Är 15-årsgränsen för energidryck lagstadgad?

2019-06-11 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag saknar svar på egentligen den viktigaste frågan.Har man ens rätten vid sin sida att sätta en åldersgräns på energidryck, jag menar EU-rätten har väl en viss påverkan på det beslutet.Att hämma affärsområden är väl inte rätt?, minns att jag läste något kring detta i livsmedelsverkets uppdrags redogörelse men hittar inget idag.Kan du vänligen utveckla?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som det ser ut idag finns det inga lagstadgade regler kring försäljning av energidrycker på varken EU-nivå eller i Sverige. Men vissa länder i Europa har lagstiftat om egna regler kring det, och Sverige har haft under utredning om att göra det samma. År 2009 kom branchorganisationen Svensk Dagvaruhandel med en rekommendation, om 15 år för att köpa energidryck. Många butiker valde att följa denna och tillämpar därför en 15-årsgräns, men inte alla. Rekommendationen och bakgrunden till den kan du läsa här på deras egna hemsida. Vad kommer hända i framtiden?Två stycken motioner inkom i frågan och regeringen beslutade att tillsätta Livsmedelsverket för att utreda ifall behovet fanns för en åldersgräns. De kom fram till att det inte var en nödvändig åtgärd att lagreglera en åldersgräns för energidryck. De skriver i betänkande 2018/19:MJU12 att en åldersgräns dels inte helt säkert kommer skydda unga från en överkonsumtion och dessutom skulle kunna utgöra ett otillåtet handelshinder, likt du skriver. Livsmedelsverket uppmuntrar istället de branchöverenskommelser som råder där stora kedjor och butiker kan välja att tillämpa en frivillig 15-årsgräns. I maj detta året 2019 beslutade riksdagen att avslå motionerna. Då riksdagen precis har avslagit tanken att lagstifta om en åldersgräns vid köp av energidryck är det knappast troligt att det blir någon lagstiftning på frågan inom snar framtid. Åldersgränsen kommer fortsätta tillämpas på grunden av rekommendationen, vilket är ok enligt EU-rätten. Det är dock möjligt att frågan kommer tas upp igen i riksdagen i framtiden. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Vilket land ska betala ut barnbidrag m.m?

2019-05-30 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej,Har en fråga som jag inte finner ngt svar på efter många timmar framför Google om vad som gäller när man får barn och de olika ersättningarna samt rättigheterna föräldrarna har. Vänligen se frågan nedan. Om bägge föräldrarna är svenska medborgare men den ena av dem är skriven i ett annat EU land. Vad gäller då ang. föräldraledigheten, föräldrapenning & barnbidraget? Tack så mycket på förhand för hjälpen!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna kring din fråga finns i EU-direktivet 883/2004. Direktivet innehåller samordningsregler för socialförsäkringsrättsliga förmåner inom EU, och det är detta direktivet jag kommer hänvisa till nedan. Vilket land ska betala ut sociala förmåner?Medborgarskap är inte relevant utan avgörande är vilket land familjen bor i samt arbetar i. I direktivet beskrivs att arbetslandet är i första hand ansvariga att betala ut sociala förmåner (art. 11.3a), och bosättningslandet i andra hand ansvariga (art. 11.3e). EU har sagt att både barnbidrag och föräldrapenning är s.k familjeförmåner och ska därför omfattas av direktivet enligt uppräkningen i art.3. Samordningen inom EU innebär bl.a att den som arbetar i ett land får lov att ta med sig de intjänade förmånerna till ett annat land och få utbetalt exempelvis föräldrapenning i landet där du bor istället (s.k exportabilitetsprincipen i art. 67).Jag vet inte utifrån frågan var föräldrarna bor eller arbetar, samt om de bor och arbetar i olika länder etc. Men jag ska försöka svara på hur reglerna ser ut så får du tillämpa det på din egna situation. Situation: Ena föräldern arbetar i land A och familjen bor i land B, den andra föräldern arbetar inte. Då kan familjen ha rätt till föräldrapenning/barnbidrag från båda länderna, men på olika grunder (arbete och bosättning) och då finns en prioritetsordning. I första hand ska arbetslandet betala ut, i andra hand landet som utger pension och i tredje hand bosättningslandet (art. 68.1a)Situation: Ena föräldern arbetar i land A och andra föräldern arbetar i land B + familjen bor i land B. Då kan familjen också ha rätt till förmåner från båda länderna men denna gången är det båda på grund av arbete. Då ska barnets bosättningsland betala ut förmånerna (art. 68.1b). Situation: Ena föräldern arbetar i land A, andra föräldern arbetar i land B och familjen bor i land C. Då ska det av arbetsländerna som har mest förmånlig förmånsersättning betala ut. Det finns även en regel i som säger att arbetslandet betalar ut en förmån som är lägre än den som finns i bosättningslandet, så ska bosättningslandet betala ut mellanskillnaden i ett s.k tilläggsbelopp (art. 68.2) Syftet med regeln är att man ska inte missgynnas av att arbeta i ett annat land än var man bor. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga. Om du fortfarande undrar vad som gäller, kanske om din situation inte passade in här så får du gärna ställa en till fråga. Med vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet vid växelvis boende

