i förtid.Finns det någon kortaste tid för hyreskontrakt eller kan man t ex hyra ut en vecka och förnya kontraktet veckovis?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dels undrar vilken uppsägningstid som gäller om ena parten vill säga upp ett tidsbestämt hyresavtal i förtid, dels om det finns någon generell minimitid för ett hyresavtal. Uppsägning av tidsbestämt hyresavtal i förtidOm det är en privatperson som äger villan och inte hyr ut den som näringsverksamhet blir, precis som du skriver, lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) tillämplig på hyresförhållandet (1 § privatuthyrningslagen). Bestämmelserna i lagen är tvingande till hyresgästens fördel, avtalsvillkor som ger hyresgästen sämre rätt än vad lagen stadgar är alltså ogiltiga, enligt 2 § privatuthyrningslagen.Huvudregeln är att ett tidsbestämt hyresavtal upphör att gälla vid hyrestidens slut (3 § första stycket privatuthyrningslagen). Enligt nästa mening i samma bestämmelse får dock avtalet sägas upp före denna tidpunkt. Enligt paragrafens andra stycke får hyresvärden, utan att hyresrätten är förverkad, säga upp hyresavtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen, om inte en längre uppsägningstid har avtalats. Detta gäller både när hyrestiden är bestämd och obestämd. Hyresgästen får enligt samma stycke säga upp hyresavtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen. Nu nämnda regler om uppsägning i förtid får alltså ingen verkan om man bestämt hyrestiden till en månad, som du skriver i din fråga, eftersom hyrestiden då hinner ta slut innan tidsfristerna i 3 § privatuthyrningslagen har löpt ut. Minimitid för hyresavtalDet finns ingen lagstadgad minimigräns för hur lång en tidsbestämd uthyrning får vara.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Vart går gränsen mellan en inneboende och en andrahandshyresgäst?

2018-12-29 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag har en tvårumslägenhet i Stockholm som jag haft i 20 år. Jag är inte där mer än någon gång i halvåret numera. Vi kommer att flytta dit i framtiden hoppas jag och vill inte släppa kontraktet. Hyra ut i andra hand får man inte enligt ägaren. Kan man låsa ett av rummen för att skydda egna saker och ha en inneboende även om hyresvärden är emot detta.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du utan tillstånd från din hyresvärd kan hyra ut din lägenhet till en inneboende om du behåller ett rum i lägenheten för egen användning (förvaring). Regler kring inneboende och andrahandsuthyrningSom utgångspunkt finns inget tillståndskrav från hyresvärden för att man ska få ha en inneboende i sin lägenhet (12 kap. 41 § jordabalken, JB). Det är dock förbjudet för en hyresgäst att utan tillstånd hyra ut sin lägenhet i andra hand (12 kap. 39 § JB). Detta kan vara en grund för förverkande av lägenheten enligt 12 kap. 42 § JB. Vart gränsen går mellan en tillåten inneboende och en otillåten andrahandshyresgäst kan vara svår att avgöra. Det som är tillåtet är en så kallad "partiell sublokation", alltså att endast en del av lägenheten hyrs ut medan den ursprunglige hyresgästen bor kvar. I praxis (RH 2007:18) har det inte varit avgörande om något rum har undantagits från upplåtelsen till den inneboende, utan om personen som är inneboende har en självständig rätt att nyttja lägenheten. Har personen en sådan rätt är det en otillåten andrahandsuthyrning. Av vad jag kan utläsa av din fråga låter det mer som en otillåten andrahandsuthyrning än en upplåtelse till en inneboende, eftersom du själv inte kommer att bo i lägenheten samtidigt som den inneboende.Tips på vad du kan göra Det finns i vissa fall möjlighet att inhämta tillstånd för andrahandsuthyrning från Hyresnämnden istället för hyresvärden, till exempel om man tillfälligt arbetar i annan stad eller land (12 kap. 40 § JB). Detta kan kanske vara en möjlighet för dig, viktigt att nämna är dock att detta tillstånd ska begränsas av Hyresnämnden till viss tid, ofta cirka ett års tid (12 kap. 40 § tredje stycket JB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Är arbetsgivare skyldig att uppge vem som kört en firmabil för fort?

