Hur överklagar jag ett utvisningsbeslut?

2020-02-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min dotter är sambo med en ensamkommande kille från afghanistan som kom hit för ca 5 år sen. Han hade utvisningsbeslut hängande över sig men eftersom han gick gymnasiet så fick han tillfälligt uppehållstillstånd via gymnasielagen.I somras blev de föräldrar till en pojke eftersom dottern ville gå gymnasiet 3 dagar i veckan så var min svärson hemma med barnet. Nu har han fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och ska alltså utvisas.Skiljas från sin son som jag kan tycka är helt fel.Vad kan vi göra?
Erica Lager |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Som jag tolkar din fråga så undrar du vad det finns för möjligheter för din svärson att få stanna i Sverige trots ett avslag. Det första är att han har rätt att överklaga beslutet och få det prövat av Migrationsdomstolen, detta kommer jag skriva om nedan. Uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen vilken jag kommer hänvisa till i mitt svar.Att överklaga ett beslut om avslag på ansökan om uppehållstillståndEtt avslag om uppehållstillstånd får överklagas till Migrationsdomstolen (14 kap. 3 § utlänningslagen). Detta innebär att personen kan få sin sak prövad igen. I beslutet från Migrationsverket står hur lång tid som personen har på sig att överklaga, och gällande ett beslut om utvisning brukar det vara inom 3 veckor från att personen fick ta del av beslutet. På Migrationsverkets hemsida här går det att läsa mer om hur ett överklagande görs och vad det ska innehålla. Får en utvisad person stanna i Sverige så länge? I beslutet står också ett datum för när personen måste ha lämnat Sverige. Om personen väljer att överklaga har den rätt att stanna i Sverige under den prövningsprocessen. Dock bör personen vara beredd att möjligtvis behöva flytta, då det kan bli konsekvenser i form av återreseförbud om personen är kvar i Sverige utan tillstånd (ex. med anledning av överklagandeprocessen). Hur kan ett överklagande nå framgång? Ett överklagande ska skickas in till Migrationsverket som först tittar på ifall det var något felaktigt med deras beslut och om de bör ändra sitt beslut. Om de inte ändrar, så skickas det vidare till Migrationsdomstolen som gör en ny prövning. I överklagandet ska personen berätta om vilket beslut som den tycker ska ändras och varför. Här kan personen berätta om omständigheterna till varför uppehållstillstånd bör beviljas. Beroende på hur lång tid som passerat från ansökan till beslutet kan vissa omständigheter ha ändrats som kan tas upp. Det är sen upp till Migrationsdomstolen att ändra Migrationsverkets beslut eller fastställa det. Vad de kan komma att säga om just detta fallet, har jag inte tillräckligt med information om för att kunna säga någonting om. Andra alternativ?Gällande ett beslut om utvisning eller avvisning kan det i undantagsfall finnas möjlighet att åberopa verkställighetshinder i 12 kap. utlänningslagen, detta gäller om det är ett beslut som inte längre går att överklaga. Det innebär att ifall det framkommit någon ny omständighet som innebär att ett beslut om utvisning/ avvisning inte kan verkställas. Det kan vara exempelvis om den politiska situationen i hemlandet ändrats och som gör att personen inte bör återvända, svår sjukdom eller att familjeförhållandena ändrats. Det krävs dock mycket för att få beviljat ett verkställighetshinder. Ett alternativ som kanske är lättast att nå framgång med är att åka tillbaka till hemlandet och på nytt söka om uppehållstillstånd. Exempelvis om personen nu har familj i form av sambo och barn i Sverige kan en stark grund vara anknytning till barnet. Nackdelen är att handläggningen kan ta lång tid vilket innebär att personen kan behöva vara ifrån Sverige en längre period. Fördelen är att risken för att få återreseförbud försvinner och möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barn kan vara ganska stor. Juridisk hjälpDet kan underlätta att ha ett ombud i processen, men en jurist kan också hjälpa till nu innan att förklara mer ingående än vad jag har gjort gällande hur en vidare framtida process kan gå till och vilka förutsättningar som finns för att personen ska kunna få lov att stanna i Sverige i just detta fallet. Vill ni kontakta en av Lawlines egna jurister går det att boka en tid via hemsidan här. Det går också att kontakta via telefon med telefonnummer 08-533 300 04 Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Jag hoppas att detta gav svar på frågan, även om det är svårt att säga hur möjligheterna ser ut med endast väldigt lite information om fallet och de personliga omständigheterna. Oavsett anser jag att det kan vara bra att ha ett ombud i form av juridisk hjälp om personen vill gå vidare i processen. Med vänliga hälsningar,

Vem är betalningsskyldig för nytt lås om hyresgästen tappar bort nyckeln?

