Ska särkullbarn ta del i försäljning av lägenhet efter efterlevande make?

2021-06-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Vi är två särkullbarn efter vår far som avled 2003, i testamentet från 1979 fanns förteckning över personliga tillhörigheter i hemmet vilka vi erhöll efter bouppteckningen (gjord av Fonus) .Lösöret (utöver personliga tillhörigheter värderades till 1000:-.)Den gemensamt ägda bostadsrätten nämns ej vare sig i testamentet eller i bouppteckningen.I testamentet skrivs att den som, överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt. Om bröstarvingar kräver laglott skall den regleras ( vilket delvis gjordes utom lgh samt gemensamma ägodelar)Nu kommer den efterlevande att flytta in på äldreboende och lägenheten kommer att säljas.Hur fungerar detta juridiskt?Har vi fått det vi ska ha eller har vi någon del i försäljningen av lägenheten?Tacksam för svar
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Det framgår inte av er fråga om er far var gift men jag utgår från att så var fallet. När den avlidne är gift gäller enligt 3 kap. 1 § ÄB att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Som du säger så har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott med en gång. Man har också rätt att avstå från den rätten och i stället vänta till dess att den efterlevande maken dör och få den del av arvet som utgörs av den första förälderns bodelning. Detta måste man dock ange vid tiden för förälderns död. Det verkar lite oklart varför bostadsrätten inte upptogs i bouppteckningen. Testamentet var ju ganska gammalt och det kan ju vara så att ändringar i ägandet gjordes därefter, exempelvis att bostadsrätten var enskild egendom till följd av ett äktenskapsförord eller gåva enligt äktenskapsbalken 7 kap. 2 §. I det fallet hade den inte tagits med i den bodelning som görs när ena parten dör eftersom den inte är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Både äktenskapsförord och gåvor mellan makar ska registreras hos Skatteverket. Det kan även vara just testamentet som är problemet i kråksången. En person kan försöka skriva bort exempelvis särkullbarns arvsrätt i ett testamente och det är då upp till särkullbarnen att klandra testamentet och begära jämkning enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få ut sin laglott (vilket uppgår till hälften av arvslotten, alltså det totala som arvingen skulle ärvt). Den rätten går man dock miste om, om man inte klandrar inom sex månader från det att man fått vetskap om testamentets innebörd. Det kan också vara så att det är ett resultat av bodelningen. En efterlevande make har alltid rätt till tre gånger det prisbasbelopp som gällde för tiden vid bortgången enligt 3 kap. 1 § ÄB. Även rena fel kan ju förekomma vid en bouppteckning och dessvärre så ska sådana fel i en bouppteckning påtalas inom en månad från det att bouppteckningen förrättats enligt 20 kap. 10 § ÄB. I det fallet görs en till bouppteckning eftersom det kan förändra fördelningen av arvet. Därför gäller det att vara med och insatt om man är dödsbodelägare. Som ni förstår finns det några anledningar till varför det är svårt att besvara frågan i ert specifika fall, det krävs mer information och dokumentation för att ge ett bättre svar åt er! Förhoppningsvis har ni fått någon hjälp på vägen och kan leta vidare i eran dokumentation! Med vänlig hälsning,

När används det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ärvdabalken?

