Ska byte av borgensman för hyresrätt ske enligt viss form?

2020-01-29 i Formkrav
FRÅGA |Om jag har en borgenär till mig på min hyresrätt och borgenären vill hoppa av, samtidigt har jag funnit en ny borgenär.Hyresvärden har godkänt den nya borgenären, räcker det inte att den gamla borgenären får en skrivelse från hyresvärden att den är inte knuten till något avtal längre ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Borgensman kan bytas ut om borgenären godkänner detNär du skriver borgenär tolkar jag det som att du i själva verket menar borgensman.- Borgenär är den man har att betala skulden/hyran till, alltså hyresvärden.- Borgensman är den som "går i borgen" och alltså ger säkerhet för att hyresgästen betalar. Frågan rör alltså byte av borgensman.En borgensman kan bytas ut mot en annan om borgenären och den nya borgensmannen godkänner det.Borgensförbindelse kan ingås och sägas upp utan krav på viss formEtt borgensåtagande är ett formlöst avtal, vilket betyder att det kan ingås och sägas upp utan krav på att något visst ska stå i ett papper. Enbart det att hyresvärden och en ny borgensman kommer överens om att den nya borgensmannen ska ta över borgensansvaret, är tillräckligt för att den tidigare borgensmannen inte längre ska vara bunden av sitt borgensåtagande. Det kan göras skriftligen, muntligen eller på något annat sätt. I och med att hyresvärden godkänner ett byte av borgensman, kan förstås att den tidigare borgensmannen har fullgjort sin förpliktelse enligt borgensförbindelsen och att denne därför inte behöver godkänna att denne själv inte är borgensman längre.Det är lämpligt att informera borgensmannen att denne inte längre är bundenI praktiken innebär det att det inte krävs ens att en handling skickas till den tidigare borgensmannen för att denne inte längre ska vara bunden av borgensförbindelsen; den har redan upphört. Ett bra sätt att byta ut borgensmannen är dock att borgenären (hyresvärden) tillsammans med den nya borgensmannen skriftligen upprättar en borgensförbindelse där det står att den nya borgensmannen åtar sig borgensansvar för hyresrätten och träder i den tidigare borgensmannens ställe. För att undvika missförstånd är det klart lämpligt om den gamla borgensmanen på något sätt informeras om att denne inte längre är bunden av sitt tidigare borgensåtagande, exempelvis genom att en skrivelse skickas.SammanfattningDet är tillräckligt att hyresvärden kommer överens med (godkänner) en ny borgensman om att denne ska träda i den tidigare borgensmannens ställe för att den tidigare borgensmannen inte längre ska vara bunden av avtalet. Det är inte ens nödvändigt att skicka en skrivelse till den förra borgensmannen om att denne inte är bunden längre. För att undvika missförstånd är det dock klart lämpligt att informera den tidigare borgensmannen om hur det ligger till.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Är det tillåtet att fotografera i butiker och gallerior?

