Vad har jag för arvsrätt och ansvar efter min pappa bosatt utomlands?

2020-01-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min far har gått bort, han var bosatt på senare år i Thailand men äger en bostadsrätt i Sverige som han har hyrt ut till sitt ex. Jag och min far har inte pratat på 20 år och information från hans ex är att han ville att hon skulle få allt när han dog. Vad blir nästa steg för mig som enda levande släkting, hur går jag tillväga med det rättsliga och vad har jag för arvsrätt beroende på om det finns ett testamente eller ej?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på vad som ska hända nu efter att din far gått bort samt vad som är din arvsrätt. Min tolkning är också att din far vid sin bortgång inte var gift. Arvsrätten i SverigeSvenska bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Barn benämns bröstarvingar, vilket innebär att de är närmsta avkomlingar som ärver kvarlåtenskapen från sina bortgånga föräldrar. Finns flera barn delar de lika, som blir deras arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Om du är enda barnet ärver du all egendom från din far om inget annat har villkorats exempelvis i testamente. Det finns även laglottsrätten, som innebär att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du har rätt till hälften av din fars kvarlåtenskap även om det skulle finnas ett testamente. Barnens rätt till laglotten går alltså inte att testamentera bort. Gällande hans ex är hennes muntliga ord om att hon skulle få allt inte tillräckligt, utan det krävs ett testamente eller möjligtvis att hon fått saker i gåva av honom. Om din far bor utomlandsSom du beskriver bodde din far i Thailand, men det kan vara avgörande hur länge han bodde där, om han bodde där heltid samt om registrering och medborgarskap. Om jag tolkar det som att han var registrerad och bodde där året runt kan arvsreglerna vara annorlunda. Jag är inte säker på vilka arvsregler som ska tillämpas för en svensk medborgare som är bosatt i Thailand. För att göra en jämförelse finns inom EU finns en arvsförordning som säger att de regler i landet personen bor i ska tillämpas om inget annat skrivs i ett testamente exempelvis att de svenska arvsreglerna ska tillämpas.Jag råder till dig att ta kontakt med en svensk ambassad i Thailand för att få svar på dessa frågor, de bör också kunna hjälpa dig med hur andra saker bör skötas exempelvis om du vill anordna en begravning i Sverige eller liknande. Vad bör hända nu?Normalt finns mycket som behövs skötas efter ett dödsfall som att ta kontakt med begravningsbyrå för att anordna en begravning, säga upp avtal och liknande. Troligtvis som enda levande släkting kommer detta att hamna på dig att göra. Senare bör också göras en bouppteckning och arvsskifte. Detta går att göra med hjälp av en begravningsbyrå eller en jurist, men kan också skötas själv om du är enda arvingen. Såfall har Skatteverket en del information om hur exempelvis en bouppteckning ska göras. Om du vill prata med en jurist gällande en bouppteckning och arvsskifte kan du kontakta Lawlines egna juristbyrå via telefon på detta numret: 08-533 300 04.Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00För att sammanfattaJag har beskrivit ovan om hur det hade gått till om din far bodde i Sverige, detta kan vara annorlunda med hänsyn till hans boendesituation utanför landet. Som beskrivit ovan bör du ta kontakt med en ambassad som kan hjälpa dig vidare i detta. Då din far även har egendom i Sverige bör bouppteckning, försäljning och annat arbete få göras även här. Med det kan du få hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor och att du kan få hjälp med hur allt detta bör tas hand om. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att min partner ska få komma till Sverige?

2020-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har träffat en man från Gambia. Vi planerar att gifta oss. Tanken är oxå att han ska komma till mig i Sverige. Men hur går jag tillväga?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar utifrån situationen du skriver att ni vill gifta er och leva tillsammans i Sverige. Då behövs att han får permanent uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen.Vem kan få uppehållstillstånd?Den som vill resa in i Sverige och stanna här längre än 3 månader måste ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen).Uppehållstillstånd kan ges på olika grunder så som arbetare, student, skyddssökande eller på grund av anknytning till familj här i Sverige. I ert fall, antar jag att anknytning med anledning av ert eventuellt kommande giftermål är mest aktuellt, som regleras i 5 kap. 3a § p1 utlänningslagen.Uppehållstillstånd på grund av anknytningFör att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som lever i Sverige finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det krävs 1) att personen som ska komma hit kan styrka sin identitet, detta görs genom giltigt pass eller annat liknande. 2) anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja den personen (5 kap. 3 b§ utlänningslagen). Det innebär att båda ska ha en bostad i tillräcklig storlek samt kunna leva i en bra standard. Mer om försörjningskravet går att läsa här. En annan förutsättning är att förhållandet ska framstå som seriöst och att inget annat skäl talar emot att tillstånd ges ex. om det uppenbart skulle röra sig om ett skenäktenskap.Hur ansöker vi?Ansökan kan göras via internet, antingen av personen som ska komma hit eller av anknytningspersonen här i Sverige. För instruktioner kring hur ansökan går till, kan du läsa om här på Migrationsverkets egna hemsida. Där hittar du även ansökan. Dock måste ansökan göras innan personen kommer till Sverige, alltså i hemlandet. Sammanfattningsvis, en person kan få uppehållstillstånd för olika skäl bl.a anknytning till en person i Sverige som den har för avsikt att gifta sig med. Förutsättningarna är att du som ska komma hit kan stärka din identitet, personen i Sverige ska kunna försörja dig och att förhållandet är seriöst och på riktigt. En ansökan kan göras via internet men endast innan personen reser till Sverige.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vilka krav finns för att erhålla vapenlicens för målskytte?

