Vad händer om jag inte kan identifiera mig för polisen?

2020-05-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Om man blir stoppad av polisen i en kontroll och inte är innehavare av körkort så blir det en olovlig körning som jag förstår det. Men det jag undrar är vad reglerna är kring polisens legitimering av föraren. Om denne inte kan uppvisa en legitimering och endast anger ett personnr, räcker det senare för bevisningen? Måste inte förarens identitet bekräftas på något annat sätt? Teoretiskt så skulle ju föraren då kunna uppge ett annat personnr en sitt egna, tex det ifrån en person som har ett liknande anlete och ålder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Har jag en skyldighet att identifiera mig för polisen på begäran?En person som kör bil eller annat fordon som kräver ett körkort måste också ha med sig det. Enligt 3 kap. 15 § körkortslagen ska körkortet lämnas över till polisman eller bilinspektör om denna begär det. Om föraren inte har med sig körkort vid framförande av ett körkortspliktigt fordon gör sig den personen skyldig till brottet olovlig körning, likt du säger. Olovlig körning regleras i 3 § i lagen om straff för vissa trafikbrott. Om jag inte har körkortet att uppvisa, vad händer då?Plikten att uppvisa sitt körkort för polis vid en trafikkontroll är straffsanktionerad. I 9 kap. 2 § körkortslagen regleras att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte uppfyller den plikten ska dömas till penningböter. Vidare i andra stycket i samma paragraf uppradas tre situationer där straff inte ska utdömas. Det är om föraren ska förnya körkortet och har anmält innan att det är förstört eller borttappat, om det är inom 2 månader från att beslut om begränsning av återkallelse sker eller om förarens identitet genast har kunnat fastställas på annat sätt. Normalt sett krävs det att personen har någon annan sorts legitimationshandling med fotografi. Annan sorts identifiering exempelvis genom en passagerare borde också kunna godtas. Åtgärder som polisen har befogenheter att göra är att omhänderta en person som vägrar att lämna uppgifter om sin identitet eller om det är sannolikt att personer ljuger om sådana uppgifter. Förutsättningen för att få omhänderta en person för att kunna identifiera hen föreligger om det finns anledning att anta att personen är efterlyst eller efterspanad (14 § polislagen). Alltså oftast inte tillämplig på en person som enbart glömt sitt körkort hemma. Polisen får också kroppsvisitera en person i syftet att kunna identifiera personen, om det finns lagstöd för att gripa, omhänderta eller avlägsna personen (19 § polislagen). Polisen kan kolla upp vem som står registrerad som ägare på bilen som körts samt se om personen finns med i deras RPS-data. Men om personen vägrar att helt uppge sitt namn, personnummer eller andra uppgifter om sig själv och det inte finns skäl för att kunna vidta någon av åtgärderna ovan så hittar jag inget om att polisen skulle kunna utge någon påföljd för den personen. Dock bör en alltid identifiera sig för polisen på begäran.Sammanfattningsvis, det finns en plikt att uppvisa sitt körkort för en polis som begär det. En person som bryter mot detta kan dömas till böter, ifall inte kan uppvisa en annan legitimationshandling som kan fastställa ens identitet. Det är osäkert om annat än ID-handling med fotografi är godkänt, men möjligt att uppge ens personnummer eller att en passagerare också instämmer om ens identitet kan vara tillräckligt om det stämmer överens med namnet på bilägaren exempelvis. Det påverkar dock inte bedömningen av brottet olovlig körning. Gällande bevisning för att kunna dömas för brott anses ofta polisens vittnesmål som tillräckligt bevisat, om inget annat talar emot. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Hur kan jag få reda på om min pappa avlider?

