Hur ska bostadsrättsföreningens stadgar tolkas?

2019-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Vi har upprättat ett gåvobrev där jag och min fru skänkt 10 % av vår bostadsrätt till min mor.Föreningen har nekat henne medlemskap med följande formulering: "Skälet till det nekade medlemskapet är att Föreningens stadgar § 24 inte tillåter andelsägande annat än för äkta makar och sambor".§ 24 från föreningens stadgar:"Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen om de villkor som förskrivs i stadgarna ar uppfyllda och föreningen skäligen bor godta honom som bostadsrättshavare. En juridisk person som har förvärvat en bostadsrätt till en bostadslägenhet får vägras inträde i föreningen även om de i första stycket angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make när maken vägras inträde i föreningen endast då maken inte uppfyller av föreningen uppställt särskilt stadgevillkor för medlemskap och det skäligen kan fordras att maken uppfyller sådant villkor. Detsamma gäller också när en bostadsrätt till en bostadslägenhet övergått till någon annan närstående person som varaktigt sammanboende med bostadsrättshavaren.Ifråga om förvärv av andel i bostadsrätt äger första och tredje styckena tillämpning endast om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller, om bostadsrätten avser bostadslägenhet, av sådana sambor på vilka lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall tillämpas."Vi har svårt att tolka paragrafen. Är den i linje med deras nekande beslut? Mvh,
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar stadgandet är föreningens beslut i linje med denne. Vad stadgandet säger är att för att en person som förvärvat en del i en bostadsrätt ska kunna bli medlem i föreningen måste denne vara antingen make eller sambo till personen som äger lägenheten. Av detta följer att din mor inte kan få medlemskap. Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Hur kan jag utforma ett testamente för att göra egendomen till mottagarens enskilda?

2019-11-25 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag har precis skrivit mitt testamente, och nu undrar jag om en sak jag skrev."Allt arv, samt avkastningen på det, skall vara arvtagarens enskilda egendom. Det som kan komma att träda i arvets samt avkastningens ställe skall likaså vara det. Den enskilda egendomen skall inte kunna omvandlas till giftorättsgods".Kan jag verkligen göra så här, att bestämma att den enskilda egendomen ska förbli det, oavsett vad min bästa vän (och enda arvtagare) tycker? Hon ärver mina samtliga tillgångar, inklusive lösöre. Aktier, fonder, bostadsrätt, bil och lite annat. Det är viktigt att det inte blir fel.Otroligt tacksam för svar!
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du uttrycker en önskan om att säkerställa att det du testamenterar bort blir enskild egendom för mottagaren. Det är i huvudsak vid en bodelning som innebörden av enskild egendom blir av betydelse. Bodelningen kan vara både mellan sambos eller mellan makar. Reglerna för makar finner vi i Äktenskapsbalken (1987:230) och reglerna för sambos finner vi i sambolagen (2003:376). När egendom är personens enskilda så undantas denne en bodelning, vilket även gäller avkastning som kommer från den enskilda egendomen – om detta skrivits in i testamentet (4 § sambolagen och 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Det är svårt att göra en riktig bedömning om din formulering är tillräcklig utan att se resterande del av testamentet. Av detta är mitt råd till dig att ta kontakt med en jurist för vidare hjälp med att utforma ett tydligt testamente som uppfyller ditt önskemål. Du kan boka tid med oss på Lawline här för professionell rådgivning i ditt ärende. Jag önskar dig lycka till i vidare ärende! Mvh,

Vilka rättigheter har min tidigare sambos barn gentemot mig?

