Aktiers fria överlåtbarhet

2019-11-26 i Bolag
FRÅGA |Hej Lawline! Jag sitter i en liten twist och behöver ert råd/hjälp.Jag äger ett företag med 5st andra där vi äger 20% var. Vi startade för 4 år sedan och det går ganska bra för företaget. Jag har jobbat inom detta yrke i 12 år och jobbet är inte alls lika rolig längre, känner att jag vill dra mig ur och göra något helt annat. Nu till problemet! Vi är 3st som står på ett hyreskontrakt för en butik/kontor vi har. Kontraktet går ut om 2 år. Vi har vart väldigt klantiga och inte skrivit något kompanjonsavtal, det har kommit på tal flera gånger men vi tog aldrig tag i det. Hur fungerar det nu? Vad har var och en av oss rätt till? Kan jag dra mig ur även fast jag står på hyreskontraktet? Hur värderar man firman? hur ska jag gå till väga? Tack så jättemycket för er hjälp!
David Gardell |Hej,När det kommer till hyreskontraktet så måste du säga upp din del av avtalet till hyresvärden. Av dina uppgifter framgår det att hyresavtalet är ingått på bestämd tid. Jag antar att hyresavtalet rör företagets lokaler, vilket betyder att uppsägningstiden kommer att vara 9 månader om inte annat är avtalat eller avtalas, se Jordabalken 12 kap 4 §. Hyresavtalet innebär inte att du inte skulle kunna dra dig undan från företaget, utan endast att du kan bli tvungen att betala hyra. Har du tur så kan hyresvärden gå med på att befria dig från avtalet innan uppsägningstiden. När det kommer till aktierna så är huvudregeln att du får sälja dessa till vem du vill. Undantaget från det är om det finns ett kompanjonsavtal, vilket det inte finns, eller om det finns någon bestämmelse i bolagsordningen som hindrar dig från att sälja till vem du vill. se Aktiebolagslagen 4 kap 7 §. Beträffande frågan om hur man ska värdera firman så finns det inget förutbestämt sätt att göra detta på. Om det är svårt att komma överens så kan det dock vara lämpligt att låta någon utomstående värdera bolaget. Hoppas att detta har varit till hjälp!Vänligen,

Dröjsmål vid upprättande av staket

2019-11-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag betalade min granne 4000:- i början av maj för uppförande av staket på vår tomt. Det skulle varit färdigt innan midsommar. Nu är det fortfarande inte klart, obehandlade bräder sitter uppe och ruttnar och han har slutat svara på telefon. Vad kan jag göra?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Med tanke på priset så utgår jag från att du har betalat för materialet. Detta betyder att du har köpt en tjänst av din granne. Jag kommer nu också att anta att din granne inte har något företag eller liknande, vilket betyder att ni som privatpersoner har ingått ett avtal om köp av tjänst. Köp av tjänster mellan privatpersoner är ett till stor del oreglerat rättsområde. För att komma till en lösning så kommer jag därför att göra jämförelser med andra lagar och allmänna rättsprinciper.Om du inte redan har gjort det, så ska du ta kontakt med din granne och kräva att denna fullgör arbetet. Skulle han ändå inte göra det så får du häva köpet eftersom dröjsmålet är så pass långt, samt att det har lett till att materialet har skadats, att det måste anses vara ett väsentligt dröjsmål, jfr Konsumenttjänstlagen 29 §. I så fall så får du kräva pengarna tillbaka från grannen. Skulle det dock vara så att han har utfört en betydlig del av tjänsten, alltså slutfört en betydlig del av staketet, så har du bara rätt att häva den delen av tjänsten som återstår, jfr Konsumenttjänstlagen 29 §. Det innebär att din granne i så fall har rätt att få betalt för det arbete som han ändå har gjort på staketet, jfr Konsumenttjänstlagen 23 §. Du har även rätt att få skadestånd för skador som har uppstått på materialet, se 31 § Konsumenttjänstlagen. Skulle det vara så att vissa brädor är helt förstörda så innebär skadeståndsskyldigheten i princip att grannen ska köpa nya brädor. Du har dock en skyldighet att begränsa skadan genom att exempelvis skydda brädorna från vattenexponering.Min rekommendation blir således att du ska ta kontakt med din granne på något sätt och meddela honom att du vill att han fullgör arbetet eller så meddelar du honom att du vill häva köpet och kräva pengarna tillbaka och ersättning för skadat material. Dessutom ska du vidta skäliga åtgärder för att begränsa skadan på materialet.Hoppas att detta har varit till hjälp!Vänligen,

