Kan Kriminalvården undanhålla brev från en person som sitter i fängelse?

2020-09-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Fortsättning ni gav till mitt svar på denna frågan: https://lawline.se/answers/nar-blir-personen-som-jag-star-nara-frigiven-fran-fangelsetJag har skickat brev senast i juni o juli via kriminalvården eftersom jag inte vet vart personen sitter, har även haft returadress på breven o de är inget som kommit tillbaka vilket borde betyda att breven kommit fram, men att personen kanske inte fått dom eller att dom håller på breven kan de vara så?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline igen med din uppföljande fråga. Mina utgångspunkterDet är förståeligt att du undrar om breven har kommit fram eller inte. Jag kan förstås inte förklara vad som har hänt med dem, men jag kan svara på om Kriminalvården får lov att undanhålla brev från personen som sitter i fängelse.Jag kommer att hänvisa till fängelselagen (FäL) i mitt svar.Kriminalvården kan undanhålla brev i vissa fallDet korta svaret är ja - Kriminalvården får undanhålla brev från personen som sitter i fängelse, men bara under vissa omständigheter.Granskning av brevPersonalen på fängelset får lov att granska brev som skickas till personen, vilket kan medföra att det dröjer något innan de kommer fram. Granskningen ska bara ske om Kriminalvårdens personal bedömer att det är nödvändigt "med hänsyn till ordningen eller säkerheten", exempelvis om de misstänker att brevet innehåller ett otillåtet föremål (7 kap. 7 § FäL). Som utgångspunkt ska brevet sedan lämnas till den intagna personen så snart som möjligt (7 kap. 8 § FäL).Kan vänta med att lämna ut brevet eller omhänderta detKriminalvården kan dock vänta med att lämna ut brevet om det anses finnas särskilda skäl till det (7 kap. 8 § FäL). Likaså kan Kriminalvården besluta att omhänderta brevet under vissa omständigheter (5 kap. 2 § första stycket samt 8 kap. 8 § och 8 kap. 9 § FäL).Proportionalitetsprincipen gällerI samtliga fall ska Kriminalvården följa proportionalitetsprincipen (1 kap. 6 § FäL). Den innebär att Kriminalvården ska undvika att begränsa personens tillgång till sina brev så långt som möjligt. SammanfattningKriminalvården får lov att undanhålla brev som kommer till personen som sitter i fängelse, men ska undvika det så långt som möjligt. Det är bara i vissa fall som myndigheten kan vänta med att lämna ut brev eller omhänderta dem.Jag vill råda dig att kontakta Kriminalvårdens huvudkontor och fråga dem vad som har hänt med dina brev. Förhoppningsvis kan de svara på om breven har levererats eller inte. Du hittar kontaktuppgifter till huvudkontoret på Kriminalvårdens hemsida. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Måste mina föräldrar närvara under rättegången där jag är målsägande?

2020-09-22 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är 15 år och ska på rättegång, jag är målsägande och undrar vad lagen säger om att föräldrarna närvarar under huvudförhandlingen. Vill inte att de ska närvara men finns de någon lag som säger att de måste närvara i rättssalen?? Dom själv har inget behov utav att närvara utan att jag får bestämma, men vad säger lagen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från BrottsofferjourenTill att börja med vill jag beklaga att du har blivit utsatt för ett brott. Jag vill tipsa dig om att du kan få gratis stöd från Brottsofferjouren om du behöver det. Du kan vara anonym när du kontaktar dem och de har tystnadsplikt. Du kan också få information om hur rättegången kommer att gå till genom Brottsofferguiden. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det finns någon lag som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om hur en rättegång ska gå till i Sverige.Dina föräldrar måste inte närvaraSvaret på din fråga är nej – det finns inte någon lag eller någon lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången. Så länge de inte har blivit kallade till rättegången behöver de alltså inte närvara under den.Rättegången ska vara öppen för allmänhetenEnligt offentlighetsprincipen ska rättegången som utgångspunkt vara öppen för allmänheten (5 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att vem som helst får lov att närvara vid den. Dina föräldrar får alltså vara närvarande om de vill det, men de är inte tvungna. Det finns ingen regel som säger att de måste sitta med under rättegången eftersom de är dina föräldrar.Har dina föräldrar däremot blivit kallade till att närvara vid rättegången