2021-06-09 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag fick under år 2019 en bostadsrätt av min mor i gåva. I gåvobrevet är det angivet att hennes uttryckliga vilja att gåvans värde, vid bortgång hennes och efterföljande arvskifte efter givaren, inte ska avräknas såsom förskott på arv. I gåvobrevet är det angivet att jag har fri förfoganderätt att bestämma överbostadsrätten. Min mamma var då på väg att flytta därifrån för att jag skulle kunna sälja den, men jag tyckte på att hon kunde få bo kvar i avvaktan på ett annat boende för henne. Hon har därefter bott kvar i lägenheten fram tills februari i år 2021, då hon flyttade till ett äldreboende. Hon har fram till hennes flytt hyrt lägenheten av mig till självkostnads pris, enligt ett andrahandshyresavtal. Jag sålde lägenheten maj i år 2021 för 1 550 000 kr och min reavinstskatt blir 320 000 kr, dvs jag har kommer fått en nettovinst om 1 230 000 kr. Min bror avled för ett under 2018 och har en dotter (min mors barnbarn) som min mor haft någon bra relation med , men hon har ju uppenbarligen arvsrätt när min mor avlider. Vad jag kan förstå så kan hon åberopa det sk. förstärkta laglottsskyddet enligt ärvdabalken 7:4 och kräva ut sin laglott efter bostadsrätten när min mor avlider. Min fråga är hur beräknas då värdet i mitt fall av bostadsrätten? Är det efter det att min reavinst betald utifrån försäljningspriset år 2021. Eller är det värdet vid gåvan år 2019 minus reavinstskatt? Eller sker beräkningen på något annat sätt och kan hon kräva detta enligt Ärvdabalk 7:4?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Mitt snabba svar till dig inledningsvis blir att min bedömning är att det förstärkta laglottsskyddet inte kommer att bli aktuellt i ditt fall. Jag kommer nedan att ge en förklaring till varför. Förskott på arv regleras i 6 kap. Ärvdabalken (ÄB). Enligt ÄB 6 kap. 1 § så finns en presumtion, alltså att man förutsätter, att alla gåvor som ges en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska räknas som förskott på arv om inget annat sägs. Ett sätt att reglera detta är exempelvis genom att arvlåtaren i ett gåvobrev låter sin vilja att något ska vara annorlunda framträda genom gåvobrevet. Skälet till varför det ser ut på detta vis är att lagstiftaren utgick ifrån att en förälder skulle vilja fördela sina tillgångar lika mellan sina barn. Det finns såklart all rätt för en förälder att ge vad de vill till ett barn och att faktiskt behandla barnen olika eftersom det är deras liv och deras tillgångar. Men eftersom detta går emot vad lagstiftaren antog som huvudregel så måste man göra situationen klar för den som ska förstå sig på hur arvet efter någon ska fördelas, att man önskat att göra annorlunda än huvudregeln. Det är det jag uppfattar att din mor gjort i gåvobrevet som hanterar bostadsrätten. Din mor var betänksam nog att skriva ett gåvobrev och i det brevet berätta att hon ville ge bostadsrätten till dig och att det inte skulle räknas av som förskott på arv utan var rätt och slätt en gåva under hennes livstid. Det finns dock ett undantag från undantaget vilket är det lagrum du nämner, alltså 7 kap. 4 § ÄB, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen syftar till att kunna återföra det som en arvlåtare har givit i gåva om givarens avsikt med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen för att gåvogivaren inser att hen kommer att dö. Förutsättningen är även att gåvogivaren faktiskt dör inom en snar framtid. Gåvan behandlas alltså som om den vore ett testamente för vilken jämkningsregler då blir möjliga. Det finns två situationer där bestämmelsen kommer i fråga: 1.Gåvor som ges när givaren ligger för döden. 