2020-01-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Eftersom jag är en före detta proffsfotograf och tidigare medlem i Svenska Fotografers Förbund har jag alltid litat på deras jurist när det gäller lag och rätt för fotografen.Nu är vi, jag och några andra fotografer, emellertid inte helt eniga huruvida en butiksägare eller dess representant kan förbjuda fotografering i butik. Enligt Svenska Fotografers Förbunds jurist Thomas Riesler är det inte en brottslig handling att fotografera i en galleria/butik som har fotoförbud, men att ägaren har möjlighet att avhysa fotografen. Tilläggas ska att även tidningen Kamera & Bild och Göran Segeholm är av samma uppfattning som Svenska Fotografers Förbund.De, i diskussionen, som har annan åsikt än vad jag har hänvisar till följande prejudikat från 1995 som handlar om olaga intrång.https://lagen.nu/dom/nja/1995s84Jag undrar hur ni ser på detta och vad ni anser vara rätt och fel i denna frågan?Vänliga hälsningar och tack så mycket
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fotografering i en butik är otillåtet om markägaren beslutar om detNär det gäller fotografering på privat mark, såsom i en galleria eller i en butik, gäller som utgångspunkt det markägaren har beslutat om. Det följer av en princip att markägare har rätt att besluta om vad som ska gälla på dennes mark. En butiksägare (och i förlängningen personalen) har därför rätt att besluta om fotoförbud i butiken och att be den som bryter mot förbudet att lämna butiken. Däremot gäller att du, så länge det inte finns en skylt om fotoförbud, eller fram tills det att någon påtalar för dig att det inte är tillåtet att fotografera, kan utgå från att det är tillåtet att fotografera.Det är dock inget brott att fotografera eller vistas i en butik eller galleria, trots förbudFör att fotografering ska vara brottsligt, krävs främst situationer då det skulle vara kränkande på ett sätt som gör att omfattas av brottet kränkande fotografering (4 kap. 6 a § brottsbalken), att det sker i strid mot skyddslagen (7 § skyddslagen) eller att det görs i en domstol. I vissa fall kan fotografering leda till ansvar för ofredande eller sexuellt ofredande. Ingen av dessa situationer föreligger typiskt sett när någon fotograferar i en butik eller i en galleria.Gällande frågan om olaga intrång, kan sägas att brottet aktualiseras då någon obehörigen tar sig in i, eller stannar kvar på, en plats som inte är någons hem (i vilket fall det då skulle röra sig om hemfridsbrott) (4 kap. 6 § brottsbalken). Rättsfallet du nämner (NJA 1995 s. 84), där personen inte dömdes för olaga intrång, bör tolkas som att lokaler som visserligen ägs av någon privat, men dit allmänheten har fritt tillträde (såsom en galleria eller butik) inte kan leda till att en person gör sig skyldig till olaga intrång genom att befinna sig på platsen, trots förbud från ägaren. Det har förvisso i sig inget att göra med huruvida det är tillåtet att fotografera eller inte.Så, även om butiksägaren förbjuder en person att vistas eller fortsätta fotografera på platsen, bör det som utgångspunkt inte vara brottsligt att likväl stanna kvar och fortsätta eller gå tillbaka in igen.Det ska dock sägas att om det upplevs som att personen stör ordningen kan vissa ordningsfrågor uppstå och då vilka medel markägaren i sådant fall har att tillgripa. En butiksägare bör ha begränsade möjligheter att tillgripa våld mot en person som fotograferar i dennes lokaler.SammanfattningEn markägare har rätt att bestämma över vad är tillåtet på dennes mark, varför det, om markägaren bestämmer det, är otillåtet att fotografera i en butik eller galleria. Det är dock inte brottsligt (såvida fotograferingen inte är kränkande eller det rör sig om ett annat undantagsfall) och det är svårt att säga vilka de egentliga konsekvenserna skulle bli om en person bryter mot markägarens beslut om fotoförbud, annat än att markägaren har rätt att be personen lämna platsen.Det råder i vart fall inget generellt förbud mot, eller att det skulle vara brottsligt, att fotografera i gallerior eller butiker.Hoppas detta var svar mot din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Går det att skicka inkassokrav på en faktura trots att kunden har bestridit den?

2020-01-15 i Inkasso
FRÅGA |Kan man skicka inkassokrav på en faktura om kunden har bestridit den?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget hinder mot att lämna över en bestriden faktura till ett inkassobolag, som då skickar ett inkassokrav till kunden. Dock ska ett inkassobolag egentligen inte skicka ut ett inkassokrav om bolaget vet att kunden har bestridit betalningsskyldigheten på "saklig grund". För att bestridandet ska anses vara på "saklig grund" krävs att det finns sannolika skäl för att betalningskravet inte är lagligt eller framstår som obefogat.Vanligtvis undersöker inkassobolag inte betalningskravet innan kunden bestrider det, varför inkassobolagen vanligtvis saknar anledning att ifrågasätta riktigheten av skulden eller känna till att den har bestridits på saklig grund. Ett inkassobolag har därför i praktiken ofta rätt att skicka ut sådana krav.Det går med andra ord att skicka inkassokrav på en faktura, trots att kunden har bestridit den.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Måste den som har en Facebooksida ta bort rasistiska inlägg?

