Hur undviker jag bodelning vid skilsmässa?

2019-06-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag ska gifta mig i Sverige och vill göra äktenskapsförord och egendom. Jag vill att alla mina tillgångar och skulder ska vara mina och vice versa. I framtiden ifall det blir skilsmässa så vill jag inte ha bodelning och liknande. Hur går man tillväga?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Huvudregeln vid äktenskapsskillnad är att makarnas egendom ska fördelas lika mellan dem genom en bodelning (9 kap 1 § ÄktB). I denna bodelning ska allt giftorättsgods ingå, alltså allt som inte utgör enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB). Ni kan genom äktenskapsförord reglera själva vad som ska utgöra enskilda egendom. Skriver ni att vardera makes egendom ska vara dennes så behöver ni inte heller göra någon bodelning. Däremot om äktenskapsförordet inte täcker all egendom (om det finns giftorättsgods) så kan en bodelning behöva göras ändå.Det kan dock vara så att den ena maken begär att få ta över bostad eller bohag från den andra maken (om ni har barn exempelvis och de är i behov av bostaden). I sådana fall ska en bodelning göras oavsett om det finns äktenskapsförord där bostaden och bohagen är tillskriven som den ena makens enskilda egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad ärver min sambo?

2019-06-07 i Sambo
FRÅGA |Lever i samboförhållande. Jag har 3 barn, min sambo inga. Vi har ett gemensamt fritidshus, där jag äger 2/3 och min sambo 1/3 av fastigheten. Vad händer om: 1) Jag går bort först och ändå vill att min sambo ska ha tillgång till fritidshuset? Mina barn har ju rätt till sin laglott. 2) Min sambo går bort först - hans närmsta anhöriga är 3 syskon? 3)Vad blir skillnaden om vi gifter oss?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar i tre delar efter dina frågeställningar.1. Gällande samboende och arv finns regler i Sambolagen (SamboL) och i Ärvdabalken (ÄB).Det som händer då ett samboförhållande upplöses är att en bodelning kan göras men det är bara den efterlevande sambon som avgör om detta ska ske eller ej (SamboL 18 §). Vid en bodelning ingår så kallad samboegendom. Vad som utgörs av samboegendom är sådant ni löpt in för gemensamt bruk (SamboL 3 och 8 §§). Eftersom fritidshuset är gemensamt ingår det som samboegendom och i en bodelning hade det delats lika på. Det som var och en får efter bodelningen blir för den bortgångna sambon kvarlåtenskapen. Denna kommer att fördelas till bröstarvingarna (barnen). Som sambo har en ingen arvsrätt(ÄB 2 kap), därför hade ett testamente varit bättre för att försäkra sig om att han får tillgång till fritidshuset. Då kan du testamentera bort det till honom med "fri förfoganderätt" så att dina barn vid hans frånfälle får ärva huset. Fri förfoganderätt innebär att han kan förfoga över egendomen men ej exempelvis testamentera bort den. Ett annat alternativ är att testamentera nyttjanderätten till din sambo men äganderätten till dina barn som exempelvis kan tillfalla vid nyttjanderättshavarens (din sambo) bortgång (ÄB 12 kap 2-9§§).2. Om din sambo går bort före dig gäller fortfarande att en bodelning kan ske om du begär det, där samboegendom ingår. Eftersom samboende inte har arvsrätt så kommer hans arv att följa arvsordningen, om inget testamente upprättats(ÄB 2 kap). Det innebär att arvlåtarens (din sambo) föräldrar får häften var av arvet (ÄB 2 kap 2 §). Är dessa ej i livet går arvet till arvlåtarens syskon (ÄB 2 kap 2 §).3. Den största skillnaden är att du inte behöver upprätta något testamente för att din då make ska få ärva. Efterlevande make har arvsrätt (ÄB 3 kap 1 §). Dock har dina barn som särkullbarn rätt att få ut deras laglott direkt vid ditt frånfälle. Det finns däremot en möjlighet dem att välja att låta efterlevande make ärver deras del. Barnen kommer då att få efterarvsrätt och ärva den procentuella del som din kvarlåtenskap utgjorde av din makes tillgångar vid hans bortgång (ÄB 3 kap 9 § och 2 §). SammanfattningJag skulle råda dig att upprätta ett testamente för att försäkra dig om att din sambo får tillgång till huset vid ditt frånfälle. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, hör gärna av dig igen annars!

