Är jag som andrahandshyresgäst ansvarig för att ersätta skador?

2019-11-17 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Jag hyrde en bostadsrätt i andra hand. Under tiden jag bodde där gick rutan inne i balkongdörrsfönstret sönder. Alltså jag kunde inte "ta" på sprickan utan den var i "isoleringsglaset". Glasmästaren bedömde det som en förslitningsskada. Jag bokade tid för mätning av rutan, men när den skulle installeras hade jag flyttat ut då vårt kontrakt löpt ut, och ägaren till lägenheten skötte bokning och hantering av reparation. Men nu har jag fått fakturan för ny ruta och arbete och hyresvärden/ ägaren av lägenheten påstår att jag skall betala för det? Vem är ansvarig till att betala? Tacksam för svar
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Andrahandsuthyrning av en bostadsrätt regleras i lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad och 12 kap. Jordabalken (JB). Vem ska ersätta uppkomna skador i en hyresbostad?I 12 kap. 24 § JB beskrivs hyresgästens vårdplikt, som innebär att hyresgästen ska vårda bostaden och med det ansvarig för att ersätta de skador som är orsakade av denna medvetet eller genom vårdslöshet. Andra skador som skett på grund av olyckshändelser omfattas inte och där är det hyresvärden som ska ersätta. Det ska dock kunna bevisas att skadan uppkom under tiden som hyresgästen bodde där och att det var en olycka för att hyresvärden ska bli ansvarig för ersättningen. I paragrafens 4 st står att i det fall som en hyresgäst utan tillstånd har hyrt ut bostaden till någon annan så är den första hyresgästen ansvarig att betala för de skador som den nya andrahandshyresgästen orsakar, oavsett hur det har gått till. Det går alltid att avtala om annat i hyresavtalet exempelvis att hyresgäster ska ersätta skador som uppkommer och då kan detta vara gällande. Vem är ersättningsskyldig i ditt fall?I ditt fall så antar jag att andrahandsuthyrningen är laglig (innebärande har tillstånd). Om inte så gäller enligt ovan att första hyresgästen är ersättningsskyldig för vad du har orsakat. I ditt fall så är skadan enligt professionella utlåtanden en förslitningsskada. Vem ska ersätta en sådan skada? Den allmänna vårdplikten i 24 § ovan gäller, och enligt den är en hyresgäst som orsakar en skada genom vårdslöshet eller försummelse ansvarig för att ersätta den. Förslitningsskador däremot brukar vanligtvis inte ingå där utan ska ersättas av hyresvärden, men där ska också göras en bedömning av om skadorna är orsakade av hyresgästen eller på grund av normala förslitningar av något. Dessutom brukar skador orsakade utifrån inte bedömas orsakade eller ersättningsgilla av hyresgästen. I detta fallet är det troligt att din skada på det inre fönsterglaset ska bedömas så och ligga på hyresvärdens ansvar. HD har också i ett fall från 2014 fastställt att första hyresgästen har kvar vårdnadsansvaret även vid andrahandsuthyrning, om inte annat avtalats i andrahandsuthyrningskontraktet. Sammantaget, är du som (tidigare) andrahandshyresgäst inte är ansvarig för att betala för skadan på fönsterglaset. Detta är förutsatt att ni i hyresavtalet inte har kommit överens om att du ska ersätta skador som uppkommer under din hyrestid, eller något liknande. För då kommer avtalet först. Ersättningsfrågan tolkar jag kommer att bli mellan hyresvärden och första hyresgästen där bedömning av hur skadan uppkom kommer att vara avgörande för vem som ska anses vara ansvarig.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga.Vänligen,

Hur kan jag ta hit min vän från utlandet?

2019-10-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag vill bjuda in en vän från Egypten till Sverige hur ska man gå till väga då? Han vill komma som turist bo med mej. Jag har aldrig gjort sånt förut men behöver lite hjälp hoppas ni kan hjälpa oss.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om inresa till Sverige m.m regleras i Utlänningslagen (2005:716). Jag tolkar din fråga som att din vän endast ska besöka Sverige och stanna ett kortare tag, då behöver din vän inte innan söka något särskilt uppehållstillstånd för att få komma hit och vara här.En person som vill komma till Sverige och stanna längre än 3 månader behöver ha uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Någon som endast vill besöka för en tid kortare än 3 månader behöver inte uppehållstillstånd utan kan resa hit när den vill. Den personen behöver dock uppvisa ett giltigt pass samt ett visa om den är från utanför EES-området (2 kap. 1 och 3 §§ utlänningslagen). Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Har jag uppsägningstid under en provanställning?