2020-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har ingen kontakt med min pappa sen 20 år. Är ett sk särkullsbarn.Så jag undrar om jag får reda på om han avlider?Jag har själv 3 barn som frågat om deras farfar, jag har hela tiden varit ärlig mot mina barn och sagt att farfar vill inte ha någon kontakt med mig.Så vore tacksam om ni kunde ge svar på min fråga.Mvh
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnen är dödsbodelägareEnligt 18 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) är efterlevande make/maka, arvingar och testamentstagare dödsbodelägare. Det är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta egendomen efter den avlidne, om ingen särskild dödsboförvaltning anordnas. Barn till den avlidne är s.k bröstarvingar, och har rätt att ärva minst sin laglott av förälderns egendomar (2 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). Det går således inte att göra sina egna barn arvlösa genom exempelvis testamente.Dödsbodelägare ska bli underrättadeDen som har hand om egendomen (andra dödsbodelägare, särskild förvaltare, sambo eller annan) ska underrätta övriga dödsbodelägare (18 kap. 2 § 1 st ÄB). Dödsbodelägare ska också enligt 20 kap. 2 § ÄB bli kallade till bouppteckningen. Sammanfattningsvis, oavsett er relation kan inte din pappa göra dig arvlös. Som arvinge kommer du bli en dödsbodelägare om din pappa går bort, och den som vid tillfället förvaltar din pappas egendom har en skyldighet att underrätta samtliga dödsbodelägare om dödsfallet. Jag hoppas detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man folkbokföra sig i Sverige innan man flyttar hit?

2020-04-19 i Myndigheter
FRÅGA |Jag undrar om min flickvän som bor i Thailand kan få bli folkbokförd här i Sverige trots att hon inte är här just nu, hon har bott hos mig vid 2 tremånadersperioder och vi ska gifta oss, hon fick uppehållstillstånd i mars men är orolig att hon blir stoppad i gränskontrollen, tacksam för svar, mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din thailändska flickvän har fått uppehållstillstånd beviljat för komma till Sverige och ska flytta hit för att bo med dig, men för nuvarande bor hon kvar i Thailand. Din fråga handlar om hon kan få lov att folkbokföra sig här innan hon flyttar till Sverige?Folkbokföring och flytta till SverigeSvensk folkbokföring regler i folkbokföringslagen. Att vara folkbokförd innebär att ens bosättningsadress, personnummer, civilstånd och andra uppgifter registreras i Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Dessa uppgifter skickar sen Skatteverket till andra myndigheter när de behöver uppgifterna och ligger till grund för bland annat för vissa bidrag, var du ska rösta och var du ska betala skatt. När någon flyttar till Sverige måste den också folkbokföra sig. Kraven för att kunna folkbokföra sig här är att personen har något sorts beviljat uppehållstillstånd (4 § folkbokföringslagen) samt uppvisar att det är sannolikt att den kommer stanna minst 1 år i Sverige. Folkbokföringen går till genom att personen personligen besöker ett av Skatteverkets servicekontor. Vilka handlingar som behövs tas med går att läsa om här för personer som är icke EU-medborgare. Det är bland annat pass, uppehållstillståndskort, födelsebevis, uppgifter om den svenska bostadsadressen m.m. Skatteverket har även en tjänst som heter Flytta till Sverige. På hemsidan beskrivs det som en anmälan inför att man ska flytta till Sverige. Där går att fylla i sina uppgifter och sen få information om exakt vad som ska tas med inför besöket hos servicekontoren. Det är inte en fullständig flyttanmälan utan personligt besök måste också göras, men det kan vara bra att kolla på innan. När ska folkbokföring ske? Enligt 3 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras som har flyttat till Sverige och ska anses vara bosatt här. Vidare beskrivs att en person ska anses vara bosatt i Sverige om det kan förväntas att denne regelmässigt kommer spendera sin nattvila under året i minst ett år. Alltså regelmässigt leva här. Om en person kan antas leva här men också utomlands kan denne också lov att folkbokföra sig om det utifrån omständigheterna får anses att personen har sin hemvist i Sverige. Sammanfattningsvis, personen måste faktiskt har flyttat till Sverige innan folkbokföring kan ske. Det visas också praktiskt genom att förfarandet måste ske genom ett personligt möte. Jag råder er att kolla in Skatteverkets tjänst som jag länkar till ovan, då det verkar vara som ett "förberedande steg" innan det här mötet och den faktiska folkbokföringen. Om jag har tolkat din fråga fel, och det är så att din flickvän ska bo både i Sverige och Thailand dvs inte bo i Sverige på heltid, så finns det möjligheter att folkbokföra sig i Sverige då också. Kravet är att omständigheterna ska kunna visa att personen har hemvist i Sverige. Sådana omständigheter kan vara familjen, var majoriteten av ens tillgångar är placerade, vistelsetid, vad för typ av bostad och vilken koppling personen har till Sverige respektive det andra landet. Om er situation istället är sådan, bör ni kunna kontakta Skatteverket och uppge mer information för att kunna få svar på om det är ett alternativ för er. Alternativt får du gärna ställa en ny fråga till Lawline! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, och lycka till! Med vänliga hälsningar,

När är en överenskommelse om hyresrätt bindande?

