Samtycke till att lämna ut uppgifter ur patientjournal

2019-05-21 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag håller på med ett skolprojekt och undrar om jag får visa upp delar ur en patientjournal, om journalen avidentifieras?Jag har fått patientens tillåtelse och har även en skriftlig överenskommelse.Tack på förhand.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du får använda uppgifter ut en patients patientjournal i ett skolprojekt, efter att patienten har gett tillåtelse till det.Sekretess råder vanligtvis om enskildas hälsotillståndHuvudregeln är att uppgifter i en patientjournal om en enskild persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är sekretessbelagda (25 kap. § 1 offentlighets- och sekretesslagen). Sekretessen gäller då om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen eller någon närstående till den lider men (d.v.s. ett påtagligt obehag).Personen kan samtycka till att uppgifterna lämnas utEn enskild person har dock möjlighet att helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för personen själv, förutom i vissa undantagsfall (12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). Bestämmelsen ger patienten möjlighet att efterge sekretess ur exempelvis en patientjournal i förhållande till både myndigheter och andra enskilda personer.Undantagen är fall då den enskilde exempelvis saknar rättslig handlingsförmåga för att personen är ställd under förvaltarskap eller att myndigheten med hänsyn till personens bästa av inte vill beakta den enskildes samtycke. Det är dock mycket ovanligt.Det finns inga formkrav på hur ett sådant samtycke ska se ut, men en skriftlig överenskommelse är klart tillräckligt för att det ska framgå att personen samtycker till utlämnandet av uppgifterna.Det är alltså möjligt för en person att häva sekretessen i hela eller delar av sin patientjournal. Du kan då använda uppgifterna i skolprojektetSammanfattningDu har rätt att använda och visa upp delar ur en patientjournalen, eftersom patienten har samtyckt till det. Det gäller förutom i vissa undantagsfall.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Avsäga rätt till syskons arv

2019-05-14 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, min syster och jag hade en livlig diskussion om arvet efter henne när hon går bort. Vi är båda ca 70år och det finns ytterligare 3 syskon. Min syster har inga barn och inte gift.Måste hon skriva ett testamente som fördelar arvet till övriga syskon och jag avstår? Jag vill inte ha hennes pengar om hon går bort före mig.MvhBrorsan
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan avsäga dig arvet efter din syster.Syskon ärver om det inte finns barn, barnbarn eller föräldrarI den första arvsklassen ingår barn och, om de har gått bort, deras barn (2 kap. 1 § ärvdabalken).Finns det däremot inga sådana bröstarvingar, övergår rätten till arv till personerna i den andra arvsklassen, vilket är den avlidnes föräldrar eller syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Syskonen ska då dela lika på arvet. Om något av syskonen har avlidit träder dess barn i dess ställe och delar lika på den delen.Om situationen är sådan som du beskriver att, inklusive dig, har din syster fyra syskon som alla är i livet, ska ni fyra dela på arvet om inget särskilt förordnande görs.Du kan avsäga dig din rätt till arv före arvlåtarens dödOm du inte vill ta emot något arv från arvlåtaren kan du avsäga dig rätten till arv. En sådan arvsavsägelse ska göras innan arvlåtarens död och ska göras skriftligen genom ett avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § ärvdabalken). Det kan även göras genom att du godkänner ett testamente. Det enda formkravet är att du skriftligen ska avsäga dig rätten till arv i ett avtal med arvlåtaren. Du kan genom en arvsavsägelse inte bestämma vem som ska träda i ditt ställe, utan arvet fördelas då som om du inte hade funnits mellan övriga arvtagare.Du kan avstå din rätt till arv efter arvlåtarens dödHar du inte gjort någon sådan arvsavsägelse om ditt syskon skulle gå bort kan du, efter arvlåtarens död, göra ett arvsavstående. Med ett arvsavstående kan en arvtagare avstå från hela eller delar av arvet. Arvet fördelas då bland de övriga arvtagarna som om du inte funnits. Ett sådant arvsavstående inges senast i samband med registreringen av bouppteckningen i en bilaga