Bevisbörda och beviskrav vid parkeringsanmärkning för att parkeringsbiljett inte varit synlig

2019-06-27 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej!Jag har fått en kontrollavgift för min bil som jag anser vara felaktig. Enligt Hojab har det inte funnits någon synlig parkeringsbiljett liggande på instrumentpanelen i bilen. Vilket jag hävdar är felaktigt, det har funnits en giltig parkeringsbiljett där.När jag bestrider fick jag svar med ett par bilder tagna av instrumentpanelen av parkeringsvakten. På bilderna reflekteras fönster i parkeringsgaraget över halva instrumentpanelen. Så det går inte att se om det finns en biljett där eller om det inte finns det.Enligt Hojab räcker det med parkeringsvaktens ord på att det inte fanns någon biljett där. Min fråga är: Ska inte Hojab bevisa för mig att det inte fanns en parkeringsbiljett? (vilket inte går efter som det inte går att se på bilderna). Ska jag behöva bevisa det för dem? Vilket inte heller går eftersom det inte går att se.Kan jag ha framgång i att fortsätta att bestrida eller kommer Tingsrätten bara gå på parkeringsvakten ord vad gäller själva bevisningen?MvhKent S
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad den som har utfärdat en parkeringsanmärkning måste visa, efter att parkeringsbolaget har tagit fotografier på bilens instrumentbräda, men där hela instrumentbrädan inte syns.Kommunen eller markägaren ska styrka att din bil stod felparkeradBevisbördan för att någon har parkerat felaktigt ligger på den kommun eller markägare för vars räkning parkeringsanmärkningen har utfärdats (NJA 2013. s. 711 p. 7). För att nå upp till beviskravet måste kommunen eller markägaren styrka att du har parkerat felaktigt, d.v.s att det inte fanns någon parkeringsbiljet synlig framtill i bilen. Att något är styrkt i ett innebär att det är att betrakta som "antagligt" eller "sannolikt" men det inte behöver finnas en hög grad av säkerhet att det är på det sättet.För att kommunen eller markägaren ska uppnå beviskravet har det i princip ansetts tillräckligt att parkeringsvakten noterat att bilen har varit parkerad i strid med reglerna för parkeringen. En parkeringsvakts anteckning har ansetts ha ett sådant starkt bevisvärde att beviskravet är uppfyllt endast genom anteckningen.Du måste styrka att det faktiskt fanns en biljettEn parkeringsvakt kan förstås göra ett misstag och förbise att det faktiskt har legat en giltig parkeringsbiljett på instrumentbrädan i bilen. Då krävs det att du som fordonsägare på något sätt kan styrka att det faktiskt har legat en parkeringsbiljett där.Att fordonsägaren enbart påstår att någon felparkering inte har skett är inte tillräckligt för att denne ska undkomma betalningsansvar (NJA 2001 s. 889). Däremot har det varit tillräckligt att fordonsägaren har fotograferat instrumentbrädan på sin bil i samband med att denne fick betalningsanmärkningen, där det på bilden synts en giltig parkeringsbiljett som legat överst på en hög av andra parkeringsbiljetter (NJA 2013 s. 711).Det anses alltså vara så att parkeringsvaktens egen anteckning är tillräckligt för att beviskravet ska vara uppfyllt, om inte fordonsägaren kan föra bevisning som styrker att det faktiskt har legat en parkeringsbiljett på instrumentbrädan.Det har inte funnits krav på fotografierDet har alltså inte ansetts nödvändigt att parkeringsbolaget visar upp fotografier för att det ska vara styrkt att bilen har varit felparkerad. Att det finns fotografier som inte med säkerhet visar att det saknas en parkeringsbiljett eftersom hela instrumentbrädan inte syns, borde alltså inte leda till att beviskravet för den som har utfärdat parkeringsanmärkningen inte skulle vara uppfyllt.Vid en eventuell tvist i domstol kan det dock tala till din fördel att parkeringsbolaget inte har fotografier som visar hela instrumentbrädan och det är inte säkert att domstolen bara nöjer sig med parkeringsvaktens anteckning. Högsta domstolen har uttalat att i det fall fordonsägaren har visat stöd för sin invändning om att parkeringsvakten gjort ett misstag, kan det vägas in i bedömningen att den