2020-04-16 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande hyresavtal. Det är nämnligen så att jag håller på med att leta efter ett rum i Stockholm och har haft kontakt med en person som hyr ut ett rum. Jag har sett rummet och haft kontakt med ägaren till rummet via messenger och telefon. Jag har tackat ja via messenger men har begärt att skriva avtal innan jag skickar över pengar mm. Hon säger att hon aldrig har skrivit avtal samt ej angett personnummer till henne själv. Jag har dock hittat ett annat rum via en kompis som är billigare och har bättre villkor. Jag har informerad henne om det och nu vill hon polisanmäla mig om jag inte betalar 3 månader deposition för inflytt den 1 mai. Vad ska jag göra? Hon försöker nog skrämma mig tror jag
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om hyra regleras i 12 kap. jordabalken (JB). Det är denna lagen jag kommer att utgå ifrån i mitt svar. HyresavtalHuvudregeln är att det inte finns något formkrav för hyresavtal. Det innebär att även muntliga eller icke-formella överenskommelser om hyra kan vara giltiga.I 12 kap. 2 § JB finns ett undantag som säger att ett hyresavtal ska vara skriftligt ifall en av parterna begär det. Ifall du har begärt att ni ska skriva ett avtal om saken, är således inte er överenskommelse över messenger eller muntligen bindande, även om det är hennes vanliga sätt. Vad gäller för dig? Min åsikt är likt du säger att hon försöker skrämma dig. Som hyresgäst har du rätt till att få ett skriftligt kontrakt, och om ni inte har det så är er överenskommelse inte bindande. Förutsatt att du inte har flyttat in, fört över pengar eller vidtagit annat i ert hyres-deal anser jag att du kan säga nej till henne och tacka ja till ett annat hyreskontrakt. Det är vanligt att man vill ha ett skriftligt avtal med hänsyn till bevisfrågor. Ifall hyresvärden går vidare med saken måste hon kunna framlägga något hållbart som visar att du är bunden till kontraktet samt vilka villkor som råder. Också kan det vara bra att veta att hyrestvister kan lösas hos hyresnämnd eller i domstol, men är inte ett ärende för polisen. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering. Vänligen,

När är ett samboavtal giltigt?

2020-05-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejsanOm jag och min sambo gör ett skriftlig avtal utan att vi är registrerade som sambo gäller det om det någon av oss skulle vilja dra ur sig från avtalet.Mvh
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du syftar på situationen om ni vill skriva ett samboavtal och vad som gäller för när ett sådant är giltigt och inte. Behöver ett samboskap registreras? Sambor behöver inte registrera sitt samboskap någonstans. Det anses som ett giltigt samboskap när förutsättningarna i 1 § sambolagen är uppfyllda. I paragrafen står att ett samboskap avser två personer som stadigvarande lever ihop som ett par och även har ett gemensamt hushåll. Exempelvis rumskompisar eller inneboende omfattas inte av sambolagen. Om ni lever upp till den definitionen är det således ett giltigt samboskap och sambolagen tillämpas. Hur skrivs ett giltigt samboavtal?Ett s.k. samboavtal regleras i 9 § sambolagen och innebär att sambor får lov att fritt avtala mellan sig om att bodelning enligt sambolagen inte alls ska ske, eller att viss egendom inte ska ingå i en sådan bodelning. För att avtalet ska vara giltigt krävs det att avtalet är skriftligt och att båda två skriver under (9 § 2 st sambolagen). Det finns möjlighet att jämka avtalet om det skulle anses oskäligt med hänsyn till innehållet i sig eller omständigheterna under vilka avtalet tillkom (9 § 3 st sambolagen). Vad händer om någon av parterna vill dra sig ur från avtalet? När samboavtalet är giltigt så gäller den allmänna grundläggande principen om att avtal ska hållas. Den som inte upprätthåller sin del av ett avtal riskerar att betala skadestånd eller tvingas till fullgörande av sin del om motparten stämmer i domstol. Det går också alltid bra att ändra sitt samboavtal om parterna inte är nöjda längre eller en omständighet har ändrats. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Hur går en bouppteckning till?