2019-10-16 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat deltid på 7 - Eleven nu i en och en halv månad. Jag har en provanställning som är på 6 månader. Nyligen blev jag erbjuden ett annat jobb och behöver säga upp mig, men eftersom jag har ett schema som är räcker fram till slutet av November vet jag inte riktigt hur lång tid jag skulle behöva jobba kvar. Jag har läst på lite och har läst att både arbetstagaren och arbetsgivaren kan avbryta anställningen när som helst och undrar om detta verkligen gäller? Eller kommer jag behöva arbeta alla pass som står i mitt schema?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsrättsliga frågor som uppsägningstid regleras i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Vad gäller vid en provanställning?Enligt 6 § LAS får avtal om provanställning fattas, om det är om en period på max 6 månader. Det krävs också att vissa förutsättningar är uppfyllda ex. att arbetsgivaren har ett prövobehov (det bestämmer arbetsgivaren själv om sådant föreligger) samt att arbetstagaren får inte ha arbetat där innan med samma uppgifter. Syftet är att arbetsgivare inte ska missbruka provanställningen. Jag antar dock att ditt avtal är i enlighet med detta. Arbetsgivaren kan välja att avsluta anställningen när prövotiden har gått ut, om inte så övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. UppsägningstidI ovan nämnda paragraf står i 3 st att om inget annat är avtalat så får provanställningen avbrytas även innan prövotiden har gått ut. Det finns således ingen uppsägningstid under en provanställning. Huvudregeln är att arbetstagaren när som helst under provanställningen kan avsluta sin anställning, och behöver inte heller ange skälen till sin uppsägning. Arbetsgivaren däremot måste lämna besked till arbetstagaren minst 2 veckor innan uppsägning (s.k varseltid), men behöver inte heller ange skälen bakom. Alltså inom LAS finns ingen uppsägningstid när det gäller provanställningar. Enligt 2 § LAS är lagen tvingande till arbetstagarens fördel, vilket innebär att sämre villkor för dig än vad som står i lagen inte är giltiga. Tänk dock på att det kan finnas en uppsägningstid ifall du omfattas av ett kollektivavtal. 2 § LAS nämner också att andra föreskrifter ex. kollektivavtal gäller före LAS. Vad gäller för dig? Du som arbetstagare har rätt att när du vill avsluta din provanställning, då det enligt lag inte finns någon uppsägningstid när det gäller provanställningar. Däremot får du kolla upp ifall du är bunden av något kollektivavtal och om det där är föreskrivet en uppsägningstid, såfall gäller den!Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Får polisen göra husrannsakan hos vem de vill?

2019-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag undrar ifall man får göra en husrannsakan hos någon som inte är skriven på adressen?Jag flyttade nyss och polisen gjorde husrannsakan hos mig även fast jag står skriven hos mina föräldrar. Är detta okej för polisen att göra? Vet inte hur dom hittade till stugan men det gjorde dom tydligen. Tack på förhand!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vet inte omständigheterna runt den husrannsakan som gjorde hos dig, så jag kommer beskriva allmänt när polisen har rätt till gå in i någons hus, s.k husrannsakan. Allmänna förutsättningar för husrannsakanDet finns reell husrannsakan när polisen söker efter ett föremål eller bevis. Det andra är personell husrannsakan som innebär att polisen letar efter en person. Husrannsakan regleras i 28 kap. Rättegångsbalken (RB). Inför varje beslut om husrannsakan måste utredningen föregås av en proportionalitetsavvägning dvs. åtgärden och det syftade resultatet måste väga tyngre än det intrång som drabbar personen hos husrannsakan görs (28 kap. 3 a § RB). För att få göra en husrannsakan krävs också att polisen har anledning att anta att ett konkret har begåtts, vilket är ett ganska lågt beviskrav. Husrannsakan hos misstänkt personOm det misstänkta brottet kan fängelse som straffpåföljd, får polisen gå in hos den misstänkta personens hus, rum eller slutet förvaringsställe i syfte att söka efter föremål som kan beslagtas eller efter bevis (28 kap. 1 § 1 st RB). Det krävs alltså att det handlar om ett allvarligare brott som innehar fängelse på fängelseskalan.Husrannsakan hos någon annan än den misstänkte personenNär det gäller husrannsakan hos någon som inte skäligen är misstänkt för brottet som är i fråga, så gäller mer begränsade förutsättningar. Husrannsakan får då ske endast om 1. brottet har begåtts hos den personen, 2. den misstänkte har gripits hos den personen eller 3. om det finns synnerligen anledning att polisen kan hitta viktiga föremål eller bevis för utredningen (28 kap. 1 § 2 st RB). Platsen ska alltså ha en betydande koppling på något sätt med det misstänkta brottet, då spelar det inte roll vem som bor där. Sammanfattningsvis, var och hos vem polisen får lov att göra husrannsakan är det avgörande om 1. det misstänkta brottet någon särskild koppling till platsen eller 2. den misstänkta personen bor där. För att svara mer konkret på din fråga så behöver det inte ha betydelse var någon är skriven eller vem som är skriven på en plats, för att polisen ska kunna tillträda en plats. Men förutsättningarna i lagen måste alltid vara uppfyllda!Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur länge finns jag med i belastningsregistret?

