Behöver en förälder ett godkännande av den andre för att resa med barnet?

2019-11-22 i Barnrätt
FRÅGA |hejsan!min ex sambo har bestämde att åker till USA med våra son ca 2 veckor! sonen är 14 år!men eftersom vi har en del problem med kommunikation, vi har gemensamt vårdnad varann vecka, jag känner mig lite osäkert med detta resa ( min ex beteende )Fråga är, behöver pappa min godkände för att resa med mitt barn?M.v.H.xxx
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör vad som gäller mellan två vårdnadshavare som har gemensam vårdnad men inte är tillsammans längre. Regler om vårdnaden om barn finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Vid gemensam vårdnad ska föräldrarna fatta gemensamma beslutVårdnadshavare får bestämma över frågor som gäller barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Om det finns två vårdnadshavare ska dessa enligt 6 kap. 13 § FB gemensamt besluta i aktuella frågor gällande barnet. Det innebär att föräldrarna måste vara överens och vid ett ensidigt beslut måste ett godkännande från den andre föräldern skaffas. Det finns undantag där den ena föräldern kan få bestämma ensam, och det gäller exempelvis om den andra föräldern är frånvarande, sjuk eller av annan anledning inte kan vara med i beslutsfattandet och det gäller frågor som inte rimligen kan vänta. Det har också sagts att när barnet vistas hos ena föräldern har denne rätt att ensam bestämma i frågor som rör den dagliga omsorgen. Vad gäller vid utlandsresor med barnet?Kortare resor anses ingå i den dagliga omsorgen ex. om ena föräldern under sin vecka med barnen vill åka iväg på semester. Detta är alltså okej utan att den andre vårdnadshavaren behöver godkänna detta. I ditt fall gäller det en resa på två veckor som dels kan argumenteras för att vara en längre tid men också inskränker på din umgängestid (ifall ni har varannan vecka). Då kan bedömningen vara annorlunda och ett medgivande från ditt håll ska såfall ges. Något som kan vara avgörande är att du beskriver att barnet är 14 år. I 6 kap. 11 § FB står också att även om vårdnadshavare har rätt att bestämma i frågor gällande barnet så ska också barnets egna synpunkter och önskemål beaktas, i takt med de blir äldre och utvecklas. Ett 14-årigt barn anses ha tillräcklig mognad för att dens åsikter bör tas hänsyn till. Det innebär att även om en resa på två veckor skulle anses vara något som ni båda ska besluta om tillsammans, kan detta möjligtvis rubbas av ifall barnet väldigt gärna vill åka på resan tillsammans med den andra föräldern. FöräldramedgivandeDet finns s.k. föräldramedgivande som är en handling där båda vårdnadshavarna skriver på för tillstånd och används när barn ska resa utomlands utan sina vårdnadshavare eller med endast en vårdnadshavare. Om detta finns inte reglerat i lag, men går att kontakta researrangörerna eller flygbolaget för mer information ifall ett sådant skulle behövas. Detta är något då som förslagsvis den andre vårdnadshavaren kan göra, för att stärka sin rätt om att få åka som enda vårdnadshavare. Sammanfattningsvis, kortare resor behöver normalt sett inte godkännande av den andre föräldern. Men i ditt fall så kan det argumenteras för att resan behöver ha ditt godkännande då det handlar om en längre tid som också inskränker på din umgängesrätt med sonen. Det bästa alternativet som jag råder er till är att prata om det, helst också tillsammans med sonen om det skulle kännas okej. Vårdnadshavare bör vara överens när det gäller större saker som händer i barnens liv. Pappan, som vill åka iväg med barnet, bör möjligtvis också titta på om det kanske behövs ett föräldramedgivande inför resan. Jag hoppas att detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får inresa till Sverige ske under handläggningstiden för uppehållsansökan?

