Hur kan jag ta reda på om min far är min biologiska far?

2019-03-27 i Faderskap
FRÅGA | Hej, Jag är osäker på om min far verkligen är min fader, jag har stora tvivel. Kan man tvinga syskon eller fader att göra ett DNA prov. Min mamma är tyvärr död och kan således inte längre svara på frågor.
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om föräldraskap finns i föräldrabalken (FB).Barn har ett starkt skydd för rätten till information om sitt genetiska ursprung. Det är socialnämnden som har en skyldighet att utreda och fastställa föräldrar till barnet (2 kap 1 § FB).Socialnämndens rollSocialnämnden kan inte själva föra talan om fastställande av faderskap utan den väcks i domstol och måste föras av barnet (3 kap 5 § FB). Dock om du är omyndig kan din talan föras av socialnämnden eller en särskild förordnad vårdnadshavare (3 kap 5 § 2st FB).DNA provDå socialnämnden utreder faderskapet görs det i de flesta fall genom DNA-analys. Om han inte skulle vilja delta finns det möjlighet att genom lagen om blodundersökning bestämma om provtagning mot någons vilja (1 § lagen om blodundersökning).SammanfattningFör att utreda om din far verkligen är din genetiska far krävs att du vänder dig till socialnämnden om du är omyndig eller själv väcker en talan om fastställelse av faderskap. Därefter kommer en utredning att göras av socialnämnden.Hoppas du fick svar på din fråga!

Äger jag automatiskt min makes hus och när får särkullsbarn ärva?

2019-03-15 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min man har precis gift oss. Vi ska inte skriva något äktenskapsförord utan tanken är att vi ska dela på allt. Innebär det att jag automatiskt äger halva huset nu (även att han ägde det själv innan?) Eller måste vi anmäla det någonstans? Han har två barn sedan tidigare och vi har två gemensamma barn. Som jag har förstått det så ärver hans barn sedan tidigare hans del av arvet direkt om han skulle gå bort? Kan man på något sätt skriva bort det i ett testamente tex? Vad innebär orubbat bo? Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar till två delar, först gällande äktenskapet och sedan gällande arvet.Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Du äger inte halva husetNågons äganderätt påverkas inte av giftermål eftersom det anges i lagen att "varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder", det betyder att du inte automatiskt äger halva huset (1 kap 3 § ÄktB). Vill du betraktas som gemensam ägare till huset måste du exempelvis köpa dig in i det.Ni kommer dela lika på husetDäremot vid en eventuell skilsmässa kommer, eftersom ni inte tänkt skriva äktenskapsförord, all er egendom att betraktas som "giftorättsgods", inklusive huset (7 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods innebär att ni delar lika på det vid en bodelning, oavsett vem som stått för kostnaderna (10 kap 1 § ÄktB). Det är bara giftorättsgods som delas lika vid bodelning, skriver ni genom exempelvis äktenskapsförord att viss egendom ska vara enskild, kommer denna att undantas bodelning (7 kap 2 § p1 ÄktB). Gällande arvsfrågan finns regler om arv i ärvdabalken (ÄB).Barn har alltid rätt till sin laglottEftersom din man har två barn sedan tidigare, så kallade "särkullsbarn", har de alltid rätt att få ut sin laglott vid din makes död (7 kap 1 § ÄB). En laglott är den summa av arvet som en bröstarvinge (barn till arvlåtaren) är berättigad. Särkullsbarns laglott går före testamenten vilket innebär att man inte kan skriva bort deras arv. Man kan nämligen inte göra sina barn arvlösa i Sverige. Däremot kan särkullsbarnen välja att avvakta med att ta ut sin laglott till dess att efterlevande make (du) går bort (3 kap 9 § ÄB). Är detta fallet kommer du att ärva din man till fullo och sedan vid ditt dödsfall, kommer hans särkullsbarn att ärva den procentuella del av arvet som din makes arv utgör av dina tillgångar (efterarvsrätt) och resten går till era gemensamma barn. Däremot går det inte att tvinga barnen att göra så (3 kap 1 § ÄB).Orubbat boOrubbat bo innebär att vid exempelvis din makes bortgång, har du som efterlevande make fri förfoganderätt (du kan råda över tillgångarna men får exempelvis inte testamentera bort dem) till all den avlidne makens egendom. Era gemensamma barn får alltså sin del av arvet då du gått bort (3 kap 1 § ÄB). Detta gäller dock inte då det finns särkullsbarn, eftersom de som sagt alltid har rätt att få ut sin del av arvet direkt efter förälderns död.SammanfattningFör att sammanfatta så äger du inte halva huset, men vid en eventuell bodelning kommer huset att delas lika på. Det förutsätter dock att ni inte skriver äktenskapsförord om att huset är enskild egendom. Särkullsbarn har alltid rätt att få ut sin del av arvet men kan välja att avvakta med det och kommer då att behandlas som era gemensamma barn, det vill säga få ut arvet efter det att både du och din man gått bort. Det är inget som går att testamentera bort.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan min fru bli juridisk förälder vid insemination?

