Är det tillåtet att bära armeringsjärn på allmän plats?

2019-10-30 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Är det lagligt att ha armeringsjärn på allmän plats?Eller faller det under knivlagen? som te x fällkniv, teleskopbatong osv ?Mvh G
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Armeringsjärn kan vara att se som gatustridsvapenDet är förbjudet inneha knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen på allmän plats (1 § första stycket knivlagen). Med "andra föremål" avses även annat än stick- och skärvapen, såsom batonger och liknande.Exakt vad som omfattas av förbudet är inte alltid helt klart och det måste i alla lägen göras en helhetsbedömning för att avgöra om innehavet är tillåtet. Armeringsjärn räknas inte uttryckligen upp i lagtext, förarbeten eller i HD:s praxis. Däremot ses "gatustridsvapen" som sådant som är förbjudet enligt knivlagen. HD har bedömt att bollträn kan vara sådana föremål som omfattas av förbudet i knivlagen (NJA 2011 s. 556). Det motiverades bland annat med att basebollträn inte sällan används vid hot och misshandel och ganska ofta skaffas för helt andra ändamål än det de egentligen ska användas till samt att förbudet inte bör avgränsas strikt till endast sådant som alltid är ägnat att utgöra vapen.Eftersom armeringsjärn, lite beroende på hur de ser ut, kan vara utformade för att användas som vapen, och det förmodligen inte är helt ovanligt att de också används till det, bör de betraktas som något som i sig kan omfattas av förbudet i knivlagen, i vart fall om de har en sådan storlek och form att de kan användas som vapen.Det är inte brottsligt om innehavet är befogatJag vill tillägga att även om armeringsjärn är något som skulle kunna falla under förbudet i knivlagen, innebär det inte att det alltid är otillåtet att ha ett sådant på sig på allmän plats. Det är tillåtet att inneha sådana föremål om de ingår i utrustning för en viss tjänst eller ett visst uppdrag, eller om innehavet annars är att se som befogat (1 § andra stycket knivlagen).Det innebär att även om det skulle kunna vara olagligt att ha armeringsjärn på allmän plats, kan det vara tillåtet, om det ska användas till något godtagbart ändamål eller om det nyss har inhandlats etc.SammanfattningOm armeringsjärnet är utformat så att det rimligtvis går att använda som ett vapen, är det knappast tillåtet att ha det på allmän plats, om man inte har en godtagbar anledning till att ha med sig det.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Har sambo rätt till den andra sambons enskilda firma när samboförhållandet upphör?

2019-10-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejOm man varit sambo men bara den ena partnern står för en enskild firma, kan den andra ha rätt att få hälften då? eller delar av den? Finns inga mera papper på delägare osv.Med vänlig hälsningAnn
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om den ena sambon kan ha rätt till delar av den andra sambons enskilda firma efter att samboförhållandet har upphört.Samboegendom ska fördelas genom bodelningNär ett samboförhållande upphör ska, om någon av samborna begär det, en bodelning göras. I bodelningen ska samboegendomen fördelas mellan samborna (8 § sambolagen).Endast bostad och bohag kan utgöra samboegendomSamboegendom utgörs enligt sambolagen av två saker, och ingenting annat. Dessa är sambornas gemensamma bostad och bohag, under förutsättning att egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Med bohag avses sådant som möbler och köksutrustning m.m.En enskild firma är inte att betrakta som bostad eller bohag. Det innebär att en sådan inte utgör samboegendom och därmed inte ska tas med i bodelningen. Den ena sambon har med andra ord inte rätt till hälften, eller någon annan andel, av den andra sambons enskilda firma i samband bodelning efter att ett samboförhållande upphört.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Utgör det förtal att informera andra hyresgäster om att hyresvärden tar ut för hög hyra?