2020-04-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |När en person avlider: Vem ska kalla till bouppteckning och behöver någon jurist vara med vid bouppteckningen?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. BouppteckningEn bouppteckning innebär att dödsbodelägarna tillsammans sammanställer alla tillgångar och skulder som den avlidne hade. Den nedskrivna förteckningen ska skickas till Skatteverket inom 4 månader från dödsfallet.Vem kallar till en bouppteckning?Enligt 20 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB) är det dödsbodelägarna, boutredningsman eller testamentsexekutor som innehar egndomen i sin vård som ska bestämma tid och plats för en bouppteckning. Till det ska dem kalla samtliga dödsbodelägare och om det finns en efterlevande make/maka eller sambo ska denne också kallas. Om det inte finns någon av ovanstående personer som innehar den avlidnas egendom, kan annan bli ansvarig att förmedla om dödsfallet och föranstalta om bouppteckning.Det kan vara exempelvis en sambo, förmyndare eller hyresvärd (18 kap. 2 § ÄB).Vilka ska vara närvarande?En bouppteckning kan ske privat. Då är de efterlevande närvarande och en bouppgivare utses bland dem. Det ska även utses två utomstående förrättningsmän, vars uppgift är att senare intyga om att allt har blivit antecknat riktigt och tillgångarna har värderats på ett riktigt sätt. Det går också att anlita hjälp i form av en jurist eller begravningsbyrå. Då sköter i regel dem pappersarbetet. Detta är dock inte ett krav, men kan vara hjälpsamt om det känns svårt att göra på egen hand. Också i fall där det är många dödsbodelägare kan det vara skönt att ha en "utomstående" som hjälper till med förfarandet. För att svara på din fråga: Vanligtvis är det en dödsbodelägare som är nära till egendomen som bestämmer tid och kallar till bouppteckning. Det kan exempelvis vara en maka/make eller någon i den avlidnes familj. Gällande att ha med en jurist (eller begravningsbyrå) så är det frivilligt. Fördelen är att då sköter dem bouppteckningen och att det finns med en "utomstående" part. Nackdelen kan vara att det kostar pengar att anlita sådan hjälp, och i fall där den avlidne inte har allt för mycket (och okända) tillgångar går det ofta bra att sköta det själv. Det går att få mycket hjälp och vägledning hos Skatteverket. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till halva bostaden vid skilsmässa?

2020-04-16 i Bodelning
FRÅGA |Jag gift mig med min fru och hon hade bostadsrätt innan vi gifte hos och nu håller vi på att skiljas hos, har jag rätt begär hälften av bostadsrätten?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om äktenskap och makars ekonomiska förhållanden finns reglerat i Äktenskapsbalken (ÄktB). Efter äktenskapskillnad ska egendomarna fördelasNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske för att fördela egendomen mellan de före detta makarna (9 kap. 1 § ÄktB). Om all egendom är enskild egendom, behövs ingen bodelning. Bodelningen görs normalt sett av parterna själva, genom fördelning av gemensamma egendomar och upprättande av en bodelningshandling som båda skriver under (9 kap. 5 § ÄktB). Vid bodelningen ska beaktas så som egendomsförhållandena vara den dag när talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Det är utgångspunkten och det spelar alltså ingen roll om något ägandeförhållande har ändrats efter den dagen. Vilka egendomar ska ingå i bodelningen?Utgångspunkten enligt 7 kap. 1 § ÄktB är att all egendom som inte är särskilt föreskriven som enskild egendom utgör makarnas gemensamma giftorättsgods. Vid bodelningen ska giftorättsgodset fördelas (10 kap. 1 § ÄktB). Gällande bostad räknas gemensam bostad vara bostadsrätt, hyresrätt eller byggnad som båda eller någon av parterna äger resp. innehar nyttjanderätt för, vilken är avsedd att vara deras gemensamma hem och även används för detta ändamål (7 kap. 4 § ÄktB). Som gemensamt bohag räknas bland annat möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som använts till det gemensamma