så måste de komma dit.Du får ta med dig en stödpersonDu får ta med dig en stödperson till rättegången om du vill det (20 kap. 15 § första stycket RB). Det kan till exempel vara en kompis eller en släkting. Hen ska inte delta i själva rättegången, men får lov att sitta bredvid dig i rättssalen. Domstolen kan besluta om stängda dörrarI undantagsfall kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom stängda dörrar (5 kap. 1 § andra stycket RB). Då har varken allmänheten eller din eventuella stödperson någon rätt att sitta med under rättegången. Det kan vara bra att du känner till det. Så långt som det är möjligt ska rättegången dock hållas offentligt.SammanfattningDet finns inte någon lag eller lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande. Rättegången ska som huvudregel vara offentlig, så dina föräldrar får lov att komma dit om de vill. De är dock inte tvungna så länge de inte har blivit kallade till rättegången av domstolen. Tänk på att du får lov att ha med dig en stödperson till rättegången om det känns bra. Du kan också få gratis stöd från Brottsofferjouren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan både jag och min samkönade sambo bli vårdnadshavare direkt, utan att hon behöver adoptera barnet?

2020-09-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag och min samkönade sambo går i banorna om att skaffa barn.Men många funderingar kring hur det blir med vårdnaden.Jag ska bära barnet men vi vill ha henne som vårdnadshavare direkt, Alltså ingen adoption.Hur fungerar det? Som jag fattat det så kan båda bli vårdnadshavare om man har en spårbar donator.Gäller det även om man gör det utomlands tex Danmark?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterVad roligt att ni funderar på att skaffa barn!Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Kan både du och din samkönade sambo bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet?- Vad krävs för att ni båda ska kunna bli vårdnadshavare om ni genomför den assisterade befruktningen i Sverige?- Vad krävs för att ni båda ska kunna bli vårdnadshavare om ni genomför den assisterade befruktningen utomlands, till exempel i Danmark? Jag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) och lagen om genetisk integritet (LGI) i mitt svar.Det är möjligt för er båda att bli vårdnadshavare direktDet är möjligt för er båda två att bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet.Vissa krav behöver dock vara uppfyllda och de skiljer sig åt lite grann beroende på var ni genomför den assisterade befruktningen. Jag kommer därför att dela upp mitt svar till dig i två delar.I den första delen kommer jag att förklara vilka rättsliga roller som ni kommer att få i förhållande till barnet, och hur vårdnaden kommer att se ut när barnet har fötts.I den andra delen beskriver jag sedan vilka krav som behöver vara uppfyllda för att din sambo ska kunna fastställas som förälder och för att ni ska kunna få gemensam vårdnad.Del 1: Rättsliga roller och vårdnadVilka rättsliga roller kommer ni att få i förhållande till barnet?Du kommer juridiskt sett att räknas som moder till barnet, eftersom du föder det. Det följer av den så kallade mater est-principen och sker automatiskt. Din sambo kommer inte att kunna räknas som juridisk moder. Istället är det möjligt för henne att bli fastställd som rättslig förälder till barnet (1 kap. 3 § första stycket, andra meningen och 1 kap. 9 § FB). Fastställelsen gör ni hos kommunens familjerättsbyrå som kommer att kontakta dig när barnet har fötts.Hur kommer vårdnaden att se ut när barnet har fötts?Du kommer som utgångspunkt att räknas som ensam vårdnadshavare till barnet när det är fött. Det beror på att det bara är gifta olikkönade par som kan få gemensam vårdnad automatiskt i samband med en födsel (6 kap. 3 § första stycket FB).Sedan kommer du och din sambo kunna anmäla gemensam vårdnad i samband med att hon bekräftar sitt föräldraskap hos familjerättsbyrån (6 kap. 4 § andra stycket, första punkten FB).Din ensamma vårdnad om barnet kommer alltså bara att vara tillfällig.Del 2: Krav för din sambos föräldraskap och er gemensamma vårdnadSe till att kraven är uppfylldaDe krav som ställs i lagen måste vara uppfyllda för att det ska vara möjligt för din sambo att bli fastställd som juridisk förälder till barnet. Hennes föräldraskap kommer annars att kunna hävas i efterhand om hon av någon anledning ändå har blivit fastställd som förälder, utan att kraven har varit uppfyllda.Eventuellt är det då fortfarande möjligt för henne att adoptera barnet, men det förutsätter att en domstol godkänner hennes adoptionsansökan (4 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 12 § första stycket FB). Med andra ord är det därför mycket viktigt att ni ser till att kraven är uppfyllda.Jag har för tydlighetens skull delat in kraven i allmänna krav och specifika krav. De specifika kraven skiljer sig åt beroende på var ni gör den assisterade befruktningen.Allmänna kravOavsett om ni genomför den assisterade befruktningen i Sverige eller utomlands krävs följande:- Din sambo samtycker till den assisterade befruktningen (1 kap. 9 § första och andra stycket FB).