2019-11-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag är svensk medborgare men har gift mig med peruansk man. Jag har hört att peruanska medborgare behöver inte ansöka visum för att resan in till Sverige men min har ansökt uppehållstillstånd för att bo hos mig. Får han resa till Sverige under handledningtiden?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen, så det är den lagen jag kommer utgå från i svaret. Det stämmer som du säger att medborgare från Peru inte behöver visum för att besöka Sverige, det framgår motsatsvis av regeringens lista över länder som behöver visum för inresa till Sverige här. Oavsett om en person behöver ett visum eller inte, så är regeln att om personen vill stanna längre än 3 månader i Sverige så behöver den få beviljat uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen). När får inresa ske efter ansökan har gjorts? Huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen är att ansökan om uppehållstillstånd ska ha gjorts och beviljats innan inresa. En ansökan får inte beviljas efter inresa till Sverige har skett. Det finns undantag i 2 st exempelvis om personen har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller om ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon och det inte skäligen kan krävas att den sökande åker utomlands för att ansöka därifrån. Det sistnämnda undantaget gäller i situationer där ex. om den sökande och anknytningspersonen har ett litet barn tillsammans och där handläggningstiden kan förväntas bli lång och där det därför inte kan anses rimligt att kräva att den sökande föräldern ska lämna landet för en längre period. Det sistnämnda undantaget säger att huvudregeln inte behöver tillämpas ifall det finns andra synnerliga skäl. Vad gäller för dig/ er? Jag skulle säga att huvudregeln antagligen är det som gäller i er situation. Det innebär att din man måste vänta under handläggningsperioden tills han har fått beviljat ett uppehållstillstånd innan han kan få resa till Sverige och bo med dig. Undantagsfallen där den sökande inte behöver få beviljat innan inresa till Sverige, är just undantagsfall och kräver oftast en ganska stark anledning till varför det inte går att vänta, särskilt om det behövs synnerliga skäl vilket troligtvis är det undantaget som skulle vara tillämpligt för er situation då uppehållstillståndet gäller anknytning. Jag gör denna bedömning utifrån den information som jag har fått veta. Om det möjligtvis finns några särskilda omständigheter i ert fall så kan bedömningen bli en annan. Men om situationen är inget annat än att ni idag lever på olika ställen och väntar på att flytta ihop i Sverige så är det troligtvis att det är huvudregeln som gäller. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en ny fråga hos oss på Lawline. Vänligen,

Hur länge finns jag med i belastningsregistret?

2019-11-17 i Påföljder
FRÅGA |Dömdes sep 2012 till grovkvinnifridskräkning,Blev placerad på ett behandlingshem. Har skött mig sen dess. Hur länge finns jag i registret? Tack på förhand.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som hur länge du kommer att finnas med i polisens belastningsregister. Hur länge en person som har begått brott är med i registret står i gallringsreglerna i lagen (1998:620) om belastningsregister. Tiden för hur länge en person är registrerad beror på vilken brott som har begåtts samt hur länge straffet utdömdes till. I 16 § i ovan nämnda lag beskrivs situationer där gallring (det vill säga när en person tas bort från registret) ska ske direkt ex. om personen har avlidit eller också ifall domen har ändrats efter överklagan eller undanröjts. I 17 § beskrivs de olika tidslängderna för registrering beroende på olika brott. Straff som gallras från registret 10 år efter att straffet avtjänats är exempelvis vid fängelsestraff eller rättspsykiatrisk vård. Andra straff innebär att gallring sker 10 år efter domen/ beslut exempelvis villkorlig dom, skyddstillsyn och viss vård. Mindre allvarliga straff kan tas bort redan efter 5 år efter domen eller beslutet. Förutom några undantag, så är den längsta tid som en person finns med i belastningsregistret 20 år. Jag vill inte ge dig något direkt svar hur länge ditt namn kommer finnas med i registret då jag inte har tillräckligt med information för att veta säkert vilken kategori ditt straff hamnar i. Om du vill titta upp det själv rekommenderar jag att du tittar på polisens hemsida här där de listar upp de olika tiderna och vilka straff som gäller för varje. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli återbetalningsskyldig för utplockad semesterlön?