som har utfärdat anmärkningen inte har säkrat bevisning genom fotodokumentation (NJA 2013 s. 711 p. 11). Domstolen motiverar ställningstagandet med att de senaste årens teknikutveckling har medfört att det numera är en rutin hos vissa parkeringsövervakningsföretag att fotodokumentera förhållandena vid en felparkering, för att säkra bevisning.Det finns en möjlighet att domstolen i ditt fall, med hänsyn till att hela instrumentbrädan inte syns på parkeringsbolagets fotografier tillsammans med övriga omständigheter som kan ha förelegat, kommer fram till att den som har utfärdat parkeringsanmärkningen inte har lyckats styrka att bilen har varit felparkerad. Eftersom du verkar sakna konkreta bevis som talar för att det faktiskt låg en parkeringsbiljett synlig på instrumentbrädan i bilen, är det dock mest troligt att domstolen anser parkeringsvaktens anteckning vara tillräckligt för att det ska vara styrkt att bilen varit felparkerad. Det finns inget i praxis som säger att den som har utfärdat parkeringsanmärkningen måste visa fotografier för att nå upp till beviskravet, men det är inte en helt orimlig utveckling av praxis.SammanfattningDet är vanligtvis tillräckligt för den som har utfärdat parkeringsanmärkningen att kunna visa att parkeringsvakten har gjort en anteckning om felparkering för att beviskravet ska vara uppfyllt. Du måste då på något sätt kunna styrka att det faktiskt har funnits en parkeringsbiljett synlig, t.ex. genom fotografier som visar det. Enbart ett påstående om att det har funnits en biljett är inte tillräckligt för att du ska slippa betalningsansvar.Det finns inget som säger att den som har utfärdat parkeringsanmärkningen måste visa fotografier på att det har saknats en synlig parkeringsbiljett. Det är dock inte omöjligt att en domstol, om du kan ge stöd för din invändning om att parkeringsvakten har begått ett misstag, kommer fram till att det inte är styrkt att din bil var felparkerad.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Hyresvärds och hyresgästs ansvar för att BH-bygel fastnat i en tvättmaskin

2019-06-26 i Hyresrätt
FRÅGA |Hejsan, jag bor i en hyreslägenhet och hade nu oturen att min bh hoppade ut från tvättpåsen och bygeln har kommit bakom trumman. När jag kontaktade min hyresvärd angående problemet menade hon att jag själv får anlita någon till självkostnadspris då de var självförvållat enligt henne. Fick då kontakta siemens för att boka en tekniker, detta kommer nu kosta mig 1350, om jag har rätt till rutavdrag kan jag få ner priset till 950. Stämmer det verkligen att jag själv ska stå för kostnaden då jag hyr lägenheten. Hittar inget om det i mitt hyresavtal. Vore tacksam för svar snarast möjligastTack på förhand, vänlig hälsning
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det är du eller hyresvärden som ska betala för att åtgärda att bygeln från en bh du tvättade åkte ur tvättpåsen och fastnade bakom trumman.Jag utgår från att bygeln har fastnat på ett sådant sätt att tvättmaskinen inte går eller åtminstone inte bör användas.Hyresvärden har vissa skyldigheterDen som hyr ut en lägenhet har vissa skyldigheter gentemot hyresgästen för att se till att lägenheten underhålls. Genom denna underhållsplikt åligger det hyresvärden att hålla lägenheten och tillhörande utrymmen i ett godtagbart skick så att lägenheten och tillhörande utrymmen är fullt brukbara (12 kap. 9 § jordabalken och 12 kap. 15 § jordabalken).Till hyresvärdens underhållsplikt hör bland annat att hyresvärden ska avhjälpa fel och brister i lägenheten och tillhörande utrymmen.Det du har råkat ut för är att betrakta som ett fel eller en skada på tvättmaskinen eftersom tvättmaskinen inte går att använda förrän bygeln har plockats ut från bakom trumman och felet därmed är avhjälpt.Du har inte varit vållandeNär det kommer till hyresgästers skadeståndsansvar gäller att du som hyresgäst ska ersätta skador som uppkommer genom ditt vållande (12 kap. 24 § jordabalken). Regeln omfattar både skador som uppstår i den egna lägenheten och vad som hör lägenheten till, t.ex. vindsförråd och gemensamma utrymmen.För att