Hur ska huset fördelas?

2020-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min far och hans fru har varit gifta över 30 år, före midsommar dog han. Hon har tre barn från tidigare äktenskap och min far har mig och min bror. Inga gemensamma barn. Hon bor i deras gemensamma hus. Dessutom ska hon självklart få bo kvar i huset men om det säljs eller om hon dör vill vi få våran del korrekt. Hur bör man gå till väga och hur stor del av huset tillfaller mig och min bror?Tacksam för svar.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger arvsrätten?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Här framkommer de olika arvsklasserna, alltså vilken ordning arvingar ärver i. I den första arvsklassen ärver barn till den avlidne. Barn till den avlidne ska dela lika på kvarlåtenskapen efter den avlidne. (2 kap. 1 § ÄB) Om den avlidne var gift har den efterlevande maken eller makan som utgångspunkt rätt att ärva. (3 kap. 1 § ÄB) Finns det dock inga gemensamma barn har barn till den avlidne förtur till arv. Detta innebär att den efterlevande maken eller makan inte ärver efter den avlidne om de inte har gemensamma barn alternativt om det inte finns ett testamente. Istället ärver den avlidnes barn. Dock har den efterlevande maken eller makan alltid rätt att få ut så pass mycket från kvarlåtenskapen efter den avlidne att det tillsammans med vad maken eller makan erhöll vid bodelningen motsvarar värdet av 4 prisbasbelopp. (3 kap. 1 § ÄB) Barnen till den avlidne kan dock välja att avstå från att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken eller makan. Detta innebär att barnen istället har rätt till efterarv från den efterlevande maken eller makan vilket motsvarar en kvotdel i värdet hos den efterlevandes kvarlåtenskap. (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB)Hur fördelas värdet på huset?Vad gäller huset i frågan fördelas värdet av detta först genom en bodelning mellan de båda makarna. Bodelningen sker enligt reglerna i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter kallad ÄktB. När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske där giftorättsgodset läggs samman. Därefter dras skulder av och sedan fördelas återstående värde lika mellan makarna. För husets del så ska alltså värdet av huset sedan skulder dragits av fördelas lika mellan makarna. Den del av värdet som tillfaller den avlidne utgör en del i dennes kvarlåtenskap och är alltså en del av arvet. (9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB.)SammanfattningSammanfattningsvis är du och din bror arvtagare till er far. Beträffande huset tillfaller halva värdet från bodelningen er i arv. Ni kan välja att avstå från att ta ut ert arv direkt till förmån för den efterlevande makan. Detta skulle ge er efterarvsrätt i den efterlevande makans totala kvarlåtenskap. Efterarvsrätten utgörs av en kvotdel i hela kvarlåtenskapen efter den efterlevande makan. Tyvärr kan jag inte ge ett mer preciserat svar än detta med utgångspunkt av den information som framkommer i frågan. För att få mer klarhet i er situation rekommenderar jag att ta kontakt med en jurist. Vi på Lawline har kunniga jurister och möjlighet att boka tid finner du här.Lycka till!Mvh,

Vem övertar bostaden vid en skilsmässa?

2020-06-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller om gemensam bostadsrätt vid skilsmässa. Min man kommer att överta lägenheten och de lån som är kvar och knutna till lägenheten. Ska han vid en skilsmässa köpa ut mig från lägenheten? Och isåfall hur mycket? Hur räknas det?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om skilsmässa finner vi i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter kallad ÄktB. När ett äktenskap upphör ska en bodelning med giftorättsgodset ske. (7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § ÄktB.) Bodelningen sker genom att allt giftorättsgods läggs samman. Därefter dras skulder av och det som blir över fördelas lika mellan makarna. Det är viktigt att ha i åtanke att det är värdet som fördelas mellan makarna. (11 kap. 2 § och 11 kap. 3 § ÄktB.) När andelarna i boet är uträknade så ska vardera make erhålla tillräckligt med giftorättsgods för att motsvara värdet på sin andel. I första hand har vardera make rätt att få ut den egendom den denne önskar från giftorättsgodset. (11 kap. 7 § ÄktB.)Vad händer med bostaden?Om en make övertar den gemensamma bostaden så ska denne ersätta den andre maken. Notera här att det först räknas ut makarnas respektive andel i bostaden vilket är värdet på bostaden minus tillhörande skulder. Hänsyn ska även tas till den latenta skatteskuld som aktualiseras vid en försäljning av bostaden. Detta delas sedan på 2 och den make som övertar bostaden får välja mellan att ersätta den andre med giftorättsgods alternativt pengar. (11 kap. 10 § och 11 kap. 3 § ÄktB.)Tyvärr kan jag inte ge ett närmare svar än ovanstående. För att få tydligare vägledning i hur er uträkning ska ske så rekommenderar jag att kontakta en jurist. Vi på Lawline har kunniga jurister och hjälper gärna till. Du kan boka en tid genom att klicka här.Jag önskar fortsatt lycka till!Mvh,

