Vad finns för rådgivning på Lawline?

2020-02-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag försöker hjälpa en vän med lite migrationsfrågor. Jag märkte när jag skrev här att det fanns begränsningar i antal ord och de räckte inte för att ge hela bilden. Har kollat frågor och svar utan att hitta något liknande.Kan jag få annan typ av rådgivning. Vad kostar det i så fall?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Utöver vår gratisrådgivning som du använt dig av nu, så har Lawline även en juristbyrå i Stockholm. Det går såklart även att få hjälp via telefon eller Skype om du inte har möjlighet att komma till kontoret i Stockholm.Du kan boka tid med en av juristerna genom att boka själv på hemsidan här. Rådgivning av en erfaren jurist hos Lawline kostar 2 000 kronor inkl. moms per timme. För andra tjänster exempelvis upprättande av avtal eller liknande finns ofta fasta priser. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning. Där får du svar precis som i gratisrådgivningen av kunniga juriststudenter. Den kan du nå genom att kontakta telefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Jag hoppas att detta gav svar på din nuvarande fråga!Vänligen,

Hur ska barnbidraget delas vid separerat boende?

2020-02-24 i Underhåll
FRÅGA |Hej Om barnen bor hos mig 3 veckor på en månad och hos deras far 1 vecka. Skall barnbidraget fortfarande delas 50/50 då???
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnbidraget utgår till de som har vårdnaden över barnen. Om en förälder har ensam vårdnad har också den vanligtvis hela barnbidraget. Men då du inte skrivit något kommer jag utgå från att ni har gemensam vårdnad över barnen. Barnbidrag regleras i Socialförsäkringsbalken (SFB) och regler om föräldrars ekonomiska ansvar för sitt barn står skrivit i Föräldrabalken (FB).Vilken förälder ska ha barnbidraget? Som nämnt ovan kan hela barnbidraget gå till den ensamma vårdnadshavaren om en sådan finns (16 kap. 4 § SFB). Har föräldrarna istället gemensam vårdnad är utgångspunkten att barnbidraget delas hälften var till vårdnadshavarna 16 kap. 5 § SFB. Det kan också se ut så att barnen bor mestadels hon den ena föräldern och då kan anmälan göras till Försäkringskassan om att boendeföräldern ska få hela barnbidraget enligt 16 kap. 7 § SFB. Alltså krävs det en anmälan till Försäkringskassan ifall barnbidraget ska delas på något annat sätt. Om vårdnadshavarna är överens om en delning kan de göra en gemensam anmälan. Men om de inte är överens kan ena parten göra en anmälan om att få barnbidraget ändrat och då kommer Försäkringskassan göra en utredning om var barnen bor m.m. för att veta vem är vårdnadshavarna som är berättigad till barnbidraget. Mer instruktioner och anmälningsblankett hittar du här. Vad ska barnbidraget täcka? Enligt 7 kap. 1 § FB är föräldrarna ansvariga för underhåll av barnet efter hur barnets behov ser ut och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Barnbidraget är ett ekonomiskt stöd till föräldrar för att kunna uppfylla den försörjningsskyldigheten. Ett barn har rätt till vårdnad och omsorg, som kan innefatta exempelvis boende, kläder, mat, fritidsaktiviteter, sjukvård m.m. Den förälder som har barnet boende hos sig har i regel högre kostnader och därför bättre rätt till barnbidraget. Vad gäller för dig?Om du vill ändra fördelningen av barnbidraget så finns det möjligheter att ändra den genom en anmälan till Försäkringskassan. Det bästa är om du kan komma överens om en gemensam lösning med barnens far och sedan tillsammans göra en anmälan till Försäkringskassan. Om han vill behålla som det är kan du ändå göra en anmälan varefter Försäkringskassan kan göra en utredning om hur barnbidraget ska fördelas. Då du har barnen boende hos dig majoriteten av tiden är det en möjlighet att du skulle ha rätt till också större del av barnbidraget. Men tänk på att även andra faktorer än boende kan vara avgörande i ett sådant beslut. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Måste en icke-EU-medborgare men som är bosatt inom EU söka visum till Sverige?

