Får polisen ta mitt körkort innan jag har blivit dömd för något brott?

2019-09-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |HejJag har fått mitt körkort beslagtaget med omedelbar verkan för grov vårdslöshet i trafik anklagad för att ha deltagit i streetrace jag kom gående på en väg och man har varken sett mig i bil eller deltaga i detta Borde jag inte fått behålla körkort tills detta är undersökt o utrett vekar helt galet Vad skall jag nu förvänta mig eller göra
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om körkort regleras i körkortslagen (1998:488). När får polisen ta ett körkort på plats?Polisen tillsammans med några andra myndigheter ex. Tullverket har rätt att omhänderta någons körkort på plats, ifall föraren uppvisar tydlig onykterhet, om det finns sannolika skäl att körkortet kan återkallas, om föraren inte kan framföra fordonet på ett trafiksäkert sätt på grund av sjukdom eller andra tillstånd eller om körkortet är ogiltigt (5 kap. 7 § 1 st körkortslagen). Återkallelse av ett körkort ska ske vid bl.a grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri och grova trafikbrott (5 kap. 3 § körkortslagen).Vad händer efter körkortet har blivit omhändertaget?Vad händer efter att körkortet har blivit omhändertaget?Efter att polisen har tagit ditt körkort på plats, har du rätt till att köra utan det i 48 timmar ifall polisen har medgett detta. I annat fall anses det som olovlig körning, samma sak gäller även efter de 48 timmarna (5 kap. 7 § 2 st körkortslagen). Körförbudet varar tills dess att Transportstyrelsen har fattat ett beslut i din situation. Det är polisens ansvar att lämna körkortet tillsammans med deras beslut om att omhänderta det till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen kommer sedan kontakta dig gällande att de har hand om ditt ärende samt för att du ska få yttra dig om saken innan de fattar ett beslut. Om du döms för ett brott kan körkortet bli återkallat under en viss bestämd spärrtid, som kan variera beroende på anledningen till återkallelsen. De kan också besluta om att inget händer och du får ditt körkort tillbaka, detta förutsätter att polisen utredning visar att du inte ska dömas till något brott. Du kan också få en varning ifall omständigheterna inte är tillräckligt allvarliga för en återkallelse. Läs mer här om hur utredningen går till och grunderna för ett eventuellt återkallande. Vad kan du göra?Du som har fått ditt körkort beslagtaget av polisen, kan inte mer än att vänta på kontakt från Transportstyrelsen samt att de ska fatta sitt beslut gällande ditt körkorts öde. Det bör inte ta allt för lång tid. Det finns en publikation från Transportstyrelsen och Polisen tillsammans som är till för de som är i din situation, och den beskriver mer i detalj vad som händer under tiden. Du kan kolla in den här såfall. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Vänligen,

Kan jag tvinga min sambo att flytta ut?

