Kan man dra tillbaka ett samtycke till sex senare?

2020-10-22 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hur långt efter att man haft samlag kan man dra tillbaka ett samtycke? Jag hade en relation med en person förra sommaren, och då var allt bra och fint. Nu får jag reda på att hen anser att det inte fanns ett samtycke och att jag utnyttjade hen. Så min fråga är hur ska jag hantera det den nya informationen. Kan något som det funnits ett samtycke kring bli till ett övergrepp långt senare?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Frågan om samtycke, vad det är och hur det ska tolkas är omdiskuterat inom juridiken, inte minst efter lagändringen för sexualbrott som numera har samtycket som utgångspunkt. Det finns därför skäl att titta lite på begreppet utöver lagtexten för att besvara din fråga. Straffansvar Sexuella handlingar ska självklart vara ett uttryck för frivillighet och att alla deltagande vill vara med. Alla människor har en grundläggande rättighet till sexuellt självbestämmande, alltså vad man vill och inte vill göra. Samtycket ska ses tillsammans med vad det innebär om samtycke till en sexuell handling inte finns, vilket är straffansvar enligt brottsbalkens (BrB) 6 kap. Det finns en lista angående just samlag i 6 kap. 1 §. Där står att man särskilt ska beakta (utifrån vad parterna uppfattat och redogör för efter en polisanmälan) om frivilligheten kommit till uttryck på något sätt. Det man menar är kort sagt - har båda parter haft möjlighet att förstå att den andra var med på det och hur har man märkt det?Sedan följer en lista på omständigheter som gör att samtycke aldrig kan ha funnits, t ex om hen blivit utsatt för misshandel, hot, varit medvetslös, berusad osv. under tiden samlaget ägt rum (eller i nära anslutning). Om personen förhållit sig passiv, alltså varken gjort motstånd eller gett uttryck för vilja att fortsätta akten så ska det enligt förarbetena endast undantagsvis förstås som ett samtycke, vilket man kan tänka sig är logiskt. Om en person under ett samlag helt plötsligt blir väldigt tyst och passiv borde rimligtvis den andra parten reagera och fundera på om hen fortfarande vill. Dra tillbaka samtyckeEtt samtycke kan med det sagt alltså dras tillbaka under tiden för själva akten, och det här hör ju ihop med din fråga, samtycket ska omfatta den handling som man tillsammans ägnade sig åt då. Om man har sex en till gång så är det så att säga ett nytt samtycke till den handlingen. Man kan inte dra tillbaka ett samtycke långt senare på det sätt som du tänker. Det skulle ju betyda att en person skulle kunna ha gjort sig skyldig till en våldtäkt utan att ha möjlighet att påverka skeendet. Så kan man såklart inte ha det. Det är snarare min uppfattning utifrån vad du berättar att personen menar att den inte samtyckte vid det tillfället hen pratar om, alltså när ni hade sex även om du uppfattade situationen annorlunda. Oaktsam våldtäktNär två parter uppfattar en situation helt olika - som det kanske är i erat fall, hen anser sig blivit utnyttjad och inte samtyckt till en handling och du ansåg att den var gemensam och något som båda ville, finns ett nytt omdiskuterat lagrum i BrB 6 kap. 1 a § - oaktsam våldtäkt. Förutsättningarna för det är att den ena personen varit grovt oaktsam till om den andra deltog frivilligt eller inte. I detta innefattas egentligen två saker som framkommit i praxis och förarbeten. 1. Den som deltar i en sexuell handling har ett personligt ansvar att försäkra sig om att den andra vill delta (Svea HovR Målnr. B 7117–19 ), alltså iaktta en form av försiktighet och inte utgå ifrån att den andra vill som man själv vill. 2. Man har varit grovt oaktsam på det sätt som lagen menar om man misstänker att den andra personen inte deltar frivilligt men fortsätter handlingen ändå (Prop. 2017/18:177 s. 85). Alltså, finns det något som tyder på att personen inte deltar frivilligt längre, t ex gör motstånd, är passiv eller på annat sätt ger anledning att misstänka att hen inte vill så är man skyldig att sluta för att inte riskera straffansvar. I praktiken är det ofta detta man tvistar om: vad borde personen uppfattat eller förstått baserat på de inblandades vittnesmål. SlutsatsMed detta sagt så bör du fundera över situationen som personen pratade om. Samtycket kan inte dras tillbaka i efterhand utan vad hände där och då? Det man ska hålla i åtanke är såklart också att det är stor skillnad mellan vad personer kan uppleva och vad som kan bevisas i en rättsprocess. Alla omständigheter i ett fall ska bevisas på olika sätt för att man ska utkräva ett straffansvar. I detta ligger en inneboende svårighet just med sexualbrott eftersom bevisningen ofta är personerna som är inblandade som kan ha helt olika uppfattningar. Det skrivna ovan är helt enkelt lagstiftarens sätt att försöka fastställa vad ett beteende bör eller kan tyda på. Du nämner inget om att personen ska ha gjort en polisanmälan där situationen ställts på sin spets men jag hoppas att detta gör det tydligare för dig att fundera över situationen som var och framför allt: att vara medveten om under situationer i framtiden. Hoppas du fått svar och lycka till!

