Krävs samtycke av andra vårdnadshavaren vid barnets flytt?

2019-07-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej ni på LAWLINE.Min son är skild och har nyligen av tingsrätten tilldömts att ha sina två barn stadigvarande boende hos sig med rätt för mamman till umgänge enligt vissa regler. Vårdnaden av barnen tillkommer dock fortfarande föräldrarna gemensamt.Nu tänker sonen flytta ihop med en ny kvinna och bo på hennes adress. Måste mamman skriva på något papper för att barnen skall kunna bli skrivna på den nya adressen? Kan hon i sådant fall neka detta? Måste det ha gått någon viss tid efter tingsrättens dom?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor gällande barn, vårdnad och boende regleras i föräldrabalken (FB). När krävs bådas samtycke när det är gemensam vårdnad?Enligt 6 kap. 11-13 § FB har vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor gällande barnets personliga angelägenheter, exempelvis var barnet bor någonstans. I takt med att barnet blir äldre samt mer moget ska vårdnadshavare ta mer hänsyn till barnets egna åsikter och önskemål. Föräldrar som har gemensam vårdnad ska alltså bestämma i frågor gällande barnet tillsammans. När ett barn ska flyttaPå Skatteverkets hemsida står det att när ett barn ska flytta och folkbokföras på ett nytt ställe ska detta undertecknas av vårdnadshavarna (se även 30 § folkbokföringslagen). Är det så att endast en av vårdnadshavarna anmäler en flytt, ska den andra underrättas om detta samt behöver samtycka gällande flyttanmälan (detta gäller om barnet är under 18 år). Detta är Skatteverket som ger ut en sådan förfrågan. Den andra vårdnadshavaren kan då välja att samtycka elektroniskt via deras hemsida, eller i annat fall om den väljer att inte svara eller inte samtycker så kommer flyttanmälan att avisa.Om en flyttanmälan avvisas är det sedan upp till Skatteverket att utreda var någonstans barnet ska vara folkbokfört. Mer om hur processen går till vid en flyttanmälan och vad som händer ifall den avvisas går att läsa om här eller själv kontakta Skatteverket där de kan förklara hur det går till. Sammanfattningsvis, om den ena vårdnadshavaren vill flytta med de gemensamma barnen så kommer den andra vårdnadshavaren att kontaktas av Skatteverket med en förfrågan om flytten samtycks eller inte. Vid gemensam vårdnad har båda rätt att bestämma i frågor gällande barnet. Den andre vårdnadshavaren kan välja att inte samtycka och då är det upp till Skatteverket att utreda var barnet ska bli folkbokfört någonstans. Vad jag vet behöver det inte heller gått någon viss tid efter domen.Jag hoppas att detta gav svar på din fundering. Vänligen,

Utgör gemensam bil och husbil samboegendom?

2019-07-07 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo avlider och han har en dotter.Vi har testamente där det står att vi har anskaffats tillsammans bil och husbil. Jag har hela tiden varit ensamägare till bilarna vi haft det innebär också att jag har betalat dessa bilar själv. strax innan han dog bytte jag bil betalade mellanskillnaden själv , han har inte satt in några kontanta medel. Husbilen har han kommit in med pengar först när lånet kommer för första betalningen och de är ca 1-1/2 månad efter leverans då jag betalar kontant vid leveransen efter 4 mån tas ett lägenhetslån och vi löser lånet på husbilen.Vi bouppteckningen anser dottern att pappan äger halva bilen och husbilen jag kan ev. säga 1/3 husbil men inte den andra bilen. testamentet skrevs 4 1/2 mån innan dödsfalletvad gäller fel i testamente, dolt samägande av husbil. bilarna är registrerade på mig köpekontraktet är på mig
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Samboförhållandet regleras i Sambolagen, och det är denna som jag kommer utgå mitt svar ifrån. Samboegendom ska ingå i bodelningenSambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om den skaffats för gemensam användning (3§ sambolagen). Enligt 6§ sambolagen utgör gemensamt bohag sådant som finns i hemmet exempelvis möbler, hushållsmaskiner m.m. Bilar anses inte utgöra samboegendom då det inte tillhör hemmet. Två sambor kan också välja att avtala vilken egendom som ska ingå i bodelningen och vilken egendom som inte ska det (9§ sambolagen). Detta kallas för samboavtal. Vad gäller för din husbil respektive bilen? Kort sagt så utgör inte bilar eller husbildar samboegendom och ska inte ingå i bodelningen, detta står i förarbetena till sambolagen (prop. 2002/03:80 s.30 ff.). Det innebär att de kommer tillfalla den sambon som står på sakerna (i detta fallet du). Dock kan ni samäga husbilen. Du berättar att ni har skrivit i testamentet att husbilen har anskaffats tillsammans, dessutom har din före detta sambo också bidragit med betalningen av den. Vad jag tror är att detta inte är tillräckligt tydligt för att de båda ska ingå i bodelningen, dvs. utgöra ett samboavtal. Istället utgör detta en dold samäganderätt av husbilen. Då regleras situationen i lagen om samäganderätt. Första paragrafen i samma lag beskriver att två personer som äger något tillsammans innehar varsin lott (äganderätt) i egendomen. Bådas lott är lika stor, ifall det inte går att bevisa att exempelvis den ena har betalat en större summa än den andra och därför ska inneha en större lott. Husbilen kan säljas och då ska dottern få den delen som hennes pappa ägde i husbilen. Ett annat alternativ är att du köper ut hennes del. Den gamla bilen hade haft samma resultat som husbilen. Men den såldes och du betalade mellanskillnad för en ny bil. Vad jag har förstått så är det endast du som har betalat på den nya bilen och därför du som är ägare. Bilar utgör inte samboegendom och bör i detta faller inte heller utgöra någon dold samägande. Du har rätt att behålla bilen som din efter bodelning. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering, annars är du välkommen att fråga igen!Vänligen,