2019-09-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min kille bor tillsammans i en studentlägenhet och saknar samboavtal. Pga regler från hyresvärden står båda på avtalet men jag är den som är huvidboende och min kille klassas som medboende. Jag anser att vår relation behöver brytas men han vägrar att flytta ut. Har jag några som helst juridiska möjligheter att tvinga ut honom utan att först gå igenom en lång rättstvist?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara ifall du kan tvinga din partner att flytta ut, behövs det utredas ifall din partner har rätt att bo kvar i lägenheten. Du skriver att ni båda står på kontraktet men du är huvudboende, det är dock mer avgörande ifall ni klassas som sambor och därför innehar gemensam bostad eller du är att anse som ensam ägare av kontraktet. Vem har rätt till bostaden?Sambor i lagens mening innebär två personer som stadigvarande bor tillsammans och lever som ett par samt har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Vad som kännetecknar ett parförhållande är bland annat längden på förhållandet, en romantisk relation, en delad ekonomi och en avsikt att leva tillsammans. Jag utgår från att ni är sambor enligt denna definition. När ett samboförhållande upphör så ska bodelning göras ifall någon av parterna begär det. Bodelningen innebär att samboegendom ska delas mellan de båda (8 § sambolagen). Huruvida er studentlägenhet ska delas mellan er eller inte dvs. vem som har rätt till den bestäms utifrån ifall den ska ingå som samboegendom eller inte. Sambors gemensamma bostad är enligt 5 § p 2. sambolagen, en bostad som införskaffats med avsikt att båda skulle bo där tillsammans och även används på det sättet. Det är alltså avgörande ifall du hyrde lägenheten innan ni blev tillsammans eller efter och såfall om tanken var att ni båda skulle bo där tillsammans. Om INTE gemensam bostadIfall att du hyrde lägenheten innan ni blev tillsammans och avsikten aldrig var att du skulle bo med din partner där så ska inte heller lägenheten ingå i bodelningen. Nu när du vill avsluta förhållandet och med det även samboförhållandet ska din partner flytta ut. Vad du kan göra ifall denne vägrar att flytta ut är att kontakta en bodelningsförrättare, som kan fördela lägenheten till dig i en bodelning (17 kap. 1 § äktenskapsbalken). Ifall partnern fortfarande vägrar att flytta, finns alternativet att kontakta Kronofogdemyndigheten för att begära verkställighet av bodelningsförrättarens beslut och de kan då tvinga ut personen ur din bostad. Om gemensam bostadIfall er avsikt från början var att flytta ihop i din lägenhet eller att ni hyrde den tillsammans från början så utgör den gemensam bostad. Jag kan tro att detta är fallet då ni båda står på kontraktet. Såfall bör du kontakta en bodelningsförrättare för att göra en bodelning, enligt reglerna i 12-14 §§ sambolagen. En bodelningsförrättare kan hjälpa er komma överens hur ni ska dela upp gemensamma saker samt lägenheten, då ni saknar samboavtal. Hur ansöker du om en bodelningsförrättare?En ansökan ska göras hos tingsrätten som då fördelar en bodelningsförrättare, läs mer här. Det finns en ansökningsavgift om 900 kronor, varför det alltid är bättre ifall båda kan komma överens själva. Sammanfattningsvis, ifall du och din partner inte kan komma överens gällande vem som ska bo kvar i lägenheten efter ert samboförhållande tagit slut kan en bodelningsförrättare alltid hjälpa er. Antingen kan en bodelning behöva ske eller ifall lägenheten inte är er gemensamma utan endast din nyttjanderätt så kan bodelningsförrättaren besluta att den ska tillhöra dig varav du senare kan ansöka om verkställighet hos Kronofogden ifall partnern fortfarande inte vill flytta. Tänk på att ett samboavtal är bra att upprätta även om det inte känns nödvändigt först. Det är också alltid bäst att försöka komma överens själva för att slippa onödiga rättstvister eller exempelvis avgifter för bodelningsförrättare. Det går dock inte alltid och då finns hjälp att söka!Lycka till och hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänligen,

Vad gäller vid felskrivning i anställningsavtal?

2019-08-12 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar om du har skrivit på ett kontrakt/avtal för ett jobb och det står att du ska få 130kr/ i timmen men sedan när de betalar ut får du endast betalt för 100kr i timmen för de sa att de hade skrivit fel? Men båda parterna hade redan skrivit på avtalet för 130kr/ i timmen, är det olagligt att betala ut för 100kr/ i timmen då?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett anställningsavtal regleras av den allmänna avtalslagen (AvtL) och lagen om anställningsskydd (LAS). 3 kap. 32 § AvtL beskriver vad som gäller i en situation där exempelvis någon har skrivit något fel i ett avtal och viljan med innehållet därmed har ändrats. Regeln vid ett sådant s.k förklaringsmisstag lyder att parten som skrev fel inte är bunden vid den nya lydelsen ifall motparten insåg eller borde ha insett att det var fel. Motsatsvis innebär det att din arbetsgivaren är bunden vid lydelsen i avtalet och ska betala ut 130 kr/ tim ifall du inte hade anledning att misstro att det var den lönen de tänkte betala dig. Det är alltså rätt som du säger att de är skyldiga att betala dig den lönen som står på avtalet, eller i annat fall upprätta ett nytt anställningsavtal med dig.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!

Går det att avtala bort uppsägningsmöjligheten vid andrahandsuthyrning?