till Skatteverket.Din syster kan testamentera bort din del av arvetDet går även att testamentera bort ett syskons rätt till arv. Din syster kan då skriva i ett testamente att arvet ska fördelas mellan hennes övriga syskon eller någon annan. För att ett testamente ska vara giltigt finns vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Dessa hittar du i 10 kap. ärvdabalken. För att ett testamente ska vara giltigt ska det:- Upprättas skriftligen- Inför två vittnen (som inte är närstående släktingar till testatorn eller under 15 år)- Testatorn ska underteckna testamentet med de båda vittnena närvarande (vittnena behöver dock inte känna till själva innehållet i testamentet)- Vittnena ska skriva under testamentet- Vittnena ska förstå att det är ett testamenteSammanfattningOm du inte gör något kommer en del av arvet att tillfalla dig. Vill du inte ha arvet kan du avsäga dig din rätt till det genom ett skriftligt avtal med din syster. Din syster kan också upprätta ett testamente och där förordna om att arvet inte ska tillfalla dig. Du kan även efter din systers bortgång avstå från din rätt till arvet.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Säljare fullföljer inte köp efter erlagd handpenning

2019-05-03 i Avtal
FRÅGA |Om man kommer överens med en person om att man ska köpa en domän och även betalar handpenning, men säljaren sen återbetalar handpenningen (innan han informerar köparen) och säljer till någon annan, har han då gjort sig skyldig till avtalsbrott? Hela överenskommelsen finns dokumenterad i chatform där säljaren och köparen accepterar köpevillkor samt transaktionen av handpenningen.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga om att du (eller någon annan) kom överens med en person om att köpa en domän och erlade handpenning för köpet. Därefter återbetalade säljaren handpenningen och sålde domänen till någon annan, utan att köparen hade gått med på det. Säljaren fullföljde alltså inte köpet.Med domän utgår jag från att du menar datatekniska termen, som exempelvis en webbadress.Det är ett avtalsbrott att inte hålla ett avtalDet är en grundläggande princip inom avtalsrätten att avtal ska hållas. Om två parter i ett avtal har kommit överens om något, är de båda bundna av avtalet och måste fullfölja det (jfr 1 § avtalslagen). Om en part inte presterar i enlighet med avtalet föreligger ett avtalsbrott. Ett avtalsbrott kan vara ursäktligt om det beror på oförutsedda händelser säljaren inte kunnat kontrollera och på grund av det varit hindrad att fullfölja avtalet. Att säljaren exempelvis har nått en bättre överenskommelse med någon annan, efter att ni har kommit överens, ursäktar inte säljaren. Eftersom ni har kommit överens om köpet, men säljaren inte har fullföljt det, har säljaren gjort sig skyldig till avtalsbrott.Du kan ha rätt till skadeståndÄven om avtalsbrott innehåller just ordet "brott" är det vanligtvis inte brottsligt att inte fullfölja ett avtal på så sätt att man kan straffas för det. Det som kan bli aktuellt är istället köprättsliga konsekvenser. Jag utgår från att det inte rör sig om ett konsumentköp här.Ett avtalsbrott som inte är ursäktligt kan ge dig en rätt till skadestånd, om du har lidit en skada på grund av avtalsbrottet. Köparen är här i dröjsmål vilket är skadeståndsgrundande (22 § köplagen och 27 § köplagen). Du kan få få ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt förlust med anledning av avtalsbrottet.SammanfattningEftersom säljaren inte har fullgjort sin del av avtalet har säljaren gjort sig skyldig till avtalsbrott. Du kan då ha rätt till skadestånd om du har lidit skada på grund av det.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Granne i villaområde spelar hög musik