Vad händer med hyresavtalet om hyresvärden avlider?

2019-07-04 i Hyresavtal
FRÅGA |Min hyresvärdinna har dött. Hon har inga barn och inga syskon. Hon är sambo men har inget skrivet. Sambon vet inget om hennes fastigheter.Vad händer med fastigheten och med mig? Vem kan jag kontakta om information. Måste jag fortsätta betala hyran och till vem?
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Regler för hyresrätter regleras i Jordabalken (JB). Om fastighetsägaren avliderNär en fastighetsägare avlider övertar dödsboet samtliga tillgångar och även fastigheter. Dödsbodelägarna kan sedan välja att säga upp eventuella hyresgäster. I jordabalken finns regler gällande uppsägningstid (se 12 kap. 3-18§§ JB) och om besittningsskydd. Dessa ska följas då det inte finns särskilda regler för vad som gäller i situationen där fastighetsägaren har gått bort. Mer om besittningsskydd och vilka som har det kan ni läsa om här. Vad händer för dig?Hyresavtalet kommer fortsätta men dödsboet kommer inta fastighetsägarens ställe som motpart i avtalet. Detta tills arvsfördelning sker. Om inga arvingar finns kommer Allmänna arvsfonden ärva fastigheten (5 kap. 1§ Ärvdabalken). Hyresavtalet kommer som sagt att finnas kvar, om ni är osäkra på vad som kommer hända fram över och vart ni ska betala hyran kan ni prova att prata med er hyresgästförening om dessa frågor. Ni bör också senare få information till er om att fastigheten och eventuellt hyreskontraktet har övertagits av annan part. Det är svårt att svara på vad som kommer att hända med just er hyresrätt då olika saker kan hända beroende på vem som tar över fastigheten. Dock kommer ni få bo kvar om ni har besittningsskydd med ert hyresavtal. Jag hoppas dock att mitt svar hjälpte något och att ni eventuellt kan få mer specifika svar hos hyresgästföreningen som är insatta i området. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att få ut arvet utan fullmakt?

2019-06-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Har jag rätt att få ut min del av arvet utan fullmakt jag är sonen dom andra 2 är barnbarn.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När ska det finnas en fullmakt inför arvsskifte?Om någon annan istället för en dödsbodelägare ska vårda boet eller fördela arvet ska det finnas en fullmakt som säger att den personen har behörighet att göra det. Det behövs också en fullmakt påskriven av samtliga dödsbodelägare ifall en dödsbodelägare själv ska representera dödsboet. Det går att alla sköter boet med gemensamma beslut och då behövs ingen fullmakt. En dödsbodelägare behöver således ingen fullmakt. Den som har direkt rätt till arv/ i bodelningen är dödsbodelägare, det kan vara legala arvsvingar, make/maka eller testamentstagare. Vad gäller i din situation?Som barn till den avlidne är du bröstarvinge och därmed har direkt rätt till arvet (2 kap. 1§ ÄB). Som ensam dödsbodelägare behöver du inte inneha en fullmakt för att få ut din del av arvet. Arvsskifte: (situationen gäller om det endast finns du och två barnbarn kvar i livet samt att det inte finns något testamente.)Bröstarvingar ärver och ska dela lika på kvarlåtenskapen (2 kap. 1§ ÄB). Du kommer få kvarlåtenskapen delat på hur många syskon ni var. Om en arvinge är avliden ärver deras barn i deras ställe (2 kap. 2§ ÄB). De två barnbarnen kommer alltså få ärva den delen som deras föräldrar skulle ha haft. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga. Vänligen,

När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?