- Det är sannolikt att barnet har tillkommit genom den assisterade befruktningen (1 kap. 9 § första och andra stycket FB).- Donatorn är spårbar i den meningen att det är möjligt för barnet att få information om donatorn om hen önskar det (1 kap. 9 § första och andra stycket FB samt 6 kap. 5 § respektive 7 kap. 7 § LGI). I Sverige ska donatorns identitet dokumenteras i en särskild journal enligt lag (6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § LGI). I utlandet kan det eventuellt saknas ett motsvarande krav på att dokumentera vem donatorn är. Därför är det viktigt att ni ser till att vända er till en vårdinrättning som garanterar barnets rätt till information om donatorn.Specifika krav beroende på platsUtöver detta gäller specifika regler, beroende på om den assisterade befruktningen sker här i Sverige eller utomlands.I Sverige är det endast vissa vårdinrättningar som får utföra assisterade befruktningar.En insemination ska ske vid ett offentligt finansierat sjukhus eller vid en annan vårdinrättning efter tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (1 kap. 9 § första stycket FB och 6 kap. 2 § LGI).En befruktning utanför kroppen (provrörsbefruktning) ska ske vid ett svenskt universitetssjukhus eller vid en annan vårdinrättning efter tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (1 kap. 9 § första stycket FB och 7 kap. 4 § andra stycket LGI).Gör ni behandlingen utomlands måste den assisterade befruktningen ske vid en "behörig inrättning" (1 kap. 9 § andra stycket FB).Det innebär att vårdinrättningen ska vara behörig enligt föreskrifter i det land där den ligger, eller att inrättningen har tillstånd att utföra assisterade befruktningar. Behörigheten måste omfatta just den typ av behandling som ni väljer att använda.Du och din sambo kommer att ha en upplysningsskyldighetAvslutningsvis är det viktigt att du och din sambo känner till att ni kommer att ha en upplysningsskyldighet gentemot ert barn i framtiden. Det innebär att ni är skyldiga att berätta för barnet att hen blev till genom assisterad befruktning med spermier från en donator (1 kap. 15 § FB).Därmed får barnet information om sitt ursprung och kan sedan själv välja om hen vill ta del av de uppgifter som ska finnas sparade om donatorn. Sammanfattning Det är möjligt för er båda två att bli vårdnadshavare till barnet direkt, utan att din sambo behöver adoptera barnet. För att ordna det behöver din sambo bekräfta sitt föräldraskap till barnet och bli fastställd som förälder hos kommunens familjerättsbyrå. Du kommer som utgångspunkt att ha ensam vårdnad som moder till barnet, men ni kan anmäla gemensam vårdnad i samband med att din sambo blir fastställd som förälder. Som jag nämnde tidigare kommer du att bli kontaktad av familjerättsbyrån när du har fött barnet.För att din sambo ska kunna fastställas som förälder behöver ni se till att den assisterade befruktningen uppfyller de krav som jag har beskrivit ovan. Bland kraven finns mycket riktigt kravet på att donatorn är spårbar, i den meningen att barnet ska kunna få information om donatorns identitet om barnet vill det i framtiden. Det gäller oavsett var ni genomför den assisterade befruktningen. I Sverige ska donatorn dokumenteras i en särskild journal, men genomför ni behandlingen utomlands är det viktigt att ni kontrollerar att barnets rätt till information är garanterad även där. Hos RFSL finns det information om juridiskt föräldraskap som bland annat behandlar vad som gäller i samkönade relationer. Se särskilt texten under rubrikerna "Juridik efter assisterad befruktning i Sverige eller på behörig klinik utomlands" samt "Föräldraskaps – eller faderskapsbekräftelse". Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Stort lycka till!Med vänliga hälsningar,

Hur ska arvet fördelas mellan halvsyskon, halvsyskonbarn och helsyskonbarn?