2020-02-05 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Jag har tappat bort 1 av 3 nycklar till min hyresrätt, vad kan hyresvärden kräva mig på för detta? Vill ha "något att stå på" då denna hyresvärd krånglat extremt mycket med de mest enkla och självklara sakerna för resterande hyresgäster. (samt är student och inte den som har extremt mycket pengar för tillfället) kan dem kräva mig på att;Betala för ny nyckel?Betala för helt nytt lås + nycklar?Vad gäller, finns det någon lag kring detta?Nycklarna är "assa", äldre "vanlig" modell på låset och nycklar. Tacksam för hjälp!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser gällande hyreslägenheter hittas i Jordabalken (JB). Vem är betalningsskyldig för ett nytt lås?Nycklar till en hyreslägenhet hör till byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § JB. Däremot om hyresgästen själv har tillfört något till lägenheten, såsom satt dit en tvättmaskin eller gjort en kopia på nyckeln ska inte detta räknas som ett byggnadstillbehör (2 kap. 4 § 1 st JB). Nästa fråga är vem som är ersättningsskyldig om ett byggnadstillbehör skadas eller kommer bort. I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt som innebär att denne ska vårda lägenheten och är med det skyldig att ersätta all skada som uppkommer på grund av dennes vållande, genom försummelse eller vårdslöshet. Med det är du som hyresgäst betalningsskyldig för den skada som hyresvärden får, alltså exempelvis kostnaden för att byta ett lås eller en ny nyckel om du har tappat bort denna.Vanligtvis om en nyckel är borta brukar hyresvärden vilja byta ut låset av säkerhetsskäl. Men det behöver inte alltid ske. Detta kan bli dyrt beroende på vad för lås och hur stort ingrepp det behöver göras. Jag råder dig att prata med din hyresvärd om situationen och fråga vilka åtgärder som kan komma i fråga och vad som gäller för dig. Viktigt att tänka på, är att du kan läsa i hyreskontraktet om där står något särskilt reglerat kring detta. I sådana fall gäller det som står i kontraktet. Också ska du veta att hyresvärden inte kan kräva vad som helst av dig som hyresgäst trots att du innehar ersättningsskyldighet. Det finns fall där hyresgäster har fått betala byte av lås på allmänna platser såsom tvättstugan, vilket inte har ansetts vara rätt. SammanfattningJa, du är ersättningsskyldig för skador som du vållar på lägenheten och dess byggnadstillbehör, genom försummelse eller vårdslöshet. Om hyresvärden vill byta låset på grund av att nyckeln är borta kan du få krav om att ersätta den kostnaden. Ett låsbyte kan vara dyrt och beror bland annat vad det är för lås. Dock får hyresvärden inte kräva att du betalar orimliga summor eller för orimliga åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Vilket ansvar har arrangören för minderåriga som dricker på en lokalfest?

2020-01-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ska ha en 18års fest där människor under 18 år kommer vistas. Vi hyr en lokal som är ägd av en förening. Alla får stå för sin egen alkohol (det kommer inte serveras något på festen. Den som har hyrt lokalen, har denne ansvar över de som är under 18 år och dricker? Vilka skyldigheter har den som står på lokalen?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har arrangören ett ansvar?Under förutsättning att det inte säljs alkohol på själva festen har du som arrangör inget ansvar över minderåriga personer som dricker alkohol. Dock kan du behöva stå ansvarig för om andra saker händer på festen exempelvis om skador uppkommer på lokalen och det är okänt vem som vållat dessa. Vad kan det finnas för andra konsekvenser? Att dricka alkohol är inte olagligt i sig, dock är det förbjudet enligt alkohollagen att lämna ut alkohol till personer under 20 år (och 18 år gällande folköl). Detta föreskrivs i 3 kap. 7 och 9 §§ i alkohollagen. Om det finns personer under 18 där som och som dricker alkohol kan därför polisen komma dit och beslagta eller hälla ut den alkoholhaltiga drickan (12 kap. 1 § alkohollagen). Polisen kan också att börja undersöka hur och genom vem som dessa personer har skaffat drickan, vilket kan leda till straff i form av böter eller fängelse för de som har köpt alkoholen (11 kap. 7 § alkohollagen). Sammanfattningsvis, är det okej att ha en 18-årsfest under förutsättning att det inte serveras alkohol på festen, då i det fallet krävs serveringstillstånd. Du som arrangerar festen och står för lokal är inte ansvarig för andra minderåriga som dricker på festen.Tänk dock på att det kan finnas andra konsekvenser som jag listat ovan. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar. Med vänliga hälsningar,

Kan barnet bli tvingad till DNA-test gällande faderskapsfråga?