2020-01-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Jag har hört att personer kan bli åtalade för hets mot folkgrupp även om de inte själva sprider uttalanden. Tex om någon har en Facebooksida där andra personer skriver rasistiska saker öppet på en annans sida (kommentarerna inte riktade till personen som har Facebooksidan) och personen som har Facebooksidan inte raderar kommentarerna. Stämmer det?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad som gäller för den som exempelvis administrerar en Facebooksida, där andra personer tillåts uttala sig på sätt som utgör hets mot folkgrupp är något oklart, och det finns ingen tydlig vägledning på området.En person har dömts för att inte ha rensat FacebookinläggI en uppmärksammad dom från 2019 dömdes en person för brott för att denne hade låtit folk göra grovt rasistiska inlägg (som utgjorde hets mot folkgrupp) i sin facebookgrupp, utan att personen hade tagit bort inläggen. Personen dömdes dock inte för hets mot folkgrupp utan istället för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (som också kallas BBS-lagen).Den som tillhandahåller en facebooksida ska ta bort andras brottsliga inläggEnligt lagen ska den som tillhandahåller en "elektronisk anslagstavla" (vilket kan vara en facebooksida eller facebookgrupp) ta bort eller förhindra vidare spridning av meddelanden som utgör vissa brott (5 § BBS-lagen). Sådana meddelanden kan vara rasistiska inlägg som utgör hets mot folkgrupp. Det är alltså administratörens ansvar att ta bort sådana inlägg.Det krävs att inläggens innehåll uppenbart utgör något av de brott som nämns i paragrafen. Om det rör sig om mer tveksamma fall, kan inte administratören göra sig skyldig till brott.Den som inte tar bort sådana meddelanden i tid kan dömas till böter eller fängelseDen som inte tar bort sådana inlägg, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, och, om brottet är grovt, fängelse i högst två år (7 § BBS-lagen).Det krävs med andra ord inte att administratören omedelbart tar bort sådana kommentarer, eftersom det inte är grovt oaktsamt att vänta tills man får tillfälle att gå in på sidan. Administratören bör dock inte vänta för länge. I fallet med personen som dömdes under förra året, rörde det sig om åtta kommentarer som uppenbart utgjorde hets mot folkgrupp och att administratören hade uppsåt att inte ta bort sex av dem och varit grovt oaktsam med att inte ta bort två meddelanden. Personen dömdes till villkorlig dom och böter.SammanfattningÄven om rättsområdet för tillfället är någorlunda oklart, bör slutsatsen kunna dras att den person som har en Facebooksida eller liknande, men som inte tar bort uppenbart rasistiska inlägg från andra personer som publiceras på sidan, kan göra sig skyldig till brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Våldtäkt efter att gärningsmannen tagit strupgrepp så att målsäganden blivit medvetslös

2020-01-29 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag har i nära relation med en manBlivit utsatt för samlag jag inte samtyckt till utan tvingades, på rygg fick jag min arm upptryckt hårt mot skuldran o sedan togs grepp runt halsen så jag tappa medvetandet, efteråt har han fullbordat samlaget fast jag tappa medvetandet, fick skada på arm, smärta o hosta i flera dagar på halsenEfter dettaStal han min mobil, skicka till flera personer innehåll ur min mobil, vilket gjorde enorm skada, han kontaktat omgivning med osanning vilken lett till stora problem, emot tar massa hot, han har olovligen gått in i min bostad och han hotar med o förstöra mitt livGår sen 4 veckor sjukskriven pga skada o psykiskt pga dettaLäkare har dokumenterat händelsen men jag har inte vågat anmäla, helt enkelt rädd för min o min familj och vad han är kapabel avHur ser detta ut juridiskt?