2020-08-25 i Arvsskifte
FRÅGA |En ensamstående utan barn och där föräldrarna är döda har två halvbröder i livet en halvsyster som avlidit och en helbror som även han avlidet. Både halvsystern som är död och helbrodern som är död har barn, 3 respektive 1 barnHur kommer arvsföreningen för halvsyskon och syskonbarn att se ut?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att den ensamståendes avlidna halvsyster har tre barn och att den avlidna helbrodern har ett barn. Jag känner inte till om det är den ensamståendes mamma eller pappa som är förälder till hens halvsyskon, alternativt om både mamman och pappan har barn som är halvsyskon till den ensamstående. För att kunna besvara din fråga kommer jag därför att utgå från att det bara är en av den ensamståendes föräldrar som också är förälder till alla de tre halvsyskonen. Med andra ord förutsätter jag att de tre halvsyskonen antingen är barn till den ensamståendes mamma eller till den ensamståendes pappa. Stämmer inte detta med den verkliga situationen vill jag uppmana dig till att ställa en ny fråga till Lawline, där du förtydligar vem som är förälder till respektive halvsyskon.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Släktskapet till den ensamståendes föräldrar avgör arvslotternas storlekar Utgångspunkten för hur arvet kommer att fördelas ligger i att den ensamståendes föräldrar skulle ha fått dela lika på arvet, om de fortfarande hade levt idag (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Därmed skulle den ena hälften av arvet ha gått till den ensamståendes mamma.Den andra hälften av arvet skulle ha gått till den ensamståendes pappa. Halvbrödernas, halvsyskonbarnens respektive helsyskonbarnets arvslotter bestäms i sin tur av om de enbart är släkt med en av den ensamståendes föräldrar, eller om de är släkt med båda föräldrarna.Halvbröderna och halvsyskonbarnen ärver inte lika mycket som helsyskonbarnetDe två halvbröderna är bara släkt med en av den ensamståendes föräldrar. De har därför bara rätt att ta del av den hälft av arvet som skulle ha gått till den förälder som de är släkt med (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det gäller också för de tre halvsyskonbarnen. De har också bara rätt att ta del av den hälft av arvet som skulle ha gått till den förälder som de är släkt med (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Helsyskonbarnet är däremot släkt med båda den ensamståendes föräldrar. Hen har därför rätt att ta del av båda hälfterna av arvet (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Så blir fördelningenDen ena hälften av arvet ska fördelas mellan de två halvbröderna, de tre halvsyskonbarnen och helsyskonbarnet. De tre halvsyskonbarnen får gemensamt ärva den del av arvet som skulle ha gått till deras mamma, den ensamståendes halvsyster. De ska dela lika på hennes arvslott (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Hälften av arvet delas därför i fyra lika stora delar. De två halvbröderna och helsyskonbarnet får varsin fjärdedel. De tre halvsyskonbarnen delar lika på den sista fjärdedelen.Den andra hälften av arvet går i sin helhet till helsyskonbarnet, eftersom hen är den enda arvingen till den ensamstående som även är släkt med den andra föräldern (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Det medför att helsyskonbarnet sammanlagt ärver en fjärdedel av den ena hälften av arvet och hela den andra hälften av arvet.Fördelningen uttryckt i siffrorFördelningen av arvet kan också uttryckas i siffror. Hela arvet motsvarar då 24/24.Den ensamståendes föräldrar skulle ha ärvt 12/24 var.Den ena hälften om 12/24 ska delas i fyra lika stora delar. Vardera del blir då 3/24. De två halvbröderna och helsyskonbarnet får därmed 3/24 var. De tre halvsyskonbarnen får gemensamt 3/24 och delar det lika, vilket ger dem 1/24 var.Den andra hälften om 12/24 ska i sin helhet gå till helsyskonbarnet.Sammanlagt har helsyskonbarnet då ärvt 15/24 av totalt 24/24.SammanfattningFördelningen av arvet utgår från arvingarnas släktskap med den ensamståendes föräldrar, som skulle ha fått dela lika på arvet om de levde.De två halvbröderna, de tre halvsyskonbarnet och helsyskonbarnet är allihop släkt med en av föräldrarna. Därmed får de ta del av den förälderns hälft av arvet efter den ensamstående.Helsyskonbarnet är dock även släkt med den andra föräldern, vilket gör att hen får ärva den förälderns hälft i dess helhet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kommer målet automatiskt att handläggas som ett förenklat tvistemål?