2020-02-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Har träffat en tjej som bor och studerar i Italien, men hon är från Iran och iransk medborgare.Min fråga är om hon vill komma till Sverige måste hon söka visum då eftersom hon inte är europé? Trots att hon bor i Europa och har uppehållstillstånd för studier där.Undrar också om hon måste åka till Iran för att söka visum alternativt uppehållstillstånd, eller kan hon söka på svenska ambassaden i t ex Italien?Jag är svensk medborgare om det har någon betydelse.Hälsningar
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Visum till SverigePersoner som bor i vissa länder utanför EU behöver ansöka om visum för att kunna besöka Sverige. Det grundar sig på medborgarskap och inte var du för tillfället vistas. Visum krävs för en person som vill besöka Sverige under ett kortare tid om max 90 dagar (2 kap. 3 § Utlänningslagen). En person som planerar att stanna längre än så behöver söka någon sort av uppehållstillstånd ex. studier, arbete eller anknytning till en person i Sverige (2 kap. 5 § Utlänningslagen). Enligt Migrationsverkets lista är Iran ett av de länder vars medborgare behöver ha ett visum när de vill besöka Sverige. Hur ansöker en om visum?För att få ansöka om visum behöver vissa krav vara uppfyllda såsom; inneha ett giltigt pass, fått en inbjudan från personen som en avser besöka i Sverige, ha en reseförsäkring, ha pengar för uppehälle i landet och ibland kan vissa särskilda dokument krävas. Viktigt är att visumansökan görs samt beviljas innan inresan i Sverige. Ansökan ska göras hos en svensk ambassad eller generalkonsulat i det egna landet. Det finns också möjlighet att ansöka hos en annan ambassad inom Schengenområdet (EU plus Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein), men då bör kontakt tas med den ambassaden i förväg då det är de som kommer fatta beslut i frågan. Mer om hur visumansökan görs och vilka krav som ställs går att läsa om här. Undantag om varaktigt bosatt i annat EU-landEn person som är medborgare i ett icke-EU-land, men som har bott i ett EU-land i minst fem år kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. En sån ställning medför att personen erhåller ett särskilt EG/EU-uppehållstillstånd, som ger vissa rättigheter som liknar ett EU-medborgarskap. Exempelvis innebär det att personen kan besöka andra EU-länder utan krav på visum samt kunna flytta och arbeta fritt inom EU. Vad gäller i ert fall?Då hon är iransk medborgare behöver hon ansöka om visum för att kunna besöka dig i Sverige. Det finns ett undantag ifall hon har bott i Italien längre än 5 år och är registrerad som varaktigt bosatt där. I sådana fall behövs inte visum. Om hon ska ansöka om visum bör det göras hos svenska ambassaden i Iran, dock kan hon också kontakta svenska ambassaden i Italien och ställa frågan ifall de istället kan ta hand om hennes ansökan. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Gäller vårt svenska äktenskapsförord om vi flyttar utomlands?

2020-01-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej,Jag har ett äktenskapsförord registrerat i Sverige då vi gifte oss där. Jag och min man har nu flyttat till Schweiz. Gäller det svenska äktenskapsförordet även här. Om inte - hur och vart registrerar jag det och vad kostar det? Behöver det översättas till Engelska eller tyska? Tacksam för svar.Tack på förhand!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring den internationella aspekten av förhållandet mellan makar finns i Lagen om internationella frågor gällande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (förkortas LIMF). Gäller ett svenskt äktenskapsförord även om vi flyttar utomlands?I 5 § 3 st LIMF står att ett äktenskapsförord inte förlorar sin verkan om makarna flyttar utomlands. Detta är under förutsättning att äktenskapsförordet är registrerat hos Skatteverket och båda makar hade hemvist i Sverige när det upprättades. Som svar på din fråga, ert äktenskapsförord är giltigt även i Schweiz om det är upprättat på giltigt sätt här i Sverige. Om så behöver ni inte registrera det där eller vidta andra åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på fråga, annars är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om andra föräldern vägrar medgivande till pass?

