Varan som jag har köpt fungerar inte – vad ska jag göra när företaget inte svarar mig?

2020-02-26 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hejsanjag har köpt och betalat en vara från en internett sida.Varan funkar inte och företaget svarar inte när jag skriver till dom eller ringer.Vad ska jag göra nu?Vänligen
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Det låter som att du har råkat ut för ett oseriöst företag eftersom du inte kan få kontakt med dem. Jag ska göra mitt bästa för att hjälpa dig. Mina utgångspunkterJag utgår från att du har köpt varan som privatperson och kommer därför att hänvisa till konsumentköplagen (KköpL) i mitt svar. Lagen innehåller regler om vilka skyldigheter som företaget har i förhållande till dig när varan inte fungerar.Du har agerat på rätt sätt när du har försökt kontakta företagetDu har gjort helt rätt när du har försökt komma i kontakt med företaget. Du är nämligen skyldig att reklamera felet i varan inom "skälig tid" för att kunna kräva att företaget hjälper dig. Har du kontaktat företaget inom två månader från att du upptäckte felet så har du reklamerat inom skälig tid (23 § KköpL).Du nämner att du har skrivit till företaget, vilket är bra ur ett bevisperspektiv eftersom det är lättare att bevisa att du har hört av dig skriftligen än att du har ringt till dem. Det gäller åtminstone om du har skrivit till dem på elektronisk väg, alltså i form av exempelvis e-post. Då har ju även du en kopia av det meddelande som du har skickat och information om när du skickade det. Jag skriver detta eftersom du bör dokumentera så mycket som möjligt av din kontakt med företaget i den situation som du har hamnat i. Då kan du bevisa att du har agerat på rätt sätt. Anmälan till ARN och konsumentvägledningDet är förstås problematiskt att företaget inte svarar dig. Har det gått fyra veckor sedan du kontaktade dem utan att du har fått något svar kan det vara aktuellt för dig att anmäla företaget till ARN, Allmänna Reklamationsnämnden. Du behöver dock kunna bevisa tidpunkten då du kontaktade företaget, så som jag nämnde ovan.Du kan läsa om vad som gäller för en sådan anmälan på ARN:s hemsida. Det kan ta ungefär ett halvår för ARN att handlägga ärendet (februari 2020).Just nu tycker jag att du ska ta kontakt med en konsumentvägledare för att få specialiserad rådgivning om hur du ska gå till väga. Många kommuner erbjuder konsumentvägledning, du kan kontrollera om det finns en sådan i din kommun på Hallå Konsuments hemsida. Där kan du också ta kontakt med Hallå Konsuments vägledare och rådgivare för att få hjälp.Du har i första hand rätt att få varan lagad eller ersattDet kan vara bra att du vet vad du i regel har rätt till enligt lagen, till följd av att din vara inte funkar och därmed är felaktig. Först och främst är företaget ansvarigt för fel på varan som fanns när du tog emot den, även om felet inte har visat sig förrän efter det (6 § och 20 § första stycket KköpL). Felet på varan förmodas ha funnits när du tog emot den så länge det inte har gått mer än sex månader sedan den tidpunkten (20 a § första stycket KköpL).I första hand har du därför rätt att få varan lagad eller ersatt med en felfri vara (26 § KköpL). I andra hand har du rätt att få ett prisavdrag, alltså få tillbaka en del av det belopp som du betalade för varan (28 § KköpL). Istället för ett prisavdrag kan du eventuellt ha rätt att häva köpet om du kan bevisa att felet i varan är av "väsentlig betydelse" för dig (29 § KköpL). Vid en hävning får du tillbaka dina pengar mot att du lämnar tillbaka varan till företaget. Avtalet som ni har ingått blir därmed upphävt.Utöver detta kan du även ha rätt till skadestånd, oavsett vilket av alternativen ovan som blir aktuellt för dig (30 § och 32 § KköpL).SammanfattningFöretaget som du har köpt varan från agerar på ett oseriöst sätt när de inte svarar på dina kontaktförsök. Du har rätten på din sida som konsument eftersom varan inte fungerar och du har försökt reklamera felet till företaget. Det är bra om du har dokumenterat något av dina kontaktförsök skriftligen. Om inte annat bör du börja dokumentera din kontakt med företaget nu. Jag vill råda dig att ta kontakt med en konsumentvägledare så snart som möjligt. Du kan få hjälp av vägledarna på Hallå konsument samt hos den kommunala konsumentvägledningen, om det finns en sådan där du bor. De bör också kunna ge dig råd om en eventuell anmälan av företaget till ARN. En sådan kan bli aktuell eftersom företaget inte svarar dig. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och att din situation kommer att lösa sig! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan man få tillgång till en dom angående mord från ca. år 1928?