Entrévärdens vs. ordningsvaktens jobb

2020-10-09 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Jag står som ordningsvakt på krogen och kontrollerar legitimation på gästerna enligt7 kap. 2 § RPSFS 2012:17. Min kollega som är entrevärd kontrollerar med legitimation pga att en värd arbetar under en så kallad ställningsfullmakt från arbetsgivaren och upprättar genom detta civilrättsliga avtal med besökarna.En ordningsvakt kan inte pga att de är myndighetspersoner göra civilrättsliga avtal med besökare Fråga: Kan en ordningsvakt arbeta själv på krogen , utan en entrévärd, för att kontrollera legitimationer och undersöka medhavda väskor??Vilken lag stödjer sig ordningsvakten på då??
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga! Det är svåra frågor du ställer och något som vållar diskussioner i branschen. Detta är den enskilt största anledningen till att entrévärdarna finns, för att sköta dessa arbetsuppgifter. I praktiken tror jag dock inte att det sällan dragits till sin spets. De flesta besökare brukar acceptera att få sin väska klappad på och att man ska kunna visa att man har åldern inne. I FAP.en som du hänvisar står uttryckligen: "Vad som sägs i 7 kap. 1–2 §§ hindrar inte att en ordningsvakt exempelvis frågar den som avser att besöka en restaurang om han eller hon har legitimation i syfte att kontrollera ålder." Detta innebär såklart, som du påpekar, inte att ett civilrättsligt avtal kan uppkomma. Misstänker du tydligt att personen är minderårig kan du avvisa hen enligt polislagen 13 § för att förhindra straffbelagd handling, alltså att personen går in och dricker alkohol. Är de däremot i sällskap med sina föräldrar kanske det inte är lika klart eftersom det ansvaret då åvilar föräldrarna. Det blir till syvende och sist en fråga för krögaren! Släpper du in personen utan att hen har visat giltig legitimation går det ju alltid att få ut den igen om det är så att krögaren inte vill att de ska kvarstanna. Så då går vi över till väskorna. Återigen, att klappa eller känna PÅ en väska är något en entrévärd ska göra. Det ska inte en ordningsvakt befatta sig med. Detta räknas i lagens mening som en kroppsvisitation. En skyddsvisitation däremot får utföras av ordningsvakten men förutsätter, som du säkert vet, ett frihetsberövande av något slag, t ex LOB, envarsgrip i RB 24:7 eller om personen ska avlägsnas eller omhändertas enligt PL 13. Väskor omfattas alltså inte i regel av skyddsvisitationen som ju syftar till att säkerställa att personen inte har vapen eller farliga föremål på sig. Det huvudsakliga syftet med att känna på folks väskor innan de går in är att de inte får ha med sig medhavd alkohol in. Absolut inte för att leta efter vapen för att ett frihetsberövande ska kunna verkställas säkert! Detta är ett problem som i slutändan tillfaller krögaren och dennes alkoholtillstånd och är inte en av ordningsvaktens huvudsakliga uppgifter. Om en person däremot påträffas inne i lokalen med att dricka medhavd alkohol, då kan ordningsvakten ingripa såklart och har då lagstöd genom att personen brutit mot alkohollagen 8 kap. 24 §. Så, kan en ordningsvakt arbeta själv och utföra dessa uppgifter? Ja, kan kan man säkert men bra skulle jag inte säga att det är! Men händer det i praktiken? Absolut! När ordningsvakterna arbetar ensamma utan entrévärdar så sitter man i en klart sämre sits, vilket behöver påtalas för krögaren som måste få en förståelse för varför det blir snett, att ordningsvakterna har andra syften och funktioner som inte ska blandas ihop med det civilrättsliga. I värsta fall kan en tjurig krögare då byta ut ordningsvakten mot en annan som går med på hens krav. Och är inte det egentligen bättre än att arbeta för en krögare som kan sätta en i trubbel och inte går att samarbeta med? Hoppas du fått svar på din fråga och jobba säkert!