2020-02-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan, jag och barnets pappa har gemensam vårdnad. Jag har haft barnen på heltid sen vi gjorde slut för 5 år sedan. Han sitter just nu på ett behandlingshem för narkotika och vägrar skriva på papperna för pass till våra barn. Hur kan man gå vidare med detta då jag verkligen vill resa med barnen till sommaren?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om vårdnaden om barn regleras i Föräldrabalken (FB). Beslut vid gemensam vårdnadVid gemensam vårdnad ska som huvudregel alla beslut gällande barnet fattas gemensamt mellan vårdnadshavarna (6 kap. 13 § 1 st FB). Här omfattas ex. beslut om skola, och längre utlandsresor. Det innebär att den andra vårdnadshavaren kan sätta stopp för vissa saker när som den andra föräldern vill uträtta gällande barnet. Det finns situationer när beslut inte måste fattas gemensamt: Om barnet bor enbart hos den ena föräldern har den större rätt att kunna bestämma i saker gällande den vardagliga omsorgen utan att behöva tillfråga den andre föräldern. Här kan exempelvis innefattas kortare resor utomlands under förutsättning att de inte inskränker kontakten med den andre föräldern. Ett annat undantag är om den andra vårdnadshavaren inte har möjlighet att delta i vårdnaden och beslut gällande barnet, med anledning av frånvaro, sjukdom eller annat (6 kap. 13 § 2 st FB). I sådana fall får också den första föräldern bestämma i beslutsfrågor ensam. Kan jag ansöka om pass utan den andras medgivande?För att kunna ansöka om pass till ett barn under 18 år krävs medgivande från samtliga vårdnadshavare (7 § p.2 Passlagen). Detta är om inget av undantagen ovan är tillämpliga och ena föräldern kan visa att den har rätt att skriva under ensam trots att det föreligger gemensam vårdnad. I samma regel står också ett undantag som säger att pass kan utfärdas ändå ifall det föreligger synnerliga skäl. Det kan till exempel vara om den andra föräldern är utomlands och det är uppenbart att den inte hade gett sitt medgivande eller om barnet lever bestående i fosterhem. Regeln tillämpas alltså väldigt sällan då det krävs särskilda situationer. I fallet RÅ 1987 ref. 127 var det ett liknande mål där ena föräldern vägrade att ge medgivande till utfärdande av pass till det gemensamma barnet. Där sa domstolen att situationen när en förälder enbart motsätter sig en sådan sak inte i sig är synnerliga skäl. Det krävs att det står klart för passhandläggaren att det utöver vägran föreligger sådana speciella omständigheter för att pass trots frånvaro av vårdnadshavarens medgivande ska kunna utfärdas. Vad kan du göra? Då ena föräldern har rätt att neka medgivande för beslut gällande barnet, finns det möjligtvis inte mycket du kan göra i situationen. Det finns inga tvångsmedel för att få en vårdnadshavare att ge sitt samtycke till något. Det hindrar dock inte dig från att ansöka om pass ändå och se vad Polismyndigheten fattar för beslut. Om samarbetet inte alls fungerar mellan er som vårdnadshavare kan ett långsiktigt alternativ vara att försöka få ensam vårdnad. Det kan ofta innebära en lång och jobbig process (för alla parter, även barnet) och bör inte påbörjas ifall ert samarbete anses mestadels fungera bra. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga. Lycka till! Vänligen,

Hur överklagar jag ett utvisningsbeslut?