2019-07-15 i Strejk och blockad
FRÅGA |Är det tillåtet att vidta stridsåtgärder eller inte ? Det är så krångligt i lagen. Det råder fredsplikt om man är bunden av kollektivavtal men kan man ändå vidta stridsåtgärder? Vad är tillåtet och otillåtet stridsåtgärd? Vad är sympatiåtgärd? Vilka paragrafer enligt lag gäller här? Vad händer om man är med i en stridsåtgärd trots att man har fredsplikt? Vad händer om man är med oavsett? Vad betyder lex Britannia och lex Laval?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Regler om fredsplikt och stridsåtgärder finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det är den lagen jag kommer utgå ifrån samt har använt dina olika frågor för rubriceringar nedan.När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?Rätten för arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden fastslås i 2 kap. 14§ regeringsformen. Den rätten kan inskränkas av andra lagar eller avtal (ex. fredsplikt i kollektivavtal). Som du skriver så är arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal också bundna av en fredsplikt. Enligt 41 § MBL innebär fredsplikten att de inte får vidta arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan jämförlig stridsåtgärd, OM strider mot bestämmelse om fredsplikten eller är en åtgärd som har till syfte att utöva påtryckning i tvist gällande kollektivavtal, få till ändring i avtal, genomföra bestämmelse som endast ska gälla efter avtalets utgång eller stödja någon annan part som ej har tillstånd att utföra stridsåtgärder. Dessa åtgärder är således otillåtna.Det finns tillåtna stridsåtgärder exempelvis indrivningsblockad (41§ 3 st MBL). En sådan är när en arbetstagare deltar i blockad som har bestämts av en arbetstagarorganisation på ett behörigt sätt och som har till syfte att utverka betalning för arbete som är redan utfört eller annan fodran. Fler otillåtna stridsåtgärder finns i 41 a § MBL som säger att en arbetsgivare inte får lov att hålla inne lön eller annan ersättning, inte ens med anledning av att arbetstagarna deltar i strejk eller annan egen stridsåtgärd. En arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation får inte heller medverka vid en olovlig stridsåtgärd (42§ MBL). Vad är sympatiåtgärder?Sympatiåtgärder är när arbetstagare eller arbetsgivare vidtar stridsåtgärder i syfte att stödja någon annan. Enligt 41 § 4p MBL är detta inte tillåtet när den man vill stödja själv utför otillåtna stridsåtgärder. Motsatsvis är det tillåtet att stödja någon som har vidtagit en tillåten stridsåtgärd. Vad händer om man deltar i stridsåtgärd trots att det råder fredsplikt?Den som har blivit utsatt för en otillåten stridsåtgärd kan väcka talan om skadestånd i Arbetsdomstolen (54 § MBL). Enligt 59 § MBL kan en enskild arbetstagare eller arbetsgivare ej bli ansvarig att betala skadestånd om den endast deltagit i en otillåten stridsåtgärd som en organisation har föranlett. Vad innebär Lex Britannia och Lex Laval?Lex Britannia är en princip som kortfattat innebär att svenska fackföreningar har rätt att kräva att utländska företag som är verksamma i Sverige ska ingå svenska kollektivavtal. Samt att om de redan har egna kollektivavtal som inte överensstämmer med de svenska villkoren så ska de svenska villkoren gå före. Lite mer än 10 år senare kom Laval-målet där det fastslogs att Lex Britannia utgjorde en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster inom EU samt var diskriminerande mot utländska företag. Stridsåtgärder i enlighet med Britannia-principen skulle därför anses otillåtna inom EES-området. Ett undantag är att fackförening får lov att kräva att utländska företag tillämpar vissa minimivillkor som finns i svenska utstationeringsdirektivet. Det gäller bl.a. villkor gällande längsta arbetstider, minimilön, och kortaste vilotider. Jag hoppas att det gav svar på dina frågor. Annars är du välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att bli sambo med någon i annat land?