2020-01-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Vilka krav finns det för att få vapenlicens för målskytte? Måste man varit medlem i en förening en viss tid? Åldersgräns? Osv...
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om vapeninnehav och licenser finns i vapenlagen. Vilka krav finns det?Ett grundkrav för att få tillstånd s.k. vapenlicens är att man är 18 år. Undantag finns för vissa effektbegränsade vapen exempelvis om det är avsett för målskjutning (2 kap. 1 § 2 st vapenlagen). Ett krav som måste uppfyllas för att ansökan ska bli godkänd är att du är en aktiv medlem i en skytteförening. Att vara aktiv innebär att du ska ha varit medlem minst 6 månader, samt blivit godkänd på ett särskilt skjutprov hos föreningen (gäller endast om ansökan gäller enhandsvapen). Hur ansöker jag om vapenlicens för målskytte?Ansökan görs till Polismyndigheten (2 kap. 2 § vapenlagen). En bedömning görs huruvida personen som ansöker är lämplig. Ett avslag kan göras exempelvis om personen tidigare har begått ett allvarligare brott. Vid ansökan ska ett intyg från föreningen lämnas om att ett medlemskap finns samt om det eventuella skjutprovet. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Får en tidigare aktieägare starta upp konkurrerande verksamhet?

2019-12-29 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är en av 6 delägare i en byrå. Vi är fyra personer som äger 2% var och en som äger 12% en en som äger 80%. Kan jag sluta, sälja mina 2% till någon av de andra som redan är delägare och starta eget bolag? Eller kan jag inte sluta och starta konkurrerande verksamhet inom en viss tid då jag varit delägare? Tacksam för svar.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så har aktieägare inte samma lojalitetsplikt till ett företag likt en anställd har. Därav finns större möjligheter för en aktieägare att vara illojal gentemot företaget. Ett konkurrensförbud efter att ha sålt sina aktier och eventuell tidsperiod för detta kan dock regleras i aktieägaravtalet, genom en konkurrensklausul. En sådan klausul får inte vara oskälig. Då du inte skriver något om det finns en sådan klausul eller inte i ditt aktieägaravtal så utgår jag från att du inte vet. Med det så råder jag dig till att gå igenom aktieägaravtalet, om det finns en klausul om vad som gäller. Om det inte finns reglerat så gäller inte heller något som skulle förbjuda dig från att starta upp ett eget företag, även inom samma bransch. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får lärare prata med föräldrar om andras barn?