Vem ska betala skatten för bostadsrätten?

2020-06-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Min mamma har gått bort och de enda pengarna som kommer att bli kvar efter att alla skulder är betalade är pengar efter försäljning av en bostadsrätt. Jag vet att arvsskatten är avvecklad men behöver jag betala skatt på vinsten jag får efter försäljningen av bostadsrätten då den ökat i värde sedan mina föräldrar köpte den?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsbo och dess ansvarReglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB. Här framkommer det att kvarlåtenskapen, dödsboet, förvaltas av dödsbodelägarna. En dödsbodelägare kan utses särskilt alternativt vara efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare. Dödsboet är en juridisk person och ansvarar därmed själv för dess tillgångar och skulder. (18 kap. 1 § ÄB)Vilken beskattning sker?Reglerna om beskattning finner vi i inkomstskattelagen (1999:1229), hädanefter refererad till som IL. Här framkommer det att vinsten efter en bostadsrättsförsäljning beskattas med 22/30. (46 kap. 18 § IL)SammanfattningSom jag tolkar din fråga är det själva dödsboet som sålt bostadsrätten och därmed kommer det vara dödsboet som ska deklarera och betala in reavinstskatten. Skulle det dock vara en arvtagare som ärvt bostadsrätten och därefter sålt den så kommer arvtagaren bli skyldig att betala in reavinstskatten från försäljningen (44 kap. 21 § och 46 kap. 18 § IL).Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny till oss på Lawline!Mvh,

Vad gör testamentet giltigt?

2020-05-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har problem med att hitta "neutrala" personer som kan bevittna mitt testamente. Kan en stämpel med lydelsen "Kopian överensstämmer med originalet" som en bokhandel sätter dit tillsammans med signaturer från två av bokhandelns anställda gälla som bevittnande av min egen namnteckning?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Formkrav för testamenteReglerna om formkraven för ett testamente finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Vid upprättande av testamentet måste testamentet vara skriftligt. Det ska därefter signeras av testatorn (den som skriver testamentet) i närvaro av två vittnen. Alternativt kan testator bekräfta inför dessa vittnen att det är testators namnteckning som står på testamentet. Båda vittnena måste närvara samtidigt för att testamentet ska vara giltigt och de ska ha kännedom om att det är ett testamente de bevittnar. De behöver dock inte känna till vad som står i testamentet. Vittnena ska skriva under med sina namn på testamentet. (10 kap. 1 § ÄB) Vittnena kan även vid sina namn på testamentet skriva deras yrke och hemvist samt datumet för undertecknandet. Detta är dock inte formkrav och behövs således inte för att testamentet ska vara giltigt. De underlättar dock för att bevisa att det är ett giltigt testamente. (10 kap. 2 § ÄB) Vem får vara vittne?För att få lov att vara testamentsvittne måste personen vara över 15 år och inte lida av en psykisk störning som förhindrar denne att förstå innebörden av att vara vittne till ett testament. Dessutom får vittnet inte vara släkt med testator i rätt upp- eller nedstigande led alternativt vara svåger till testator. Vidare kan vittnet inte vara testators make, sambo eller syskon. En person kan heller inte bevittna ett testamente där denne själv, dennes make eller sambo, dennes syskon, dennes svåger eller en annan släkting till denne i rätt upp- eller nedstigande led blir testamenterad något. Personen kan inte heller vara framtidsfullmaktshavare, förmyndare, förvaltare eller god man får inte bevittna ett testamente där denne blir testamenterad något. Dessutom får inte en företrädare för ett bolag, ett trossamfund, en förening eller en stiftelse bevittna ett testamente där den juridiska personen blir testamenterad något. (10 kap. 4 § ÄB) SammanfattningFör att testamentet ska vara giltigt krävs det främst att formkraven är uppfyllda. Testamentet behöver alltså signeras av testator, alternativt att testator bekräftar sin signatur, i två vittnens samtida närvaro. Vittnena måste ha kännedom att det är ett testamente de bevittnar och ska signera testamentet med sina namn. Dessutom måste personerna vara tillåtna vittnen enligt ovan. Uppfyller testamentet och vittnena dessa kraven så är det ett giltigt testamente. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny till oss på Lawline! Mvh,