2020-09-23 i Domstol
FRÅGA |Jag har en tvist med Telia. De har aviserat betalning på ca 5000:- Om de stämmer mig kommer då målet automatiskt att gå som Förenklat tvistemål oberoende av hur Telia utformar stämmningen dvs som ett "vanligtmål"utan förenklat tvistemål.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att tvisten rör en betalning om 5 000 kronor som Telia anser att du ska betala till företaget.Om jag har förstått dig rätt så undrar du om målet automatiskt kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål i tingsrätten, oberoende av hur Telia utformar sin eventuella stämningsansökan.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar.Handläggningsformen är inte oberoende av hur stämningsansökan utformasDet korta svaret på din fråga är nej – målet kan komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om Telia begär det i sin stämningsansökan och tingsrätten sedan beslutar att det ska ske. Formen av handläggning i tingsrätten är alltså inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Som huvudregel ska målet dock handläggas som ett förenklat tvistemål.Förenklat tvistemål vid tvister om låga värdenMålet ska enligt huvudregeln handläggas som ett förenklat tvistemål så länge värdet som det rör uppenbart inte överstiger hälften av årets prisbasbelopp (1 kap. 3 d § första stycket RB). Prisbasbeloppet är för närvarande 47 300 kronor (år 2020) och hälften av det är därmed 23 650 kronor. Den tvist som du beskriver borde därmed handläggas som ett förenklat tvistemål, förutsatt att den även i fortsättningen kommer att röra ett värde som uppenbart inte överstiger 23 650 kronor. I undantagsfall kan de vanliga reglerna för tvistemål användas iställetTelia har dock möjlighet att begära att tvisten ska handläggas enligt de vanliga reglerna för tvistemål istället (1 kap. 3 d § andra stycket RB). Företaget måste ta med sin begäran i stämningsansökan, annars har det förlorat sin chans att begära att de vanliga reglerna ska användas (1 kap. 3 d § andra stycket RB).För att Telias begäran ska beviljas behöver företaget övertyga domstolen om att tvisten egentligen rör ett värde som är högre än 5 000 kronor, eller att tvisten har en synnerlig betydelse för rättsförhållandet mellan dig och företaget. En sådan begäran ska dock bara beviljas av domstolen i undantagsfall, så det är förmodligen osannolikt att Telia skulle nå framgång med den.Du ska inte behöva resa till en tingsrätt i en annan stad om du blir stämdTelia ska som utgångspunkt stämma dig vid den tingsrätt som ligger på orten där du är folkbokförd (10 kap. 1 § första och andra stycket RB). Du kan kontrollera vilken tingsrätt som det rör sig om på Sveriges Domstolars hemsida, där du kan söka efter rätt tingsrätt med hjälp av ditt postnummer.Du ska alltså inte behöva acceptera att resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen om du blir stämd. Skulle du trots detta bli stämd vid en annan tingsrätt så måste du invända mot valet av tingsrätt när du för första gången för talan i målet, vilket troligtvis blir i samband med ditt svaromål (10 kap. 18 § RB). Gör du ingen invändning kommer målet att tas upp i den tingsrätt som Telia har valt.SammanfattningFormen av handläggning i tingsrätten är inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Blir du stämd av Telia kan målet alltså komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om företaget begär det i sin stämningsansökan och domstolen beviljar det. Domstolen borde dock bara bevilja en sådan begäran i undantagsfall. Som huvudregel ska målet handläggas som ett förenklat tvistemål på grund av det värde på omkring 5 000 kronor som tvisten rör. Företaget ska som utgångspunkt stämma dig i en tingsrätt på orten där du är folkbokförd. Du ska alltså inte behöva resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen. Var noga med att invända mot valet av tingsrätt i tid om Telia stämmer dig på en annan ort. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att ta hjälp en konsumentvägledningstjänst, inte minst om ärendet med Telia går vidare till domstol. Du kan till exempel kontakta Hallå konsument. På deras hemsida kan du även kontrollera om din kommun erbjuder konsumentvägledning. Du kan också vända dig till Lawlines juristbyrå om du vill ha kvalificerad juridisk rådgivning med anledning av tvisten. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

När blir personen som jag står nära frigiven från fängelset?