bli ersättningsskyldig krävs att att du på något sätt måste ha varit oaktsam och att du på grund av det har orsakat en skada. Försämringar och skador på grund av vanlig förslitning eller olyckshändelser leder inte till att hyresgästen blir ersättningsskyldig. Det sagda innebär att ett normalt användande av tvättmaskinen och en visad försiktighet som rimligen kan krävas av en ordentlig person, leder till att du som hyresgäst inte anses vållande till en skada som uppstår. För sådana skador och försämringar faller det istället inom hyresvärdens underhållsskyldighet att vidta åtgärder, t.ex. reparationer, för att komma till rätta med felet.Eftersom du har använt en tvättpåse när du tvättade bh:n råder det inget tvivel om att du har varit tillräckligt försiktig eftersom du inte rimligen hade kunnat göra mycket annat för att förhindra att problemet uppstod. Felet har därför inte har orsakats genom din oaktsamhet och du har inte varit vållande. Därmed behöver du inte betala för att åtgärda problemet utan det faller inom hyresvärdens underhållsskyldighet att åtgärda det.SammanfattningEftersom du använde en tvättpåse när du tvättade bh:n har du utan tvivel varit tillräckligt försiktig när du tvättade den och du har därmed inte varit vållande till skadan. Det gäller trots att bh:n åkte ur påsen. Du behöver därmed inte stå för kostnaderna för att åtgärda felet, utan det är hyresvärden som ska göra det.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Rätt till offentlig försvarare i enklare trafikbrottsmål när polisen tagit fel bil

2019-06-24 i Domstol
FRÅGA |Hej, blev får en månad sedan stoppad av polis när jag arbetade. Vid stop var det som vanlig rutin, kontroll av körkort och nykterhet, inga problem men helt plötsligt påstår polisassistent att jag inte stannat för stopplikten.. Jag framförde arbetsbil i form av kommunbil, där jag blev stoppad och från påstådd företeelse plats är ca 500 meter. Kör identiska bilar (kommun) i området hela tiden då mina kollegor också kör där. Hade en kollega i bilen framför när jag blev stoppad. Det jag menar är att polisassistenten kan ha stoppat fel bil det är mycket möjligt någon av mina kollegor inte stannat. Jag nekade böter på 2500:- och är nu kallad till tingsrätt. I brevet från tingsrätten står att dom anser att jag inte behöver någon statlig försvarare. Har aldrig varit med om en rättegång och anser att jag vill ha en försvarare.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du har rätt till en offentlig försvarare och vad du kan göra om du blir nekad en offentlig försvarare av rätten. Detta efter att du påstår att polisen har misstagit dig för någon annan.Vårdslöshet i trafik ger vanligtvis ingen rätt till offentlig försvarareEn offentlig försvarare ska som utgångspunkt förordnas om den misstänkte begär det och är antingen anhållen eller häktad, eller det annars är fråga om ett brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader (21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken), det vill säga att minimistraffet för brottet måste vara sex månaders fängelse.För brottet vårdslöshet i trafik stadgas som lägsta straff dagsböter (1 § trafikbrottslagen), vilket innebär att det lägsta straffet är under den gräns som krävs för att få en rätt till försvarare.Att inte stanna för stopplikt är alltså som utgångspunkt inte ett sådant allvarligt brott att det kan ge dig rätt till en offentlig försvarare.Offentlig försvarare kan förordnas i andra situationerÄven om minimistraffet för brottet inte är tillräckligt högt finns det vissa undantagssituationer då den tilltalade kan ha rätt till en offentlig försvarare ändå (21 kap. 3 a § andra stycket rättegångsbalken). En tilltalad har rätt att få en offentlig försvarare:- om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, - om det finns tveksamheter vid valet av påföljd och den tilltalade riskerar fängelse, eller - om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden eller vad målet rör.För att du ska få en offentlig försvarare med anledning av dessa undantagsfall krävs att du framför dina skäl till varför