2019-07-04 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Min pojkvän vill flytta till mig i Sverige och vi tänkte bo sambo. Han är EU medborgare. Behöver han nån uppehållstillstånd eller kan bara flytta in och folkbokföra sig hos mig?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring uppehållstillstånd finns i Utlänninglagen och det är från den jag kommer utgå. Att bosätta sig med någon i ett annat landOm en person vill flytta till ett annat land med anledning av anknytning till anhörig, behöver ha ett uppehållstillstånd. Det kan vara att man planerar att gifta sig eller bli sambo (5 kap. 3 a§ p1 Utlänninglagen). Det går alltså inte att endast flytta hit och folkbokföra sig. Krav för uppehållstillståndFör att få sådant uppehållstillstånd krävs att personen som en ska bo med i Sverige är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd. Det finns också ett försörjningskrav, som innebär att personen i Sverige ska kunna försörja båda. Det innebär att båda två ska kunna leva i rimlig standard och ha en tillräckligt stor bostad (5 kap. 3 b§ Utlänningslagen). Mer om försörjningskravet kan du läsa om här. Ett sista krav är att den som ska flytta till Sverige kan styrka sin identitet. Detta görs vanligen genom att uppvisa ett giltigt pass. Det ska även framgå att ert förhållande är seriöst och att inga andra särskilda skäl talar för att tillstånd inte ska ges. Andra särskilda skäl kan vara exempelvis om det finns risk att någon i förhållandet far illa eller kommer att fara illa. Hur ansöker man om uppehållstillstånd?Här är instruktioner på Migrationsverkets hemsida om hur en ansökan på webben kan göras. Där finns också mer information kring hur hela processen går till m.m. Lycka till! Jag hoppas att detta gav svar på din fundering. Vänligen,

Måste jag åka hem innan beslut om förlängning av uppehållstillstånd?

2019-06-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Får en Amerikansk medborgare som sökt uppehållstillstånd för besök för att få stanna längre än 90 dagar i Sverige åka hem tillfälligt till USA under tiden som ärendet behandlas av migrationsverket?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppehållstillstånd för besökNågon som vill stanna längre i Sverige än de 90 dagar som ett visum tillåter kan ansöka om en förlängd rätt att få stanna. Det gäller om en kommer spendera mer än totalt 90 dagar under i en 180-dagarsperiod i Schengerområdet (läs här vilka länder det innebär). Ifall en inte kommer vara mer än 90 dagar under den perioden kan en istället ansöka om förlängt visum. Får jag stanna under väntetiden?Om ansökan lämnas in innan visumet har gått ut har rätt att stanna kvar i Sverige tills Migrationsverket har fattat ett beslut. Personen som ansöker behöver därför inte åka hem under väntetiden på beslut. Mer om uppehållsrätt för besök går att läsa på Migrationsverkets hemsida här. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får en åka till Sverige under väntetiden på uppehållstillstånd?

2019-06-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Min pojkvän är i Nya Zeeland just nu och har precis ansökt om ett working holiday visa i Sverige men han har redan köpt en biljett till sverige den 12/9. Får han lämna Nya Zeeland och åka till Sverige innan han har hunnit få sitt working holiday visa godkänt? Jag hörde även att han inte får vara i Sverige när hans holiday working visa godkänns men han kan vara i annat valfritt land och resa tillbaka till Sverige efter att det har godkänts. (tex att vi åker på en kort resa inom Europa medan vi väntar)
Erica Lager |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett working holiday visa är en form av uppehållstillstånd för unga personer som vill arbeta under viss tid i Sverige. Frågor gällande uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen. Måste uppehållstillstånd beviljas innan inresa?Huvudregeln är att en person som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, även ska ha beviljats det tillståndet innan personen kommer till Sverige (5 kap. 18 § Utlänningslagen). Det är alltså inte giltigt att ansökan beviljas när personen redan befinner sig i Sverige. I andra stycket beskrivs undantagen exempelvis om personen har stark anknytning till någon i Sverige, förlängning av uppehållstillstånd eller om det finns synnerliga skäl för det.Vad gäller för er?Jag ser inte att någon av undantagen skulle vara tillämpliga på er situation. Ert förhållande skulle troligtvis inte anses inte som tillräckligt stark anknytning då ni inte är gifta eller sambos. Inte heller verkar någon av de andra undantagen vara tillämpliga. Därmed gäller huvudregeln och din pojkvän får inte komma till Sverige innan hans working holiday visa har beviljats. Däremot som du skriver är det helt ok att vara i Europa som semester medan ni väntar. Det som krävs är endast att hans working holiday visa har beviljats så han kan visa upp beslutet tillsammans med sitt pass när han kommer till Sverige. Mer om handläggningstiden kan du läsa om på Migrationsverkets hemsida här. Jag hoppas att detta besvarade din fråga!Vänligen,