2018-12-21 i Trafikbrott
FRÅGA |En person körde förbi en fartkamera för fort med en firmabil, dennes arbetsgivare har fått ett brev med begäran att ange vem som framförde fordonet vilket de kommit överens om att ej skall ske genom att svar uteblir.Frågan är då om polisen får besöka företaget och där visa bilden för arbetsgivaren och kräva denna på information.Eller är det så att polisen kan genomföra ett förhör antingen fysiskt eller genom telefon men att fotot endast är avsett för den misstänkte och lokal polismyndighet som det står på begäran de skickade ut.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det finns en lagstadgad skyldighet att hjälpa polisen att identifiera en bilförare som kört en firmabil och fångats på bild i en fartkamera.Svaret är nej, det finns ingen skyldighet att uppge vem som kört företagets bil och fångats i en fartkamera. Polisen har antagligen svårt att identifiera det foto man har av föraren och ber därför om arbetsgivarens hjälp. Det är föraren av bilen som är ansvarig för en eventuell fortkörning, inte företaget som äger bilen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Förhandlingsskyldighet för arbetsgivare i förhållande till arbetstagarorganisationer som denne inte har ingått kollektivavtal med

2019-01-02 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Vad är arbetsgivarens skyldighet att förhandla med fack man ej har kollektivavtal med men där kollektivavtal med andra förbund finns?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om förhandlingsrättenFörhandlingsrätten regleras i 10-17 § i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. I 10 § MBL finns den allmänna förhandlingsrätten som gäller både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Här förutsätts inget kollektivavtal mellan parterna utan det som krävs är att arbetstagarorganisationen begärt en förhandling med arbetsgivaren om en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och en medlem i organisationen som är eller har varit anställd hos arbetsgivaren. I 11-12 § MBL regleras skyldigheten för arbetsgivaren att förhandla i vissa frågor med arbetstagarorganisationer som man har kollektivavtal med. Skyldighet att förhandla med arbetstagarorganisationer som man inte har kollektivavtal med när man har kollektiv avtal med andra arbetstagarorganisationerEnligt 13 § första stycket MBL är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11-12 § MBL också med arbetstagarorganisationer som arbetsgivaren inte har slutit något kollektiv avtal med, om det gäller en fråga som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör denna organisation. "Särskilt angå" innebär att frågan är av individuell betydelse för arbetstagaren, t.ex. en fråga om omplacering. För frågor av mer kollektiv eller allmän karaktär (t.ex. frågor om företagsledningen) är det dock arbetstagarorganisationer med kollektivavtal som har förhandlingsrätt, även om beslutet rör arbetstagare som som är medlemmar i kollektivavtalslösa organisationer. Skyldigheterna i 11-13 § MBL ska fullgöras på lokal nivå i första hand och på central nivå i andra hand, om förhandlingarna inte lett till enighet på lokal nivå och motparten begär fortsatta förhandlingar på central nivå (14 § MBL).SammanfattningSkyldighet för arbetsgivare att förhandla med arbetstagarorganisationer som man inte har kollektivavtal med, när man har kollektivavtal med andra arbetstagarorganisationer, föreligger när det gäller frågor som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör denna organisation (13 § första stycket MBL). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Hur mycket kommer jag att behöva betala i böter för ringa narkotikabrott?

2018-12-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag blev tagen av polisen och fick lämna urinprov som sedan blev possessivt på THC och Benzo. Jag har ingen fast inkomst utan är timvikarie på ett äldreboende. Nu undrar jag hur mycket min böter kan gå på? tack på förhand.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilket straff som kan bli aktuelltEget bruk av narkotika brukar klassas som ringa narkotikabrott då det är en lindrigare hantering av narkotika som normalt endast skadar brukaren själv. Ringa narkotikabrott regleras i 2 § narkotikastrafflagen och kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader. Eget bruk leder alltid till lägsta bötesstraff (vilket är 30 dagsböter enligt 25 kap. 2 § första stycket brottsbalken, BrB), oavsett vilket slag av narkotika det gäller.Vilket belopp dina dagsböter kommer att bestämmas tillAntalet dagsböter styrs av brottets straffvärde (alltså hur allvarligt brottet anses vara jämfört med andra brott) och storleken på varje dagsböter avgörs av dina ekonomiska förhållanden. Domstolen beaktar din inkomst, din förmögenhet, eventuella försörjningsskyldigheter som du har och dina ekonomiska förhållanden i övrigt. Minsta belopp per dagsböter är 50 kronor och högsta är 1000 kronor (25 kap. 2 § andra stycket BrB). Beloppet kan jämkas (sättas ned) om det finns särskilda skäl, t.ex. att 30 dagsböter x 50 kronor skulle drabba dig oskäligt hårt sett till dina ekonomiska förhållanden. Lägsta belopp är dock 750 kronor enligt 25 kap. 2 § tredje stycket BrB).Exakt vilket belopp dina dagsböter kommer att bestämmas till kan jag inte säga utan detta avgörs av domstolen när denna har sett över dina ekonomiska förhållanden.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Påverkas särkullbarns arvsrätt av äktenskapsförord?