du skulle få en. Det går att få en offentlig försvarare om brottet innehåller svåröverskådliga sakförhållanden eller komplicerade rätts- och bevisfrågor.Att du menar att polisen har tagit fel person, och kan ha blandat ihop din bil med en annan likadan bil, är en sådan omständighet som kan tala för att du skulle kunna få rätt till en offentlig försvarare. Däremot brukar det i enklare mål som trafikbrott normalt anses att den tilltalade kan föra sin talan själv. I sådana situationer läggs det i stället ett ansvar på att domaren ska vara mer aktiv än normalt och på så vis hjälpa den tilltalade att få sagt det den vill säga.Jag kan inte svara med säkerhet på om du faktiskt har rätt till en offentlig försvarare, eftersom det är domstolen som gör den bedömningen. Däremot är det viktigt att du gör en en begäran hos domstolen där du berättar om vad som har inträffat och varför du ska få en offentlig försvarare, så att domstolen kan ta in det i sin bedömning när den beslutar om du ska få en försvarare. Men att det fanns en annan identisk bil framför dig och att polisen därför kan ha blandat ihop bilarna och tagit fel, talar till din fördel.Att du aldrig har varit i en rättegång tidigare eller är osäker på hur det går till är i sig inte skäl nog att få en offentlig försvarare, utan det beror på omständigheterna i målet.Du kan överklaga beslutet om att inte utse offentlig försvarareSkulle du inte vara nöjd med tingsrättens beslut att inte tilldela dig en offentlig försvarare, har du möjlighet att överklaga det beslutet (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken).Ett sådant överklagande ska ges in till tingsrätten inom tre veckor från dagen då beslutet meddelades (52 kap. 1 § rättegångsbalken).Överklagandet ska innehålla uppgifter om vilket beslut som överklagas, hur du vill att beslutet ska ändras, grunderna för överklagandet, de bevis du vill åberopa och vad du vill visa med varje bevis (52 kap. 3 § rättegångsbalken).Du har alltid rätt till en privat försvarareÄven om du inte skulle ha rätt till en offentlig försvarare har du alltid rätt till en privat försvarare. En sådan försvarare utser den tilltalade själv. En privat försvarare betalar du själv för, men om du frikänns för brottet kan staten stå för vissa kostnader du har haft för din privata försvarare.SammanfattningHuvudregeln är att en tilltalad i enklare trafikbrott inte har rätt till en offentlig försvarare. Det finns dock vissa undantagsfall om utredningen är komplicerad eller det finns svåra bevisfrågor. Att en annan identisk bil körde framför dig och du menar att polisen har misstagit din bil för någon annans, talar i viss mån för att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare, men det är domstolen som gör den bedömningen. Du måste då göra en begäran hos domstolen om att få en offentlig försvarare där du berättar varför du ska få det.Du kan överklaga domstolens beslut att inte utse en offentlig försvarare.Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Ansöka om skilsmässa från utländsk medborgare med bara sökandens underskrift

2019-05-28 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min far är svensk och han har gift sig med en kvinna från Fillippinerna, ej svenskt medborgarskap, de har inga gemensamma barn. Min fråga är; kan min far lämna in skilsmässoansökan utan hennes underskrift och få igenom skilsmässan med endast hans underskrift? Har det nån betydelse att inte hon skriver under?Tacksam för svar,MVH Dick
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar ifall endast en av personerna i ett äktenskap kan ansöka om skilsmässa, när den andra personen är utländsk medborgare utan svenskt medborgaskap.Svensk domstol är behörigSvensk domstol är behörig att pröva mål om äktenskapsskillnad, bl.a. om den som ansöker om skilsmässan är svensk medborgare och har eller tidigare har haft hemvist i Sverige, eller om den andra personen har hemvist i Sverige (3 kap. 1 § lagen om internationella äktenskap och 3 kap. 2 § lagen om internationella äktenskap). Med hemvist menas att personen stadigvarande bor här.Eftersom din