2019-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag äger huset , separerar med min sambo för 3år sedan . F.d sambo dör, kan då hans dotter kräva att hon har laglott i huset ?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?När det gäller regleringen av sambos så finner vi detta i sambolagen (2003:376). När ett samboförhållande upphör är det samboegendomen som ska ingå i en bodelning. Vad som utgör samboegendom är den bostad och den egendom som införskaffats för gemensamt bruk. (3 §, 5 § och 8 § sambolagen) Från din fråga framkommer det att det är du som äger huset, vilket inte nödvändigtvis gör att huset inte utgör samboegendom. Det är som sagt avgörande huruvida du införskaffat huset för gemensamt bruk eller inte. Skulle du ha köpt huset innan du ingick samboskap är det mer troligt att huset inte utgör samboegendom. Huset kan dessutom ej anses utgöra samboegendom om det exempelvis tillfallit dig genom gåva eller testamente förutsatt att det ska anses utgöra din enskilda egendom (4 § sambolagen). Preskriptionstiden för en bodelning när ett samboskap upphör är 1 år (8 § sambolagen). Så om huset skulle anses utgöra samboegendom, och du och din tidigare sambo ej gjort en bodelning vid separationen, så har preskriptionen i ditt fall inträtt vilket gör att dottern till din tidigare sambo inte har någon laglott i huset. Om huset inte anses utgöra samboegendom så kommer dottern inte heller här ha rätt till en andel i huset. SammanfattningAv din fråga är det oklart huruvida en bodelning har skett vid upphörandet av samboskapet och därav har jag svårt att ge ett tydligare svar på din fråga. Dock kan jag försöka sammanfatta vad jag skrivit ovan. En bodelning sker när samboskapet upphör och i denna bodelning ska samboegendom ingå, vilket både kan vara bostad och bohag. Samboegendom är det som har införskaffats för gemensamt bruk. Huset kan med ledning i detta antingen vara samboegendom eller inte. Har en bodelning inte skett vid samboskapets upphörande så har preskriptionen i ditt fall inträtt varav en bodelning inte kan påkallas av den avlidne sambons dödsbo. Laglotten blir då inte aktuell att påkalla från dotterns sida eftersom denne endast kan fås ur förälderns dödsbo, där ditt hus med andra ord inte ingår (7 kap. 1 § Ärvdabalken [1958:637]). Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Hur bedömer domstolen i en vårdnadstvist?

2019-10-29 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Jag är separerad och har en liten dotter med min ex-sambo.Vi har delade meningar om hur mycket dottern ska vara hos mig (mamman) och hos honom. Jag tycker att det är alldeles för mycket att dela v v när hon är så liten. Han respekterar inte detta och kräver ändå v v.Nu till det största problemet. När han då har vår dotter begär han barnpassning utav sin mamma för att han vill åka iväg på aktiviteter.Jag förstår verkligen inte varför han vill ha sitt barn så pass mycket och inte lämna till mig om han ändå vill ha egentid. Hur ställer rätten sig till en sådan sak om man skulle tvista i domstol om umgänge?Jag kan även tillägga att när jag försöker prata med honom i telefon om detta så slänger han alltid på i örat och blockerar mina sms.Mvh,
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Från din fråga tolkar jag det som att ni har gemensam vårdnad om dottern och att dottern även bor växelvis hos er. Jag kommer vidare besvara frågan utifrån denna uppfattning. Hur ser lagen ut?Frågor gällande barn och vårdnadshavare regleras i Föräldrabalken (1949:381), hädanefter refererad till som FB. Här framkommer det att barnet har rätt till umgänge med den förälder som den inte bor hos. Då jag tolkar det som att barnet bor hos er båda blir denna bestämmelse först aktuell i det fallet att barnet endast bor hos en av er. (6 kap. 15 § FB) Skulle du väcka en talan om förändring i barnets boende eller vårdnad så kommer rätten främst ta sikte på att göra bedömningen utifrån barnets bästa. (6 kap. 2a § FB) Vad som utgör barnets bästa bedöms från fall till fall och därav finns det tyvärr inte många riktlinjer att gå på. Det finns dock en kontinuitetsprincip som säger att barn mår bäst av att vardagen i princip ser densamma ut. Vidare skulle en domstol även se till att barn som sagt har rätt till umgänge med båda föräldrar (6 kap. 15 § FB). SammanfattningTyvärr kan jag inte ge ett rakt svar på hur domstolen i en tvist skulle se på de omständigheter du gör gällande. Utgångspunkten i en tvist kommer dock alltid att vara barnets bästa. Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Vilka rättegångskostnader ersätts i ett tvistemål?