Vilket lagstöd används när någon blir avvisad för fylla?

2020-10-06 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Är själv ordningsvakt men funderar på en lagtext. Får en ordningsvakt avvisa en ej ordningsstörande men berusad person från krogen. Tänker på att ett avvisande ingår i PL 13 hot mot allmän ordning och en ordningsvakt inte tillhör det allmänna utan är myndighetsutövande. Enligt alkohollagen så är det den som serverar som ansvara för att gästen inte blir för berusad. Frågan uppkom då det i vaktrapporterna som skickas efter avslutat pass skall redovisas hur många som AVVISATS pga fylla. Vilket lagstöd används?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga!Om ordningsstörningarDet råder lite delade meningar inom ordningshållningen vad som utgör en ordningsstörning enligt polislagen (PL) 13 §. Vissa anser att en person som är märkbart berusad per definition är en ordningsstörning eftersom de ofta uppvisar ordningsstörande beteenden såsom att ragla, kräkas, gå in i andra gäster, spilla och vara högljudda och ibland hotfulla. PL 13 § säger (i förlängningen genom PL 29 §) att en ordningsvakt har rätt att avvisa, avlägsna eller tillfällig omhänderta en person som: 1. Stör den allmänna ordningen 2. Utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen eller 3.Om åtgärden behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas (på svenska = för att en straffbelagd handling inte ska inträffa).En person som är märkbart berusad men inte ännu är en direkt ordningsstörning kommer alltså med stor sannolikhet att utgöra en ordningsstörning inom kort och därmed en omedelbar fara för den allmänna ordningen. I alla fall är det ofta en praktisk tolkning som sällan ifrågasätts. AlkohollagenDet som ibland kan skilja sig är då som du påtalar en person som är berusad men ännu inte ordningsstörande (även om jag nog personligen kan ifrågasätta om en sådan person verkligen är så berusad att man borde reagera på den alls). Frågan blir då om personen är så pass berusad att hen inte längre ska vistas i krogmiljö. Här kommer en annan lagstiftning nämligen ifråga vilken är alkohollagen (AL). Enligt AL 3 kap. 8 § så får inte alkohol lämnas ut till den som är märkbart påverkad. Lagrummet är belagt med straffansvar enligt AL 11 kap. 9 § och är straffbart genom oaktsamhet, t ex genom att inte kontrollera vem det verkligen är som ska dricka den alkohol som ges ut. Både böter och fängelse finns i straffskalan. Det innebär alltså med en viss juridisk akrobatik att om en person är så pass berusad att den utgör en risk för att personalen på platsen med uppsåt eller oaktsamhet kommer att ge ut mer alkohol till en person som lagligen inte ska dricka mer så har man rätt att avvisa personen med hänvisning till PL 13 §. Den berusade personen innebär alltså en risk för att personalen ska begå brott men det går ju inte att avvisa personalen. Personalen kan heller inte rimligtvis ha koll på t ex 1000 personer på ett stort ställe och samtliga av dessas berusningsgrad. Ordningsvaktens uppdragDet blir istället ordningsvakternas uppgift som, precis som du säger, har till huvuduppdrag att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Ju fler märkbart berusade personer på liten yta = sämre allmän ordning och säkerhet. Då behövs egentligen inte alkohollagen som stöd även om den finns där. Här ska ju t ex legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen, ändamålsprincipen m.fl. vara vägledande. Man ska inte göra inskränkningar i medborgarnas frihet om man inte har lagstöd, man använder lagstödet på rätt sätt utifrån vad lagstiftaren tänkt och inte kan lösa det på ett annat sätt. Varför rapportera?När man pratar om fylla bland både ordningsvakter och poliser kan tänkas att man ibland uttrycker sig lite slarvigt och kallar allt för "fylla" trots att man kanske använt sig av olika grunder för avvisandet. Det har sina förklaringar. En förklaring är såklart att polisen är förmän och ordningsvakterna har rapporteringsplikt men det finns även andra anledningar till varför man för statistiken. Det handlar inte om den enskilda personen som fått sin frihet inskränkt genom tvångsmedlet utan om hur hög fyllan varit på en plats, hur polis ska utforma kraven för hur många ordningsvakter som behövs på platsen och hur kommunen ska utforma alkoholtillståndet. För det krävs inga fler uttömmande lagstöd utan bara antalet ingripanden.Den springande punkten är att det tvångsmedel som PL 13 § innebär baserar sig oftast på en persons berusningsgrad vare sig det är genom att utgöra en risk genom ytterligare alkoholservering eller genom ordningsstörande beteende. Oavsett använder man PL 13 § för att lösa problemet vilket gör att alla avvisade och avlägsnade hamnar i PL 13 § - potten för kvällen.Hoppas detta besvarar din fråga och jobba säkert!