2019-04-26 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Jag bor i ett villaområde och har en granne intill som under varmare dagar har en radio på ute på tomten, ca 10 m från vår uteplats. Radion spelar musik blandat med tal. Grannen har ställt upp volymen så pass högt att ljudet hörs över hela vår tomt, och t.o.m. inne i vårt hus, trots stängda fönster och dörrar. Dessutom är radion på under en stor del av dagen, dvs inte bara någon timme då och då. Grannen är pensionär. När vi beklagat oss hos grannen har han kommenterat med att han tycker vi är "känsliga", men i övrigt inte gått oss tillmötes in någon nämnvärd grad.Frågan jag ställer är vilka lagar och riktlinjer som gäller i detta fall. Vi är givetvis besvärade av grannens beteende härvidlag och räknar inte med att få gehör för våra önskemål om vi inte kan sätta ett visst "tryck" bakom klagomålen.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När grannar stör personer i sin omgivning finns en del regler som kan bli aktuella. I huvudsak riktar sådana regler in sig på hyresrätter eller bostadsrätter och möjligheterna att komma till rätta med besvären i villaområden är mer begränsade. I villaområden krävs att man får stå ut med något mer störande ljud och liknande från sina grannar än i exempelvis bostads- eller hyresrätter.Hänsyn ska tas till grannarDet finns vissa möjligheter att föra talan mot en granne som besvärar människor i sin omgivning. Enligt lag ska var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § jordabalken). Paragrafen slår fast principen om hänsyn mellan grannar.Exakt vad som menas med regeln är inte helt tydligt eftersom den är så allmänt hållen. Vad som är "skälig hänsyn" kan diskuteras och det måste göras an avvägning av grannens intresse av att kunna få spela musik på sin fastighet och ert intresse av att inte blir störda. Uppfattningen är att som granne får man tåla vissa alldagliga störningar som är vanliga i omgivningen (jfr NJA 1990 s. 71). Mer allvarliga störningar som inte bör äga rum där bör rimligtvis inte tålas. Det finns ingen vägledande praxis för vad som gäller just när en granne för oljud utan det har då rört sig främst om klippning av häckar eller nedtrampad mark.Klart är i alla fall att det går att föra en talan mot den som för oljud på sin fastighet och domstol kan, om talan når framgång, rikta ett förbud mot grannen att spela hög musik.Kan vara brottsligt om grannen medvetet störDet kan även vara brottsligt att spela hög i musik i ett villaområde. Det är då fråga om brottet ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). För att det ska vara brottsligt krävs det att grannen medvetet stör sina närboende. Om grannen fortsätter spela hög musik även efter att ha blivit tillsagd, kan det räknas som ofredande. Det krävs dock en viss grad av hänsynslöshet och klandervärdhet för att det ska vara brottsligt. Att spela musik på väldigt hög volym under stora delar av dagen, men i synnerhet nattetid, kan vara så hänsynslöst att det är ett brott.SammanfattningAtt grannen i ett villaområde spelar så hög musik att ni blir störda, kan stå i strid med regeln om hänsyn mellan grannar. Domstol kan i sådant fall förbjuda grannen att spela hög musik, även om det borde krävas ganska mycket för att det ska bli så. Det kan även vara straffbart som ofredande att spela hög musik under stora delar av dagen så att personer i omgivningen blir störda, om grannen medvetet stör.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Straff och skadestånd för att repa någons bil

2019-05-17 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |HejMin före detta kille har repat min bil på båda sidorna. Han har erkännt brottet på ungefär 50 sms och samtal. Jag tänker polisanmäla han och samt söka om besöksförbud(pga tidigare hot och händelser)Älskar hans son jättemycket, vill inte att han ska hamna i fängelse pga sonen, vad kan straffet bli för honom ?Vad får jag ut i skadestånd? är det ersättningssumman av skadan + eller ska han betala dagsbötessumman till mej?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att din före detta kille har repat din bil och nu undrar du vilket straff han kan få och vad du kan få i skadestånd.Personen har gjort sig skyldig till skadegörelseDen som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt ska dömas för skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken). Är brottet att med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter att anse som ringa, döms i stället för ringa skadegörelse (12 kap. 2 § brottsbalken).Utifrån din beskrivning bedömer jag det som att personen har gjort sig skyldig till skadegörelse av normalgraden. Det är också sannolikt att personen kommer att dömas för brottet eftersom det verkar finnas gott om bevisning genom skadorna på bilen och de meddelanden ni har skickat till varandra.Den som döms för skadegörelse ska dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vanligtvis resulterar en dom för skadegörelse i böter och