2019-03-11 i Barnrätt
FRÅGA |Samkönat par. Gifta sedan flera år tillbaka. Får donerade spermier från en vi känner. Om donatorn avsäger sig allt. Kan min fru bli juridisk förälder? Plus tar dom dna prov för att fastställa faderskapet ändå?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om föräldraskap finns i föräldrabalken (FB). Utöver det, blir lagen om genetisk integritet (LGI) tillämplig också.Socialnämndens skyldighet att fastställa föräldrarDet som först är viktigt att tänka på är att barn har ett starkt skydd till rätten om information om sitt genetiska ursprung. Det innebär att socialnämnden har en skyldighet att fastställa vem som är far till barnet (2 kap 1 § FB). Samma skyldighet för socialnämnden finns även gällande barn till samkönade par där föräldraskap också måste fastställas. I ert fall är socialnämnden skyldig att utreda föräldraskapet för kvinnan som inte fött barnet, om ni genomgått insemination (2 kap 8 a § FB).Vid den typ av insemination som du beskriver, givarinsemination, har socialnämnden en skyldighet att fastställa faderskapet och kommer därför inte att utreda föräldraskapet hos din fru. Det betyder alltså att givaren kommer att anses som barnets far (1 kap 5 § FB). Om det krävs för utredningen kommer DNA prov att göras.Insemination i svensk sjukvård kan göra din fru till rättslig förälderDet som krävs för att din fru ska anses vara rättslig förälder är att inseminationen sker enligt reglerna som finns i LGI, alltså inte givarinsemination. Där behövs bland annat att inseminationen sker på ett offentligt finansierat sjukhus (6 kap 2 § LGI). Hon behöver också lämna samtycke till inseminationen vilket medför att hon anses som rättslig förälder till barnet (1 kap 9 § FB).Andra alternativDet är tyvärr så att det finns begränsningar i en samtyckande kvinnas möjligheter att bli rättslig förälder till ett barn som inte tillkommit genom insemination som följer av LGI. Ett alternativ är att din fru kan ansöka om adoption och på så sätt bli rättslig förälder. Det förutsätter dock att fadern avskriver sitt föräldraskap och samtycker till adoptionen (4 kap FB). Barnet har rätt att veta vem givaren ärSkulle ni göra en insemination enligt LGI, har ett barn som uppnått tillräcklig mognad rätt att ta del av information om givaren (6 kap 5 § LGI). Det är bara barnet som har rätt till informationen om givarens identitet. Det kommer dock inte att påverka er ställning som rättsliga föräldrar (1 kap 3 § FB).SammanfattningDet lättaste sättet för din fru att bli rättslig förälder är att ni genomgår en behandling enligt LGI. Alternativt att din fru adopterar barnet, men då krävs som sagt samtycke från givaren.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer då en anhörig dör?