2019-10-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min hyresvärd (privat fastighetsägare) har under några år tagit ut en oskälig hyra för min bostad. Detta bedömdes i Hyresnämnden nyligen. Nu undrar jag om jag har rätt att informera övriga hyresgäster i huset om att värden tagit för mkt i hyra (och implicera att det kanske även gäller deras lägenheter), eller om det skulle kunna bedömas som ärekränkning eller förtal? Domar är väl offentliga handlingar?Mötet med hyresnämnden var öppet för eventuella åhörare. Hjälp mig gärna! Jag måste flytta nu pga att värden är kränkt av beslutet och behandlar mig dåligt, och jag vill inte att min strid ska ha varit förgäves.Mvh Anna
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.FörtalsbrottetBrottet förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken. För att förtal ska föreligga krävs att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att man på annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Det räknas däremot inte som förtal om det är försvarligt att lämna uppgiften och uppgiften är sann eller man har skälig grund för att lämna uppgiften.Uppgiftslämnandet är knappast ägnat att väcka andras missaktning mot hyresvärdenEtt viktigt rekvisit för att förtalsbrottet ska kunna komma på fråga, är att uppgiftslämnandet utpekar personen som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars är ägnat att väcka andras missaktning mot personen. Att lämna uppgifter om att hyran har varit för hög, behöver inte vara ägnat att väcka andras missaktning mot hyresvärden, utan kan göras för att informera andra hyresgäster om vad som är rimlig hyra för deras bostad. Det är försvarligt att lämna uppgifter om beslut om hyranDet är i vart fall försvarligt att lämna en sådan uppgift till andra hyresgäster i huset. I bedömningen av uppgiftslämnandets försvarlighet beaktas bland annat hur allvarligt påsteåendet är, till vem och i vilken situation uppgiften lämnas och med vilket syfte uppgiften lämnas. Här måste beaktas sådant som den vidsträckta yttrandefriheten och det allmänna intresset av att den här typen av information måste få passera mellan hyresgäster. Det finns alltså ett sakligt motiverat intresse av att sprida uppgiften, vilket gör att ses som försvarligt.SammanfattningAtt sprida uppgifter om att hyresnämnden har fattat beslut om att hyresvärden tar ut för hög hyra, kan göras av andra skäl än för att väcka missaktning mot hyresvärden. Det är också försvarligt att lämna sådana uppgifter, eftersom det finns ett allmänt intresse av att hyresgäster ska få sprida information till varandra om beslut som har fattats som kan vara av betydelse för vilken hyra de betalar. Det utgör därför inte förtal att informera andra hyresgäster angående beslutet.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Får en arbetsgivare ensidigt förlänga en provanställning?

2019-10-23 i Anställningsformer
FRÅGA |Har jag rätt som arbetsgivare att förlänga befintlig tre månaders provanställning för en medarbetare upp till sex månader?Anledningen till det är att det finns vissa tveksamheter i dagsläget som skulle kunna klarna genom extra insatser gällande arbetstagare under en förlängd prövotid.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du som arbetsgivare har kommit överens med en anställd om en provanställning på tre månader. Nu vill du förlänga den till sex månader.En provanställning är en typ av tidsbegränsad anställning som är till för att en arbetstagare ska kunna provas i en viss tjänst innan anställningen övergår i en fast anställning. En provanställning får pågå i som högst sex månader, om det inte finns kollektivavtal som säger annat, och det är fram till den tidpunkten i princip upp till arbetsgivaren att bestämma hur lång provanställningen ska vara.Om provanställningen inte avbryts under prövotiden, är huvudregeln att provanställningen automatiskt övergår i en tillsvidareanställning (6 § LAS).Vad som gäller om arbetsgivaren och arbetstagaren i ett avtal har överenskommit om en särskild prövotid, som är kortare än sex månader, är en svårare fråga att besvara. En rimlig slutsats är dock att om det i ett anställningsavtal finns en avtalad prövotid, får inte arbetsgivaren ensidigt ändra ett sådant villkor. Det skulle stå i strid mot avtalsrättsliga principer och allvarligt försämra arbetstagarens skydd eftersom en förutsättning för arbetstagaren att ingå anställningsavtalet kan ha varit att få besked om anställningen vid den avtalade prövotidens utgång.SammanfattningMed andra ord har en arbetsgivare rätt att provanställa en arbetstagare i upp till sex månader, så länge kollektivavtal inte säger något annat, men har parterna kommit överens att en kortare prövotid ska gälla, är det också den som gäller.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Ska fastighet någon ägt sedan innan samboförhållande delas när samboförhållandet upphör?