Gustav Östlund |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din frågaPersonen har gjort sig skyldig till våldtäkt, sannolikt grov våldtäktEn person som har samlag med någon annan utan dennes samtycke gör sig skyldig till våldtäkt (6 kap. 1 § 1 st. brottsbalken). Straffet är fängelse i lägst två år och högst sex år. Personen har otvivelaktigt gjort sig skyldig till våldtäkt, åtminstone av normalgraden eftersom du inte gett ditt samtycke.Eftersom personen har har brukat särskilt mycket våld mot dig, till en sådan grad att du blivit medvetslös under angreppet, talar mycket för att personen har gjort sig skyldig till grov våldtäkt. Enligt lagen ska vid bedömningen av om brottet är grovt bland annat särskilt beaktas om gärningsmannen använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet och råhet (6 kap. 1 § 3 st. brottsbalken). Straffet för grov våldtäkt är fängelse i lägst fem år och högst tio år. Att personen tagit strupgrepp på dig så att du förlorat medvetandet och därefter fortsatt samlaget, är sådant livsfarligt våld som bör leda till att brottet är att betrakta som grovt.Eftersom våldet har varit en faktor i våldtäkten, bör inte vid sidan av det även dömas för misshandel eller grov misshandel, utan det tas in i straffvärdebedömningen och bedömningen av om brottet ska vara att se som grovt.Personen har gjort sig skyldig till stöld eller egenmäktigt förfarande samt förtalAtt pr har tagit din mobil utan lov innebär att han har gjort sig skyldig till stöld (8 kap. 1 § brottsbalken), alternativt egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken).Genom att skicka innehållet i din mobil till andra och spridit uppgifter om dig för att orsaka skada, har han sannolikt gjort sig skyldig till förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).Brotten är i sammanhanget mindre allvarliga men kan i sig leda till böter eller kortare fängelsestraff.Personen har gjort sig skyldig till olaga hot och hemfridsbrottHar personen hotat om att utsätta dig för en brottslig gärning, har han gjort sig skyldig till olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Har personen använt vapen eller om hotet ananrs varit av hänsynslös eller farlig art kan det vara att betrakta som grovt. Straffet för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år. Straffet för grovt olaga hot är fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.Det är också hemfridsbrott att olovligen gå in i någon annans bostad (4 kap. 6 § brottsbalken), vilket kan leda till böter.Det kan röra sig om grov kvinnofridskränkningDet kan också vara värt att nämna att brottet grov kvinnofridskränkning skulle kunna aktualiseras här. Enligt bestämmelsen kan den som bland annat begår våldsbrott, hot och sexualbrott mot en närstående och gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, göra sig skyldig till grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § 2 st. brottsbalken). För att det ska vara fråga om grov kvinnofridskränking krävs att ett ska finnas ett tidsmässigt samband mellan gärningarna. Ju allvarligare gärningarna är, desto färre gärningar krävs för att de ska anses som upprepade. Det är möjligt att personen har gjort sig skyldig till grov kvinnofridskränkning.BevisningFör en person som har blivit utsatt för brott, i synnerhet sexualbrott, är det viktigt att säkra bevisning för att säkerställa att personen kan bli fälld för brottet. Att en läkare har dokumenterat händelsen är ofta väldigt bra för att få fram bevisning. Det är också en bra idé att spara meddelanden och olika sorters föremål som knyter personen till brotten.Du har rätt till skadeståndEftersom du har utsatts för personskador, både fysiska och psykiska, på grund av gärningarna, har du rätt till ersättning för dina skador (2 kap. 1 § skadeståndslagen).SammanfattningDet råder inget tvivel om att mannen har gjort sig skyldig till allvarliga brott, i första hand våldtäkt som troligtvis också är att se som grov eftersom gärningsmannen har använt sig av livsfarligt våld och visat särskild hänsynslöshet.Det finns som du märker en rad brott han kan ha gjort sig skyldig till som uppgår till flera års fängelse men det är svårt att utan en närmare utredning säga exakt vilka och vilket straff gärningarna motsvaras av. Eftersom du har besökt läkare som har dokumenterat händelsen kan det finnas goda möjligheter att få personen fälld. Mitt råd till dig är att du polisanmäler händelsen.Om du behöver stöd kan du kontakta Kvinnofridslinjen, som är en nationell stödtelefon för personer som har utsatts för hot eller våld, och som kan ge dig råd om hur du ska gå till väga.Jag beklagar det inträffade. Hoppas ändå det här var svar på din fråga och har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Måste en myndighet ta emot digitala meddelanden?