2020-01-27 i Faderskap
FRÅGA |Hej min styvson är idag 31 år och har blivit kontaktad av sin biologiska far. Han har fått för sig att han inte är far till min styvson och vill göra DNA test men min styvson vill absolut inte detta då han känner sig fruktansvärt kränkt av sin biologiska far. Och vill inte ha något med honom att göra längre tack vare detta.Men nu har han (biologiska fadern) hotat med att ta detta till tingsrätten. Så min fråga är kan han tvinga min styvson till ett DNA test?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor gällande faderskap finns i Lagen om blodundersökning m.m. vid utredning om faderskap (blodundersökningslagen) samt i föräldrabalken (FB). Jag läser att "barnet" i frågan är vuxen men jag kommer nedan referera till honom som barnet, då det är hans roll i relation till fadern i denna situationen. Vad jag hittar är det inte avgörande för svaret att han är över 18. Skydd för din integritet I vår grundlag står uttryckt att vi har alla ett skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § Regeringsformen, RF). Det kan vara exempelvis innefatta DNA-undersökningar. Om det finns stöd för det i lag kan dock undantag få lov att förekomma. Ett sådant undantag finns gällande undersökningar gällande fastställande av faderskap, som anses vara en fråga i vilken det är viktigt att få ett avgörande. Kan en kräva DNA-test av sitt barn?Fastställelse av faderskap sker antingen genom anmälan till Socialnämnden eller om paret är gifta presumeras mannen att vara fader till barnet, om inget annat framförs som talar mot att så skulle vara fallet. (1 kap. 1 och 2 §§ FB). På vilket sätt fastställelsen gick till kan vara avgörande för hur han nu bör gå tillväga för att ändra det. Om han senare vill få det ändrat finns det möjlighet att väcka frågan igen och säga att domstol ska förordna om att barnet (i detta fallet) ska genomgå en DNA-undersökning. Ett sådant förordnande om att en part ska genomgå en DNA-undersökning får lov att göras i utredningssyfte, och den som förordnandet riktas mot får tillfälle att yttra sig innan (1 § blodundersökningslagen). För att göra detta krävs att det framförs omständigheter som ger anledning att anta att någon annan är fader (1a § blodundersökningslagen). Mannen måste alltså framföra syftet med att få det ändrat och om det inte finns något som talar för att någon annan är den riktiga fadern så kommer ingen vidare utredning göras hos domstolen. Sammanfattningsvis, mannen som är skriven som hans får kan väcka talan om att ändra faderskapet och med det se att domstolen förordnar honom om en DNA-undersökning. Sonen kommer då få tillfälle att yttra sig kring detta innan förordnandet. Dock krävs det att han kan framföra omständigheter som ger anledning att tro att det finns någon annan som är far. En anledning till att det kan vara svårt att visa är att det har gått lång tid utan att något sådant har framkommit. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar! Vänligen,

Måste en icke-EU-medborgare men som är bosatt inom EU söka visum till Sverige?