2019-08-05 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej kan man avtala bort uppsägningsmöjligheten för hyresgästen när man hyr ut sin bostadsrätt i andra hand. Ska på erasmusutbyte och vill slippa ordna med ny hyresgäst under den terminen jag är iväg
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person hyr ut en bostadsrätt i andrahand regleras situationen i lagen om uthyrning av privat bostad (privatuthyrningslagen). Reglerna skiljer sig lite från andrahandsuthyrning av hyresrätt som omfattas av vanliga hyreslagen i 12 kap. jordabalken. Vad gäller för uppsägningstid för andrahandshyresgästen?Ett hyresavtal som gäller på obestämd tid (ett s.k. tillsvidareavtal) har en uppsägningstid på minst 3 månader från hyresvärden och hyresgästen kan säga upp bostaden med en minsta uppsägningstid om 1 månad (3§ 2 st. privatuthyrningslagen). I ett hyresavtal på bestämd tid så sägs avtalet upp på slutdatumet. Det går dock att avsluta avtalet i förtid samt avtala om en viss uppsägningstid (3 § 1 st. privatuthyrningslagen). Då gäller ovan nämnda uppsägningstider enligt lagen. Enligt 2 § privauthyrningslagen är lagen tvingande till hyresgästens fördel. Det innebär här att det är fritt att avtala om en kortare eller längre uppsägningstid, men om hyresvärden säger upp avtalet ska den lagstadgade minsta uppsägningstiden gälla för att inte vara till nackdel för hyresgästen. Det är alltså därför inte tillåtet att helt avtala bort uppsägningsmöjligheten då detta hade varit en stor nackdel för hyresgästen. Sammanfattningsvis, det enkla svaret på din fråga är nej. Det går att avtala en uppsägningstid som är längre eller kortare än vad lagen säger, dock får den inte vara till större nackdel för hyresgästen. Hyresgästen har också en rätt enligt lag att säga upp sitt hyresavtal i förtid och du kan inte hålla kvar någon som vill säga upp hyresavtalet att bo kvar längre än under uppsägningstiden. Det hade inte varit till förmån för hyresgästen och därför inte tillåtet enligt privatuthyrningslagen. Jag förstår din tanke om att inte vilja behöva leta efter en ny hyresgäst medan du är utomlands. Det du kan göra att försäkra dig med personen ifall den är beredd på att bo där under hela terminen du är iväg samt i annat fall finns där en uppsägningstid på minst 1 månad. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering!Med vänliga hälsningar,

Kan någon få visum i Sverige som fått avslag om visum i annat schengenland?

2019-09-02 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej ! Jag skulle bjuda in min systers son till Sverige för besök . Han är 27 år gammal och bor i Iran . Han fick avslag en gång när han sökte Från Frankrike i förre året . Frågan är Det är om Frankrike och Sverige är i Schengen kan han söka visum från Sverige med tanke att han fick avslag tidigare från Frankrike ??Jag är svensk medborgare .Tacksam för svaret .
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om visum och besöka Sverige regleras i Utlänningslagen. Besöka SverigeMedborgare från vissa länder behöver ansöka om visum när de ska besöka Sverige (2 kap. 3 § utlänningslagen). Iran är ett av de länder där visum är nödvändigt. En person som har fått ett beviljat visum har därmed tillstånd att stanna i Sverige upp till 90 dagar, därefter krävs ett uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen). Krav för att få visumFör att få ett visum krävs att du har ett giltigt nationellt pass, en inbjudan från personen som du avser besöka i Sverige, pengar så du klarar att leva i Sverige samt för hemresan och en reseförsäkring. Läs mer här om kraven.Gällande schengensamarbetetInom de länder som har anslutit sig till schengensamarbetet kan en resa fritt. Syftet är att har du fått visum in till ett av länderna kan du resa till fler inom schengenområdet utan att behöva ansöka om visum till var och ett av länderna du vill besöka där. Det råder en s.k gemensam visumpolitik. För att svara på din fråga, så förstod jag det som att du undrar ifall din systerson kan få visum till Sverige trots att han blev nekad visum till Frankrike. Det är inte självklart att han kan då många av länder ställer liknande krav på sina tillstånd. Ifall han inte uppfyllde något krav för Frankrike kanske han inte heller lyckas uppfylla samma krav för Sverige. Men det är inte heller säkert att det är samma krav eller att han inte skulle uppfylla de nu ett år senare när han ansöker till Sverige. Mitt råd är att du samt han läser igenom kraven som ställs för att få visum till Sverige. På så sätt är ni förberedda på vad vad som krävs och om det skulle vara något som han inte uppfyller. Låt däremot inte avslaget i Frankrike hindra dig från att bjuda hit din systerson, för det behöver inte nödvändigtvis innebära att han inte kan komma till Sverige. Jag hoppas att detta besvarade din fråga.Vänligen,

Har jag rätt till semesterersättning?