2020-01-15 i Myndigheter
FRÅGA |Är inte Försäkringskassan som myndighet skyldig att ha en sk digital myndighetsbrevlåda dit allmänheten kan skriva?. Hur tar man om hand tex synpunkter o klagomål? Sådant av vikt som inkommer en myndighet ska väl också diarieföras?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter med enskildaFör myndigheter finns ett krav på att vara tillgänglig för kontakter med enskilda (7 § förvaltningslagen). En myndighet ska också se till att kontakter med enskilda blir smidiga och enkla (6 § förvaltningslagen). Avsikten är att myndigheterna ska vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Bestämmelserna ska inte tolkas för vidsträckt utan det är i princip upp till myndigheten själv att avgöra i vilken utsträckning den ska vara tillgänglig för allmänheten och på vilket sätt den vill kommunicera.Att ha en digital myndighetsbrevlåda är ett bra sätt för en myndighet att vara tillgänglig och ha kontakter med enskilda. Särskilt för en större myndighet som Försäkringskassan vore det lämpligt att använda sig av en digital brevlåda för att ha kontakt med enskilda på digital väg.En myndighet är med andra ord inte skyldig att kunna ta emot skriftliga meddelanden från enskilda på digital väg, men de bör kunna göra det.Sådant som kan ha betydelse för utgången i ärenden ska dokumenterasMyndigheters skyldighet att dokumentera information och diarieföra samtal gäller bara information som kan ha betydelse för utgången i ett visst ärende som handläggs av myndigheten (27 § förvaltningslagen). Exempelvis ska information som lämnas muntligt dokumenteras, om det är av betydelse för beslutet i ett ärende. Däremot finns det ingen skyldighet för myndigheter att dokumentera allmänna klagomål och synpunkter på myndighetens verksamhet eftersom det saknar betydelse för utgången i ett visst ärende.Klagomål kan göras hos JOOm du är missnöjd med hur en myndighet har handlagt ett ärende eller annars varit behjälplig, kan du istället göra en JO-anmälan hos Justitieombudsmannen. JO tar emot klagomål från enskilda och granskar den offentliga verksamheten, vilket kan resultera i att en myndighet får kritik från JO.Du kan läsa mer om hur man gör en JO-anmälan på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet är klart lämpligt om en myndighet kan ta emot digitala meddelanden från enskilda, men de har ingen absolut skyldighet att göra det.Myndigheten behöver bara dokumentera sådant som kan ha betydelse för utgången i ett enskilt ärende, men inte synpunkter och klagomål i allmänhet eller om det saknar betydelse för utgången i ärendet. Är du missnöjd med hur en myndighet beter sig kan du göra en JO-anmälan.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Möjligheter att påskynda myndigheters handläggning

2020-01-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Enligt förvaltningsrätten skall Migrationsverket fatta beslut inom 6 månader vid ansökan om uppehållstillstånd. Vår ansökan är nästan 6 månader (29/1), men vi har varken fått en handläggare eller tid för intervju. Därmed ser jag det som uteslutet att de skulle fatta beslut inom den tiden. De har gett oss som förslag att vi kan begära beslut i frågan efter 6 månader, men det ser jag som totalt bortkastat då det knappast kommer att bifallas då ingen intervju genomförts. Vart kan jag vända mig för att sätta press på Migrationsverket att utföra sitt arbete inom utsatt tid?