2019-11-17 i Påföljder
FRÅGA |Dömdes sep 2012 till grovkvinnifridskräkning,Blev placerad på ett behandlingshem. Har skött mig sen dess. Hur länge finns jag i registret? Tack på förhand.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som hur länge du kommer att finnas med i polisens belastningsregister. Hur länge en person som har begått brott är med i registret står i gallringsreglerna i lagen (1998:620) om belastningsregister. Tiden för hur länge en person är registrerad beror på vilken brott som har begåtts samt hur länge straffet utdömdes till. I 16 § i ovan nämnda lag beskrivs situationer där gallring (det vill säga när en person tas bort från registret) ska ske direkt ex. om personen har avlidit eller också ifall domen har ändrats efter överklagan eller undanröjts. I 17 § beskrivs de olika tidslängderna för registrering beroende på olika brott. Straff som gallras från registret 10 år efter att straffet avtjänats är exempelvis vid fängelsestraff eller rättspsykiatrisk vård. Andra straff innebär att gallring sker 10 år efter domen/ beslut exempelvis villkorlig dom, skyddstillsyn och viss vård. Mindre allvarliga straff kan tas bort redan efter 5 år efter domen eller beslutet. Förutom några undantag, så är den längsta tid som en person finns med i belastningsregistret 20 år. Jag vill inte ge dig något direkt svar hur länge ditt namn kommer finnas med i registret då jag inte har tillräckligt med information för att veta säkert vilken kategori ditt straff hamnar i. Om du vill titta upp det själv rekommenderar jag att du tittar på polisens hemsida här där de listar upp de olika tiderna och vilka straff som gäller för varje. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli återbetalningsskyldig för utplockad semesterlön?

2019-10-31 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hejsan!Min fråga gäller sammanfallande och intjänad semester. Vi har semesterår/intjäning 31 mars-1 april. Vad händer om den anställde slutar i november och har tagit ut full semester, blir han återbetalningsskyldig på slutlönen?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I semsterlagen (1977:480) står att arbetstagare har rätt till semesterförmåner i form av semesterlön, semesterersättning och semesterledighet (1 § semesterlagen). Jag förstår din fråga som att om en person har använt alla sina semesterdagar för året samt fått utbetalt semesterlön för dem, och sedan slutar innan hela semesteråret har gått och såfall om denne måste betala tillbaka den semesterlönen? Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje år, och under de dagarna också rätt till semesterlön (om arbetstagaren har tjänat in till sådan lön). Betald semester eller inte?En arbetstagare tjänar in rätten till semesterlön, så kallad betald semester, under intjänandeåret (1 april- 31 mars) som sen kan användas under nästa semesterår. Ifall personen har intjänad rätt till att få ut alla sina semesterdagar betalda, så behöver denne självklart inte heller betala tillbaka något. FörskottssemesterEtt annat fall kan vara att arbetstagaren inte har hunnit tjäna in sin semesterlön förra semesteråret (exempelvis om nyss börjat sin anställning) och då kan arbetsgivaren göra ett avdrag på månadslönen för den använda semesterlönen eller att vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Förskottssemester innebär att semesterlönen blir som en skuld till arbetsgivaren istället för att den dras av på månadslönerna. När semesteråret är slut har arbetstagaren kunnat tjäna in sin semesterlön och skulden stryks. Skulden kan redovisas på lönespecifikationen i form av antal förskottssemesterdagar eller i kronor. Om arbetstagaren säger upp sig innan dess blir den skyldig att betala tillbaka den skulden. Detta görs vanligtvis genom att skulden dras av från slutlönen. Sammanfattningsvis, ifall en person blir återbetalningsskyldig på sin använda semester beror på hur denne har fått semesterlönen utbetald från början. Ingen återbetalning krävs ifall personen använt sina "betalda semesterdagar" eller ifall arbetsgivaren redan har gjort avdrag för semesterlönen på månadslönen. Men återbetalningsskyldighet uppstår när personen har fått förskottssemester och fått utbetalt semesterlön som denne inte tjänat in ännu. Skulden som uppkommer ska då betalas tillbaka till arbetsgivaren, och görs vanligen genom avdrag på slutlönen. Förskottssemester syns oftast på lönespecifikationen, där det även anges hur mycket skulden är på. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem utövar tillsyn över JO?