hemmet (7 kap. 4 § 2 st ÄktB). Vilka egendomar ska inte ingå i bodelningen?Enskild egendom fördelas inte mellan parterna. Egendom kan göras enskild på flera sätt enligt 7 kap. 2 § ÄktB främst genom äktenskapsförord, egendom som förvärvats genom gåva, testamente, arv och som villkorats ska vara enskild egendom. Vissa mindre saker får lov att undantas från bodelningen såsom kläder, presenter och andra saker som i huvudsak enbart används av den ena parten för personligt bruk (10 kap. 2 § ÄktB). Även om en part tidigare har fått ersättning för personskada eller kränkningsersättning får sådan undantas (10 kap. 2a § ÄktB). Själva bodelningen och andelarEn bodelning kan se på olika sätt, och det beror på om och hur mycket tillgångar och skulder respektive part har. Enkelt beskrivet innebär en bodelning att man lägger ihop vardera summa för egendom som parterna äger till giftorättsgods, sedan görs ett avdrag för eventuella skulder som finns, och sen delas resterande på hälften (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Detta är respektive parts andel i bodelningen och står för ett ekonomiskt värde. Själva egendomsfördelningen sker genom att giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje part har rätt att på sin lott i första hand få den egendom som den äger (11 kap. 7 § ÄktB). Om ena parten har mer egendom och enligt andelsfördelningen behöver lämna över egendom till den andra, får den parten välja vilken egendom som ska lämnas över. Det finns särskilda undantagsregler såsom att den som utifrån situationen bäst behöver den gemensamma bostaden kan få rätt att behålla den trots att bostaden inte var dens egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Den ena parten kan också få lov att betala ett motsvarande belopp av viss egendom istället för att lämna över till andra parten, samma sak gällande gemensamma bostaden (11 kap. 9-10 §§ ÄktB). Vad gäller för dig?När det gäller äktenskap är huvudregeln ganska stark och kännetecknande, nämligen att parterna delar på all egendom. Det innebär inte att parterna äger allt gemensamt, men innebär rätten av ett anspråk på hälften när äktenskapet upplöses. Undantagsvis finns möjligheter att föreskriva om att viss egendom ska vara någon av parternas enskilda egendom genom exempelvis äktenskapsförord. Samt att viss egendom som är av mer personlig karaktär uteslutas från en bodelning. Vad gäller din frus bostadsrätt antar jag att ni lever där tillsammans och då kommer den också ingå i bodelningen som gemensam bostad. Detta under förutsättning att den inte är enskild egendom, i sådana fall behåller hon den och du kan inte göra anspråk på bostaden. Beroende på hur er andelsberäkning ser ut, och hur ni sedan fördelar dessa på lotter (alltså delar upp egendomen mellan er) är upp till er. Enligt regler har hon och du rätt att i första hand få ut er egen egendom, men beroende på hur er situation kan fördelningen gå till på olika sätt. Parter som har svårt att komma överens kan anlita en särskild bodelningsförrättare. För att sammanfatta igen väldigt kort, förutsatt att bostadsrätten inte är enskild egendom så ingår den i bodelningen och du har ett anspråk på bostaden. Dock ska en andelsberäkning göras utifrån hur mycket av giftorättsgodset i ekonomiskt värde vardera part har rätt till, och vid senare fördelning av egendomen har man i första hand rätt att få ut sin egen egendom om det täcks av sin andel. Det går att säga att hon som ägare har "första tjing" på bostaden. Men likt jag beskrivit ovan kan andelsfördelningen och hur ni senare fördelar lotterna innebära att någon kanske måste kompensera med pengar eller annat för att den faktiska fördelningen av egendom ska bli så rättvis och lik parternas intresse som möjligt. Det är svårt att helt besvara din fråga då jag inte vet mer om hur er faktiska bodelningen kommer se ut. Men jag hoppas att den teoretiska förklaringen gav svar på din fundering. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Vilka rättigheter/ skyldigheter har jag som pappa?