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ärenden ska handläggas snabbtMigrationsverket är en myndighet. En utgångspunkt för handläggningen av ärenden hos myndigheter är att det ska ske snabbt, enkelt och kostnadseffektivt (9 § förvaltningslagen). En myndighet som tar otillbörligt lång tid på sig att handlägga ett ärende agerar därför i strid med förvaltningslagens regler om de allmänna krav som ställs på handläggningen av ärenden.Part får begära att ärendet avgörsSom du nämner finns en möjlighet att efter sex månader begära att myndigheten avgör ärendet (12 § förvaltningslagen). Myndigheten har då fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om det inte finns tillräckligt med underlag för att avgöra ärendet kan myndigheten avslå begäran. Myndighetens beslut att avslå begäran om avgörande kan överklagas till förvaltningsdomstol, som kan ålägga myndigheten att avgöra ärendet snarast eller inom en viss tid (49 § förvaltningslagen).En myndighet kan anmälas till JO på grund av långsam handläggningOm det saknas underlag för att avgöra ärendet inom kort, är det troligt att begäran avslås och att ärendet inte kommer att avgöras inom en snar framtid. Som enskild part finns det tyvärr ofta inte mycket att göra för att snabba på en myndighets handläggning, utan det får ta den tid det tar.Ett vanligt tillvägagångssätt när en myndighet handlägger ärendet för långsamt, är att parten gör en JO-anmälan. Justitieombudsmannen ansvarar för övervakning av offentliga myndigheters verksamhet och kan granska myndigheters handläggning eget initiativ eller efter anmälan från enskilda personer. Om JO också bedömer att myndigheten agerar otillbörligt långsamt, kan JO rikta kritik mot myndigheten. Sådan kritik innebär i praktiken inga bindande rättsverkningar för myndigheten, men myndigheter vill i största möjliga grad undvika att få kritik från JO.Det kan därför vara rimligt att meddela Migrationsverket att ni överväger att göra en anmälan till JO, eller faktiskt göra en sådan anmälan, i hopp om att myndigheten ska snabba på handläggningen.En JO-anmälan kan du läsa mer om och göra på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet krävs av myndigheter att de handlägger ärenden snabbt. Efter sex månader kan en begäran om avgörande göras, men begäran kan avslås om myndigheten saknar tillräckligt underlag. Som sista utväg kan en JO-anmälan göras.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Får arbetsgivare kräva tillbaka extra månadslön 15 år senare?

2020-01-14 i Preskription
FRÅGA |Hej!Vårt företag, ett rikstäckande bageri med leverans av färskt bröd, gick från 14-dagarslön till månadslön etappvis mellan 2002 - 2004. Företaget valde då att ge de anställda en extra månadslön. Denna "förskottsskuld" kräver man nu, 2020, tillbaka. Vad säger lagen? Är detta ens möjligt?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på exakt vad det är för utbetalning som har gjorts, men som jag uppfattar din fråga har en arbetsgivare, någon gång mellan 2002 och 2004 betalat ut en extra månadslön till företagets anställa, vilket företaget nu kräver tillbaka från de anställda.Utan att gå in närmare på huruvida företaget får kräva tillbaka vad de har betalat ut eller inte, kan konstateras att det här inträffade för mer än 15 år sedan, vilket innebär att företaget i sådant fall skulle ha en minst 15 år gammal fordran på sina anställda.Enligt preskriptionslagens regler är anspråk som grundar sig på något som inträffade mer än 10 år tillbaka i tiden, och ingen återbetalning eller annat erkännande av skulden har skett (t.ex. en påminnelse), preskriberade (2 § preskriptionslagen). I vissa anställningsförhållanden kan preskriptionstiden vara kortare än så, eller om annat följer av kollektivavtal kan det gälla. Om företaget först nu kräver återbetalning på en "förskottsskuld" som betalades ut för så länge sedan, är det preskriberat och kan inte göras gällande. De anställda är med andra ord inte skyldiga att återbetala den extra månadslönen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,