far är svensk men inte den andra personen, gäller att om han bor eller tidigare har bott i Sverige sedan han fyllt 18 år, kan en ansökan om skilsmässa lämnas in till tingsrätten i Sverige.Endast en person behöver ansöka om skilsmässaEftersom svensk domstol är behörig, tillämpas svensk lag, förutom i undantagsfall (3 kap. 4 § lagen om internationella äktenskap).Om ena maken inte skriver under skilsmässoansökan ses det som att personen inte har skickat in någon ansökan.Det är dock tillräckligt att en av makarna ansöker om äktenskapsskillnad för att kunna få till stånd en skilsmässa (5 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det krävs alltså inte att båda makar skriver under skilsmässoansökan, utan det är tillräckligt med att en gör det.Om bara en av makarna ansöker om skilsmässa, måste dock en betänketid på sex månader iakttas (5 kap. 3 § äktenskapsbalken). Efter betänketiden måste ett nytt yrkande framställas till tingsrätten inom ett år från betänketidens början.SammanfattningEn ansökan om skilsmässa kan lämnas in till tingsrätten, om din far bor här eller har gjort det tidigare, eller om den andra personen bor i Sverige.Det krävs inte att båda personer skriver under ansökan om skilsmässa för att skilsmässan ska kunna fullgöras. Däremot kommer det innebära att en betänketid på sex månader måste iakttas innan skilsmässan kan fullgöras.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Hyresvärd sätter inte upp hyresgästens namn på brevlådan

2019-06-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Min flickvän bor i en studentlägenhet och hon har bott där i snart 4 månader. Hon har fortfarande inte fått någon lapp till sin brevlåda och när hon satte dit en egen fick hon mail av hyresvärden att det inte var tillåtet och när hon då bad dem göra en till henne började de fråga om de kunde få komma in i hennes lägenhet av någon anledning. Jag tycker detta låter som skrämseltaktik för vad ska de in i hennes lägenhet och göra för att skriva en lapp åt henne? Hon har inte kunnat få post i sin brevlåda nu i snart 4 månader pga. detta. Hon har åter kontaktat dem om detta men om hon inte får någon hjälp, är det då möjligt att göra någon form av anmälan till t.ex. hyresnämnden?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hyresvärden har brustit i sin underhållsskyldighetEn hyresvärd har inom ramen för sin underhållsskyldighet ett ansvar för att lägenheten ska vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet (12 kap. 9 § jordabalken och 12 kap. 15 § jordabalken). Till det hör att hyresvärden ska se till att hyresgästens namn står på dennes brevlåda/postfack eftersom hyresgästen inte kan ta emot post annars.Jag har svårt att förstå varför hyresvärden skulle behöva gå in i lägenheten för att byta namn på brevlådan. Om hyresvärden av något godtagbart skäl måste komma in i lägenheten för att byta ut namnet, har hyresvärden förstås inte gjort något fel. Jag är inte säker på vad det är för typ av brevlåda du beskriver, men möjligtvis kan det finnas brevinkast där namnet bara går att byta från insidan av dörren. I annat fall finns det inget godtabgart skäl för att hyresvärden skulle behöva gå in i lägenheten för att byta ut en lapp.Eftersom fyra månader har passerat och din flickvän fortfarande inte har fått sitt namn på brevlådan, och hyresvärden verkar sakna godtagbara skäl till det, har hyresvärden brustit i sin underhållsskyldighet.Det går att vända sig till hyresnämndenEftersom hyresvärden inte åtgärdar bristen i din flickväns lägenhet, bör hon vända sig till hyresnämnden och ansöka om att hyresnämnden ska förelägga hyresvärden att avhjälpa bristen. Hyresnämnden kan då ange en viss tid för när hyresvärden ska ha avhjälpt bristen och om hyresvärden inte följer föreläggandet, riskerar hyresvärden att få betala vite.Har din flickvän lidit någon skada på grund av hyresvärdens agerande, kan hon stämma hyresvärden och göra anspråk på skadestånd. En stämningsansökan ska då lämnas in till tingsrätten och det leder till en mer komplicerad process.Om hyresvärden agerar hotfullt bör en polisanmälan göras.SammanfattningDet är hyresvärdens ansvar att se till att din flickvän får sitt namn på brevlådan. Eftersom hyresvärden inte verkar ha något godtagbart skäl till att inte ha rättat till bristen, har hyresvärden inte fullgjort sina skyldigheter. Din flickvän bör därför vända sig till hyresnämnden.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du flera frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Upprepade trafikförseelser och godkännande av varning från Transportstyrelsen