2019-05-28 i Underhåll
FRÅGA |Barnbidrag.Jag och mittnex har delad vårdnad på våra 2 barn. Dom bor växelvis varann vecka . Hon har båda barnbidragen.Har jag nån skyldighet att skjuta in pengar till ifall det behövs köpas kläder etc.Jag betalar försäkring på båda barnen, totalt 380kr / månaden för båda. Hon tycker jag ska hjälpa till mer. Att det är min skyldighet, men jag tycker inte det. Jag har längre att skjutsa till skolan. Och barnen äter rimligtvis lika mycket hos mig som hos henne. Hon jobbar nästan ingenting men henne sambo gör. Ursäkta krångligt formulerad fråga. Mvh J
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om underhåll finns i 7 kap. Föräldrabalken. UnderhållsskyldighetenI 7 kap. 1§ FB står att föräldrarna ska stå för skäligt underhåll för barnet med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I sista stycket beskrivs att föräldrarna ska betala utifrån deras egna förmåga. Det är barnets grundläggande behov som ska uppfyllas, men om föräldrarna har en god ekonomi ska barnet också ha rätt att ta del av samma standard. Vem ska betala underhåll?När barnen bor växelvis (innebärande lika mycket) hos föräldrarna är huvudregeln att underhållsbidrag inte ska betalas. Enligt 7 kap. 2§ FB ska den förälder som inte har vårdnad eller där barnen bor minst tid hos, betala underhållsbidrag till andra föräldern. Vid växelvis anses båda föräldrarna uppfylla sin underskyldighetsplikt genom att dela liknad på boendekostnad, mat, kläder etc. för barnet. I situation där föräldrarna har stor skillnad i ekonomin kan den föräldern med mer tillgångar behöva betala lite mer för barnet. Så dömde domstolen i fallet NJA 2013 s.955. I fallet bodde barnet växelvis hos båda föräldrarna men på grund av stor skillnad i ekonomin levde barnet på olika levnadsstandarder varannan vecka. Ett barn har rätt till att leva på likvärdig levnadsstandard hos båda föräldrarna enligt 1§ som nämns ovan, och därför dömdes den ena föräldern till att betala ut underhållsbidrag trots växelvis boende. Att rätten kan döma att en förälder utan underhållsskyldighet, ska betala ut underhållsbidrag står i 7 kap. 6§ FB. Hur ser det ut i din situation?Barnen bor växelvis hos båda föräldrar och då föreligger ingen underhållsskyldighet för någon av er, då ni anses uppfylla den genom att barnet bor och kostar ungefär lika mycket hos er båda. Vanligtvis brukar föräldrarna i sådan situation dela på barnbidrag, men även särskilda kostnader som försäkringar, vård, m.m. Jag vet inte hur er respektive ekonomiska situation ser ut men antar med hänsyn till frågan att du möjligtvis har det något bättre än ditt ex. Om det skiljer väsentligt, och på det sätt att barnen lever i olika standarder när de är hos dig respektive henne, så kan domstolen på hennes yrkande ålägga dig att betala mer underhåll enligt 7 kap. 6§ FB. Dock är en domstolsprocess många gånger lång och inte alltid särskilt rolig. Också så har hon båda barnbidragen och du betalar försäkring, vilket är något som skiljer sig mot det vanliga att föräldrarna delar på det. Er situation talar därför för att du redan betalar lite mer än vad hon gör. Sammanfattningsvis, du har ingen egentlig underhållsskyldighet mer än vad du redan betalar för barnen. Att ni delar på barnens boende innebär också att ni ska dela på kostnaderna. Viktigt är att detta ska göras med hänsyn till barnets behov men också föräldrarnas ekonomiska förmåga.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har jag uppsägningstid på ett vikariat?