2.Gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. I båda fallen uteblir den ekonomiska konsekvensen eftersom det i fallet 1 är så nära döden att givaren ändå inte har någon användning för egendomen och i fallet 2 innebär att givaren kan fortsätta nyttja egendomen oförändrat. Frågan uppkom i ett rättsfall från Högsta domstolen (HD) i NJA 1998 s. 534. HD tar upp att ett krav för att bestämmelsen ska bli tillämplig är att man kan anta att gåvogivaren haft en avsikt att ordna successionen genom sin gåva, alltså att påverka hur arvet fördelas. Om gåvogivaren däremot haft ett under livstiden riktat intresse av att företa rättshandlingen så kommer bestämmelsen inte i fråga. Om båda delar på något sätt kan utläsas så görs en samlad bedömning av om gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente. Till exempel så kan man ta hänsyn till hur nära förestående döden varit. En gåva som ges förefallande nära en persons bortgång med dennes vetskap om att hen snart kommer att avlida kommer som tidigare nämnts att tala för att personen försökt att påverka hur arvet ska fördelas eller kringgå laglottsreglerna. I det nämnda fallet fortsatte gåvogivaren att nyttja fastigheten som skänkts men gåvotagaren uppbar avkastningen och hade full förfoganderätt under 10 år mellan gåvans fullbordande och gåvogivarens död vilket resulterade i att HD ansåg att gåvan inte skulle återbäras. Den viktiga delen i HD:s domskäl var alltså den fulla förfoganderätt som fanns hos gåvotagaren. När givaren har nytta av egendomen efter det att gåvan fullbordats blir alltså bestämmelsen tillämplig om de fördelar givaren bibehåller är större än den uppoffring som överlåtelsen av äganderätten till egendomen innebär. Bestämmelsen om det förstärkta laglottsskyddet kommer alltså inte att bli aktuellt i ditt fall eftersom din mor fortfarande lever! Hon har inte kvar någon nyttjanderätt eller kontroll över egendomen och därför kan inte bestämmelsen tillämpas. Det spelar därför heller ingen roll hur beräkningen skulle gå till, men för att stilla din nyfikenhet angående beräkningen av värdet så gäller följande: Om en arvsberättigad begär en återföring med stöd av det förstärkta laglottsskyddet så beräknas laglottens storlek som om gåvan aldrig getts utan att den finns kvar som en tillgång. Därför beräknas värdet av gåvan utefter värdet vid dödsfallet och inte vid gåvotillfället. Hoppas du fått svar på din fråga och ha en glad sommar!

Får McDonalds stifta lagar?

2021-06-04 i Övrigt
FRÅGA |En vän sa att ett företag inte får skapa en lag. Sverige är ett företag, alltså får inte Sverige skapa lagar. Jag såg en dokumentär om Mc D. Huvudkontoret bestämmer allt. Till och med märke och modell på glassmaskinen.Har inte då Mc D skapat en lag, som gäller inom Mc D? "Använd denna maskin, annars får du inte kalla dig Mc Donalds".
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Sverige är inte ett företag, det är ett land. Enligt en av våra grundlagar, regeringsformen (RF) 1 kap. 1 § så utövas all offentlig makt (alltså från staten) under lagarna. Enligt 1 kap. 4 § RF så är riksdagen folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. En lag är alltså enkelt förklarat ett beslut om gällande regler i samhället som kommer ifrån riksdagen som en konsekvens av att de företräder medborgarna. Det innebär alltså att ett företag inte kan stifta lagar i Sverige, det är det bara riksdagen som kan göra. Ett företag är en ekonomisk sammanslutning som kan se ut på lite olika sätt. Ett företag kan ha en ägare, några få ägare eller jättemånga ägare (till exempel ett aktiebolag där varje aktie är en liten ägandedel av företaget). Företagen omfattas av egen lagstiftning (exempelvis aktiebolagslagen, lagen om handelsbolag och enkla bolag, lagen om ekonomiska föreningar m.fl.). Riksdagen har alltså bestämt vad som är tillåtet för alla företag av en viss sort i Sverige, hur de får agera och inte. McDonalds är ett amerikanskt men multinationellt företag, det finns alltså i väldigt många länder i världen. Företagen har stora rättigheter att bestämma vilka regler som gäller inom deras eget företag, till exempel vilken utrustning som ska användas eller vilka kläder personalen ska ha på sig men detta får man inte blanda ihop med Sveriges lagar, det är något helt annat. De har däremot rätt att sätta upp regler som gäller för alla som driver restauranger under deras företag (s.k. franchising) och det måste alla de som driver restaurangerna rätta sig efter. Men företagen, och även McDonalds, i Sverige måste rätta sig efter de lagar som Sveriges riksdag har meddelat. Man kan se det som dubbla krav. Ett krav är att någon som driver en McDonalds restaurang måste följa de regler som företaget själva har satt upp och det andra är att de måste följa de lagar för företag som Sveriges riksdag har stiftat. Hoppas du fått svar på din fråga! Glad sommar!