2019-06-24 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej har kanske en dum fråga men ställer den.Har 3 hastighetsöverträdelser 18 juli 201724 juli 20179 april 2019Har fått preliminärt beslut om varning Skäl för beslut Du har gjort dig skyldig till upprepade trafikförseelser,Vi har tagit hänsyn till omständigheterna och bedömer varning tillräcklig. Är det upprepade trafikförseelser ? Ska jag godkänna detta Har ingen motivering till att inte godkänna.Med vänlig hälsning,Peter Emilson
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Så som din fråga är formulerad verkar det som att du har fått en preliminär varning från Transportstyrelsen på grund av upprepade trafikförseelser.Varning kan ges för upprepade ringa trafikförseelserEn hastighetsöverträdelse är en sådan trafikförseelse som kan leda till att körkortet återkallas (5 kap. 3 § tredje och fjärde punkten körkortslagen). Istället för att körkortet återkallas kan en varning ges (5 kap. 9 § körtkortslagen).Att du har fått en varning är ett körkortsingripande. Transportstyrelsen kan välja att ge dig en varning, vilket är en mildare typ av körkortsingripande än att återkalla körkortet.Att du har gjort dig skyldig till tre hastighetsöverträdelser under de senaste två åren är att betrakta som upprepade trafikförseelser och Transportstyrelsen vill därför ge dig en varning. Normalt tittar Transportstyrelsen på en period om två år tillbaka i tiden, men den perioden kan variera något.Vanligtvis brukar tre ringa fortkörningar som har inträffat under en tvåårsperiod leda till en varning. En fortkörning ses som ringa om den bara är något över hastighetsgränsen. Den gränsen brukar dras vid en hastighetsöverträdelse som är mindre än 25 km/h över tillåten hastighet, med det kan variera bland annat på vad högsta tillåtna hastigheten på vägen är.Att du får en varning, innebär att Transportstyrelsen kan göra en hårdare bedömning om du gör dig skyldig till fler trafikförseelser eller brott inom en tvåårsperiod. Risken är då stor att du får körkortet återkallat.Du bör godkänna varningen om du inte har några invändningar eller vill yttra dig särskiltOm du godkänner Transportstyrelsens preliminära varning vinner den laga kraft. Det betyder att beslutet inte går att överklaga och du får då varningen utfärdad till dig.Om du inte godkänner varningen kommer ärendet att handläggas som andra ärenden. Du får då möjlighet att yttra dig över händelsen och ge din inställning innan Transportstyrelsen fattar ett beslut efter en mer ingående prövning. Har du inget särskilt du vill framföra till Transportstyrelsen kommer de sannolikt komma fram till samma beslut, bara med skillnaden att det kommer ta längre tid.Du bör alltså godkänna varningen om du inte har någon invändning mot varningen eller något särskilt du vill framföra. Transportstyrelsen har dock gjort en rimlig bedömning att ge dig en varning efter tre (ringa) hastighetsöverträdelser inom två år och det kommer sannolikt inte att ändras.SammanfattningEftersom du har gjort dig skyldig till tre hastighetsöverträdelser på en period som avser två år, har du gjort dig skyldig till uppredade trafikförseelser och du har därför fått en varning.Om du inte vill yttra dig särskilt eller har någon invändning, bör du godkänna varningen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Skolans ansvar för elev med hög frånvaro