2020-02-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min dotter är sambo med en ensamkommande kille från afghanistan som kom hit för ca 5 år sen. Han hade utvisningsbeslut hängande över sig men eftersom han gick gymnasiet så fick han tillfälligt uppehållstillstånd via gymnasielagen.I somras blev de föräldrar till en pojke eftersom dottern ville gå gymnasiet 3 dagar i veckan så var min svärson hemma med barnet. Nu har han fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och ska alltså utvisas.Skiljas från sin son som jag kan tycka är helt fel.Vad kan vi göra?
Erica Lager |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Som jag tolkar din fråga så undrar du vad det finns för möjligheter för din svärson att få stanna i Sverige trots ett avslag. Det första är att han har rätt att överklaga beslutet och få det prövat av Migrationsdomstolen, detta kommer jag skriva om nedan. Uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen vilken jag kommer hänvisa till i mitt svar.Att överklaga ett beslut om avslag på ansökan om uppehållstillståndEtt avslag om uppehållstillstånd får överklagas till Migrationsdomstolen (14 kap. 3 § utlänningslagen). Detta innebär att personen kan få sin sak prövad igen. I beslutet från Migrationsverket står hur lång tid som personen har på sig att överklaga, och gällande ett beslut om utvisning brukar det vara inom 3 veckor från att personen fick ta del av beslutet. På Migrationsverkets hemsida här går det att läsa mer om hur ett överklagande görs och vad det ska innehålla. Får en utvisad person stanna i Sverige så länge? I beslutet står också ett datum för när personen måste ha lämnat Sverige. Om personen väljer att överklaga har den rätt att stanna i Sverige under den prövningsprocessen. Dock bör personen vara beredd att möjligtvis behöva flytta, då det kan bli konsekvenser i form av återreseförbud om personen är kvar i Sverige utan tillstånd (ex. med anledning av överklagandeprocessen). Hur kan ett överklagande nå framgång? Ett överklagande ska skickas in till Migrationsverket som först tittar på ifall det var något felaktigt med deras beslut och om de bör ändra sitt beslut. Om de inte ändrar, så skickas det vidare till Migrationsdomstolen som gör en ny prövning. I överklagandet ska personen berätta om vilket beslut som den tycker ska ändras och varför. Här kan personen berätta om omständigheterna till varför uppehållstillstånd bör beviljas. Beroende på hur lång tid som passerat från ansökan till beslutet kan vissa omständigheter ha ändrats som kan tas upp. Det är sen upp till Migrationsdomstolen att ändra Migrationsverkets beslut eller fastställa det. Vad de kan komma att säga om just detta fallet, har jag inte tillräckligt med information om för att kunna säga någonting om. Andra alternativ?Gällande ett beslut om utvisning eller avvisning kan det i undantagsfall finnas möjlighet att åberopa verkställighetshinder i 12 kap. utlänningslagen, detta gäller om det är ett beslut som inte längre går att överklaga. Det innebär att ifall det framkommit någon ny omständighet som innebär att ett beslut om utvisning/ avvisning inte kan verkställas. Det kan vara exempelvis om den politiska situationen i hemlandet ändrats och som gör att personen inte bör återvända, svår sjukdom eller att familjeförhållandena ändrats. Det krävs dock mycket för att få beviljat ett verkställighetshinder. Ett alternativ som kanske är lättast att nå framgång med är att åka tillbaka till hemlandet och på nytt söka om uppehållstillstånd. Exempelvis om personen nu har familj i form av sambo och barn i Sverige kan en stark grund vara anknytning till barnet. Nackdelen är att handläggningen kan ta lång tid vilket innebär att personen kan behöva vara ifrån Sverige en längre period. Fördelen är att risken för att få återreseförbud försvinner och möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barn kan vara ganska stor. Juridisk hjälpDet kan underlätta att ha ett ombud i processen, men en jurist kan också hjälpa till nu innan att förklara mer ingående än vad jag har gjort gällande hur en vidare framtida process kan gå till och vilka förutsättningar som finns för att personen ska kunna få lov att stanna i Sverige i just detta fallet. Vill ni kontakta en av Lawlines egna jurister går det att boka en tid via hemsidan här. Det går också att kontakta via telefon med telefonnummer 08-533 300 04 Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Jag hoppas att detta gav svar på frågan, även om det är svårt att säga hur möjligheterna ser ut med endast väldigt lite information om fallet och de personliga omständigheterna. Oavsett anser jag att det kan vara bra att ha ett ombud i form av juridisk hjälp om personen vill gå vidare i processen. Med vänliga hälsningar,

Vem är betalningsskyldig för nytt lås om hyresgästen tappar bort nyckeln?