Vad har hundägare för skadeståndsansvar?

2021-06-03 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hejvi kommer cyklande i en grupp på 6 personer på en länsväg och då kommer en hund uppspringande från sidan jag som låg mitt i gruppen närmast vägkanten uppfattade ej hunden innan den sprang ifatt mej från sidan. Hunden försökte troligen bita mej i benet men missade och fastnade med en eller båda frambenen i bakhjulet som låste sej, som tur var körde jag ej omkull men men skador på ekrar och växel system har blivit ganska omfattade.Frågan är vad jag förstår så är det hundägaren som bär ansvar för detta, det kunde gått betydligt värre med omkull körning för flera i gruppen med stora skador. Vad har jag för möjlighet att få ersättning på skador på cykeln
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt 1 § lag om tillsyn över hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Enligt 19 § ska en skada som orsakas av en hund ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Skadan har alltså uppkommit på din cykel och eftersom hundägaren inte hade sin hund under uppsikt så är det denne som ska betala för skadan på din cykel. För djurägare råder ett så kallat strikt skadeståndsansvar. Det betyder att det för att någon som blivit åsamkad en skada ska få ersättning inte krävs att ägaren till hunden varit försumbar eller vållande på något sätt utan det räcker med att hunden orsakat en påvisbar skada för att ersättning ska bli möjlig. Förslagsvis vänder du dig till ägaren med de kostnader som uppkommit och förklarar att de får ersätta dessa kostnader. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

När får demenssjuka tvångsvårdas?

2021-06-09 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min far har blivit misshandlad av sin diagnosterad dementa fru med dokumenterade revbensfrakturer den 27 april. Han har ett flertal nätter ,mornar också blivit väckt med våldsamma knytnävsslag i ansiktet. Frun har viftat och försökt att slå honom m malmljusstake också. Pappa är liten , klen och svag.Frun vägrar flytta till demensakutboende och vägrar flytta in på erbjudet boende.Polisanmälan är gjord och finns registrerad i Varbergs tingsrätt.Min pappa har inte kunnat bo i hemmet på över en månad nu ,då pappa,jag och min syster är rädda för hans liv då hans fru är så våldsam. Pappa har fått bo tillfälligt hos min son men nu när detta inte håller längden så Vet vi inte vad vi ska ta oss till. Pappa och frun har en gemensam hyreslägenhet hos aranäs i Kungsbacka. Pappa betalar hyran på över 8000kr/ mån men kan inte bo där. Frun betalar inget på hyran. Vi vet inte vad vi ska ta oss till då pappa behöver få komma hem till lägenheten igen utan att bli slagen.Vad kan vi göra?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det måste verkligen vara en jobbig situation för samtliga inblandade. Problemet med att bereda demenssjuka personer med tvång är känt. Möjligheten som finns är under lagen om psykiatrisk tvångsvård som inte riktigt passar för personer med demenssjukdomar vilket har ifrågasatts flera gånger men inte föranlett någon lagändring i frågan. Många anhöriga ramlar därför mellan stolarna.Förutsättningen för personer med demens och kommunens ansvar att hjälpa utgår ifrån socialtjänstlagen (SoL) där insatser ska ske på frivillig basis med respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § SoL). Då en person blir demenssjuk har kommunen och socialtjänsten en skyldighet att erbjuda hjälp och stöd men kan inte bereda hjälp eller stöd med tvång. Tvångsvård av demenssjuka faller i stället som sagt under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Enligt 3 § LPT så får tvångsvård endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Av förarbetena framgår att allvarlig psykisk störning i första hand betyder tillstånd av psykotisk karaktär, alltså tillstånd med störd realitetsvärdering, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av en hjärnskada kan en psykisk funktionsnedsättning av allvarlig art (som demens) med störd realitetsvärdering och bristande förmåga till orientering i tillvaron uppkomma. Demens kan alltså räknas som en allvarlig psykisk störning beroende på hur symtomen ter sig och hur allvarliga dessa bedöms vara. Tvångsvård får endast ges om patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning. Som sjukvårdsinrättning räknas sluten vård som kvalificerad dygnetruntvård och omfattar inte halvöppna vårdformer. Patienten ska även motsätta sig sådan vård eller inte kunna uttrycka samtycke alternativt ha misskött behandling så att de upprepade gånger varit föremål för tvångsvård. Anhöriga och närståendes behov beaktas vid bedömningen av patientens vårdbehov, exempelvis om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Till psykisk hälsa hör till exempel hot och trakasserier. Typen av aggressivitet, antalet begångna handlingar, mot vem och på hur kort tid är också sådant som beaktas. Enligt 4 § LPT ska en läkare genom ett särskilt intyg fatta beslut om tvångsvård. En sådan undersökning får bara göras om det finns skälig anledning till det, alltså normalt att omständigheterna ger viss grund att anta att ett sådant intyg kommer att utfärdas. Ni kan själva begära ett vårdintyg, exempelvis till den biståndshandläggare vid kommunen som handhar ärendet eller till hälso- och sjukvården. Det finns inga bestämmelser som dikterar vem som får initiera att en läkarundersökning görs för att få till stånd ett vårdintyg. Det är som sagt dock inte säkert att detta kommer att vara en gångbar väg. Beroende på hur allvarliga symtomen är så kan en bedömning göras att vård med tvång inte kan beredas. Har man otur och ingen förvärring i symtomen sker så hamnar situationen i gränslandet där våldet fortsätter men frun inte är nog sjuk för tvångsvård enligt lagens mening. Om möjligheterna med bistånd har uttömts kan det ändå finnas en chans att tvångsvård kan bli aktuellt, förhoppningsvis sköter hemtjänsten och annan vårdpersonal sitt uppdrag och dokumenterar så att det kan finnas underlag för att bedöma fruns symtom och normalläget som råder i hennes sjukdomsbild. Därför kan det vara en idé att lösa ett nytt boende åt er pappa. Det är förståeligt om han inte vill begära en skilsmässa med allt vad det innebär och det behövs heller inte. Ta upp diskussionen med socialtjänsten/biståndshandläggaren. De har även ett ansvar för er pappa och att se till att han har ett drägligt liv utan våld och ett boende som fungerar för honom. Kanske går det även att samverka med fruns dotter i detta? Det är absolut inte så att han har en skyldighet att ta hand om henne i hennes sjukdom utan det ska kommunen vara behjälpliga med. Dessvärre är detta all hjälp som lagen erbjuder, förhoppningsvis uppdateras lagen under kommande år även om det såklart inte hjälper er i eran svåra situation. Hoppas att ni fått någon hjälp på vägen och ett stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Vilka regler gäller för de försäkringar man har?

2021-06-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! fick vid tillfälle så lågt blodtryck att jag svimmade och föll och slog i nacken (blodtrycket fixat) men nu över ett år senare svåra smärtor i nacken. har varit och röntgat nacken vid två tillfällen och fått endast besked att det ser inte bra ut. Har så ont att jag får stötta huvudet med handen i mellan åt. Har tidigare spelat golf i 43 år och skött min fastighet, inget av detta funkar längre. Har en massa olika försäkringar i Folksam men vet inte vad som gäller.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vad tråkigt att höra att det blev sådana konsekvenser av ditt fall! Angående dina försäkringar så är de gällande regelverken för försäkringar de avtalsvillkor som försäkringsbolaget (i ditt fall Folksam) använder sig av för att bedöma en skada eller ersättning för en skada.De flesta försäkringar har ett skydd för olycksfall i hemförsäkringen men det kan även finnas tillägg, alltså särskilda olycksfallsförsäkringar, som täcker mer. För att veta vad dina försäkringar täcker för skador och hur dessa ersätts och vad du ska göra för att erhålla den gäller det att kontrollera vilka gällande försäkringar du har, vilka du hade vid olycksfallet och vad avtalsvillkoren säger. Det är därför svårt att besvara din fråga med större detaljrikedom än så. Vi har inget sätt att veta vilka försäkringar just du har och kan inte besvara hur villkoren ser ut för dem. Förhoppningsvis har du fått lite hjälp på vägen i alla fall! Lycka till! Med vänlig hälsning,

Får polisen bära fickkniv på allmän plats?