2020-01-21 i Sekretess
FRÅGA |Jag har i egenskap som skolpersonal ringt till en elevs(Kalle) vårdnadshavare angående Kalles beteende i skolan. Vid samtalet nämndes att han ser upp till en annan elev (Pelle) väldigt mycket. Kalle vill verka cool inför Pelle och gör då saker som inte är så lämpliga. Kalle lägger sig också i diskussioner mellan skolpersonal och Pelle för att försvara honom och på sätt bli mer populär.Problemet är att Pelles riktiga namn nämndes för Kalles mamma. Dock sas inget negativt om Pelle. Anledningen till att Pelles namn nämndes var att det skulle bli tydligare för Kalle att känna igen vilka situationer hans beteende inte var lämpligt.Vad bör jag göra? Har jag begått tjänstefel och brutit mot sekretessen? Ska jag göra en anmälan på mig själv?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om sekretess inom skolverksamheten finns i 23 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det är denna lagen jag kommer utgå från i mitt svar nedan. Vad är sekretessbelagt och inte inom skolan? Det råder stark sekretess för uppgifter om en elev som hänför sig till en psykologisk undersökning eller andra uppgifter om dennes personliga förhållande hos en kurator eller psykolog, om det inte är tydligt att röjande av de uppgifterna inte kan skada eleven (23 kap. 2 § 1 st OSL).Gällande uppgifter om en elev som är hänförliga till uppförande, tillrättavisande i skolan och liknande så är offentlighet huvudregeln och sekretess råder endast om det inte är tydligt att eleven skadas om uppgifterna röjs (23 kap. 2 § 2 st OSL). Vad gäller i din situation?I ditt fall bör det handla om det sistnämnda s.k. svag sekretess. Du kan inte ha brutit mot tystnadsplikten om det inte funnits sådan gällande i detta fallet den andra elevens namn. Sekretess råder endast om eleven skadas om den uppgiften röjs. Det får då bli en diskussion om vad syftet var med att namnge honom för de andra föräldrarna samt om det kan innebära honom någon skada. Det är svårt att ge något mer precist svar på din fråga då inte tillräcklig information om situationen har getts. Men utifrån vad som beskrivits ovan skulle jag tro att du inte har brutit mot någon tystnadsplikt i ditt samtal med föräldrarna. Att namnge den andra eleven för att den umgås med någon bör inte anses vara något som skadar honom. Det är generellt detaljer om någon (oftast av personlig karaktär) som en person bör undvika att berätta för personer som inte är anhöriga medan vag information och sådant som uppenbart inte kan skada denne oftast är okej. Med hänsyn till att jag inte vill ge ett mer precist svar än så, råder jag dig till att berätta om situationen för andra kollegor på skolan eller hos rektorn, för att även kunna ha en dialog om vad som är okej och inte att prata med exempelvis föräldrar om. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Vad händer efter att polisen har tagit mitt körkort efter ha kört rattfull?

2020-01-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, skulle vilja ställa en fråga angående rattfylleri.Jag jobbar på kvällarna och efter jag har sluttat jobba åkte jag till krogen med kompisarna och tog några öl.På väg tillbaka när jag körde hem stoppade polisen mig och jag fick blåsa.Det blev rött så dom tog mig till polisstationen och jag fick blåsa två gånger till, det visade 0,23 mg/l alkoholi blodet så de tog mitt körkort.Jag har aldrig varit straffat förut.Vad händer nu, när tro ni att jag kan få tillbaka körkortet, kan man överklaga?Tack för svaret..
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån vad du beskriver så har polisen tagit ditt körkort med anledning av att de misstänkte dig för brottet rattfylleri. Först kommer jag skriva om rattfylleri och vad påföljderna kan bli och längre ner vad som händer nu för dig och vad du kan göra. Brottet rattfylleriDen som kör ett fordon påverkad av alkohol vilken uppnår en alkoholkoncentration högre än 0.2 promille (0.1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till brottet rattfylleri. Det finns även grovt rattfylleri som uppfylls när personen kör med alkoholkoncentration om 1.0 promille (0.5 mg/liter). Om rattfylleri och påföljder står i Lagen om straff för vissa trafikbrott. Påföljder vid rattfylleriStraffen kan bli böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § trafikbrottslagen). När det är första gången personen blir dömd för rattfylleri döms vanligtvis endast böter ut. Även, likt du beskriver, brukar körkortet återkallas och detta under en period på 12 månader. Vad händer efter att polisen tagit mitt körkort?Polisen skickar ditt körkort till Transportstyrelsen vilka är de som ska utreda om körkortet bör återkallas eller bara skickas tillbaka till dig. Polisen beslut att ta ditt körkort går inte att överklaga. Du kommer bli kontaktad av Transportstyrelsen för att yttra dig till dem innan de fattar sitt beslut. Om Transportstyrelsen fattar beslut om återkallelse så bestämmer de även en spärrtid. På Transportstyrelsens hemsida här kan du läsa mer samt här finns mer information kring vad som gäller efter körkortet har blivit återkallat. Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut? Frågor om överklagande finns i Körkortslagen. Där följer av 8 kap. 1 § 1 st 1p att Transportstyrelsens beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten. Om du vill överklaga ditt beslut räcker det att du skickar in din överklagan till Transportstyrelsen som lämnar vidare den till förvaltningsrätten som gör sin bedömning. Sammanfattningsvis, det är Transportstyrelsen som ska fatta beslut om huruvida ditt körkort ska bli återkallat eller inte och du kommer bli informerad om detta samt få möjlighet att yttra dig innan beslutet tas. Du har även möjlighet att överklaga beslutet. Om beslutet blir att körkortet återkallas så är spärrtiden vanligtvis 12 månader innan du får det åter. Polisens beslut att omhänderta ditt körkort går dock inte att överklaga, så det du kan göra är att vänta. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Vad är straffet för smuggling av icke-narkotikaklassade läkemedel?