2020-02-05 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Jag har tappat bort 1 av 3 nycklar till min hyresrätt, vad kan hyresvärden kräva mig på för detta? Vill ha "något att stå på" då denna hyresvärd krånglat extremt mycket med de mest enkla och självklara sakerna för resterande hyresgäster. (samt är student och inte den som har extremt mycket pengar för tillfället) kan dem kräva mig på att;Betala för ny nyckel?Betala för helt nytt lås + nycklar?Vad gäller, finns det någon lag kring detta?Nycklarna är "assa", äldre "vanlig" modell på låset och nycklar. Tacksam för hjälp!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser gällande hyreslägenheter hittas i Jordabalken (JB). Vem är betalningsskyldig för ett nytt lås?Nycklar till en hyreslägenhet hör till byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § JB. Däremot om hyresgästen själv har tillfört något till lägenheten, såsom satt dit en tvättmaskin eller gjort en kopia på nyckeln ska inte detta räknas som ett byggnadstillbehör (2 kap. 4 § 1 st JB). Nästa fråga är vem som är ersättningsskyldig om ett byggnadstillbehör skadas eller kommer bort. I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt som innebär att denne ska vårda lägenheten och är med det skyldig att ersätta all skada som uppkommer på grund av dennes vållande, genom försummelse eller vårdslöshet. Med det är du som hyresgäst betalningsskyldig för den skada som hyresvärden får, alltså exempelvis kostnaden för att byta ett lås eller en ny nyckel om du har tappat bort denna.Vanligtvis om en nyckel är borta brukar hyresvärden vilja byta ut låset av säkerhetsskäl. Men det behöver inte alltid ske. Detta kan bli dyrt beroende på vad för lås och hur stort ingrepp det behöver göras. Jag råder dig att prata med din hyresvärd om situationen och fråga vilka åtgärder som kan komma i fråga och vad som gäller för dig. Viktigt att tänka på, är att du kan läsa i hyreskontraktet om där står något särskilt reglerat kring detta. I sådana fall gäller det som står i kontraktet. Också ska du veta att hyresvärden inte kan kräva vad som helst av dig som hyresgäst trots att du innehar ersättningsskyldighet. Det finns fall där hyresgäster har fått betala byte av lås på allmänna platser såsom tvättstugan, vilket inte har ansetts vara rätt. SammanfattningJa, du är ersättningsskyldig för skador som du vållar på lägenheten och dess byggnadstillbehör, genom försummelse eller vårdslöshet. Om hyresvärden vill byta låset på grund av att nyckeln är borta kan du få krav om att ersätta den kostnaden. Ett låsbyte kan vara dyrt och beror bland annat vad det är för lås. Dock får hyresvärden inte kräva att du betalar orimliga summor eller för orimliga åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Vilket ansvar har arrangören för minderåriga som dricker på en lokalfest?

2020-01-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ska ha en 18års fest där människor under 18 år kommer vistas. Vi hyr en lokal som är ägd av en förening. Alla får stå för sin egen alkohol (det kommer inte serveras något på festen. Den som har hyrt lokalen, har denne ansvar över de som är under 18 år och dricker? Vilka skyldigheter har den som står på lokalen?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har arrangören ett ansvar?Under förutsättning att det inte säljs alkohol på själva festen har du som arrangör inget ansvar över minderåriga personer som dricker alkohol. Dock kan du behöva stå ansvarig för om andra saker händer på festen exempelvis om skador uppkommer på lokalen och det är okänt vem som vållat dessa. Vad kan det finnas för andra konsekvenser? Att dricka alkohol är inte olagligt i sig, dock är det förbjudet enligt alkohollagen att lämna ut alkohol till personer under 20 år (och 18 år gällande folköl). Detta föreskrivs i 3 kap. 7 och 9 §§ i alkohollagen. Om det finns personer under 18 där som och som dricker alkohol kan därför polisen komma dit och beslagta eller hälla ut den alkoholhaltiga drickan (12 kap. 1 § alkohollagen). Polisen kan också att börja undersöka hur och genom vem som dessa personer har skaffat drickan, vilket kan leda till straff i form av böter eller fängelse för de som har köpt alkoholen (11 kap. 7 § alkohollagen). Sammanfattningsvis, är det okej att ha en 18-årsfest under förutsättning att det inte serveras alkohol på festen, då i det fallet krävs serveringstillstånd. Du som arrangerar festen och står för lokal är inte ansvarig för andra minderåriga som dricker på festen.Tänk dock på att det kan finnas andra konsekvenser som jag listat ovan. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar. Med vänliga hälsningar,