2018-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far var gift och hade adopterat hennes två barn. När han gick bort fick jag min laglott på 1000 kr. Bouppdelaren var fruns väninna. De hade skrivit äktenskapsförord och jag fick inte ärva någonting av min får. De hade en bostadsrätt men som jag förstått får jag inte ärva henne när hon går bort. Nu undrar jag hur det blir när min mamma går bort, hon är gift och han har två egna barn. Kommer jag ärva min mamma om de har äktenskapsförord? Blir det likadant nu att jag inte får ärva min mamma som jag inte fick av min far? De har också en bostadsrätt o min mamma är döende. Känns som att det är den som går bort sist att dess barn får ärva allt o vi andra ingenting?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter din mamma kommer att fördelas den dag hon går bort och att du tror att detta kommer att ske före det att hennes make går bort. När ena parten i ett äktenskap går bort anses äktenskapet vara upplöst (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken, ÄktB) och makarnas gemensamma tillgångar (så kallat giftorättsgods) delas lika mellan dem genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB).Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Som din mammas enda barn ärver du din mammas del efter bodelningen, tillsammans med hennes enskilda egendom om hon har någon sådan (2 kap. 1 § ÄB). Om makarna har ett äktenskapsförord har de troligen i detta reglerat vilken egendom som är enskild (tillhör bara ena maken) och vilken som tillhör det gemensamma boet (giftorättsgodset). Eftersom jag inte vet vad som står i äktenskapsförordet kan jag inte uttala mig om vilken egendom som tillhör vem. Din mammas makes del av giftorättsgodset och hans eventuella enskilda egendom kommer att ärvas av hans arvingar den dagen han dör. Regler om giftorättsgods och enskild egendom hittar du i 7 kap. ÄktB.Eftersom du är ett så kallat särkullbarn (inte barn till båda makarna i äktenskapet) har du rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt (3 kap. 1 § ÄB). Du kan även välja att avstå från arvet tills den efterlevande maken (din mammas man) går bort (3 kap. 9 § ÄB). SammanfattningDet är inte den sist avlidne makens barn som ärver allt efter båda makarna i ett äktenskap. Så fort den ena maken går bort delas boet (tillgångarna) och som ensamt barn och särkullbarn till din mamma kan du kräva att få ut arvet efter henne direkt. Om hon inte har skrivit något testamente ärver du henne ensam. Du ärver hennes enskilda egendom och hennes hälft av det gemensamma giftorättsgods som finns mellan henne och hennes make. Exakt vad som ingår i detta kan jag inte svara på eftersom detta kan ha reglerats av makarna genom äktenskapsförordet där de kan ha bestämt att viss egendom t.ex. kan vara din mammas makes enskilda egendom som då ärvs av hans barn.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Rätt till försvarare

2018-12-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, i September förra året så omhändertog en polis mig och satte mig i en polisbil (LOB),Jag satt i bilen och spela in en video på snapchat i baksätet och vi fick ögonkontakt,han hoppar in i polisbilen och börjar armbåga mig i revbenen och då försöker jag hålla honom borta från mig för att det gör ont.jag blev polisanmäld för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd, han påstår att jag ska ha sparkat honom i magen när han hoppa in i bilen .Anledningen till att han hoppar in i bilen är att jag ska ha försökt att klättra fram i förar sätet jag är 185 cm lång och väger 90 kg och ska tydligen varit igenom med halva kroppen till förarsätet. helt omöjligt då hålet emellan näten inte är så stora.Det var kolsvart, fanns inga kameror i bilen eller något som helst vittne.han kräver även 10000 i skadestånd.efter det i polisbilen så slet dem ut mig ur bilen ca 6 st en av poliserna stod med sin fot på mitt huvud så jag fick skrapsår över hela ansiktet samt att när dem skull lägga mig i fyllecellen så hade de mina armar bojade och så räknade dem till tre och kastade in mig i fyllecellen.ska på rättegång nu i Januari och har inte träffat någon advokat än.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över din rätt till en försvarsadvokat. Som misstänkt har man alltid rätt att biträdas av en försvarare men det är inte alltid man har rätt till en offentlig försvarare (som staten helt eller delvis kan få stå kostnaden för). Privat försvarare står man själv kostnaden för. Offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (RB). Enligt bestämmelsens första stycke har man rätt till en offentlig försvarare om man begär det och man antingen är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än sex månaders fängelse. För våldsamt motstånd (17 kap. 4 § brottsbalken, BrB) och våld mot tjänsteman av normalgraden (17 kap. 1 § BrB) är dock det lägsta föreskrivna straffet böter. Är det dessa brott du är åtalad för har du inte rätt till offentlig försvarare till följd av denna regel.Andra stycket i 21 kap. 3 a § RB anger tre andra situationer då man kan ha rätt till offentlig försvarare, nämligen om: 1) den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, 2) om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, 3) om det i övrig föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Domstolen gör en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, både utifrån den misstänktes personliga förutsättningar och målets beskaffenhet. Om domstolen inte har förordnat en offentlig försvarare till dig har bedömningen troligtvis landat i att man har ansett att du inte har rätt till en offentlig försvarare utifrån andra stycket.Om du inte har några argument för att du skulle ha rätt till en offentlig försvarare som du tror att domstolen kan ha missat så kan du alltså välja en privat försvarare som du betalar för själv.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,