Laglottsjämkning

2019-11-25 i Laglott
FRÅGA |Kan en bostad ärvas av enbart tre av fyra barn, så att det fjärde inte har någon möjlighet att blockera en fösäljning? Och om svaret är ja, vad sker om övrigt värde i dödsboet inte når värdet för det fjärde barnets laglott? Kan testamentet föreskriva att bostaden ändå är de tre andra barnens, och att de får köpa ut det fjärde barnet med de pengar försäljningen ger (eller andra pengar)?
David Gardell |Hej,Vad rolig att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Till att börja med så är det fullt möjligt att genom testamentera en bostad till endast tre av fyra barn. Detta följer av huvudregeln att en myndig person fritt får bestämma vad som ska ske med dennes egendom efter döden, jfr Ärvdabalken 9 kap 1 §. Om detta sker så kommer inte det fjärde barnet kunna blockera en försäljning, eftersom hen då inte kommer att vara ägare. Skulle det vara så att testamentet kränker det fjärde barnets laglott så kan det fjärde barnet begära att testamentet ska jämkas, se Ärvdabalken 7 kap 3 §. Resultatet av jämkningen blir då att det fjärde barnet får kräva testamentesmottagarna på så mycket pengar som fattas för att dennes laglott ska bli uppfylld. Sammanfattningsvis så kan du alltså testamentera bort bostaden till tre av dina fyra barn. Skulle det fjärde barnets laglott bli kränkt så kan barnet jämka testamentet.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Är det ett brott att lägga en p-bot på en annan bil?

2019-09-30 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Någon som har pakerat fel har satt sin bot på min bil.Är detta ett brott och något som ska anmälas?Jag kommer såklart inte att betala boten som inte är utfärdad till mig.
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag säga att du självklart inte, precis som du säger, ska betala felparkeringsavgiften (p-bot i folkmun) som inte är utfärdad till dig. Personen som fick avgiften kommer att få en betalningsuppmaning om boten inte betalas. Se Lag om felparkeringsavgift 6 §. Angående den andra frågan så skulle jag säga att detta kan utgöra ett försök till bedrägeri. Försök till bedrägeri är kriminaliserat enligt 9 kap 11 § jämte 9 kap 1 § Brottsbalken. För att ansvar för försök till bedrägeri ska kunna bli aktuellt så krävs det för det första att ansvar för bedrägeri kan föreligga. För att ansvar för bedrägeri ska kunna utgå så krävs det bl.a en förmögenhetsöverföring, se BrB 9 kap 1 §. I ditt fall så kan jag konstatera att det inte har skett någon förmögenhetsöverföring eftersom du inte har betalat hans felparkeringsavgift. Således kan det inte bli fråga om ett bedrägeri. Personen har dock lagt felparkeringsavgiften på din bil. Om personen hade uppsåt att du skulle betala boten, så skulle ansvar för försök till bedrägeri kunna utgå. Detta eftersom hen då har företagit en handling vars syfte kunna vara att vilseleda dig att genomföra en förmögenhetsöverföring som skulle innebära ekonomisk skada för dig och ekonomisk vinning för den personen eftersom hens skuld då hade blivit betald. I sammanhanget ska det också sägas att ansvaret är beroende av felparkeringsavgiftens storlek. Är den för låg så kan inte ansvar utgå eftersom det då skulle bli fråga om försök till ringa bedrägeri, vilket inte är kriminaliserat, jfr 9 kap 11 § jämte 9 kap 2 § BrB.Sammanfattningsvis så skulle jag säga att detta kan vara fråga om försök till bedrägeri. Oavsett hur det bedöms så tycker jag att du ska polisanmäla detta. I bästa fall så kommer ansvar för försök till bedrägeri att utgå, i värsta fall så händer ingenting. Som jag ser det så har du inget att förlora på att anmäla. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Olovlig hantering av alkohol