2019-05-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden ett vikariat som börjar 1 augusti 2019. Jag har inte skrivit på några papper än men tackat ja till tjänsten skriftligt i mail. I kontraktet just nu står det att anställningen är ett vikariat "dock längst t.o.m." 2019.11.20. Innebär det att jag har en uppsägningstid på en månad eftersom det står "dock längst t.o.m"?Står inget annat än vanlig uppsägningstid på 1 månad i kollektivavtal. Det står heller inget annat om uppsägningstid i anställningsavtalet som jag ej har skrivit på ännu.Har blivit erbjuden en annan tillsvidareanställning som jag hellre vill tacka ja till som även den börjar i augusti. Med vänlig hälsning,
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Regler om anställningar och uppsägningstid regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Tidsbegränsade anställningar är undantagnaVikariat är ett exempel på anställningsform som får vara tidsbegränsad enligt 5§ p.2 (LAS). En tidsbegränsad anställning innebär att den har ett överenskommet bestämt slutdatum, vanligen formulerat "dock längst t.o.m" som i ditt fall. Vid slutdatumet upphör således anställningen av sig själv, om arbetsgivaren inte väljer att fortsätta anställningen. Det innebär också att ingen uppsägning är nödvändig. Tidsbegränsade anställningar är därmed undantagna från huvudregeln om 1 månads uppsägningstid som står med i ditt kollektivavtal. Ett undantag kan finnas vid längre tidsbegränsade anställningar, då kan en uppsägningstid regleras i kollektivavtalet. Detta är troligtvis inte gällande för dig då ditt vikariat är mindre än ett halvår samt det verkar inte stå något särskilt i ditt kollektivavtal förutom vanliga uppsägningstiden. Sammanfattning blir att ditt vikariat är tidsbegränsat till november enligt avtalet och kommer därför att avslutas då, utan någon uppsägningstid. Skillnad mot tillsvidareanställningOm du överväger mellan vikariatet som är tidsbegränsat och en tillsvidareanställning så bör du vara medveten om att vikariatet troligtvis inte är uppsägningsbart utan förväntas löpa tills bestämda slutdatumet, om inte avslutas i förtid ex. om den du vikarierar för kommer tillbaka. En tillsvidareanställning däremot är det som ofta kallas för fast anställning, där gäller huvudreglerna om att du får avsluta din anställning själv samt har uppsägningstid enligt LAS och kollektivavtalet. Jag hoppas att det gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma om du har fler funderingar. Vänligen,

Vad innebär det att testamente endast får verkan mellan rättegångsparterna?

2019-06-11 i Testamente
FRÅGA |vad betyder detta i en dom? " Domen om att testamentet förklaras ogiltigt FÅR VERKAN ENDAST MELLAN PARTERNA I RÄTTEGÅNGEN, I förhållande till andra arvingar som godkänt eller inte klandrat testamentet blir TESTAMENTET GÄLLANDE TILL FÖRMÅN FÖR XXXXXXX.?Alltså parterna är XXXX och en av arvingarna som inte vill att Xxxx ska ärva.Allmänna arvsfonden och alla andra har godkänt att XXX ska ärvaMen just den texten vad menas?.På vanlig svenskATackVänligen
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lydelsen som du skriver innebär att det som bestäms i rätten endast gäller för de parter som är i rättegången. Exempelvis om någon har klandrat ett testamente och får rätt i domstol så innebär det att testamentet är ogiltigt endast på det sätt att den som klandrat får sin rätt även om det stod något annat i testamentet. Testamentet blir inte ogiltigt i sig efter en dom, utan det som står kommer gälla för alla andra, dvs de som har godkänt testamentet eller valt att inte klandra det. För dem kommer testamentet ha sin verkan utifrån vad det står i testamentet. Jag förstår dock inte riktigt vad du menar med vilka som var parter, så kan ej förtydliga mer utifrån just din situation. Men jag hoppas att detta gav mer klarhet för dig och besvarade din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss på Lawline. Vänligen,