2020-02-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Har träffat en tjej som bor och studerar i Italien, men hon är från Iran och iransk medborgare.Min fråga är om hon vill komma till Sverige måste hon söka visum då eftersom hon inte är europé? Trots att hon bor i Europa och har uppehållstillstånd för studier där.Undrar också om hon måste åka till Iran för att söka visum alternativt uppehållstillstånd, eller kan hon söka på svenska ambassaden i t ex Italien?Jag är svensk medborgare om det har någon betydelse.Hälsningar
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Visum till SverigePersoner som bor i vissa länder utanför EU behöver ansöka om visum för att kunna besöka Sverige. Det grundar sig på medborgarskap och inte var du för tillfället vistas. Visum krävs för en person som vill besöka Sverige under ett kortare tid om max 90 dagar (2 kap. 3 § Utlänningslagen). En person som planerar att stanna längre än så behöver söka någon sort av uppehållstillstånd ex. studier, arbete eller anknytning till en person i Sverige (2 kap. 5 § Utlänningslagen). Enligt Migrationsverkets lista är Iran ett av de länder vars medborgare behöver ha ett visum när de vill besöka Sverige. Hur ansöker en om visum?För att få ansöka om visum behöver vissa krav vara uppfyllda såsom; inneha ett giltigt pass, fått en inbjudan från personen som en avser besöka i Sverige, ha en reseförsäkring, ha pengar för uppehälle i landet och ibland kan vissa särskilda dokument krävas. Viktigt är att visumansökan görs samt beviljas innan inresan i Sverige. Ansökan ska göras hos en svensk ambassad eller generalkonsulat i det egna landet. Det finns också möjlighet att ansöka hos en annan ambassad inom Schengenområdet (EU plus Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein), men då bör kontakt tas med den ambassaden i förväg då det är de som kommer fatta beslut i frågan. Mer om hur visumansökan görs och vilka krav som ställs går att läsa om här. Undantag om varaktigt bosatt i annat EU-landEn person som är medborgare i ett icke-EU-land, men som har bott i ett EU-land i minst fem år kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. En sån ställning medför att personen erhåller ett särskilt EG/EU-uppehållstillstånd, som ger vissa rättigheter som liknar ett EU-medborgarskap. Exempelvis innebär det att personen kan besöka andra EU-länder utan krav på visum samt kunna flytta och arbeta fritt inom EU. Vad gäller i ert fall?Då hon är iransk medborgare behöver hon ansöka om visum för att kunna besöka dig i Sverige. Det finns ett undantag ifall hon har bott i Italien längre än 5 år och är registrerad som varaktigt bosatt där. I sådana fall behövs inte visum. Om hon ska ansöka om visum bör det göras hos svenska ambassaden i Iran, dock kan hon också kontakta svenska ambassaden i Italien och ställa frågan ifall de istället kan ta hand om hennes ansökan. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Gäller vårt svenska äktenskapsförord om vi flyttar utomlands?

2020-01-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej,Jag har ett äktenskapsförord registrerat i Sverige då vi gifte oss där. Jag och min man har nu flyttat till Schweiz. Gäller det svenska äktenskapsförordet även här. Om inte - hur och vart registrerar jag det och vad kostar det? Behöver det översättas till Engelska eller tyska? Tacksam för svar.Tack på förhand!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring den internationella aspekten av förhållandet mellan makar finns i Lagen om internationella frågor gällande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (förkortas LIMF). Gäller ett svenskt äktenskapsförord även om vi flyttar utomlands?I 5 § 3 st LIMF står att ett äktenskapsförord inte förlorar sin verkan om makarna flyttar utomlands. Detta är under förutsättning att äktenskapsförordet är registrerat hos Skatteverket och båda makar hade hemvist i Sverige när det upprättades. Som svar på din fråga, ert äktenskapsförord är giltigt även i Schweiz om det är upprättat på giltigt sätt här i Sverige. Om så behöver ni inte registrera det där eller vidta andra åtgärder. Jag hoppas att detta gav svar på fråga, annars är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller när barnet samtycker till vård men inte vårdnadshavarna?

2020-01-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, vad gäller när ett barn över 15 år samtycker till vård men inte vårdnadshavarna? (hon söker hjälp och skydd från föräldrarna). Blir det frivillig vård för barnet enligt SoL eller gäller LVU då? (hon har redan blivit omedelbar omhändertagen)Rekvisiten i 2 § LVU är uppfyllda. Så jag tänker att även om barnet och föräldrarna inte gav samtycke till frivillig vård så skulle väl vård med stöd av LVU ges till barnet för att skydda henne eftersom att hon är under 18 år?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga undrar du vilken vård och enligt vilken lag ett barn kan få vård, i en situation där barnet själv söker och vill ha vård men vårdnadshavarna inte samtycker. Frågan gäller således om vården så fall kan ges enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).Vård enligt SoL bygger på samtyckeVården enligt SoL bygger på frivillighet och det krävs därför samtycke för vård (1 kap. 1 § SoL). För barn under 18 innebär det att samtycke krävs ifrån vårdnadshavarna, samt om barnet är över 15 år att även barnet själv samtycker. Lagen hänvisar även vidare i 1 kap. 3 § till LVU för vård om sådant samtycke inte finns. Socialtjänsten kan också vidta vissa åtgärder om ett barn inte får den vård som behövs, exempelvis när föräldrarna nekar det. De har skyldighet att ingripa om de uppmärksammar att ett barn far illa eller mår dåligt. En sådan skyldighet är främst anmälningsskyldighet, och gäller för i princip alla som arbetar med barn (14 kap. 1 § SoL). Om samtycke inte finns kan LVU tillämpasLVU är en tvångslagstiftning och innebär att ett barn kan få tvångsvård eller tvångsomhändertas utan att vårdnadshavarna eller den själv måste samtycka till det först (1 § LVU). För att tvångsvård ska få göras krävs att barnet far illa i hemmet eller själv utsätter sig för fara. Det kan handla om brister i omsorgen hemma, fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande eller annat liknande förhållande (2 § LVU). FörfarandetFörfarandet kan börjas antingen genom att barnet först tvångsomhändertas efter ett beslut av socialtjänsten som senare måste prövas av domstol (6 § LVU) eller genom ett vanligt förfarande som sker genom ett beslut av förvaltningsrätten efter en anmälan från socialtjänsten (4 § LVU). Du skriver i din fråga att personen redan har blivit omedelbart omhändertagen. Såfall ska förvaltningsrätten inom en vecka fatta beslut om fortsatt omhändertagande, om så fastställs kommer barnet flyttas till ett vårdhem, fosterhem eller liknande samt att en vårdplan kommer att upprättas för henne (7-8 §§ LVU).För att sammanfatta, har du rätt i vad du skriver om att barnet kommer kunna få vård trots att vårdnadshavarna motsätter sig detta. Reglerna i SoL samt LVU finns till att hjälpa i sådana situationer likt denna. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad har jag för arvsrätt och ansvar efter min pappa bosatt utomlands?