2019-10-31 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hejsan!Min fråga gäller sammanfallande och intjänad semester. Vi har semesterår/intjäning 31 mars-1 april. Vad händer om den anställde slutar i november och har tagit ut full semester, blir han återbetalningsskyldig på slutlönen?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I semsterlagen (1977:480) står att arbetstagare har rätt till semesterförmåner i form av semesterlön, semesterersättning och semesterledighet (1 § semesterlagen). Jag förstår din fråga som att om en person har använt alla sina semesterdagar för året samt fått utbetalt semesterlön för dem, och sedan slutar innan hela semesteråret har gått och såfall om denne måste betala tillbaka den semesterlönen? Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje år, och under de dagarna också rätt till semesterlön (om arbetstagaren har tjänat in till sådan lön). Betald semester eller inte?En arbetstagare tjänar in rätten till semesterlön, så kallad betald semester, under intjänandeåret (1 april- 31 mars) som sen kan användas under nästa semesterår. Ifall personen har intjänad rätt till att få ut alla sina semesterdagar betalda, så behöver denne självklart inte heller betala tillbaka något. FörskottssemesterEtt annat fall kan vara att arbetstagaren inte har hunnit tjäna in sin semesterlön förra semesteråret (exempelvis om nyss börjat sin anställning) och då kan arbetsgivaren göra ett avdrag på månadslönen för den använda semesterlönen eller att vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Förskottssemester innebär att semesterlönen blir som en skuld till arbetsgivaren istället för att den dras av på månadslönerna. När semesteråret är slut har arbetstagaren kunnat tjäna in sin semesterlön och skulden stryks. Skulden kan redovisas på lönespecifikationen i form av antal förskottssemesterdagar eller i kronor. Om arbetstagaren säger upp sig innan dess blir den skyldig att betala tillbaka den skulden. Detta görs vanligtvis genom att skulden dras av från slutlönen. Sammanfattningsvis, ifall en person blir återbetalningsskyldig på sin använda semester beror på hur denne har fått semesterlönen utbetald från början. Ingen återbetalning krävs ifall personen använt sina "betalda semesterdagar" eller ifall arbetsgivaren redan har gjort avdrag för semesterlönen på månadslönen. Men återbetalningsskyldighet uppstår när personen har fått förskottssemester och fått utbetalt semesterlön som denne inte tjänat in ännu. Skulden som uppkommer ska då betalas tillbaka till arbetsgivaren, och görs vanligen genom avdrag på slutlönen. Förskottssemester syns oftast på lönespecifikationen, där det även anges hur mycket skulden är på. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När är 36 § i avtalslagen tillämplig?

2019-11-22 i Avtal
FRÅGA |Redogör innefattande ett exempel för 36 paragraf Avtl.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad säger 36 § avtalslagen?3 kap. 36 § avtalslagen är en så kallad generalklausul vilket innebär att syftet är att den är allmänt skriven för att kunna tillämpas på flera olika situationer. Regeln säger att avtalsvillkor som av olika anledningar är oskäliga kan jämkas eller lämnas utan avseende. Villkoren behöver inte ha ansetts oskäliga när det skrevs utan kan även räcka om de anses oskäliga efter att förhållandena exempelvis mellan parterna förändras. Jämkningen kan gälla vissa villkor som anses oskäliga eller avtalet i sin helhet. När används 36 § avtalslagen?I paragrafens andra stycke skrivs att bedömningen av vad som är oskäligt ska främst tas hänsyn till partsförhållandena. Paragrafen används väldigt sällan om det inte föreligger en situation där partsförhållandena är endast lite eller inte alls ojämna. Ett exempel på väldigt ojämlika parter är en konsument å ena sidan med en väldigt underlägsen ställning i förhållande till ett stort företag på andra sidan. Paragrafen används väldigt restriktivt, vilket innebär att den väldigt sällan används. Det finns inte heller några skriva riktlinjer för vad som innebär oskäligt. Nedan redovisar jag för några situationer där 36 § kan samt har tillämpats. - Missförhållande mellan parternas förmåner ex. jämkning av en väldigt skevdelning till fördel för ena parten i ett bodelningsavtal och där andra parten inte hade varit i fullt friskt tillstånd för att inse det när delningen gjordes (NJA 1982 s.230) - Oskäliga förlängningsvillkor av abonnemang ex. gymkort som förlängdes enligt avtalsvillkor trots att kunden inte hade fått någon påminnelse om uppsägning i NJA 2012 s.776 och ett abonnemangsavtal som förlängdes i ett år ifall kunden inte sade upp avtalet två månader innan dess utgång i RH 2011:20. Andra situationer där paragrafen kan tillämpas är exempelvis, - om det finns en orimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd. - om ena parten förbehåller sig ensam beslutanderätt i en viss fråga. - om en avtalspart utsätts för diskriminerande behandling. Exempelvis i RH 2019:13 hade en bostadsrättsförening uppsatt ett villkor om att främst personer som fyllt 55 år fick bli medlemmar. Domstolen menade att villkoret endast var baserat på skönsmässig bedömning och att det inte var ett giltigt villkor. Sammanfattningsvis, 36 § avtalslagen är en generalklausul som används väldigt restriktivt, för att jämka oskäliga avtalsvillkor. Tillämpningen sker främst i situationer där det finns ett väldigt stort missförhållande mellan parterna och den den ena parten har en väldigt överlägsen ställning och med det fått en bättre position i avtalet. Det finns dock inga särskilda riktlinjer för vad som är oskäligt och en argumentation kan alltid göras för huruvida paragrafen ska tillämpas i en viss situation. Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Vänligen,