Jag ska gifta mig med asylsökande, hur gör vi för att han ska få stanna i Sverige?

2019-05-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag ska gifta mig med en man frånIrak, som söker asyl men fått avslag. Jag är född och uppvuxen i Sverige. Måste han åka till ett annat land ett tag och sedan återvända till Sverige för att få stanna. Kan man i så fall lösa det på annat sätt. MVH.
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlar regler som finns i Utlänningslagen (UtlL). Om uppehållstillstånd vid ingående äktenskapEn person med avsikt att ingå äktenskap med en som är bosatt eller har uppehållstillstånd i Sverige, kan få uppehållstillstånd om förhållandet framstår som seriöst och inte andra särskilda skäl talar emot det (5 kap. 3 a§ 1p UtlL). Bedömningen ifall förhållandet görs genom att titta på olika faktorer ex. hur långt förhållande, hur ofta de träffas, om personerna talar samma språk, hur god kännedom de har om varandra och om de har eller väntar barn tillsammans. Särskilda skäl som skulle tala emot är exempelvis om den ena partnern riskerar att bli utsatt för våld i förhållanden. För att få uppehållstillstånd finns också ett försörjningskrav samt krav på att kunna styrka sin identitet. Måste personen söka uppehållstillstånd från hemlandet?Huvudregeln är som du skriver att den ansökande personen ska ansöka om uppehållstillstånd från sitt hemland eller annat land där den har tillstånd att bo. Det finns vissa undantag när någon kan söka om den redan befinner sig i Sverige. Undantaget gäller när personen har ett annat uppehållstillstånd ex. arbetstillstånd, har barn eller väntar barn med någon i Sverige och verkställighetshinder vid avslag av asylansökan.Om sökande personen befinner sig i Sverige och verkställighetshinderOm personen har fått avslag för asyl i alla instanser och är tvungen att lämna landet, kan återresan avbrytas ifall det framkommer ny information till situationen exempelvis att familjesituationen förändras. Detta kallas verkställighetshinder (12 kap. 18§ UtlL). Då kan personen skriva till Migrationsverket och beskriva den nya situationen och varför de ska på den grunden pröva asylskälen igen. Mer om detta kan du läsa här på Migrationsverkets hemsida. Den nya informationen prövas alltid individuellt för varje fall, men det ska vara en bestående omständighet som den sökande inte hade kunnat eller haft skälig anledning att inte åberopa tidigare (12 kap. 19§ UtlL). Vad kan ni göra?Din blivande man befinner sig i Sverige och har fått avslag på sin asylansökan. För att kunna ansöka om verkställighetshinder på grunden att ni nu ska gifta er, krävs det att han har överklagat och fått avslag i alla domstolsinstanser. Har så skett kan ni ansöka genom instruktionerna på Migrationsverkets hemsida som jag hänvisat till ovan. Om han endast har fått ett första avslag hos Migrationsverket har ni en väg att gå innan han kan ansöka om verkställighet. Det är inte heller säkert att ert blivande äktenskap är tillräckligt för att vara en ny omständighet som innebär att han får stanna. Bedömningen görs i varje enskilt fall av Migrationsverket. Men då han redan befinner sig i Sverige, och det på grund av asylskäl, är det en möjlighet värt att gå på.Det andra alternativet är att ansöka om uppehållstillstånd på grund av kommande äktenskap. Tydliga instruktioner finns Här om hur en sådan ansökan går till. Det går att göra både via webben eller vanlig utskriven ansökan som skickas in. Denna måste dock göras från hemlandet eller annat land där ansökningspersonen har rätt att bo. Jag kan inte råda er till mer än att kanske testa verkställighetshinder, men jag tror att båda sätten innebär en längre handläggningstid. En vanlig ansökan är möjligtvis en säkrare väg, men innebär samtidigt att han måste lämna Sverige för en tid. Om ni är ändå osäkra så kan ni kontakta Migrationsverket ifall de har några åsikter eller råd för er situation. Lycka till!Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, och annars får du gärna återkomma vid fler funderingar!Vänligen,

Går det att tvinga någon att göra faderskapstest?