det krävs ganska mycket för att skadegörelse av normalgraden ska resultera i fängelse (se NJA 2000 s. 432). Det som kan medföra en strängare påföljd är om skadegörelsen har skett systematiskt, varit planerad eller om den utförts på ett hänsynslöst sätt.Med hänsyn till skadans art och övriga omständigheter bedömer jag att skadegörelsen i sig inte bör leda till fängelse, utan stanna vid böter. Det är dock svårt att i förhand säga precis vad straffet kommer att bli, särskilt när det kan ha inträffat en del andra händelser också.Enskilt anspråk med anledning av brottGenom att repa din bil har personen vållat dig en sakskada. Du har rätt att få ut lika mycket i skadestånd som det kostar dig att reparera skadorna på bilen.Skadeståndet utgörs inte av bötesbeloppet utan sker efter en separat talan som innebär att personen får betala skadestånd utöver det eventuella bötesbeloppet. En sådan talan om enskilt anspråk kan du som målsägande föra tillsammans med åklagaren i samband med åtalet för brottet (22 kap. 1 § rättegångsbalken). Detta gör du enklast genom att du i din polisanmälan (eller i direkt kontakt med åklagare) säger att du vill ha skadestånd för de skador som orsakats genom brottet och åklagaren kommer då föra talan om skadestånd åt dig (22 kap. 2 § rättegångsbalken).Personen kan då dömas till att både betala böter som ett straff och skadestånd för att ersätta skadorna på bilen. Skadeståndet är det som går till dig.Angående tidigare hot och andra händelserDu beskriver i din fråga att personen har utsatt dig för tidigare hot och andra händelser. Är det så att du har utsatts för hot om våld kan personen mycket väl ha gjort sig skyldig till olaga hot vilket är ett brott som kan resultera i böter eller upp till ett års fängelse (4 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Är brottet grovt sätts straffet till fängelse i lägst nio månader och högst fyra år (4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken). Om personen vid upprepade tillfällen har utsatt dig för brott eller bryter mot kontaktförbud, kan personen dömas för grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4 a § brottsbalken). Brott som olaga hot och skadegörelse kan leda till att personen gör sig skyldig till grov kvinnofridskränkning, om det sker upprepade gånger och bedöms vara tillräckligt grovt.Är det så att du har blivit hotad rekommenderar jag att du gör en polisanmälan om det. Du kan även kontakta socialtjänsten om du känner att du vill ha särskilt stöd, t.ex. genom rådgivning eller stödsamtal. Du kan även få råd och stöd via Kvinnofridslinjen.SammanfattningOm personen döms för skadegörelse är det mest troligt att han får betala böter. Det är dock inte uteslutet att det kan leda till fängelse. Vill du få skadestånd kan du i din polisanmälan säga att du vill få ersättning för skadorna på bilen och åklagaren kommer då föra en skadeståndstalan i samband med åtalet för brottet. Personen får då betala både eventuell böter och skadestånd.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Rätt till möbler hemma hos särbo

2019-05-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag och min pojkvän är särbo ( ej samma adress). Jag bor större delen hos honom. Jag har rätt mycket möbler m.m. hos honom som är mitt. Vad för avtal ska vi skriva tillsammans som säkrar att jag har rätt till det som är mitt om olyckan är framme eller att vi inte längre kommer vara tillsammans?Mvh. Madeleine
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du behöver göra något för att säkra rätten till din egendom som är hemma hos din särbo.Särbor har alltid rätt till sin egendomAtt vara särbo medför ingen särskild juridisk ställning särborna emellan. Samma regler om vem som har rätt till egendomen ska tillämpas mellan särbor som mellan vilka andra människor som helst. Det innebär att all din egendom är din och din särbos egendom är din särbos. Den egendom du har haft sedan tidigare och ny egendom du skaffar förblir din och du har rätt att göra vad du vill med den, både under och efter tiden ni är särbor. Det gäller även om egendomen är hos din särbo.Du behöver alltså inte skriva på något avtal för att säkra din rätt till möblerna.Sambor kan skriva samboavtalSkulle ni däremot flytta ihop med varandra och stadigvarande bo tillsammans kan ett samboförhållande inledas. Som huvudregel ska sambor dela