2019-11-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |I tvistemål om jag vinner? Hur stor eller liten rättegångskostnad kan jag kräva om jag inte haft några utgifter.Finns det ett standardbelopp?Hälsningar,
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna kring rättegångskostnader i tvistemål finner vi i kapitel 18 i Rättegångsbalken (1942:740). Här framkommer det att den part som förlorar i tvisten ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Vad som ska anses utgöra rättegångskostnader kan kortfattat sammanfattas till allt arbete kring rättegången, som exempelvis förberedelser och ombudskonsultation. Vid förberedande ska det vara sådant arbete som direkt har betydelse för partens talan i målet. (18 kap. 8 § Rättegångsbalken)Dock ska man ha i åtanke att om det är vad man kallar ett småmål finns begränsningar i vilka rättegångskostnader som ersätts. Ett småmål är när värdet på tvisten är lägre än halva prisbasbeloppet samt att parterna får förlikas i ärendet. (18 kap. 8a § Rättegångsbalken med hänvisning till 1 kap. 3d § Rättegångsbalken)SammanfattningDet finns inget standardiserat belopp som betalas ut av den förlorande parten i ett tvistemål, utan det beror på vilka kostnader som funnits för den vinnande parten i och med rättegången.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

När ska skifteslikviden ges ut?

2019-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Efterlevnad sambo har bodelning när måste den efterlevnad betala andra hälften?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Regleringen kring samboskap finner vi i sambolagen (2003:376). Här framkommer det att när ett samboskap upphör på grund av att den andre sambon avlider har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning av samboegendomen. När en sådan begäran sker så gäller reglerna om bodelning för sambos på samma sätt som om båda samborna levde. (2 § och 18 § sambolagen) När själva bodelningen mellan samborna är gjord kan en sambo välja att lämna pengar istället för egendom till det värde som bodelningen kommit fram till (17 § sambolagen). När detta senast behöver ske framkommer inte direkt i lagtexten, men utgångspunkten är att det ska ske vid själva bodelningen. Dock kan en sambo få skäligt anstånd med att lämna betalning om godtagbar säkerhet ställs för detta. Vad som är att anse som skäligt anstånd har i förarbeten till motsvarande paragraf i Äktenskapsbalken (1987:230) ansetts vara 6 månader efter bodelningen (11 kap. 9 § Äktenskapsbalken och 17 § sambolagen). Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Vad har sambo rätt till vid bodelning pga. att den andre sambon avlidit?

2019-10-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Har jag som sambo i 14 år förlovad i 13 år någon rätt till 2 basbelopp efter min sambo nu när han har avliden .
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I samboförhållanden är det sambolagen (2003:376) som aktualiseras. Enligt denna upphör ett samboförhållande antingen när sambos flyttar isär, ingår äktenskap eller att en av dem avlider. (2 § sambolagen) När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske (8 § sambolagen). Enligt sambolagen har du rätt att få ut ett värde av 2 prisbasbelopp ur bodelningen mellan dig och din sambo (18 § sambolagen). En begäran om bodelning av samboegendomen måste ske inom 1 år från att den andre sambon avled. (8 § sambolagen) Notera att rätten till 2 prisbasbelopp ska komma från bodelningen mellan dig och din sambo där er samboegendom ingår. Vad som utgör samboegendom är egendom och bostad som införskaffats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Ska sambos dela på ärvd egendom?

2019-10-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag är sambo. Vi har inga samboavtal så vi ärver inte varandra. Om mina föräldrar och hans föräldrar lämnar efter sig hus, lägenhet och sommarhus, kommer dessa bostäder att räknas som gemensam egendom för oss som ingår i vår delning om vi går skilda vägar? Gäller det i så fall även pengarna som blir vid en eventuell försäljning av dessa bostäder? Det gäller alltså bostäder, inte bohaget i dessa.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Regler rörande sambos finner vi i sambolagen (2003:376). Utgångspunkten är att bohag och bostad som anskaffats för gemensamt bruk utgör samboegendom och det är då även detta som fördelas mellan sambos vid en eventuell separation. (3 § och 8 § sambolagen) Dock undantas egendom som en sambo erhållit via testamente eller arv med förbehållet att egendomen ska vara sambos enskilda egendom. Även kontanta medel som härrör från sådan egendom undantas från samboegendomen. (4 § sambolagen) SammanfattningHuvudregeln är alltså att egendomen måste vara anskaffad för gemensamt bruk för att den ska ingå vid en bodelning. Vidare är egendom som man fått genom testamente eller arv, som ska vara ens enskilda egendom, även den undantagen en bodelning. Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,