2020-03-27 i Faderskap
FRÅGA |Hej! Jag o mitt ex har gått skilda vägar o nu visar det sig att hon är gravid! Så nu till min fråga, vad har jag för skyldigheter samt rättigheter under och efter graviditeten? Hon säger att jag inte har några rättigheter o vill att jag ska säga upp faderskapet! Är det sant o kan hon göra så?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om faderskapet Om kvinnan och mannen är gifta vid barnets födsel presumeras mannen vara far till barnet (1 kap. 1 § Föräldrabalken (FB)). Om inte, som i ert fall, måste faderskapet fastställas genom dom eller bekräftelse hos socialnämnden (1 kap. 3 § FB). Bekräftelse görs skriftligen och med vittnen, samt ska godkännas av både socialnämnden och av modern. Socialnämnden ska endast bekräfta faderskapet om det kan antas att mannen är far till barnet (1 kap. 4 § FB). En sådan bekräftelse kan göras även innan barnet är fött. Om modern inte vill bekräfta dig hos socialnämnden, är ett annat alternativ att få faderskapet bekräftat genom dom hos tingsrätten. Då görs en utredning och tingsrätten ska fastställa faderskap för en man där det är visat att denne är fader till barnet exempelvis genom DNA-undersökning (1 kap. 5 § FB). Det är enligt 3 kap. 5 § FB endast barnet som har rätt att väcka talan om faderskapsbekräftelse, men modern har alltid rätt att föra barnets talan samt i vissa fall socialnämnden. Det innebär att du inte har möjlighet att väcka talan i domstol om att tingsrätten ska fastställa dig som fader till barnet.Dock ifall barnet har hemvist i Sverige, är socialnämnden skyldiga att utreda faderskapsfrågan och se till att faderskap blir fastställt (2 kap. 1 § FB). Om modern inte vill att du ska fastställas som far till barnet måste hon påpeka att det föreligger en giltig anledning för socialnämnden att lägga ner utredningen. Sådana anledningar finns i 2 kap. 7 § FB och är bl.a ifall det är omöjligt att få fram information om vem som är den rätte fadern eller om det av särskilda skäl inte skulle vara lämpligt med hänsyn till moderns eller barnets psykiska hälsa att fortsätta utredningen. Det verkar i ditt fall att något sådant inte skulle föreligga och om socialnämnden kommer fram till i sin utredning att du är far till barnet kan det fastställas i dom, genom att socialnämnden för barnets talan. Vilka rättigheter har fadern till ett barn?Inom familjerätten säger man att det är barnets rätt till sina föräldrar och inte föräldrarnas rätt barnet. Som enbart förälder har du väldigt lite insyn i barnets liv. Det är vårdnadshavarna som ska ha ansvaret över barnet, har rättigheter och skyldigheter att besluta om frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB) och se till att dess grundläggande behov blir tillgodosedda enligt 6 kap. 2 § FB. En förälder som vill få en ändring i vårdnaden kan stämma i tingsrätten med yrkanden om att rätten ska anförtro vårdnaden gemensamt eller enbart till ena föräldern (6 kap. 5 § FB). Vid bedömning av hur vårdnaden ska fördelas beaktas bland annat föräldrarnas samarbetsförmåga samt vad som är bäst för barnet. Barnet har också rätt till umgänge med den förälder som den inte bor med enligt 6 kap. 15 § FB. Det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till att barnets behov av umgänge med den icke-boende föräldern tillgodoses. Kontakten behöver dock inte ske genom fysiska träffar, utan annan kontakt genom samtal eller brev kan vara tillräckliga. En förälder som vill ha umgänge med sitt barn får lov att väcka talan om att rätten ska besluta om umgänge (6 kap. 15a § FB). Vad gäller skyldigheter så är de förknippade med rättigheterna. Det finns ingen skyldighet att väcka talan om vårdnadshavare eller umgänge, samt finns ingen skyldighet att vara ansvarig för barnet och fatta beslut gällande barnet såvida du inte är vårdnadshavare. Sammanfattningsvis, du har ingen egen möjlighet att "tvinga" varken modern eller rätten att fastställa dig som far till barnet ifall modern inte vill erkänna dig som det. Dock om det inte finns någon fader alls har socialnämnden en skyldighet att utreda faderskapsfrågan och sedan om det går fastställa en far till barnet genom dom.Om du bekräftas som far till barnet har du möjlighet att väcka talan i rätten både om att bli vårdnadshavare och/eller umgänge med barnet. Om du inte är vårdnadshavare saknar du insynen om ditt barn genom att du inte har rätt att ta del av viss information kring barnet (från skolan, läkarbesök, barnets boende m.m.) eller besluta kring frågor som rör barnet, ifall modern inte vill. Som svar på din fråga om vilka rättigheter du kan ha innan barnet är fött alltså under graviditeten,är de väldigt begränsade ifall du inte kan bli fastställd som förälder redan då vilket verkar inte troligt utifrån vad du beskriver. Ett råd är att försöka prata med ditt ex och berätta om dina åsikter om situationen. Om du vill ha en roll under barnets uppväxt är det bra om ni båda kan samarbeta kring saken, och om du inte vill så bör ni vara överens om det också. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar! Med vänliga hälsningar,