2020-01-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min far har gått bort, han var bosatt på senare år i Thailand men äger en bostadsrätt i Sverige som han har hyrt ut till sitt ex. Jag och min far har inte pratat på 20 år och information från hans ex är att han ville att hon skulle få allt när han dog. Vad blir nästa steg för mig som enda levande släkting, hur går jag tillväga med det rättsliga och vad har jag för arvsrätt beroende på om det finns ett testamente eller ej?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på vad som ska hända nu efter att din far gått bort samt vad som är din arvsrätt. Min tolkning är också att din far vid sin bortgång inte var gift. Arvsrätten i SverigeSvenska bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Barn benämns bröstarvingar, vilket innebär att de är närmsta avkomlingar som ärver kvarlåtenskapen från sina bortgånga föräldrar. Finns flera barn delar de lika, som blir deras arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Om du är enda barnet ärver du all egendom från din far om inget annat har villkorats exempelvis i testamente. Det finns även laglottsrätten, som innebär att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du har rätt till hälften av din fars kvarlåtenskap även om det skulle finnas ett testamente. Barnens rätt till laglotten går alltså inte att testamentera bort. Gällande hans ex är hennes muntliga ord om att hon skulle få allt inte tillräckligt, utan det krävs ett testamente eller möjligtvis att hon fått saker i gåva av honom. Om din far bor utomlandsSom du beskriver bodde din far i Thailand, men det kan vara avgörande hur länge han bodde där, om han bodde där heltid samt om registrering och medborgarskap. Om jag tolkar det som att han var registrerad och bodde där året runt kan arvsreglerna vara annorlunda. Jag är inte säker på vilka arvsregler som ska tillämpas för en svensk medborgare som är bosatt i Thailand. För att göra en jämförelse finns inom EU finns en arvsförordning som säger att de regler i landet personen bor i ska tillämpas om inget annat skrivs i ett testamente exempelvis att de svenska arvsreglerna ska tillämpas.Jag råder till dig att ta kontakt med en svensk ambassad i Thailand för att få svar på dessa frågor, de bör också kunna hjälpa dig med hur andra saker bör skötas exempelvis om du vill anordna en begravning i Sverige eller liknande. Vad bör hända nu?Normalt finns mycket som behövs skötas efter ett dödsfall som att ta kontakt med begravningsbyrå för att anordna en begravning, säga upp avtal och liknande. Troligtvis som enda levande släkting kommer detta att hamna på dig att göra. Senare bör också göras en bouppteckning och arvsskifte. Detta går att göra med hjälp av en begravningsbyrå eller en jurist, men kan också skötas själv om du är enda arvingen. Såfall har Skatteverket en del information om hur exempelvis en bouppteckning ska göras. Om du vill prata med en jurist gällande en bouppteckning och arvsskifte kan du kontakta Lawlines egna juristbyrå via telefon på detta numret: 08-533 300 04.Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00För att sammanfattaJag har beskrivit ovan om hur det hade gått till om din far bodde i Sverige, detta kan vara annorlunda med hänsyn till hans boendesituation utanför landet. Som beskrivit ovan bör du ta kontakt med en ambassad som kan hjälpa dig vidare i detta. Då din far även har egendom i Sverige bör bouppteckning, försäljning och annat arbete få göras även här. Med det kan du få hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor och att du kan få hjälp med hur allt detta bör tas hand om. Lycka till!Med vänliga hälsningar,