2020-02-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan man få tillgång till en dom angående mord från ca 1928? Mordet ägde rum på X vilket ligger granne med fastigheten Y i Z socken i Härnösands kommun. Mördaren var NN och jag vet inget motiv för mordet. Den som blev mördad vet jag inte namnet på.Jag är uppvuxen på fastigheten Y och fick bara flyktigt veta om detta mord under uppväxten.Jag vill bara veta hur jag kan få fram denna dom. Vilken väg är den framkomliga?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan förmodligen hitta domen på landsarkivet i HärnösandMitt svar på din fråga är ja - med största sannolikhet kan du hitta den dom som du söker hos landsarkivet i Härnösand, som hör till Riksarkivet. Jag kommer nu att beskriva hur jag har kommit fram till detta. Domen beslutades i häradsrättenÅr 1928 kallades den första domstolsinstansen för häradsrätt, eller för rådhusrätt om den låg i en större stad. Vid domstolsreformen år 1971 blev togs härads- och rådhusrätterna bort och ersattes av dagens tingsrätter.Från år 1905 till och med år 1970 hörde socken Z till Ångermanlands södra domsagas häradsrätt. Det innebar att brott som begicks i socknen behandlades i just den häradsrätten. Domböckerna från häradsrätten förvaras på landsarkivet i Härnösand. Jag har kunnat koppla socken Z till häradsrätten i fråga eftersom socknen innan dess hörde till Gudmundrå tingslags häradsrätt enligt information om den häradsrätten på Riksarkivets hemsida.Det grova brottet mord behandlades troligen vid ett "urtima" tingDåtidens domstolssammankomster kallades för ting och de kunde vara antingen "lagtima" eller "urtima".Lagtima ting var de ordinarie sammankomsterna som planerades i förväg. Urtima ting var extrainsatta sammankomster som bland annat kunde hållas om något grovt brott hade begåtts, till exempel ett mord. Jag tror därför att domen som du söker beslutades vid ett urtima ting. I domböckerna från Ångermanlands södra domsagas häradsrätt verkar protokollen från de urtima tingen finnas i samma böcker som för de lagtima tingen. På landsarkivet kan du läsa i häradsrättens domböckerFör att hitta domen får du besöka landsarkivet i Härnösand och beställa fram de domböcker som domen sannolikt kan finnas med i. Det kostar ingenting att begära ut domböckerna eller att läsa i dem.Personalen på plats kan hjälpa dig med själva beställningen. Förklara bara vilket arkiv du söker och vilka domböcker du vill titta i. Det aktuella arkivet kallas för Ångermanlands södra domsagas häradsrätts arkiv 1905-1970. Du kan en förteckning över vad det innehåller på Riksarkivets hemsida. I serien A I a finns domböckerna för de lagtima och urtima tingen från den relevanta tidsperioden. Det verkar finnas åtta stycken domböcker från år 1928. De har referenskoderna 161-168 i förteckningen.När personalen har plockat fram de beställda domböckerna kan du sitta i arkivets läsesal och läsa i dem. Ha tålamod och leta även i domböckerna från åren närmast före och efter år 1928 om du inte skulle hitta domen i någon dombok från det året. SammanfattningDu kan med största sannolikhet hitta den dom som du söker hos landsarkivet i Härnösand. Där förvaras domböckerna från Ångermanlands södra domsagas häradsrätt, som socken Z hörde till mellan åren 1905-1970.Du kan kontakta landsarkivet i förväg för att vara säker på att du åker till den adress där det aktuella arkivet förvaras – det finns nämligen två arkivdepåer i Härnösand.Min bedömning är att du har goda förutsättningar att hitta domen eftersom du känner till gärningspersonens namn, berörd socken, var mordet ägde rum och den ungefärliga tidpunkten då det skedde. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Det finns ett pantbrev kopplat till mitt hus – hur gör jag med det?

2020-02-15 i Fastighetspant
FRÅGA |Jag äger ett hus, har fått veta att det ligger pantbrev på det som en tidigare ägare har tagit. Hur gör man? Varför måste jag betala för att döda pantbrevet?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du följande:- Hur ska du göra med pantbrevet som du har blivit uppmärksammad på?- Varför måste du betala för att döda pantbrevet? Jag känner inte till om ditt pantbrev är digitalt eller i pappersform, så därför kommer jag att presentera vad du bör tänka på i båda fallen. Innan dess kommer jag att beskriva hur pantbrevet fungerar i allmänhet. I mitt svar kommer jag att hänvisa till jordabalken (JB) och lagen om dödande av förkommen handling ("mortifikationslagen").Fakta om pantbrevetPantbrevet är ett bevis för att en del av fastighetens värde har blivit intecknatPantbrevet som du har blivit uppmärksammad på är ett bevis för att det finns en inteckning i fastigheten som du äger. Inteckningen är en notering om att en viss del av fastighetens värde ska kunna användas som säkerhet för ett lån. Noteringen finns i fastighetsregistret som sköts av Lantmäteriet. Själva inteckningen hör till fastigheten i sig, oavsett vem som äger den. Pantbrevet fyller ingen funktion när det inte används som säkerhetDet