2020-01-15 i Narkotikabrott
FRÅGA |Vad är straffet för smuggling av mediciner som inte är narkotikaklassade?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om smuggling finns i Lagen om straff för smuggling. Den som för in vissa läkemedel till Sverige utan tillstånd kan dömas för smugglingsbrott. Det kan dock finnas olika restriktioner beroende på vilket läkemedel det är, vilket land det kommer ifrån och hur det ska föras över gränsen. Straff för smugglingsbrottFör den som döms till smugglingsbrott är straffet böter eller fängelse högst 2 år (3 § smugglingslagen). Därav utdöms vid ringa brott alltid böter (4 § smugglingslagen) eller om brottet bedöms som grovt fängelsestraff om lägst 6 månader och högst 6 år (5 § smugglingslagen). Vid grovt brott föreligger ofta organiserad brottslighet. StraffbedömningenBedömning som görs av domstolen tittar på de individuella omständigheterna exempelvis vilken typ av läkemedel det är och hur stora mängder som införts i landet. Det är därför svårt för mig att ge ett mer specifikt svar på din fråga. Sammanfattningsvis, beroende på vilket läkemedel det är och varifrån det smugglas ifrån kan straffet bli böter eller upp till fängelse i 6 år. Jag hoppas detta gav svar på din fråga. Vänligen,

Kan jag säga upp en andrahandshyresgäst som inte betalar hyran?

2019-12-29 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag har hyrt ut min lägenhet i andra hand. Uppsägning tiden skrev vi 3 månader. Men han som bor i min lägenhet betalar inte hyran. och jag är student och har inte råd till två hyror då jag bor i annat ort pga studier. Har jag rätt att sparka han från lägenheten? För jag tänker i kontraket står det att man ska betala hyran för och kunna bo i lägenheten och eftersom han inte betalar hyran hur gör jag?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om andrahandsuthyrning och konsekvenser vid utebliven betalning av hyra finns i 12 kap. Jordabalken (JB) vilken också kallas hyreslagen.Vad händer om en hyresgäst inte betalar hyran?Om en hyresgäst inte betalar hyran inom 1 vecka efter förfallodatumet, ska hyresrätten anses förverkad (12 kap. 42 § p.1 JB). Hyresvärden (i detta fallet du som förstahandshyresgäst) har med det rätt att säga upp hyresavtalet, detta gäller direkt och inte först efter den avtalade uppsägningstiden om 3 månader. Hur går en sådan uppsägning till? Först ska hyresvärden skriftligen meddela sin hyresgäst om uppsägningen, samt även meddela socialnämnden i sin kommun om att avtalet har sagts upp. Enligt 12 kap. 44 § 1-2 st JB kan hyresgästen få behålla bostaden om hyran betalas inom 3 veckor från meddelandet. Om hyran inte inkommer även efter den perioden är hyresrätten förverkad och hyresgästen har inte längre rätt att bo kvar i bostaden. Då kan hyresvärden, om innehar en dom från tingsrätten om beslutet, få hjälp från Kronofogden att avhysa hyresgästen från bostaden om denne fortfarande vägrar att flytta ifrån. Detta kan dock ta lång tid. Vad kan du göra?Svar på din fråga blir alltså ja, du får säga upp din andrahandshyresgäst om denne inte betalar sin hyra. Uppsägningen kan ske direkt och beaktande av den avtalade uppsägningstiden behöver inte göras. Det finns också möjlighet att säga upp hyresgästen om denne vid upprepade tillfällen betalar hyran sent, även om det endast handlar om någon dag sent Du måste då som hyresvärden först meddela att det måste upphöra och att hyreskontraktet riskerar att bli uppsagt om det fortsätter. Om betalningen inte skett efter 1 vecka efter förfallodatumet, så kan du som hyresvärd meddela om uppsägning efter vilket personen har 3 veckor på sig att betala. Om det inte görs så har du rätt att tvinga ut personen exempelvis med hjälp av kronofogden. För att undvika en jobbig och lång uppsägningsprocess som det kan resultera i, så uppmanar jag dig att prata med din andrahandshyresgäst om hur situationen ligger till. Varna hen om vad som kan hända om denne fortsätter att inte betala eller sätter in hyran för sent. En annan sak är om hyreskontraktet är tidsbegränsat, då du kan vänta ut tiden och möjligtvis återkräva pengarna i skadestånd. För detta krävs att du först meddelat personen att detta kan hända. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,