2019-03-15 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Vad händer när en anhörig dör ? Hon har så kallad godman/förvaltare som har hand om hennes ekonomi. Tack på förhand !
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som händer med en anhörigs tillgångar vid dödsfall.Regler om dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB), särskilt kapitel 18-21.Då en anhörig dör övergår alla den avlidnas ekonomiska angelägenheter till den anhörigas dödsbo. Dödsboet ska förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans och slutar gälla i samband med arvsskiftet (18 kap 1 § ÄB). Dödsbodelägare kan exempelvis vara efterlevande make, arvingar eller testamentstagare.Varje dödsbodelägare kan om de vill ansöka hos tingsrätt om att dödsboet ska förvaltas av en boutredningsman istället (19 kap 1 § ÄB).Boet ska sedan utredas vilket innebär att boets skulder och tillgångar klargörs. När detta är gjort ska inom senast tre månader från dödsfallet, en bouppteckning göras (20 kap 1 § ÄB). Bouppteckningen görs bland annat för att få underlag till hur arvet ska fördelas.Var den anhöriga gift, eller om kvarlevande sambo begär det, ska en bodelning även göras (9 kap 1 § Äktenskapsbalken) (Sambolagen 18 §). Det som återstår då eventuella skulder har betalats utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas som arv till eventuella arvingar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är förälder skyldig att betala resor till förälder med umgängesrätt?

2019-03-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Om förälder A väljer att flytta 40 mil bort ifrån sitt barn & väljer att träffa barnet varannan helg. Är förälder B skyldig att stå för halva kostnaderna för exempelvis drivmedel för att barnet ska kunna ha umgänge med förälder A?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om föräldrars umgänge finns i föräldrabalken (FB).Jag tolkar det som att barnet bor mestadels hos förälder B och att förälder A därför har umgängesrätt till barnet, alltså har rätt till umgänge med barnet (6 kap 15 § FB).Om förälder A med umgängesrätt bor långt bort är det främst den föräldern som får stå för kostnaderna gällande resor. Förälder B, som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna för resor i samband med umgänge med förälder A, om kostnaderna är betydliga. Fördelningen av sådana kostnader sker med hänsyn till bland annat föräldrarnas ekonomiska förmåga (6 kap 15 b § FB).SammanfattningFörälder B kan därför bli skyldig att stå för en del av kostnaden, hur stor beror dock på ekonomiska omständigheter hos föräldrarna. En kan vända sig till domstol för att få resekostnaderna prövade.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är ett testamente ogiltigt om vittnen avlidit?

2019-03-10 i Testamente
FRÅGA |Är mitt testamente ogiltigförklarat om ett eller båda testamentsvittnena dött före mig?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln för formkravet gällande testamente är att det ska upprättas skriftligt med testatorns (den som upprättar testamentet) underskrift, samt i närvaro av två vittnen (10 kap 1§ ÄB). Vittnena ska veta att det är ett testamente de skriver under, men behöver inte ha kännedom om innehållet. Det är heller inte avgörande om de är döda då testatorn dör.Däremot kan det vara viktigt att tänka på att vittnena bör intyga bland annat tidpunkten de skrivit under testamentet, för att kunna styrka att testatorn hade förmåga att kunna upprätta ett giltigt testamente enligt formkraven. Hävdar någon att testamentet skulle vara ogiltigt, trots att vittnena intygat det, är det upp till den som klandrat det att bevisa dess ogiltighet (10 kap 2 § ÄB).SammanfattningDitt testamente är alltså inte ogiltigt om testamentsvittnena dör innan dig. Däremot, om det är möjligt, skulle ett intyg från vittnena (en vittnesmening) vara att rekommendera i fall någon framöver skulle hävda att testamentet är ogiltigt.Hoppas du fick svar på din fråga!