Kan ett barn bestämma var denne vill bo?

2020-06-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Min son på 12 år snart 13 har bott varannan vecka hos sin pappa en tid men som nu har ändrat sig till att bara bo varannan helg hos pappa. Han har uttryckt sig att han vill ha det så. Hur ska jag ställa mig till det då pappan helst vill att sonen bor varannan vecka istället. Vi har gemensam vårdnad.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om föräldraskapet finner vi i Föräldrabalken (1949:381), hädanefter refererad till som FB. Här framkommer det att föräldrarna i huvudregel har gemensam vårdnad om barnet. Innebörden av att inneha vårdnaden är att föräldrarna ska bestämma i frågor som rör barnet. I takt med barnets stigande ålder så ska barnet däremot få mer och mer att säga till om i frågor som rör barnet. (6 kap. 2 § och 6 kap. 11 § FB) Vid varje beslut som berör barnet ska hänsyn även tas till barnets bästa. (6 kap. 2a § FB)Vad händer om föräldrarna inte kan enas?Föräldrarna kan kan avtala om barnets boende med godkännande från socialnämnden. Socialnämnden kan även hjälpa föräldrarna att nå en överenskommelse om barnets boende. (6 kap. 14a § och 6 kap. 17a § FB) Dock kan föräldrarna vända sig till domstol för att få det bestämt var barnet ska bo. Barnets bästa kommer vara en avgörande faktor för domstolen. (6 kap. 14a § och 6 kap. 2a § FB)SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att du som förälder tillsammans med barnets pappa ska bestämma kring boendet för er son. Däremot ska alltmer hänsyn tas till din sons vilja i takt med stigande ålder. Skulle du och barnets pappa inte kunna enas om boendet kan ni vända er till socialnämnden i kommunen för stöd. Det finns även en möjlighet att vända sig till domstol för att få boendet fastställt av rätten.Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

Kan man ärva sin förälders sambo?

2020-06-26 i Efterarv
FRÅGA |Hejmin pappa dog nyligen. Jag har två bröder. vi är alltså 3 biologiska barn. min pappa hade en sambo. sambon har två biologiska barn som inte är min pappas barn. enligt pappas sambo har pappa och hon skrivit ett testamente som säger att om någon av dem dör så får den andre ta över den avlidne del av huset (när båda var vid liv ägde de 50/50). det jag undrar är om jag och mina syskon kommer ärva pappas sambo när hon avlider, eller är det bara hennes 2 biologiska barn som får ärva huset?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Utgångspunkten är i arvsrätten att sambor inte ärver varandra. Detta kan dock ändras genom ett testamente. Genom ett testamente så kan testatorn förordna om att den efterlevande sambon ska ärva. Dock är laglotten för bröstarvingar skyddad. Detta innebär att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott från kvarlåtenskapen av den avlidne föräldern. (7 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 3 § ÄB) För att en bröstarvinge ska ha rätt till efterarv från ett testamente behöver detta framkomma i det skrivna testamentet. Det kan framkomma genom att den som ärvt genom ett testamente ärvt med fri förfoganderätt och att egendomen efter arvtagarens bortgång ska tillfalla bröstarvingen. (12 kap. 2 § ÄB)SammanfattningVid ett testamente till förmån för en sambo måste det framgå att det ska förekomma ett efterarv till bröstarvingarna, annars finns det ingen efterarvsrätt vid ett testamente. Dock har bröstarvingarna alltid rätt att få ut sin laglott från den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Då du och dina syskon inte ingår i den legala arvsordningen enligt 2 kapitlet ÄB så kommer ni inte ärva din fars sambo i annat fall än att det skulle framgå från ett testamente. (se 2 kap. ÄB)Utifrån din fråga kan jag tyvärr inte ge ett närmare svar än detta. Jag hoppas det har varit behjälpligt. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline!Mvh,

Är gåva till barnbarn att se som förskott på arv?