Är jag som andrahandshyresgäst ansvarig för att ersätta skador?

2019-11-17 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Jag hyrde en bostadsrätt i andra hand. Under tiden jag bodde där gick rutan inne i balkongdörrsfönstret sönder. Alltså jag kunde inte "ta" på sprickan utan den var i "isoleringsglaset". Glasmästaren bedömde det som en förslitningsskada. Jag bokade tid för mätning av rutan, men när den skulle installeras hade jag flyttat ut då vårt kontrakt löpt ut, och ägaren till lägenheten skötte bokning och hantering av reparation. Men nu har jag fått fakturan för ny ruta och arbete och hyresvärden/ ägaren av lägenheten påstår att jag skall betala för det? Vem är ansvarig till att betala? Tacksam för svar
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Andrahandsuthyrning av en bostadsrätt regleras i lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad och 12 kap. Jordabalken (JB). Vem ska ersätta uppkomna skador i en hyresbostad?I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt, som innebär att hyresgästen ska vårda bostaden och med det ansvarig för att ersätta de skador som är orsakade av denna medvetet eller genom vårdslöshet. Andra skador som skett på grund av olyckshändelser omfattas inte och där är det hyresvärden som ska ersätta. Det ska dock kunna bevisas att skadan uppkom under tiden som hyresgästen bodde där och att det var en olycka för att hyresvärden ska bli ansvarig för ersättningen. I paragrafens 4 st står att i det fall som en hyresgäst utan tillstånd har hyrt ut bostaden till någon annan så är den första hyresgästen ansvarig att betala för de skador som den nya andrahandshyresgästen orsakar, oavsett hur det har gått till. Det går alltid att avtala om annat i hyresavtalet exempelvis att hyresgäster ska ersätta skador som uppkommer och då kan detta vara gällande. Vem är ersättningsskyldig i ditt fall?I ditt fall så antar jag att andrahandsuthyrningen är laglig (innebärande har tillstånd). Om inte så gäller enligt ovan att första hyresgästen är ersättningsskyldig för vad du har orsakat. I ditt fall så är skadan enligt professionella utlåtanden en förslitningsskada. Vem ska ersätta en sådan skada? Den allmänna vårdplikten i 24 § ovan gäller, och enligt den är en hyresgäst som orsakar en skada genom vårdslöshet eller försummelse ansvarig för att ersätta den. Förslitningsskador däremot brukar vanligtvis inte ingå där utan ska ersättas av hyresvärden, men där ska också göras en bedömning av om skadorna är orsakade av hyresgästen eller på grund av normala förslitningar av något. Dessutom brukar skador orsakade utifrån inte bedömas orsakade eller ersättningsgilla av hyresgästen. I detta fallet är det troligt att din skada på det inre fönsterglaset ska bedömas så och ligga på hyresvärdens ansvar. HD har också i ett fall från 2014 fastställt att första hyresgästen har kvar vårdnadsansvaret även vid andrahandsuthyrning, om inte annat avtalats i andrahandsuthyrningskontraktet. Sammantaget, är du som (tidigare) andrahandshyresgäst inte är ansvarig för att betala för skadan på fönsterglaset. Detta är förutsatt att ni i hyresavtalet inte har kommit överens om att du ska ersätta skador som uppkommer under din hyrestid, eller något liknande. För då kommer avtalet först. Ersättningsfrågan tolkar jag kommer att bli mellan hyresvärden och första hyresgästen där bedömning av hur skadan uppkom kommer att vara avgörande för vem som ska anses vara ansvarig.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga.Vänligen,