2020-09-21 i Påföljder
FRÅGA |HejJag är nära en person som gjorde ett brott hösten 2018, domen kom precis i början på 2019 och personen har suttit sen ungefär i slutet på mars 2019. Min fråga är nu, personen fick 1år & 8 månaders fängelse, när blir personen frisläppt? Kan man få reda på de på något sätt? Jag vill verkligen veta när personen är ute (vi har inte haft kontakt sen innan den personen åkte in)
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- När kommer personen som du står nära att bli frigiven från fängelset, om hen fick ett straff på ett år och åtta månader i fängelse?- Kan du få reda på när personen kommer att bli frigiven? Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) i mitt svar.Personen blev sannolikt frigiven redan i vårasSom huvudregel ska personen bli villkorligt frigiven från fängelset när hen har suttit där i en tid som motsvarar två tredjedelar av den totala strafftiden (26 kap. 6 § första stycket BrB). En villkorlig frigivning innebär att personen får avtjäna resten av sitt straff i frihet, förutsatt att hen är skötsam och följer de villkor som Kriminalvården eventuellt beslutar om (26 kap. 10 § samt 26 kap. 11 § och 26 kap. 12 § respektive 26 kap. 16 § BrB).Två tredjedelar av personens fängelsestraff motsvarar ungefär 13 månader, vilket innebär att hen borde ha blivit frigiven redan i våras (år 2020).Personen kan också ha blivit frigiven ännu tidigare om hen satt häktad innan sin tid i fängelset. Då ska tiden i häktet räknas bort från fängelsestraffets längd, så att personens tid i fängelset blir kortare.Personen kan vara kvar i fängelset om hen har misskött sigDen villkorliga frigivningen kan ha skjutits upp om personen har misskött sig allvarligt i fängelset (26 kap. 6 a § och 26 kap. 7 § BrB). I så fall kan hen fortfarande befinna sig där.Personen kan också ha blivit villkorligt frigiven i våras men sedan förverkat den villkorliga frigivningen, vilket innebär att hen har förlorat rätten till den (26 kap. 19 § BrB). Det skulle kunna hända om personen har brutit mot särskilda villkor för sin frigivning och Kriminalvården anser att hens agerande är allvarligt. Även i det fallet kan personen alltså sitta i kvar fängelset.Du kan få kontakt med personen genom brev om hen sitter kvar i fängelsetHar personen blivit villkorligt frigiven bör du kunna få kontakt med hen direkt, precis som vanligt. Sitter personen däremot kvar i fängelset kan du ta kontakt genom att skriva ett brev till hen. Du behöver inte känna till vilket fängelse som hen sitter på eftersom Kriminalvården har en allmän adress som du kan skicka brevet till. Sedan ser Kriminalvården till att brevet kommer fram till personen. Då kan du fråga personen när hen kommer att bli frigiven.SammanfattningPersonen som du står nära blev sannolikt frigiven från fängelset redan i våras (år 2020), genom så kallad villkorlig frigivning. Det innebär i så fall att hen just nu avtjänar resten av sitt straff i frihet på de villkor som Kriminalvården har beslutat om. Då bör du kunna komma i kontakt med personen precis som vanligt.Personen kan dock sitta kvar i fängelset om hens villkorliga frigivning har skjutits upp eller förverkats. Då kan du få veta när personen ska bli frigiven genom att kontakta hen via brev och fråga hen direkt. Du kan läsa om hur du ska gå tillväga för att skicka brevet på Kriminalvårdens hemsida. Som jag nämnde innan behöver du inte känna till vilket fängelse som personen sitter på för att kunna skicka brevet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör?