2020-05-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Ska ett gåvobrev till barnbarn räknas som förskott på arv? Det är ju inte bröstarvinge.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Här framkommer det att bröstarvingar är den första arvsklassen och ska därmed ärva först. I händelse av att en bröstarvinge är avliden träder deras barn i dess ställe. (2 kap. 1 § ÄB) När en bröstarvinge får en gåva av sin förälder finns det en presumtion om att detta är förskott på arv. Huvudregeln är således att en gåva från förälder till barn under förälderns livstid är att betrakta som ett förskott på arvet. För barnbarn gäller däremot inte att en gåva som ges under mor-eller farföräldrars livstid är att betrakta som ett förskott på arv, detta förutsatt att barnbarnets förälder är vid liv vid tidpunkten för gåvan. Barnbarn betraktas inte som bröstarvingar i detta sammanhang och således är inte en gåva från far- eller morföräldrar att anse som förskott på arv, om inte detta är föreskrivet i villkoret för gåvan. (6 kap. 1 § ÄB) SammanfattningEn gåva till ett barnbarn medan barnbarnets förälder lever är inte att anse som förskott på arv för barnbarnet. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny till oss på Lawline! Mvh,

Vilka rättigheter har en sambo vid en separation?

2020-05-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag flyttade in till min sambos radhus för 7 år sedan. Efter ett år sade jag upp min blivande bostadsrätt och skulle få köpa in mig i huset. Men jag fick det aldrig. Vi har två barn under 7 år. Jag försöker se vad jag har för rättigheter vid en separation. Jag har svårt att få ett tillräckligt stort lån som ensamstående med två barn så jag kan köpa mig ett nytt boende. Även att hyra bostad är mer eller mindre omöjligt med min inkomst och två barn i en storstad. Vad har jag för rättigheter/skyldigheter här?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om sambor finner vi i sambolagen (2003:376). Här framkommer det att vid en separation mellan sambor så ska samboegendomen fördelas lika på samborna. (8 § och 14 § sambolagen) Vad som utgör samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag förutsatt att dessa införskaffats för gemensamt bruk. Eftersom du nämner att din sambo innehade radhuset innan du flyttade in är det osannolikt att radhuset skulle anses utgöra samboegendom. (3 § sambolagen)Finns det något undantag?Enligt sambolagen finns det dock en möjlighet för dig att överta bostaden trots att den inte utgör samboegendom. För att detta skulle bli aktuellt ska den sambo som inte äger bostaden anses bäst behöva den med hänsyn till omständigheterna samt att det inte kan anses oskäligt för sambon att överta den. Exempel på en omständighet som kan väga in i huruvida sambon kan överta bostaden är om denne ska ha ensam vårdnad om gemensamma barn alternativt att barnen ska bo huvudsakligen tillsammans med den sambon. Skulle sambon överta bostaden ska dock den andre sambon ersättas för bostadens värde. Dock kan den kvarboende sambon få anstånd med att utge ersättningen om godtagbar säkerhet kan ställas för detta. Ett anspråk på att överta bostad måste framställas senast 1 år efter att samboförhållandet upphörde. Skulle sambon lämna bostaden måste anspråket framställas senast 3 månader efter att sambon lämnade bostaden. (22 § sambolagen)SammanfattningRadhuset är inte att anse som samboegendom om det inte införskaffats för gemensamt bruk. Dock finns det en möjlighet för dig att överta huset om det skulle anses att du bäst behöver bostaden. Skulle du överta bostaden behöver du dock ersätta den andre sambon för värdet, där det finns en möjlighet för dig att få anstånd med detta ifall godtagbar säkerhet ställs.Jag hoppades det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny till oss på Lawline!Mvh,