2019-11-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag undrar om jag kan bli straffad i Sverige för en förseelse jag begått utomlands? Under ett utbytesår i USA valde jag att vid ett tillfälle ta med mig två 500 ml starköl, 5 % vol, (om jag minns rätt) till ett chill-häng innan utgång på fest, där det förekom fem personer (inklusive mig själv), varav två minderåriga (folk under 21 år, exklusive mig själv). Det är möjligt att en eller båda de minderåriga fick i sig någon mängd alkohol från en av mina starköl, även om det rörde sig om relativt små mängder, under ett dryckesspel. Är detta ett brott mot alkohollagen?När vi lämnade residenset för att gå till en fest lämnade jag kvar en av mina ölburkar i kylskåpet i syfte att plocka upp den vid ett senare tillfälle. Detta skedde aldrig och eftersom jag har skäl att tro att det bodde folk som var under 21 i huset, men över 18, antar jag att detta är en form av langning av alkohol till minderåriga.Hur skulle jag kunna straffas för detta idag i Sverige, om man summerar dessa två händelserna?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag börja med att säga att jag inte kommer att gå in på eventuella brott mot amerikansk lagstiftning eftersom du inte kommer bli dömd för ett brott mot amerikansk rätt i Sverige. När det kommer till din första frågan så kan jag säga att man kan dömas i svensk domstol för brott mot svensk rätt även om det begås utomlands, se Brottsbalken 2 kap 2 §. Jag kommer därför att göra en bedömning om du har begått ett brott mot svensk rätt. Angående frågan som rörde utbjudning av alkohol till minderåriga så är det tekniskt sett ett brott mot alkohollagen, se Alkohollagen 3 kap 7 § och Alkohollagen 3 kap 9 §. Ny syftar jag på minderåriga enligt svensk rätt, dvs 20 år. Det finns dock ett undantag som säger att det är okej att bjuda minderåriga så länge det är en mindre mängd alkohol som förtärs på platsen under ordnade förhållande samt att det med hänsyn till ålder den minderåriges ålder och mognad kan anses vara försvarligt, se Alkohollagen 3 kap 9 §. Med tanke på att det rörde sig om relativt små mängder alkohols som förtärdes på ett "chillhäng" av personer över 18 år så är det mycket troligt att undantaget skulle bli tillämpligt.Beträffande ölburken så är framgår det inte om du gav den till en minderårig eller inte. Skulle du ha gjort det så skulle det tekniskt sätt kunna utgöra ett olovligt hanterande av alkohol, se Alkohollagen 11 kap 9 §. Men eftersom det rör sig som så små mängder så kommer brottet med mycket stor sannolikhet att bedömas som ringa, vilket betyder att du inte kan hållas ansvarig, se Alkohollagen 11 kap 10 §. Detsamma gäller det faktum att du bjöd minderåriga på relativt små mängder alkohol. Sammanfattningsvis så skulle jag säga att du inte behöver oroa dig för dessa förseelser eftersom de är så pass små att det med stor sannolikhet skulle bedömas som ringa, vilket innebär att du inte kan hållas ansvarig.Hoppas att detta har varit till hjälp!Vänligen,