2020-08-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att ta bort gränsmarkeringar, så kallade gränsrör mellan fastigheter?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det är olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör som markerar var gränsen går mellan fastigheter.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och jordabalken (JB) i mitt svar.Det är olagligt att ta bort gränsmarkeringarDet korta svaret på din fråga är ja – det är olagligt att ta bort gränsmarkeringar mellan fastigheter, exempelvis sådana gränsrör som du nämner. Jag kommer nu att förklara mer noggrant vad som gäller.Förfalskning av fast märkeDet brott som blir aktuellt kallas för förfalskning av fast märke (14 kap. 9 § BrB). Det beskrivs såhär i lagen:"Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år.Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader."Gränsmärket ska vara gällande och fara i bevishänseende ska ha uppståttFör att beteendet som du nämner ska vara brottsligt krävs alltså det följande:- Det finns ett gällande gränsmärke, till exempel i form av ett gränsrör.- Gränsmärket har tagits bort.- Det har uppstått "fara i bevishänseende" till följd av borttagandet. Gränsmärket är gällande om det har märkts ut "i laga ordning" (1 kap. 3 § JB). Till rättsligt giltiga gränsmärken räknas framförallt sådana markeringar som har placerats ut av Lantmäteriet vid en lantmäteriförrättning. Med fara i bevishänseende menas att själva borttagandet av gränsröret har gjort det svårt eller omöjligt att bevisa var gränsen mellan fastigheterna går.Det krävs att gärningspersonen hade uppsåtGärningspersonen behöver ha haft uppsåt till sin handling (1 kap. 2 § första stycket BrB). Det innebär att personen behöver ha tagit bort gränsmärket avsiktligen eller med insikt om alternativt med likgiltighet inför att det skulle leda till fara i bevishänseende. Hade personen inte något uppsåt har hen alltså inte begått något brott.SammanfattningDet är olagligt att ta bort gränsmarkeringar i form av gränsrör, förutsatt att de är rättsligt giltiga och att borttagandet gör det svårt eller omöjligt att bevisa var en fastighetsgräns går. Brottet som blir aktuellt kallas för förfalskning av fast märke och kräver att gärningspersonen hade uppsåt till sitt handlande.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur ska arvet efter min pappa fördelas?

2020-08-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min pappa har gått bort och det finns inget testamente. Så jag undrar då jag har en halvbror som inte är son till min pappa, men vi har samma mamma och dom är inte gifta eller sambos så jag undrar hur man fördelar arvet då ?Tack på förhand
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag vill börja med att beklaga din förlust. Om jag har förstått dig rätt så undrar du hur arvet efter din pappa ska fördelas. Han hade inte skrivit något testamente och var varken gift eller sambo när han dog. Jag tolkar det du har skrivit som att du är hans enda barn och att din pappa inte har adopterat din halvbror.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Den legala arvsordningen avgör vem som ärverDet är den legala arvsordningen som gäller i din pappas fall, eftersom han inte hade skrivit något testamente. Arvsordningen finns i lagen och avgör vem som har rätt att ärva din pappas kvarlåtenskap, det vill säga hans tillgångar.Du ärver allt efter din pappaDu har rätt att ärva alla tillgångar som var din pappas, eftersom du är hans enda barn (2 kap. 1 § ÄB). Din mamma har inte rätt till något arv eftersom hon inte var gift med din pappa när han dog. Din halvbror har inte heller rätt till något arv eftersom han inte är släkt med din pappa. Det är med andra ord bara du som har rätt att ärva något efter din pappa.SammanfattningDet är bara du som har rätt att ärva din pappas tillgångar, eftersom du är hans enda barn och han inte var gift med någon när han dog. Du ska därför få ärva alla hans tillgångar.Varken din mamma eller din halvbror har någon rätt att ärva din pappa.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,