2019-10-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min son äger en fastighet till 100%En kvinna flyttar in till honom och betalar hyraVad händer vid ev separation Behöver man upprätta dokument
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på vad det är du frågar efter, men jag uppfattar din fråga som att du undrar vem som har rätt till fastigheten, efter att ett samboförhållande har upphört.När ett samboförhållande upphör ska samboegendomen fördelas likaNär ett samboförhållande upphör ska, om någon av samborna begär det, bodelning göras. I bodelningen ska det som utgör samboegendom fördelas lika mellan samborna (8 § sambolagen). Det som inte utgör samboegendom, behåller den sambon som äger det.En fastighet någon ägde innan samboförhållandet inleddes, är inte samboegendomSom samboegendom räknas sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Eftersom din son ägde fastigheten redan innan samboförhållandet inleddes, har den inte förvärvats för gemensam användning, utan för din sons användning. Det innebär att fastigheten inte utgör samboegendom, och därmed inte ska tas in i en bodelning. Din son ska med andra ord fortsatt äga hela fastigheten. Det är inte nödvändigt att upprätta något samboavtal eller annat dokument, utan din son äger fastigheten ändå.Att ena sambon betalar hyra till den andra påverkar inte detta.SammanfattningEn fastighet någon har ägt redan innan samboförhållandet utgör inte samboegendom och ska därför inte delas mellan samborna. Det är inte nödvändigt att upprätta något dokument för att din son ska fortsatt äga hela fastigheten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Faktorer som påverkar dagsbötesbelopps storlek

2019-10-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej När det gäller dagsböter för den dömde så har jag två frågor. Kan partner eller makens inkomst också avgöra böterna? Kollar domstolen på hur mycket den dömdes make/ maka har för inkomst? 2- Om et par är gifta men inte bor på samma ställe utan har varsitt boende men att det finns barn i hushållet räknas barnet med i beräkningen även om barnet inte bor med den dömde ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett dagsbötesbelopp döms ut efter vad som bedöms skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § brottsbalken).Närmare föreskrifter finns i Riksåklagarens riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RåR 2007:2).Till vilket belopp dagsboten bestäms är ingen exakt vetenskap, utan det ankommer i viss utsträckning på domstolarna bedöma hur systemet ska tillämpas. Utgångspunkten är dock att dagsboten bestäms utifrån den misstänktes egen årsinkomst, vilket är det som har enskilt störst betydelse för bestämmandet av dagsbotens belopp. Dock innebär skrivningarna "förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt" att i princip allt som rör den misstänktes ekonomi beaktas. Högsta domstolen har uttalat att inte enbart den misstänktes inkomster ska beaktas, utan att hänsyn ska tas även till andra personer i hushållet, så att ett skäligt resultat uppnås så att den misstänkte inte drabbas hårdare än en ensamstående person med samma inkomst (NJA 1991 s. 692).I undantagsfall kan jämkning ske om den misstänkte har en särskilt omfattande försörjningsbörda som inte kan beaktas på annat sätt, t.ex. om den misstänktes make helt saknar, eller har en väldigt låg, inkomst.Särskild betydelse får det om den misstänkte har barn som för sitt uppehälle är väsentligen beroende av den misstänkte, varpå ett avdrag görs med ett halvt prisbasbelopp (RåR 2007:2 p. 1.3) Om barnets försörjning inte, eller till mycket liten grad, är beroende av den misstänkte, får det knappast stor betydelse för bestämmandet av dagsbotens storlek.Det är svårt att ge ett närmare svar på hur dagsböters belopp bestäms eftersom det finns få bestämmelser för hur det ska gå till, och att mycket utgår från riktlinjer, vilka domstolarna inte till punkt och pricka behöver följa.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Fel i vara när beskrivning av varan grundas på säljarens upplevelse av varan