Vem har rätt till förlovningsringen?

2020-08-25 i Gåva
FRÅGA |Hejsan. Mitt ex och jag var förlovade i 2 månader, jag köpte ringen hon hade för 14000kr och vi abröt förlovningen, men hon vägrar ge tillbaka den trots att jag aldrig gett henne den som en gåva. Vad har jag rätt till? Har både kvitto och konversationer där hon skriver att hon ska posta den tillbaka till mig men aldrig gör det. Kan jag polisanmäla henne?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom ni förlovade er antar jag att du menade att hon skulle ha ringen på sig och inte bara lånade ut den. Sedan är det såklart tråkigt att något hänt som gjort att ni bröt upp så snart därefter! I juridisk mening anser man att en gåva utgörs av tre förutsättningar: 1) Det ska vara en frivillig förmögenhetsöverföring - detta kan nog anses vara uppfyllt då du frivilligt förlovat dig med henne och köpt ringen för henne att bära som ett tecken på det. Ringen har även ett värde vilket utgör förmögenhetsöverföringen. 2) Det ska inte finnas något krav på motprestation från gåvomottagarens sida - förutsatt att det inte fanns ett villkor vilket inte framgår av din fråga så är även detta uppfyllt. Det ska alltså inte handla om ett köp eller ett byte.3) Det ska finnas en gåvoavsikt - avsikten vid överlämningen av ringen ska alltså ha varit att hon skulle bära den permanent (förhoppningen var väl gissningsvis för evigt eftersom en förlovning vanligtvis följs av ett giftermål) och inte bara för stunden. Gåvolagen blir tillämplig eftersom det rör sig om lös egendom enligt 1 §. Enligt 2 § är gåvan fullbordad genom tradition vilket innebär att saken byter händer. Den som har ringen i sin besittning, alltså hon, har rätten till gåvan under förutsättningarna som är nämnda ovan. Hon har därför ingen skyldighet att ge tillbaka ringen eftersom den inte längre är din då du i juridisk mening uppfyllt alla kriterier för att ha gett henne den som gåva. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Får man en del av försäljning av egendom efter en förälders död?

2020-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |min pappa säljer sommarstugan. får jag en del av försäljningen ?min mamma gick bort 2016
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! När en av två makar dör så ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen enligt ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att din pappa har rätt att förfoga över de egendomar som hörde till deras äktenskap och gemensamma liv. Hur han sedan spenderar dem pengarna är också helt upp till honom. Vid din pappas död kommer du sedan att ärva det som finns kvar tillsammans med eventuella syskon du har enligt ÄB 2 kap. 1 § om det inte finns inskränkningar i form av testamenten som kan ändra fördelningen. Om det finns ett testamente vid din fars död som ändrar arvsordningen så har du alltid rätt till din laglott vilket enligt ÄB 7 kap. 1 § innebär hälften av din arvslott, alltså vad du skulle fått om ett testamente inte fanns.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Får man klä ut sig till ordningsvakt på halloween?

2020-10-09 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, halloween är snart här och jag undrade ifall det är olagligt att gå ut t.ex. på krogen på fest i ordningsvakt uniform. Typ en officiell ov skjorta uppknäppt och en vanlig reflexväst. Självklart kommer jag ej låsas vara en äkta ov men undrade ifall detta var lagligt då jag har hört både ja och nej.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga! Nej, man får inte klä ut sig till ordningsvakt. Det är olagligt. I ditt fall då du inte är ordningsvakt blir det inte tal om ett tjänstefel utan ett annat brott som heter föregivande av allmän ställning och står i brottsbalken (BrB) 17 kap 15 §. Det relevanta i lagrummet är att någon obehörigen utgett sig för att utöva myndighet. Ordningsvakter är tjänstemän och ett komplement till polismyndigheten i syfte att upprätthålla allmän ordning vilket framgår av lag om ordningsvakter(LOV) 1 och 6 §§. De har även tjänstemannaskydd om de blir utsatta för våld eller hot.Lagrummet syftar till att allmänheten ska kunna förlita sig på att uniformerad personal verkligen är statens företrädare och att man därför är skyldig att följa anvisningar och tåla inskränkningar i sina fri- och rättigheter, går att lita på och att det utökade skyddet för våld och hot gäller dem. Det är alltså högst olämpligt att förställa sig som t ex polis eller ordningsvakt. Poliser är svårare att imitera men även ordningsvakternas uniformer ska inte vem som helst få tag på utan säljs av särskilda återförsäljare som kräver ett giltigt förordnande för att man ska få köpa uniformsdelar just av dessa anledningar. För ordningsvakter gäller dessutom fler regler då de är kopplade till specifika förutbestämda platser och tillfällen. För mer om detta kan du läsa genom att klicka på länken nedan. https://lawline.se/answers/ordningsvakter-och-foregivande-av-allman-stallningHoppas du fått svar på din fråga och ha en kul halloween!