2021-06-03 i Polis
FRÅGA |Får poliser/ väktare bära kniv?Har sett att många poliser bär kniv av typen fällknivar men vad i deras yrkesutövning rättfärdigar det med bakgrund i knivlagen? Förklaringar så som att det kan vara bra, känns ju inte som en godtagbar anledning. Eller att den inte bärs i syfte att begå brott mot liv eller hälsa. Om en ur allmänheten bär kniv och hävdar att denne inte bär sin fällkniv i syfte att begå brott mot liv och hälsa så bör ju den gå fri men riktigt så ser det väll inte ut.Mvh
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Brott mot knivlagen som brottet ofta kallas är en specialreglering som inte finns i den vanliga brottsbalken utan har en egen liten lag. Lagens 1 § lyder: Knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.Förbudet i första stycket gäller inte, om föremålet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag eller om innehavet annars med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat.Det andra stycket innebär alltså att det finns vissa vedertagna undantag för bärande av exempelvis en fällkniv. Försvarsmaktens basuniform inkluderar kniv vilket faller under särskilda föreskrifter för ur utrustningen. Snickare och byggarbetare i olika former bär ofta kniv på väg till och från jobbet och jägare bär både vapen och knivar till och från jaktmarker. Vad gäller poliser så kan dessa har behov av att bära fickknivar av många anledningar. En särskild som kommer till min tanke med en gång är att polisen exempelvis många gånger åker på suicidförsök. Det kan då vara en fråga om liv och död att få loss en snara från en persons hals. Det finns många situationer där polisen kan behöva agera för andra människors (och djurs) säkerhet och kan då inte famla omkring efter något att skära med utan det måste anses proportionerligt att en polisman som dessutom är betrodd att bära både skjutvapen, batong och OC-spray (pepparspray) även är betrodd att bära en fickkniv i det fall de skulle behöva den i sin tjänsteutövning. Väktare kommer inte att stöta på samma situationer lika frekvent. Däremot har just väktarna särskilda arbetsupppgifter som kan föranleda ett behov av en fickkniv. Väktare arbetar många gånger med larmutrustning, staket, buntband, lås, dörrar m.m. Det innebär att för att väktarna snabbt ska kunna fixa lösa skruvar i dörrar eller säkerhetsbrister som fastkilade föremål eller annat kan de snabbt behöva den typen av utrustning. I slutändan handlar lagtexten om en presumtion, alltså en grundförutsättning att det inte är okej och en slutlig prövning av huruvida det är försvarbart för en enskild person att bära en kniv får slutgiltigt prövas av domstol efter en polisanmälan och förundersökning. Hoppas du fått svar på din fråga och glad sommar!

Kan man häva ett bilköp på grund av rost?