Har min sambo rätt till halva bostaden?

2019-05-04 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo har avskrivit sig paragraf 8 i sambolagen, har hon då rätt till halva bostaden om jag äger betalar och står för alla lån och även bekostat stora delar av renoveringen själv. Det enda hon har betalat är maten, vi är två i hushållet. Vi har bott i radhuset i ca 10 år. Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samboende finns i Sambolagen (SamboL).Den 8 § i SamboL anger att en bodelning ska göras om någon av samborna begär det, då förhållandet upphör. I den bodelningen ingår bara sådant som är så kallad samboegendom. Däremot kan samborna avtala bort rätten att göra anspråk på varandras samboegendom genom bodelning (9 § SamboL). Samboavtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda samborna för att vara giltigt.Jag tolkar det som att ni har ett sådant samboavtal och då har hon inte rätt att göra anspråk på halva bostaden.Har ni däremot inget samboavtal kan en bodelning behöva göras. Vad som omfattas av begreppet samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, alltså möbler och annat som tillhör det gemensamma hemmet. Det krävs även att egendomen har köpts in för gemensam räkning, alltså att egendom köpts i syfte att det ska användas gemensamt. Bostad eller bohag som en ägde innan ett samboförhållande ingicks, kan alltså aldrig bli samboegendom. Ägde du radhuset innan du blev sambo, kan hon inte heller göra anspråk på den vid en eventuell separation. Köptes däremot bostaden in för gemensam räkning har hon rätt att göra anspråk på hälften.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gäller vid bodelning för särbos?

2019-05-03 i Bodelning
FRÅGA |Vad gäller vid bodelning om man har flyttat isär för 14 månader sedan efter att ha varit gifta i 42 år men är fortfarande gifta ?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap finns i Äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning görs som regel när äktenskapet blir upplöst (9 kap. 1 § ÄktB). Det upplöses genom den ena makens död eller äktenskapsskillnad (skilsmässa) (1 kap. 5 § ÄktB).Bodelning kan även göras under äktenskapet (9 kap. 1 § st 2 ÄktB) och kräver då att ni är överens och gör en skriftlig anmälan till tingsrätt, som kommer att registrera det i Äktenskapsregistret (16 kap. 2 § ÄktB). En bodelning under äktenskapet möjliggör att ni kan omfördela äganderätten mellan er egendom.Det har ingen betydelse om ni bott isär under äktenskapet, bodelningen fungerar densamma.Bodelningen syftar till att fördela makarnas egendom mellan dem (9 kap. 1 § ÄktB). Det är bara så kallad giftorättsgods som ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom (exempelvis något som undantagits genom äktenskapsförord) är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad har jag rätt till i sambos bostad?

2019-06-11 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo ska separera. Vi köpte bostadsrätten (lägenhet) när jag var höggravid. Han har betalat allting och står som ägare. Vad jag har förstått så ska vi dela lika. Hur räknar man? Vår lägenhet är värderad till 3 miljoner och han lade in 800.000 i kontantinsats. Vi köpte den för 2.8 miljoner. Hur mycket är hälften av detta? Vad har jag rätt till här?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samboförhållanden finns i sambolagen (SamboL).Då ett samboförhållande avslutas ska en bodelning göras, i den ingår så kallad samboegendom. Samboegendom utgörs av sådant ni köpt för gemensamt bruk (SamboL 3 §), i ert fall ingår bostaden som samboegendom. Jag förutsätter att ni inte upprättat något samboavtal.Det krävs att någon av samborna påkallar en bodelning för att det ska ske (SamboL 8 §). I en bodelning för samboende delas all samboegendom lika på, oavsett vem som köpt den. Du har alltså rätt till hälften av bostadens ekonomiska värde. Gällande bodelningar värderas egendom vid "den kritiska dagen", som innebär dagen då förhållandet upphörde. Det är alltså denna värdering som bestämmer hur mycket du har rätt till gällande samboegendomen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Finns lagstadgad skyldighet att höja lönen?