2019-08-26 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag får inte min semester ersättning utbetald, bara vanlig lön, vad har jag för rättigheter till semesterersättning? Då jag är anställd på heltid. Och finns de några lagar som säger att man inte har rätt till semesterersättning?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Semesterersättningen är lagstadgadNär du är anställd har du också rätt att vara semesterledig från arbetet. Ifall du inte tar ut den intjänade rätten, har du rätt att istället få ut semesterersättning (28§ semesterlagen). Ersättningen ligger på minst 12 procent av din lön. I Semesterlagen står i 1§ att en arbetstagare har rätt till semesterförmåner (vilket omfattar semesterledighet, semesterlön och semesterersättning). Om en arbetsgivare skriver ett avtal som inskränker dessa rättigheter så är det avtalet ogiltigt (2§ Semesterlagen). När får en ut sin semesterersättning?Ofta ges inte semesterersättningen ut tillsammans med lönen, men om den gör det ska det framgå tydligt i lönebeskedet vad som är lön och vad som är semesterersättning. Grundregeln gäller enligt 30§ i semesterlagen att semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter arbetstagaren avslutat sin anställning. Sammanfattningsvis, du har en lagstadgad rättighet att få ut semesterersättning, en arbetsgivare kan inte förhandla bort den rättigheten. Dock behöver ersättningen inte komma i samband med lönen, utan kan betalas ut efter du avslutat din anställning men senast en månad efter. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag få ersättning för blivit felaktigt diagnostiserad?

2019-08-12 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej. Jag började få sluddrigt tal 2007 och fick en av neurologläkaren i Ängelholm en medicin och tester gjordes. Han ville få stöd av en kollega på neurologen i Lund. Där fick jag våren 2008 besked att jag hade ALS. med kort tid kvar att leva. Kom till neurologen i Helsingborg där fick jag samma diagnos och bromsmedicin. Tester gjordes men de visade inte på ALS. Återbesök var tredje månad som inte ledde någon vart. På hösten 2010 fick min fru ringa om nytt recept. En ny läkare skulle skriva det för min läkare var sjuk. Jag fick en second opinien och den privata neurologen tog bort ALS diagnosen. Ny MR undersökning 2011 som visade vita fläckar i hjärnan. På min fråga var det inget som var anledningen till mina symtom. Ny MR 2014,. Nu var de vita fläckarna större och centralt i hjärnbryggan. Sökte och kom till skicklig neurolog i Lund. Han sa direkt du har inte ALS. Han beklagade att jag blivit illa behandlad. Efter prover som inte tagits tidigare och ny MR. Fick jag diagnosen, lesion i Pons. (blödning i de små blodkärlen i hjärnbryggan). Samma som stroke. Att detta inte undersökts tidigare, har lett till att nu få sitta i rullstol återstoden av mitt och inte kunna tala. Läste att man måste klaga på vården inom tio år och tre år efter man fått kännedom om skadan. Jag kan inte förstå hur jag skulle kunna klaga på vården 2008, jag hade ju fått diagnosen ALS av experter. Nu undrar jag om ni anser jag har rätt att kräva skadestånd för felaktig diagnos med livslångt handikapp.
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid patientskadorRegler gällande ersättning vid patientskador regleras av Patientskadelagen (PSL).Om du i Sverige har orsakats av skada till följd av bristande vård kan du som patient få ersättning för detta. Ersättning kan ges vid exempelvis om du har fått en felaktig diagnos (6 § punkt 3 PSL). Prövningen av ersättning för eventuella patientskador kan vara omfattande och utgår enligt 6§ andra stycket PSL utifrån den handlingsnorm som utövas av erfarna yrkesutövare inom området samt utifrån den kunskap som fanns vid tillfället för diagnosen. Vid offentlig vård, är det är till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF som en ska vända sig till för att få ut sin ersättning. På deras hemsida går det att läsa om hur du anmäler, villkor för att få ersättning och hur mycket ersättning en kan få. Preskriptionstid för talanSkador som orsakats före december 2014 måste anmälas inom 3 år från det att patienten hade kännedom om att ett anspråk kunde göras gällande (23 § PSL). Kännedom innebär att 1) skadan är märkbar, 2) patienten inser att skadan har ett samband med den felaktiga diagnostiseringen och att den därmed har rätt till ersättning och 3) patienten är medveten om vart den ska vända sig för att kräva ersättning. Yttre preskriptionstiden är att anmälan måste göras inom 10 år från tillfället då skadan orsakades (23 § PSL).Ifall patienten inte väcker talan inom ovan preskriptionstid så förloras rätten till ersättning (25 § PSL).Kan du kräva ersättning?Det är utan tvivel om att du har fått en felaktig diagnos hos en läkare inom den svenska vården. Om det är likt du beskriver att du kommer få sitta i rullstol resterande tid av ditt liv samt förlorat talförmåga på grund av att rätt vård inte gavs tidigare och detta till följd av flera års feldiagnostisering, så har du även lidit en skada och kan ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Jag kan dock inte svara på exakt hur din skada skulle bedömas i en prövning om ersättning eller hur mycket ersättning du hade kunnat få för din skada. Det svåra i ditt fall är preskriptionstiden. En anmälan göras inom 3 år från att en får vetskap om att anmälan kan göras eller 10 år från det att skadan orsakades. I ditt fall kom första felaktiga diagnosen år 2008 vilket idag är 11 år sedan. Som jag förstår situationen så fick du även rätt diagnos år 2014, vilket är 5 år sedan. Det är möjligt att det är avgörande när du fick veta att det fanns möjlighet att kräva ersättning. Förutsättningarna för 3-årstidsfristen innebär att skadan ska vara märkbar, du ska förstå att den har samband med den tidigare feldiagnostiseringen samt du ska veta vart du ska vända dig för att anmäla. Men då det är 5 år sedan du fick rätt diagnos och därmed bör ha märkt skadan och kunnat se ett samband så kan även den möjligheten ha preskriberats. Jag råder dig till att kontakta LÖF alternativt anlita juridisk hjälp i form av jurist eller advokat. Någon av de bör kunna berätta mer utifrån din situation. Jag ser på det såhär, utifrån den informationen du har skrivit här så tror jag att din talan har preskriberats. Dock kan det finnas alternativ. Det är möjligt att du kan göra anmälan på felaktig behandling och diagnos som skett från år 2009 och framåt (alltså inom 10 år från idag), även om första skadetillfället 2008 är preskriberats. Kontaktuppgifter till LÖF hittar du här .Vill du kontakta en jurist kan du kontakta en av Lawlines egna jurister via telefon: 08-533 300 04 eller boka tid här. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för uppehållsrätt som student i Sverige?