2021-05-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!I juni 2020 köpte jag begagnad bil hos en auktoriserad märkesförsäljare för 43 000 kr. Enligt säljaren var bilen så pass bra att de ville sälja den själv. Vanligtvis tar de inte in 12 år gamla bilar. Jag konstaterade några punkter som garaget återställde (byta bromsskivor och polera strålkastare). På grund av att jag inte kan den tekniska delen om bilar frågade jag säljaren: Finns där några konstigheter jag får förvänta eller som måste ta hand om? Nej var svaret, bilen är helt ok. Enligt varudeklaration var bilen fri från rostskada vid leverans. 10 månader senare blev bilen underkänt pga bakre länkarm som var totalt genomrostade. Reparation kommer att kosta ca. 15 000 kr hos säljaren. I min värld är skada väsentlig (34% av 43 000:-) och oförenligt med att ponera att bilen var fri från rostskada vid leverans. Detta kan inte uppstår inom 10 månader. Varudeklaration är felaktig.Jag reklamerade direkt efter annat garaget bedömde att felet inte kan uppstå under 10 månader. Inom 10 dagar efter upptäckandet. De vill inte återställa felet på deras kostnader. Svar "Men i ren Good Will kan vi tänka oss att kompensera Dig med 3500:- för att du ska vara en nöjd kund till oss och känna att vi tar ansvar"... att vi tar ansvar... eller försöka köpa av ansvaret? När jag vill häva köpet för att de inte vill stå för kostnader, höjer de beloppet till 5000:-. Men varför bjuder pengar om du inte är ansvarig?Jag känner mig blåst och vill häva köpet.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom du som privatperson köpt bilen av en näringsidkare så blir konsumentköplagen tillämplig. Eftersom du reklamerat inom två månader från det att du upptäckte felet så har reklamationen skett i rätt tid enligt 23 § KköpL. Rosten som du nämner vilket är problemet med bilen kan vara att anse som ett fel i köprättslig mening. Enligt 16 § KköpL ska varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet. Enligt den vedertagna varudeklarationen för begagnade personbilar från Konsumentverket så finns länkarmar både fram och bak med i deklarationen och förutsatt att densamma användes vid ditt köp så omfattas detta av avtalet. Det som inte framgår av din fråga är hur länge varudeklarationen gäller, ibland kan den tiden vara bara några månader vid köp av begagnade bilar och det är inte ovanligt att den följer bestämmelsen som finns i 20 a § KköpL. Bestämmelsen säger att fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades ska anses ha funnits vid avlämnandet om inte annat visas. Det innebär en omvänd bevisbörda. Normalt sett är det den som har varan som ska bevisa att felet finns men här antar man alltså att det är säljaren som ska visa att felet inte fanns vid försäljningen om det visar sig inom sex månader. Så om felet upptäckts inom den tiden som varudeklarationen anger så är saken klar, då är bilen felaktig och du har rätt till påföljderna. Däremot är det lika väl att vi tar höjd för den möjlighet att varudeklarationen hade gått ut. Om inte avtalet säger något särskilt ska varan enligt 16 § 2 st. 3 p. KköpL stämma överens med den beskrivning som säljaren lämnat. Om varan avviker från de beskrivningarna så ska varan enligt 16 § 3 st. 1 p. KköpL anses vara felaktig. Den ska även anses vara felaktig enligt 16 § 3 st. 2 p. om säljaren före köpet underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. Du har innan köpet påtalat att du inte haft en uttömmande kunskap om bilars teknik och frågat specifikt om det finns något som bör föranleda uppmärksamhet. Det talar till din fördel. Även här kommer bedömningen av rostens förekomst att ha betydelse. Om rosten kan anses ha funnits vid avlämnandet (alltså inte uppstått under de tio månader som du ägt den) så är det i vart fall ett sådant förhållande som säljaren borde ha känt till och undersökt eftersom de skrev en varudeklaration på att det inte fanns någon rost vid avlämnandet. Eftersom du frågade om eventuella brister kan det också anses att du uppfyllt din del att låta säljaren förstå att det hade kunnat inverka på köpet. Enligt 19 § KköpL så föreligger även fel om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper som säljaren har lämnat vid marknadsföringen. Eftersom