2019-10-24 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Sålt en jacka på nätet som privatperson. Jackan är en unisex modell och i annonsen står det att jackan är unisex och sitter som en small. Enligt märkets egna storleksguide motsvarar en xxs = s eftersom unisex modeller går upp 1-2 storlekar. I annonsen stod det som sagt att det är en unisex som funkar som small. Dock stod det inte att det är en xxs utan istället som ovanstående. Nu vill köparen häva köpet, jag påstår att jackan är en small och upplevs som en small men hon tycker då att det står ju inte small i jackan så det är felaktig information. Vad gäller i ett sånt här läge?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en privatperson köper en vara av en annan privatperson tillämpas köplagen. För att köparen ska kunna göra påföljder gällande mot säljaren, t.ex. häva köpet, krävs att det är fel i varan.En vara är att anse som felaktig om varan inte överensstämmer med vad parterna har kommit överens om, eller om den annars avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta (17 § köplagen).Eftersom du skrev i annonsen att jackan är en "en unisex som funkar som small", avviker inte varan från vad som följer av avtalet. Varan är därmed avtalsenlig.Avgörande är då om varan avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. Det blir en bedömningsfråga, vilket faller tillbaka på om köparens föväntningar kunde ses som befogade. Som din fråga är ställd verkar det som att köparen förväntade sig att jackan skulle vara en annan storlek än den faktiskt visade sig vara. Frågan är då om det var befogat, rimligt, av köparen att göra det.Det rör sig här något om ett gränsfall här och svårt att ge ett säkert svar på exakt hur det ligger till och det beror lite på hur annonsen var utformad och hur stor jackan faktiskt är o.s.v. Befogade förväntningar kan skapas av säljarens beskrivning av föremålets egenskaper, t.ex. att jackan fungerar som en viss storlek. Jag kan dock tycka att det är en sådan väsentlig egenskap vilken storlek jackan faktiskt har, att säljaren bör upplysa om jackans egentliga storlek, inte bara vilken storlek jackan upplevs ha, eftersom det annars kan vara svårt för köparen att göra en bedömning av jackans faktiska storlek. På så vis undviks missuppfattningar och att köparen och säljaren upplever att samma vara har olika egenskaper. Det är därmed inte obefogat av köparen att förvänta sig att jackan har en viss storlek, som sedan inte visar sig vara fallet när köparen väl får jackan. Om säljaren inte skriver vilken storlek jackan faktiskt har, är det svårt för köparen att förutsätta jackans storlek. Det kan också vara svårt att tolka en sådan skrivning.Det är dock som sagt en bedömningsfråga och beror lite på hur annonsen var utformad och hur köparen tolkade den m.m.Om det konstateras var ett fel på varan, har, köparen rätt att häva köpet, eftersom felet är väsenligt (39 § köplagen).Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Är ett utländskt körkort giltigt i Sverige?

2019-10-10 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag är susanne Fredriksson min man är från serbien han visste inte att han kan inte köra med serbisk körkort efter 1 år.Polisen stopa honom Igår och fick böter får bälte och olåvlig körning.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Körkort utanför EU/EES är giltiga i Sverige i ett årEtt körkort som är giltigt i ett annat EU/EES-land är även giltigt i Sverige, så länge det inte har bytts ut mot ett svenskt.Om man däremot har ett körkort från ett land utanför EU/EES-området, till exempel Serbien, är det bara giltigt i ett år från det att man har blivit folkbokförd i Sverige, eller tills det bytts ut mot ett svenskt.Det innebär att körkortet blir ogiltigt i Sverige efter att personen har varit folkbokförd här i ett år.Den som kör utan giltigt körkort gör sig skyldig till olovlig körningI trafikbrottslagen går att läsa att den som kör bil utan ett giltigt tillstånd, gör sig skyldig till olovlig körning och kan dömas till böter (3 § trafikbrottslagen).Det saknar betydelse om personen kände till att det är så eller inte. Reglerna gäller lika för alla.Är det något mer du undrar om det här rekommenderar jag att du kontaktar Transportstyrelsen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,