2019-10-16 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej!Vem utövar tillsyn över JO? Deras beslut går inte att överklaga. Vad gör man om man anser att JO:s beslut strider mot saklighet och opartiskhet? Jag läser att JO är en myndighet under riksdagen och att detta anses falla under begreppet förvaltningsmyndighet. JO torde då falla under förvaltningslagens bestämmelser med krav på kommunikation enl 25 § innan beslut fattas. Vem klagar man till om detta inte har skett?
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!JO står för Justitieombudsmannen och är precis som du säger en myndighet som arbetar på uppdrag av riksdagen (13 kap. 2 § 1 st RO). JO:s uppgifter och befogenheter regleras bl.a i lagen (1986:765) med instruktion om riksdagens ombudsmän, och Riksdagsordningen (2014:801) (RO).Går det att överklaga ett JO-beslut?Det finns ingen myndighet som utövar tillsyn över JO:s arbete och det finns därför inte heller någonstans att vända sig för att göra en formell anmälan, ifall en person anser att JO har fattat ett felaktigt beslut eller inte efterlever lagarna. En annan anledning till att det inte går att överklaga ett JO-beslut är att det endast fungerar som en rekommendation och är med det inte ett rättsligt bindande beslut. Konstitutionsutskottet (KU) i riksdagen är det organ som bl.a. väljer justitieombudsman och det är också dit en kan vända sig med synpunkter på JO:s arbete. Riksdagen har befogenhet att avsätta en ombudsman som inte sköter sitt arbete på rätt sätt (13 kap. 4 § RO). Det är dock väldigt sällan som KU skulle granska ett enskilt ärende eller ännu mindre, kunna ändra på beslutet. KU:s uppgift är gentemot JO främst att se till att JO utför sitt arbete på ett korrekt sätt. Sammanfattningsvis, JO regleras av egna särskilda regler och omfattas därför inte av Förvaltningslagen trots att det är en myndighet. Det finns inte heller ett formellt sätt att anmäla JO ifall du anser att JO har gjort fel, eller överklaga dess beslut. Dock finns det en möjlighet att påpeka sina synpunkter till KU i riksdagen, som är det organ som "har hand om" JO som myndighet. Trots detta är det inte troligt att KU skulle granska ditt enskilda ärende eller kunna ändra beslutet. Anledningen till att det finns så få alternativ i ditt fall, är för att ett JO-beslut endast är likt en rekommendation och inte en rättsligt bindande beslut gentemot dig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Hur kan min blivande fru från Thailand få uppehållstillstånd?

2019-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag har träffat en kvinna från Thailand, och vi ämnar att gifta oss och leva i Sverige. Hon har för närvarande arbetsvisum i Polen, och jag har träffat henne hos gemensamma bekanta i Norge när hon besökte dom. Hon kommer till mig nu i okt. och giftermål i feb 2020. Frågan, hur får hon uppehållstillstånd här i Sverige?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att ni vill leva här i Sverige och då tolkar jag det som att du frågar hur hon kan få permanent uppehållstillstånd i Sverige? Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen. Vem kan få uppehållstillstånd?Den som vill resa in i Sverige och stanna här längre än 3 månader måste ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen). Uppehållstillstånd kan ges på olika grunder så som arbetare, student, skyddssökande eller på grund av anknytning till familj här i Sverige. I ert fall, antar jag att anknytning med anledning av ert kommande giftermål är mest aktuellt, som regleras i 5 kap. 3a § p1 utlänningslagen. Uppehållstillstånd på grund av anknytningFör att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som lever i Sverige finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det krävs 1) att personen som ska komma hit kan styrka sin identitet, detta görs genom giltigt pass eller annat liknande. 2) anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja den personen (5 kap. 3 b§ utlänningslagen). Det innebär att båda ska ha en bostad i tillräcklig storlek samt kunna leva i en bra standard. Mer om försörjningskravet går att läsa här. En annan förutsättning är att förhållandet ska framstå som seriöst och att inget annat skäl talar emot att tillstånd ges ex. om det uppenbart skulle röra sig om ett skenäktenskap. AnsökanAnsökan kan göras via internet, antingen av personen som ska komma hit eller av anknytningspersonen här i Sverige. För instruktioner kring hur ansökan går till, kan du läsa om här på Migrationsverkets egna hemsida. Där hittar du även ansökan. Dock måste ansökan göras innan personen kommer till Sverige, alltså i hemlandet eller i ditt fall kan hon göra det i Polen då hon har tillstånd att vara där. Sammanfattningsvis, en person kan få uppehållstillstånd för olika skäl bl.a anknytning till en person i Sverige som den har för avsikt att gifta sig med. Förutsättningarna är att du som ska komma hit kan stärka din identitet, personen i Sverige ska kunna försörja dig och att förhållandet är seriöst. En ansökan kan göras via internet men endast innan personen reser till Sverige. Jag hoppas att detta svarade på din fråga!Vänligen,