2019-06-22 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag har en son med adhd som har det väldigt tufft i skolan. Jag lyckas alltid få honom till skolan men han går väldigt sällan på lektionerna, utan hänger mest på skolans område. Eftersom min son är 12 år och har skolplikt undrar jag vilka krav jag kan ställa på skolan. Är det deras plikt att till varje medel få honom in på lektionerna? Kan jag kräva att han får en assistent som hjälper honom?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilket ansvar din sons skola har för att din son ofta är frånvarande från lektionerna och vad du kan kräva att skolan gör.Från din fråga kan jag inte se om skolan har vidtagit några åtgärder redan för att nå en lösning, men jag kommer förklara genomgående för hur det går till när en elev i grundskolan är i behov är stöd för att klara undervisningen på grund av frånvaro från lektionerna.Barn har rätt till utbildningBarn som bor i Sverige har skolplikt, d.v.s. en skyldighet att gå i skolan. Av det följer att barn också har en rätt till utbildning, och därmed en rätt till en skolgång barnet klarar av. Om en elev inte får den utbildning eleven har rätt till, t.ex. för att eleven inte går på lektionerna, är det i första hand skolans rektor som är ansvarig och ska se till att skolan vidtar åtgärder för att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning.Om en elev ofta är frånvarande från lektionerna ska skolans rektor inleda en utredning om frånvaron. Skolan ska då även, om det behövs, inleda en utredning om särskilt stöd för eleven (7 kap. 19 a § skollagen).Extra anpassningar och särskilt stödFör elever som är i behov av stöd för att klara kunskapsmålen, kan skolan ge stöd i olika nivåer.Extra anpassningarOm en elev inte klarar kunskapskraven, ska skolan inledningsvis skyndsamt genomföra "extra anpassningar" (3 kap. 5 a § skollagen). Det är mindre insatser som genomförs av skolan som inte kräver något formellt beslut för att kunna inledas. Det kan exempelvis vara att eleven får hjälp att strukturera och planera ett schema över skoldagen eller uppmanas av lärarna att gå på lektionerna.Särskilt stöd och åtgärdsprogramOm det, även efter att extra anpassningar har gjorts, kan befaras att eleven inte kommer att nå miniminivån eller har andra svårigheter i skolan, ska skolans rektor skyndsamt inleda en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd (3 kap. 8 § skollagen). Att en elev har hög frånvaro är skäl att inleda en utredning om särskilt stöd.Om utredningen skulle visa att eleven behöver ett särskilt stöd ska barnet ges ett sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska upprättas (3 kap. 8 § skollagen och 3 kap. 9 § skollagen). Stödet ska ges på ett sådant sätt och i sådan omfattning som behövs för att eleven ska kunna klara kunskapskraven. Sådant särskilt stöd kan t.ex. vara att eleven får en särskilt anpassad studiegång genom att till exempel ett ämne eller delar av ämnen tas bort eller att eleven får en elevassistent eller speciallärare under en längre tid.Skolan har ett ansvar för att eleven är närvarande på lektionerna och, om det är nödvändigt, inleda en utredning för att hitta orsakerna till och därefter en lösning till att eleven inte närvarar på lektionerna. Skolans ansvar för att komma till en lösning på elevens frånvaro är brett och långtgående och skolan kan därmed komma att behöva involvera resurser även utanför skolan, t.ex. socialtjänsten eller BUP.Det är viktigt att notera att, även om skolan har ett stort ansvar, är det skolan själv som genomför utredningen av elevens behov och själv bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Du kan kräva att skolan gör anpassningar och erbjuder stöd till din son, men du kan inte närmare kräva exakt vilken typ av stöd du vill att skolan ska ge, t.ex. en elevassistent, utan det är skolan som gör den bedömningen.Om du anser att skolan inte gör tillräckligtDet är viktigt att ha god kontakt med skolan och skolans rektor när det gäller att besluta om vilket stöd din son ska ges. I första hand bör du prata med rektorn och berätta att din son behöver stöd och att du inte tycker att skolan har gjort tillräckligt.Om du fortfarande anser att skolan inte gör tillräckligt, kan du göra en anmälan till Skolinspektionen, som granskar vilka åtgärder skolan har