lika på bostad och bland annat möbler som har skaffats för gemensam användning (3 § sambolagen). Då kan det vara bra att skriva ett samboavtal där man kan bestämma att bostaden eller viss egendom ska tillhöra bara den ena. Däremot räknas inte en bostad eller möbler m.m. som sådan samboegendom om någon av samborna hade egendomen sedan tidigare. Skulle ni bli sambor räknas med andra ord alla dina möbler du har haft sedan tidigare fortfarande som dina egna, även utan samboavtal.SammanfattningFör särbor behövs inget särskilt avtal för att respektive särbo ska ha rätt till sin egendom. Du har rätt att göra vad du vill med dina möbler m.m. även utan avtal, både under och efter särboförhållandet. Det gäller även om egendomen är hos din särbo.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Automatisk förlängning av avtal mellan näringsidkare

2019-05-03 i Avtal
FRÅGA |Eniro ringde upp och vi kom överens om en lösning för en enkel presentation på nätet med sökord, detta var 2018-03-22. Vi fick en orderbekräftelse och sedemera en faktura, som vi självklart betalade.2019-03-25 kommer fakturan på min mail för 2019,det trots att jag inte beställt något i år.Eniro hävdar då att vi har ingått ett löpande avtal 2018-03-22 där vi har 3 månaders uppsägningstid och att det kommer att löpa på tills vi säger upp avtalet.Kan detta stämma att Eniro ej behöver skicka ut en ny förfrågan eller ta en ny kontakt med oss om en eventuell ny medverkan.Jag representerar ett företag och frågar ej som privatperson.l
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att företaget du representerar ingick ett avtal med en säljare för drygt ett år sedan. Nu har säljaren skickat en ny faktura för en ny avtalsperiod och hävdar att avtalet kommer fortsätta löpa tills det sägs upp. Du undrar som säljaren inte borde ha kontaktat er innan den nya avtalsperioden inleddes.Var det överenskommet att avtalet skulle förnyas behöver säljaren inte kontakta erDet finns ingen generell reglering för hur automatiska förlängningar av avtal ska bedömas. Enligt nuvarande reglering tillämpas dock en bestämmelse enligt vilken ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt (36 § avtalslagen). Vid en sådan bedömning ska hänsyn tas till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets uppkomst och senare inträffade omständigheter samt omständigheterna i övrigt.En automatisk förlängning av ett avtal kan i vissa situationer vara ett oskäligt avtalsvillkor. I ett fall ansågs ett avtal om automatisk förlängning av ett gymkort med tolv månader vara oskäligt när gymmet inte hade skickat en påminnelse om förlängningen till kunden (NJA 2012 s. 776). Däremot gällde fallet en konsument och Högsta domstolen lade i sin bedömning stor vikt vid att kunden var en konsument. Det är klart att näringsidkare inte kan ha samma skydd som konsumenter i fråga om sådana avtal och att det kan ställas högre krav på näringsidkare.Svaret på din fråga är att det generellt sett inte krävs att säljaren skickar ut en ny förfrågan om ett annat företag vill förlänga ett löpande avtal eller inte, ifall förlängningen omfattades av det ursprungliga avtalet. Det bör inte heller generellt finnas något krav på att säljaren skickar ens en påminnelse. Var det däremot aldrig överenskommet att avtalet skulle förlängas automatiskt, har säljaren ingen rätt att ensidigt besluta att avtalet ska förlängas.Villkoret kan vara oskäligt på andra grunderDet kan vara så att villkoret är oskäligt om det inte framgick tydligt att avtalet skulle förlängas efter ett år. Om du som köpare inte hade förstått att avtalet skulle förlängas och det på grund av att säljaren varit vilseledande eller mycket otydlig, kan villkoret jämkas eller lämnas utan avseende. Ett avtalsvillkor om automatisk förlängning med tolv månader ska vara tydligt och båda parter bör vara väl medvetna om det när avtalet ingås, för att det ska vara giltigt.SammanfattningDet finns inget krav på att säljaren ska kontakta er och fråga om ni vill förlänga avtalet, ifall det var överenskommet i avtalet från början att det skulle förlängas då. Fanns det däremot ingen överenskommelse om automatisk förlängning av avtalet får säljaren inte ensidigt bestämma att det ska förlängas. Fanns det ett villkor om förlängning i avtalet, men det var mycket otydligt eller säljaren agerat vilseledande, är avtalsvillkoret inte giltigt.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Myndighet har meddelat beslut eller upplysning utan stöd i lag