2019-05-21 i Faderskap
FRÅGA |HejDet är så att för ett år sen gjorde jag ett dna test för att ta reda på min ursprung eftersom jag fick aldrig träffa min "pappa" och mamma vägrar prata om honom. Jag har dock sitt efternamn.Från detta dna testet som jag gjorde får man alltid matchning med 'släktningar' och bland de som jag kontaktade, kom jag på att de kommer från ett land som 'min pappa' inte kommer ifrån. Ett par dagar sen fick jag en matchning med en tjej som ska vara min halv syster. Hennes pappa kommer ej ihåg min mamma då jag är 30 år gammal just nu, men säger nekar inte helt att jag kan vara sin dotter. Kan man tvinga honom 'denna gubbe som kom från ingenstans' att göra ett faderskapstest? Isåfall hur? Lägg märke att det första dna testet som jag gjorde är ingen skoj, så att om det står att vi är halv systrar så måste det stämma. Jag blir jätte tacksam om jag får svar.Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag tolkar din fråga gäller den om det går att tvinga en annan man att göra ett faderskapstest samt hur du skulle gå till för att göra det. Regler om detta finns mestadels i Föräldrabalken (FB). Hur går fastställandet av faderskapet till?Du som barnet är den enda som kan väcka talan i domstol om fastställelse av faderskap (3 kap. 5§ 1 st FB). Är barnet under 18 år ska Socialnämnden eller modern föra talan (2 kap. 1§ FB). Möjligtvis bör du undersöka ifall Socialnämnden kan hjälpa dig idag, de innehar vissa uppgifter som kanske kan vara till hjälp om nu inte din mamma vill berätta något. Väljer domstolen att utreda faderskapet ska rätten också se till att frågan blir utredd (3 kap. 9§ FB). Utredningen kan gå till genom att rätten begär blodundersökning eller annat DNA-prov enligt den särskilda lagen (1958:642) om blodundersökning m.m vid utredning av faderskap. Mannen som blir förordnad att genomföra undersökningen måste då medverka till detta. Om det inte följs kan rätten ålägga först vite och om det inte hjälper, ta hjälp av polisen för att få till stånd en undersökning (2-2a§§ föregående lag). Sammanfattning, hur bör du gå till väga?Du kan väcka talan om fastställande av faderskap i domstol, då ska rätten utreda vem som är din pappa. I detta fallet kommer de utreda om den mannen du hittat kan vara han, och det gör rätten vanligtvis genom förordna om någon sorts undersökning ex. blod eller DNA. Mannen har rätt att yttra sig i rätten innan ett sådant förordnande, men måste sedan medverka när förordnandet kommer. Vill han inte göra testet kan rätten ålägga först vite och sen använda polisen som påtryckningsmedel. Jag vill också råda dig till att du själv kan undersöka fler alternativ och se om du kan hitta information om din pappa. Exempelvis kontakta Socialnämnden eller Skatteverket för uppgifter. Lycka till i domstolen och jag hoppas att du fick svar på dina funderingar. Annars får du gärna återkomma. Vänligen,

Vad är konsekvenserna för otillåten andrahandsuthyrning samt överhyra?