Tidsgräns för bodelning

2020-08-25 i Bodelning
FRÅGA |Efter man skiljer sig hur snabbt behöver man göra bodelning
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga! I äktenskapsbalken (ÄktB) står att en bodelning enligt 9 kap. 4 § ska göras mellan parterna när äktenskapsskillnaden äger laga kraft, alltså när eventuella betänketider är klara och tingsrätten meddelat äktenskapsskillnaden. Först då är äktenskapet upplöst. Därefter finns ingen fastslagen tid för hur länge man kan vänta med en bodelning. Däremot kan mycket förändras vid en skilsmässa, men utgångspunkten för bodelningen ska vara när ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten enligt ÄktB 9 kap. 2 §. Det innebär alltså att det kan bli svårare för parterna att genomföra bodelningen ju längre man väntar. Det bästa är såklart att genomföra det så snart som möjligt, om möjligt. Enligt ett rättsfall (NJA 2009 s. 437) så förlorade den ena maken inte rätten till en bodelning efter 10 år men det fanns då skäl för det så någon rimlighet finns säkert men den ligger ganska långt fram i tiden. Det finns även möjlighet för den ena parten att begära en bodelningsförrättare hos tingsrätten enligt ÄktB 17 kap. 1 § som då tar hand om bodelningen om exempelvis den ena parten vägrar. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Får en väktare gripa någon trots att de inte sett brottet?

2020-08-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får en väktare gripa en person för misshandel , även fast vakten ej sett detta men det finns vittnen
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Väktare överlag har inga extra befogenheter mer än vad allmänheten har utan de har extra skydd om de blir utsatta för hot eller våld i (och utanför) arbetet. Annat gäller för ordningsvakter så jag hoppas att du håller isär dessa yrkesgrupper!När det gäller att gripa någon så finns den grundläggande rätten i rättegångsbalken 24 kap. 7 § 2 st. som säger att envar (alltså alla) får gripa en person som gjort sig skyldig till brott där fängelse finns i straffskalan om de sett det ske på bar gärning eller flyende fot. Det som blir intressant i din fråga är två saker: 1. Skedde gripandet på bar gärning eller flyende fot? Bar gärning är alltså precis när brottet sker. Finns personen som begått brottet kvar på platsen så blir inte problemet särskilt stort. Det som kan bli stökigt är om personen som begått brottet börjar lämna platsen. För att envar ska få gripa brottslingen då krävs ett kontinuerligt efterföljande, alltså att man obrutet behåller ögonkontakt med den som begått brottet hela tiden så att det inte finns någon risk för förväxling. Finns det vittnen som pekar ut personen på platsen det skedde eller har följt efter den, ja då får man gripa personen för misshandel med lagligt stöd. 2. Får väktaren gripa när någon annan sett det hända?Ja. Det får dem. Rent juridiskt så är det fortfarande personen som sett brottet som kommer att stå för gripandet men eftersom väktare är utbildade i konflikthantering och självförsvar, är utrustade med skyddsväst, handfängsel och många gånger batong så är det såklart mer rimligt att hen tar hand om gripandet än en helt oskyddad, outbildad person. Det finns dock inget krav för väktaren att ingripa. Lagstödet för den här hjälpen finns i brottsbalken 24 kap. 5 § där det står att om någon enligt polislagen 10 § har rätt att begå en annars straffbelagd handling så har den som hjälper till samma rätt. Det innebär på svenska att om en person ska gripas så har allmänheten eller väktaren i det här fallet samma rätt att hjälpa till att gripa och att den gripna hålls kvar på platsen tills polisen kommer. Det är dock som sagt fortfarande den som sett brottet som står för gripandet rent juridiskt, väktaren hjälper bara till med det praktiska. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!