2019-04-24 i Myndigheter
FRÅGA |Till LawlineLagprövningJag tror jag ställde frågan tidigare – men fick inte något klart svar.Hur är det egentligen när en myndighet eller domstol struntar i lagen utan stödjer sina beslut/domar enbart på egna föreskrifter – jag menar när jag själv upptäcker att det som en myndighet upplyser mig om är inte alls juridisk bindande ( det upplyser mig tex Försäkringskassans kundtjänst om) utan enbart på reklambroschyr nivå.Helst vill jag inte följa upplysningar som krokar med lagar tex Socialförsäkringsbalken eller ändå sämre – krokar med andra lagar.Vad kan jag göra själv ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om myndigheter får fatta beslut som inte är förenliga med lag utan baseras helt på egna föreskrifter samt om du måste följa vad myndigheten säger eller om du kan göra något.Inledningsvis vill jag framhålla att det är viktigt att skilja på om det du har fått av myndigheten är beslut eller om det enbart är upplysningar. Detta har stor betydelse för om du är skyldig att följa vad myndigheten säger samt om du har möjlighet att exempelvis överklaga. Jag är lite osäker på precis vad som har inträffat i ditt fall.Beslut i ärenden kan överklagasOm du är part i ett ärende utmynnar det i slutändan av att en myndighet fattar ett beslut. Ett beslut kännetecknas främst av att det kan få faktiska verkningar för parten och att du måste följa beslutet om det står sig. En myndighet får inte meddela beslut som står i strid med lagen. Myndigheten måste i sitt beslut ge en motivering till beslutet där det anges vilka föreskrifter, d.v.s. lagregler eller myndighetens föreskrifter etc., som har tillämpats (32 § förvaltningslagen).Om du är part i ärendet och beslutet går dig emot har du möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt genom att du gör ett överklagande till en förvaltningsdomstol (40 § förvaltningslagen, 41 § förvaltningslagen och 42 § förvaltningslagen). Detta är det lämpligaste alternativet om du anser att myndighetens beslut står i strid med lagen. Ett överklagande ska lämnas in skriftligen till den myndighet som har meddelat beslutet och där ska du ange vilket beslut du överklagar och på vilket sätt du vill att beslutet ska ändras (43 § förvaltningslagen).Upplysningar är inte bindandeHar du däremot exempelvis har kontaktat en myndighet för att få information om något, är du vanligtvis inte part i något ärende. Istället är det så att det myndigheten säger till dig inte är ett beslut, utan enbart upplysningar. Sådana upplysningar har du som enskild inte någon skyldighet att följa. Det innebär också att du inte har möjlighet att överklaga en upplysning, förutom i undantagsfall.En myndighet måste vara tydligMyndigheter måste i sina kontakter med enskilda vara tydliga, så att den enskilde förstår vad det rör sig om. Rör det sig om ett beslut måste myndigheten skriftligen ange det och myndigheten måste också vara tydlig med när det rör sig om allmänna råd eller upplysningar (se t.ex. 6 § förvaltningslagen). I särskilda fall kan du få rätt till skadeståndOm en myndighet har lämnat dig felaktiga upplysningar eller råd och du har följt dem, kan myndigheten bli skadeståndsskyldig om du lider en ren förmögenhetsskada (3 kap. 3 § skadeståndslagen). För detta krävs dock att det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan föreligga om informationen är felaktig och riktad till dig genom en särskild uppmaning. En skadeståndstalan går att föra i allmän domstol.SammanfattningOm myndigheten har meddelat ett beslut i ett ärende som står i strid med lag, kan det överklagas till förvaltningsdomstol. En myndighet måste ange vilka författningar den har fattat sitt beslut på, men måste alltid följa lagen. Rör det sig däremot bara om upplysningar har du ingen skyldighet att följa dem eftersom sådana är inte bindande för enskilda. Har du lidit ren förmögenhetsskada på grund av att du har följt felaktiga upplysningar från en myndighet kan du få rätt till skadestånd i särskilda fall.Tycker du annars att myndigheten har agerat undermåligt kan du vända dig till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern och lämna ett klagomål.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,