Medhjälp till bidragsbrott

2019-11-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, min sambo sökte bostadsbidrag under ett halvårstid trots att vi bodde tillsammans och jag är höginkomsttagare och hon lever på existensminimum, kan vi båda bli åtalade för brott om det uppdagas?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är inte möjligt för mig att säga exakt vad som gäller i just ditt fall eftersom jag då skulle behöva mer omständigheter. Vad jag kan göra är att svara på dina frågor i mer generella termer och sedan låta dig dra dina egna slutsatser. Bostadsbidrag söker man hos försäkringskassan, vilket är en utav de myndigheter som man kan begå bidragsbrott emot, se Bidragsbrottslagen 1 §. Förutsatt att din sambo på något sätt har lämnat oriktiga uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden som hon enligt lag måste anmäla, samt att detta har lett till en fara för att bidrag betalas ut eller att det har betalats ut med för högt belopp, så kan hon dömas för bidragsbrott, se Bidragsbrottslagen 2 §. Eftersom fängelse är en del av straffskalan för bidragsbrott, så kan du dömas för medverkan, medhjälp eller anstiftan till bidragsbrott, jfr Brottsbalken 23 kap 4 § och Bidragsbrottslagen 2 §. Detta förutsätter att du har främjat gärningen med råd eller dåd eller på något sätt har förmått din sambo att utföra det eventuella brottet. I sammanhanget är det viktigt att säga att om din sambo rättar eventuellt oriktiga uppgifter innan en felaktig utbetalning så kommer hon och du inte kunna dömas för bidragsbrott, se Bidragsbrottslagen 5 §. Sammanfattningsvis så är det möjligt att båda kan dömas för bidragsbrott. För att du ska kunna dömas så måste du dock ha främjat gärningen med råd eller dåd eller förmått din sambo att utföra gärningen. Min starka rekommendation är att din sambo snabbt ändrar eventuellt felaktiga uppgifter.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Omfattas orosanmälning av sekretess?

2019-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Omfattas Orosanmälning av sekretess?Om så, på vilka grunder?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med så är det möjligt att göra orosanmälningar anonymt. Om detta sker så vet inte socialtjänsten om vem som har anmält och då går det inte att ta reda på vem det är. Angående din fråga så omfattas orosanmälningar av sekretess enligt 26 kap 5 § Offentlighets- och sekretesslag. Sekretessen gäller endast uppgifter som anmälaren har lämnat om det kan antas att fara kommer uppkomma för denne om uppgiften röjs, eller att närstående till denne utsättas för våld eller lida allvarliga men om uppgiften röjs. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Hur ska en bodelning under bestående äktenskap hanteras i en bouppteckning?

2019-09-27 i Bodelning
FRÅGA |https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1Mina föräldrar har 2004 gjort en partiell bodelning inom bestående äktenskap. Av fastställd bodelning framgår att, Till delning upptas min fars andel av deras bostadsrättslägenhet xx uppgående till 50/100 därav, utgörande hans giftorätt.Nu har min far avlidit och det ska göras en bouppteckning. Min fråga är då: Kan bostadsrättslägenheten då anses var min mors enskilda egendom eller måste den upptas och ingå som en del i bouppteckningen efter min far.
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline!Jag uppfattar förutsättningarna i din fråga som att den inomäktenskapliga bodelningen medförde att dina föräldrar ägde 50 % var av bostadsrätten. Mot denna bakgrund kommer jag att bedöma din fråga.En bodelning under bestående äktenskap medför inte att egendom blir enskild. För att resultatet skulle bli det motsatta så skulle det krävas en uttrycklig regel, vilket det inte finns. Det enda sättet som skulle kunna göra din fars andel till din mors enskilda egendom är om det framgår av ett äktenskapsförord eller testamente eller om hon har fått den i gåva av någon annan än din make, jfr Äktenskapsbalken 7 kap 2 §.Om inte någon av förutsättningarna för enskild egendom är uppfylld så ska andelen alltså anses vara giftorättsgods, se Äktenskapsbalken 7 kap 1 §. Detta betyder att den ska antecknas i bouppteckningen eftersom den är en tillgång, se Äktenskapsbalken 20 kap 4 §Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,