vidtagit och kan ge direktiv för hur skolan ska agera.Om skolan upprättar ett åtgärdsprogram du är missnöjd med, kan du överklaga beslutet om och innehållet i åtgärdsprogrammet till Skolväsendets överklagandenämnd.Sammanfattning — Vad du kan göraDu bör i första hand prata med skolans rektor för att förklara din oro och få en uppfattning om hur skolan förhåller sig till saken.Du kan till en början kräva att skolan skyndsamt gör extra anpassningar, alltså mindre omfattande åtgärder som inte kräver någon särskild utredning, för att ge din son stöd.Eftersom din son ofta är frånvarande kan du kräva av rektorn att skolan inleder en utredning och vidtar mer kvalificerade åtgärder, d.v.s. ger särskilt stöd, som krävs för att din son ska klara målen och få en förbättring i sin skolsituation och få lägre frånvaro. Det är dock i första hand skolan som bestämmer hur stödet ska ges och hur mycket stöd som ska ges efter en bedömning skolan själv gör. Du kan alltså inte kräva att skolan ger en viss typ av stöd, t.ex. en elevassistent.Det går inte att svara närmare på precis vad skolan måste göra utan en bedömning måste göras utifrån din sons personliga behov. Skolan har dock ett brett och långtgående ansvar för att se till att elever på skolan närvarar på lektionerna och det bör vara särskilt stort när eleven befinner sig på skolans område. Rimligtvis bör skolan göra stora ansträngningar för att en elev som befinner sig på skolans område också går på lektionerna.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Tågordning vid huvudförhandling i tvistemål och ordförandens roll

2019-05-21 i Domstol
FRÅGA |Hej! Finns det någon latmask för dagordning och vem som ska framställa vad och när under ett civilrättslig mål? Med det frågat, är Tingsrätten skyldig att hjälpa en kärande/svarande att förstå själva ordningen under en huvudförhandling?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ordföranden leder huvudförhandlingenEn huvudförhandling i ett tvistemål leds av en eller tre juristdomare, beroende på storleken på beloppet det tvistas om. En av domarna är ordförande och har bland annat som uppgift att se till att huvudförhandlingen genomförs på ett korrekt sätt. Ordföranden ska se till att ge parterna ordet och låta parterna få sagt det de vill säga.Rätten ska se till att ordning och reda iakttas och att målet blir så utrett det krävs för att rätten ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Genom frågor och påpekanden ska rätten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter (43 kap. 4 § rättegångsbalken). I det ligger att ordföranden ska se till att parterna förstår i vilket skede huvudförhandlingen befinner sig.Ordföranden kommer därför, efter att närvarokontroll och annan formalia har genomförts, fråga om parternas yrkande och inställning till saken, sedan be parterna göra sin sakframställning och så vidare tills förhandlingen är avslutad.Är du osäker på ordningen under förhandlingen och vad du förväntas göra nu, är det inga problem att fråga ordföranden om det."Tågordningen" i kortEnkelt kan sägas att huvudförhandlingen kommer att genomföras på följande sätt:- Parterna kallas in till rättssalen- Rätten kontrollerar närvaron och om det finns andra hinder mot att hålla rättegången- Käranden får framföra sina yrkanden- Svaranden får komma med sin inställning- Parterna gör sin sakframställning- Förhör hålls med parterna- Förhör hålls med eventuella vittnen- Parterna ges möjlighet att slutföra sin talan- Parterna ges möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader- Domarna överlägger målet- Tingsrätten meddelar sin domKlicka här för att läsa en mer detaljerad beskrivning av vad som händer under rättegången.SammanfattningOrdföranden ansvarar för att huvudförhandlingen går rätt till och ska i största möjliga mån hjälpa parterna att få säga det de vill få sagt. Ordföranden förklarar vad den vill att parterna ska framföra. Du kan läsa mer om hur huvudförhandlingen går till på Sveriges domstolars hemsida eller genom att kontakta tingsrätten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,