2019-05-13 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående andrahandsuthyrning. Hur ser det ut men straff och konsekvenser om/när en andrahandslägehet hyrs ut i 4,5 år utan tillstånd. Hyran som hyresvärden har satt är på 6,000 hyresgästen som ha ett förstahandskontrakt har satt hyran på 8,000 och hyr då ut den i andra hand (utan tillstånd) dessa 2,000 kr har hyresvärden stoppat i egen ficka.. Vad klassas detta som för brott och vad blir påföljderna om hyresvären kommer på detta. Nu till frågan; på vilka grunder kan man bli åtalad för detta? Vad blir påföljderna gällande hyresavtal och svart inkomst.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att få hyra ut sin hyresrätt i andra hand krävs tillstånd av hyresvärden, ett sådant får man oftast om det finns godtagbara skäl ex. åka utomlands eller arbeta/ studera på annan ort. I detta fallet har personen inget tillstånd och då är andrahandsuthyrningen ett kontraktsbrott och därmed inte tillåtet. Otillåten andrahandsuthyrningDen som hyr ut sin hyresrätt i andrahand utan tillstånd kan som konsekvens av kontraktsbrottet få hyresrätten uppsagd av hyresvärden. Ett kontraktsbrott är nämligen grund för uppsägning av hyreskontraktet. Det innebär att den som hyr i andrahand snabbt kan förlora sin bostad och bör därför först försäkra sig om att tillstånd finns för sådan uthyrning. Vad är okej andrahandshyra att ta ut och vad är överhyra?Utöver den hyran som förstahandshyresgästen betalar så får denne lägga på en summa exempelvis ifall lägenheten hyrs ut möblerad (upp emot 10-15% har ansetts okej enligt Hyresnämnden, men kan beror på fall till fall). Även om andra saker ingår ex. hushållsel, bredband eller parkering så får den faktiska summan för detta också läggas på. Om du som andrahandshyresgäst betalar oskäligt hög hyra och misstänker, som du säger, att hyresgästen tar för mycket betalt för att sen stoppa pengarna i egen ficka är det överhyra, även kallat ockerhyra. Vad kan konsekvenserna bli?Du som hyr en hyresrätt enligt otillåten andrahandsuthyrning samt betalar överhyra har inte egentligen blivit utsatt för något brott, då de omnämnda handlingarna idag inte är kriminaliserade. Kontraktsbrott är endast mellan förstahandshyresgästen och hyresvärden och kan idag därför inte heller leda till några straffrättsliga påföljder ex. böter eller liknande för förstahandshyresgästen. Dock vad du kan göra är att anmäla att du blir utsatt för överhyra till Hyresnämnden, som då gör en prövning av din hyra. Om de kommer fram till att du betalar för mycket i andrahandshyra har du rätt att få hyran sänkt men också att få tillbaka den summa som du har betalt för mycket. Återbetalning kan då dock endast ske för hyra ett år tillbaka från anmälan, och därför inte för hela perioden om du har bott där i 4,5 år. Hur man ansöker om detta hittar du här på Hyresnämndens hemsida, där de även hänvisar till en blankett. Det nya lagförslaget vill kriminalisera otillåten andrahandsuthyrningFrån ett förslag som kom 2017 vill riksdagen att straffen ska skärpas för köp av hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning med vinstsyfte. Syftet är att få en bättre fungerande hyresbostadsmarknad och införa åtgärder mot svarthandeln av hyreskontrakt och missbruk av andrahandsuthyrningar som blir mer vanligt i samhället. I lagförslaget föreslås bl.a. en utökad återbetalningsskyldighet för överhyra till upp mot två år före anmälan, samt straff i form av böter eller fängelse upp till två år vid otillåten andrahandsuthyrning till överhyra, om fallet är allvarligt (Proposition 2018/19:107). De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 oktober 2019. Sammanfattningsvis, det du kan göra idag är att anmäla situationen till Hyresnämnden för att få tillbaka de pengar som du har betalat i överhyra. Dock gäller återbetalningsskyldigheten endast för ett år tillbaka. Vad gäller straff för sådan andrahandsuthyrning kan det i framtiden med det nya lagförslaget, bli kriminaliserat och en förstahandshyresgäst kan riskera böter eller högst två års fängelse vid allvarligare fall. Men idag finns inga sådana regler och personen kan därför inte riskera några straffrättsliga påföljder, annat än förlora hyreskontraktet samt återbetalningsskyldighet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma om du skulle ha fler funderingar.Med vänliga hälsningar,