2019-05-04 i Fackförening
FRÅGA |Finns det nån laglig grund för löneförhöjning för arbetstagarna? Hur ofta och hur mycket ska man kräva löneförhöjning?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inte reglerat i lagen om att löneförhöjning måste ske, däremot finns ofta bestämmelser om det i kollektivavtal, där fackförbunden kommer överens med arbetsgivaren om vilken löneökning arbetstagarna kan få. Löneförhöjning sker vanligen en gång per, oavsett om kollektivavtal föreligger eller ej. Finns inget kollektivavtal, är det upp till dig som arbetstagare att själv komma överens med din arbetsgivare om när lönen ska omförhandlas. Ofta framgår det av anställningsavtalet när detta ska ske. Är du medlem i ett fackförbund kan du vända dig till det för att få mer hjälp.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur mycket ärver särkullbarn?

2019-05-03 i Efterarv
FRÅGA | Hej! K avlider och har sedan tidigare äktenskap tre barn. Han träffar B och hon har sedan tidigare A, tillsammans får K och B en son, L. K avlider och hans tre barn avsäger sig sin del av arvet, dom vill ha ut den delen dom kan få direkt och resten lämnar dom till B. (K och B har ett testamente där det står att dom ska sitta i orubbat bo och när båda är borta så ska det delas lika mellan alla barnen.) B dör efter tre månader, hur stor summa får var och en av barnen? Dom har 800 000 kr på banken. Vem får pengarna som Ks tidigare barn tackat nej till? Får det gemensamma barnet mera? Hälsningar
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att Ks barn sedan tidigare tackat nej till arvet för att det skulle gå till B och därför inte få ut någonting direkt och kommer att utgå från det när jag besvarar din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Laglotter till barnBarn har alltid rätt att få ut sin laglott, det vill säga den summa av arvet som en bröstarvinge (barn till arvlåtaren) är berättigad (7 kap 1 § ÄB). De tre barnen till K, är särkullsbarn och de kan (och har även gjort) vänta med att ta ut sin laglott till dess att efterlevande make, i detta fall B, går bort (3 kap 9 § ÄB). De får då en efterarvsrätt som innebär att Ks särkullsbarn kommer att ärva den procentuella del av arvet som Ks arv utgör av Bs kvarlåtenskap. Resterande arv kommer att fördelas mellan A och L, där L får en större del eftersom L ärver från både mor och far, medan A bara ärver från mor.Orubbat boAtt K och B hade ett testamente där de båda ska sitta i orubbat bo innebär att den efterlevande maken, här B, ärver tillgångarna med fri förfoganderätt (en kan råda över tillgångarna, men får exempelvis inte testamentera bort dem). SammanfattningDe tillgångar som Ks tidigare barn avstått från, kommer de att få ta del av då B avled genom efterarvsrätten. L kommer att få ut en större del av arvet eftersom denne ärver efter båda föräldrarna, och de andra barnen ärver bara efter en. Hoppas du fick svar på din fråga!

Behöver avlägsna släktingar kallas till bouppteckningen?

2019-05-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Tre personer står som arvtagare i ett testamente efter ett par där båda nyligen avlidit.Paret som avlidit var barnlöst.Behöver eventuellt avlägsna släktingar till de avlidna meddelas något före en bouppteckning?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Gällande bouppteckningen måste alla dödsbodelägare kallas i god tid till förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Vilka som omfattas av begreppet dödsbodelägare är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Arvingar i andra och tredje arvsklassen, alltså arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar samt mostrar och fastrar till den avlidna, utgör dödsbodelägare om den bortgångne inte lämnade make eller egna avkommor. Dödsbodelägare är de som har en rätt till arv eller bodelning i dödsboet. Finns inga andra närmare släktingar, måste de som har rätt till arv bli kallade till bouppteckningen.Hoppas du fick svar på din fråga!