felet uppenbarat sig efter sexmånadersperioden får vi nog utgå ifrån att bevisbördan för att felet fanns då du köpte bilen ligger på dig och inte längre på säljaren (förutsatt att även varudeklarationen gått ut då som sagt). Då är det bra att du fått ett utlåtande från en annan mekaniker som menar att rosten inte kunde ha uppstått under tio månader. Din situation är ändå förenat med en del svårigheter när det gäller rost och när det gäller din bevisbörda. Det som vållar svårigheter, som jag ser det, är dels rostens natur och dels att bilen var ganska nybesiktigad då du köpte den. Det innebär att en besiktningsman inte har ansett det nödvändigt att göra en anmärkning om rost. Det kan påverka vad säljaren borde ha känt till. Det är du som har att bevisa (inte bara hävda) att rosten inte uppkommit under tiden du ägt den utan fanns vid avlämnandet. Det är därför rostskador är erkänt svåra, det är svårt att fastställa den punkten då rosten bara var icke-existerande, lite normal yt-rost som inte var nog för en besiktningsman att reagera på, till att bli trafikfarlig vid nästa besiktning. Säljaren kan lika gärna hävda en onormal vinter med mycket salt, eller annan åverkan som kan ha påverkat en äldre bil mer negativt än normalt och hur ska du motbevisa det argumentet? Har bilen stått parkerad i garage? Körts relativt lite? Alla sådana detaljer är sådant som skulle hjälpa dig att uppfylla beviskravet. Högsta domstolen har uttalat att beviskravet ska vara högt, men inte lika högt som i brottmål, alltså ställt utom rimligt tvivel utan ligger någonstans under det men ändå högre än klart mer sannolikt att felet fanns än att det inte var så (NJA 2015 s. 233). Det enda vi kan fastställa av Högsta domstolens hårsmånar är att det är en svår fråga att säga vad för bevis som krävs i ett köprättsligt fall. Vi diskuterar ändå möjligheten till påföljder. Enligt 22 § KköpL gäller att påföljder vid fel i varan är avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa eller häva köpet och att kräva skadestånd. De olika alternativen är fristående från varandra så man måste inte gå igenom samtliga för att nå det sista steget. Skadestånd kan också kombineras med andra alternativ. Det du är ute efter finns i 29 § KköpL som säger att köparen får häva köpet om felet är av väsentlig betydelse för honom. Kriteriet väsentlig betydelse är en svårighet du kan stöta på. Enligt förarbetena så ska förutsättningarna för hävning prövas vid en helhetsbedömning av felets betydelse för köparen med beaktande av möjligheterna att rätta felet eller kompensera köparen för det genom övriga påföljder. Om felet kan åtgärdas genom avhjälpande (att säljaren lagar bilen) eller omleverans (att du får en ny likvärdig bil) så kan det vara omständigheter som talar för att väsentlighetsrekvisitet inte är uppfyllt. Med det i åtanke bör du i ljuset av beviskravet som åligger dig (om inte varudeklarationen fortfarande gällde) omvärdera om du inte ska gå tillbaka och försöka nå en överenskommelse om att de lagar bilen och byter ut delen och kan de inte göra det själva så får de stå för den kostnaden att någon annan gör det. Alternativet är att leda det hela till domstol i ett tvistemål. Skulle du vinna där och domstolen skulle anse beviskravet uppfyllt så kan du få häva köpet och få pengarna tillbaka, få skadestånd för dina omkostnader och rättegångskostnaderna betalda. Om du inte skulle vinna där kan du räkna med att få betala för motpartens rättegångskostnader och ombud och säljaren kommer inte vara skyldig att utge något de inte redan på förhand medger. Ett tvistemål brukar dock föranledas av att man försöker medla mellan parterna för att undvika en rättegång. Mitt råd blir nog därför, på grund av det svåra beviskravet vid just rost, att försöka att komma överens om en skälig summa för att återställa skadan på bilen och du kanske får vara beredd på att lägga dig lite under 15,000 kr för att undvika rättegång men är du inte villig att göra det så är det förståeligt. Det är det domstolarna är till för – att pröva sådana här frågor! Nu har du i alla fall lite mer kunskap med dig för att hjälpa dig i förhandling med säljaren och känner till alternativen och vad som blir dina svårigheter.Med vänlig hälsning,