Hur kan jag ta hit min vän från utlandet?

2019-10-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag vill bjuda in en vän från Egypten till Sverige hur ska man gå till väga då? Han vill komma som turist bo med mej. Jag har aldrig gjort sånt förut men behöver lite hjälp hoppas ni kan hjälpa oss.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om inresa till Sverige m.m regleras i Utlänningslagen (2005:716). Jag tolkar din fråga som att din vän endast ska besöka Sverige och stanna ett kortare tag, då behöver din vän inte innan söka något särskilt uppehållstillstånd för att få komma hit och vara här.En person som vill komma till Sverige och stanna längre än 3 månader behöver ha uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Någon som endast vill besöka för en tid kortare än 3 månader behöver inte uppehållstillstånd utan kan resa hit när den vill. Den personen behöver dock uppvisa ett giltigt pass samt ett visa om den är från utanför EES-området (2 kap. 1 och 3 §§ utlänningslagen). Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Har jag uppsägningstid under en provanställning?

2019-10-16 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat deltid på 7 - Eleven nu i en och en halv månad. Jag har en provanställning som är på 6 månader. Nyligen blev jag erbjuden ett annat jobb och behöver säga upp mig, men eftersom jag har ett schema som är räcker fram till slutet av November vet jag inte riktigt hur lång tid jag skulle behöva jobba kvar. Jag har läst på lite och har läst att både arbetstagaren och arbetsgivaren kan avbryta anställningen när som helst och undrar om detta verkligen gäller? Eller kommer jag behöva arbeta alla pass som står i mitt schema?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsrättsliga frågor som uppsägningstid regleras i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Vad gäller vid en provanställning?Enligt 6 § LAS får avtal om provanställning fattas, om det är om en period på max 6 månader. Det krävs också att vissa förutsättningar är uppfyllda ex. att arbetsgivaren har ett prövobehov (det bestämmer arbetsgivaren själv om sådant föreligger) samt att arbetstagaren får inte ha arbetat där innan med samma uppgifter. Syftet är att arbetsgivare inte ska missbruka provanställningen. Jag antar dock att ditt avtal är i enlighet med detta. Arbetsgivaren kan välja att avsluta anställningen när prövotiden har gått ut, om inte så övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. UppsägningstidI ovan nämnda paragraf står i 3 st att om inget annat är avtalat så får provanställningen avbrytas även innan prövotiden har gått ut. Det finns således ingen uppsägningstid under en provanställning. Huvudregeln är att arbetstagaren när som helst under provanställningen kan avsluta sin anställning, och behöver inte heller ange skälen till sin uppsägning. Arbetsgivaren däremot måste lämna besked till arbetstagaren minst 2 veckor innan uppsägning (s.k varseltid), men behöver inte heller ange skälen bakom. Alltså inom LAS finns ingen uppsägningstid när det gäller provanställningar. Enligt 2 § LAS är lagen tvingande till arbetstagarens fördel, vilket innebär att sämre villkor för dig än vad som står i lagen inte är giltiga. Tänk dock på att det kan finnas en uppsägningstid ifall du omfattas av ett kollektivavtal. 2 § LAS nämner också att andra föreskrifter ex. kollektivavtal gäller före LAS. Vad gäller för dig? Du som arbetstagare har rätt att när du vill avsluta din provanställning, då det enligt lag inte finns någon uppsägningstid när det gäller provanställningar. Däremot får du kolla upp ifall du är bunden av något kollektivavtal och om det där är föreskrivet en uppsägningstid, såfall gäller den!Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,