2019-08-05 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har två frågor. 1. Jag undrar måste man studera på heltid på högskolan för att ha uppehållsrätt som student i Sverige, om man är EU medborgare? Eller räcker det med 50% studietakt? 2. Om försörjningskravet. Som EU medborgare bör jag kunna försörja mig själv under denna tid jag studerar. Jag bor tillsammans med min make (som är Non EU, men har uppehållskort som min familj). Han jobbar mellan jag studerar. Vi betalar 6000 kr per månad för hyran. Jag undrar räknas det då att jag bör ha tillräckliga medel att försörja mig efter jag har betalat 6000 kr eller delas det mellan min make och jag, dvs att jag bör ha tillräckligt efter jag har betalat 3000 kr för boendekostnad? Tack för ert svar!Med vänliga hälsningar
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen.Fråga 1För att få uppehållstillstånd som student krävs att du är antagen till heltidsstudier (5 kap. 10§ utlänninglagen och prop. 2007/08:147 avsnitt 9, p.47). Studier om 50% eller på distans är inte tillräckligt för uppehållsrätt, utan det krävs heltidsstudier vilket motsvarar 30 högskolepoäng per termin. Fråga 2 gällande försörjningskravetDet krävs att du uppfyller försörjningskravet för att få uppehållstillstånd i Sverige, likt du säger. Migrationsverket har information samt en bra tabell här för hur du uppfyller kravet. Du ska kunna uppvisa att du har egna pengar att leva för här i Sverige, på en bestämd summa om 8 370 kronor per månad. Du ska också kunna visa att du har egna pengar som räcker till hela den tiden som planerar att studera, exempelvis på ett bankkonto, stipendium eller studiemedel från hemlandet. Det är alltså inte tillräckligt att ex. din sambo försörjer dig helt med hans lön utan det måste vara dina pengar som bidrar också. För att svara mer specifikt utifrån ditt exempel så är det inte lika viktigt hur ni delar hyran, då ni bor tillsammans och därför troligtvis kommer försörja varandra till stor del. Det är tillräckligt att du uppvisar att du har minst den bestämda månadssumman för att Migrationsverket kan veta att du inte enbart kommer leva på din sambos pengar eller kunna leva själv ifall du flyttar. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor!Vänligen,