intecknade värdet i fastigheten kan pantsättas genom att en långivare knyts till pantbrevet. Långivaren kan då vara säker på att åtminstone återfå det belopp som hen har fått i pant om den som har tagit lånet inte kan betala sin skuld. Så länge pantbrevet inte används som säkerhet för ett lån fyller det dock ingen funktion, eftersom det enbart är ett bevis för att det finns en inteckning.Kostnaden för att döda pantbrevet beror på att Lantmäteriet tar ut en expeditionsavgiftLantmäteriet är den myndighet i Sverige som ansvarar för hanteringen av inteckningar och pantbrev. Vid dödning av ditt pantbrev kan du mycket riktigt behöva betala en summa pengar. Det beror på att Lantmäteriet tar ut en expeditionsavgift för sin handläggning. Expeditionsavgiften är bara tänkt att täcka Lantmäteriets kostnader för det nedlagda arbetet. Du kan se myndighetens nuvarande prislista (februari 2020) på Lantmäteriets hemsida. Pantbrevet är en värdehandlingBaserat på det som jag hittills har skrivit behöver pantbrevet inte nödvändigtvis innebära något problem för dig. Förutsatt att det inte är försvunnet eller belånat fyller det ju ingen funktion.Pantbrevet är dock en värdehandling och med det följer risken för att det hamnar i orätta händer, åtminstone om det är ett pantbrev i pappersform. Vad bör du då tänka på? Jo, det beror som nämnt på om brevet är digitalt eller i pappersform. Digitalt pantbrevI digital form är ditt pantbrev skyddat från att komma på villovägar, till skillnad från om det är ett pantbrev i pappersform. Så länge du inte har använt pantbrevet som säkerhet för ett eget lån fyller det som sagt inte någon funktion. Pantbrevet innebär snarare en möjlighet för dig, eftersom du kommer att kunna använda det om du vill ta ett lån i framtiden utan att du först behöver ansöka om en ny inteckning i fastigheten. Du slipper då även att betala stämpelskatt för den nya inteckningen.Du kan dock välja att döda inteckningen ändå, och därmed även det digitala pantbrevet (22 kap. 10 § första stycket JB). Pantbrevet makuleras då av Lantmäteriet. Jag har inte kunnat hitta någon säker information hos Lantmäteriet om vad det kostar, men eventuellt behöver du betala en expeditionsavgift på 375 kronor (februari 2020). Du kan läsa mer på Lantmäteriets hemsida. Pantbrev i pappersformDet finns risker med pantbrevet om det är i pappersform, eftersom det då kan försvinna eller gå förlorat på något annat sätt. I värsta fall kan kanske någon som är obehörig lyckas använda pantbrevet för att få ut ett lån, så att din fastighet därmed står som säkerhet utan ditt godkännande. Det är givetvis inte tillåtet att använda någon annans pantbrev på det sättet, men det är inte omöjligt att det skulle kunna hända ändå.Som jag ser det finns det två vägar som du kan gå, beroende på om du har det skriftliga pantbrevet hos dig eller om det är borta. Du har pantbrevet hos digHar du pantbrevet hos dig vill jag i första hand råda dig att omvandla det till ett digitalt pantbrev, så att det i fortsättningen är skyddat från att komma bort eller användas av någon obehörig. Det kostar ingenting att omvandla pantbrevet hos Lantmäteriet. Du kan läsa om hur du omvandlar ditt pantbrev på Lantmäteriets hemsida.Du kan också välja att döda inteckningen i fastigheten och därmed även pantbrevet (22 kap. 10 § första stycket JB). Då får du skicka in pantbrevet till Lantmäteriet som makulerar det. Liksom för det digitala pantbrevet har jag inte kunnat hitta någon säker information om vad det kostar hos Lantmäteriet, men eventuellt behöver du även i detta fallet betala en expeditionsavgift på 375 kronor (februari 2020). Du kan läsa mer på Lantmäteriets hemsida. Pantbrevet är bortaÄr pantbrevet borta bör du döda det, så att det inte kan användas av någon obehörig. Det sker då genom en annan sorts dödning än den som jag nämnde ovan. När pantbrevet saknas kan det inte makuleras, utan behöver istället förklaras ogiltigt genom mortifikation (22 kap. 10 § andra stycket JB och 1 § mortifikationslagen). Då ska Lantmäteriet kungöra att brevet saknas och därefter ska det gå minst ett år innan pantbrevet kan dödas (8 § andra stycket mortifikationslagen).Har du någon gång haft pantbrevet hos dig kan du välja att enbart döda pantbrevet och låta inteckningen finnas kvar (3 § mortifikationslagen). Du kan även välja att döda både pantbrevet och inteckningen samtidigt (20 § mortifikationslagen).Har du däremot aldrig haft pantbrevet i din ägo kan du endast döda pantbrevet i kombination med inteckningen (20 § mortifikationslagen).I båda fallen kostar dödandet 500 kronor (februari 2020). Du kan läsa mer om hur du kan gå till väga på Lantmäteriets hemsida. SammanfattningAvslutningsvis sammanfattar jag nu mitt svar på dina frågor.Anledningen till att du behöver betala för att döda pantbrevet är att Lantmäteriet tar ut en expeditionsavgift för sin handläggning. Vad du bör göra med pantbrevet beror först och främst på i vilket format det finns.- Är pantbrevet digitalt rekommenderar jag dig att behålla det, eftersom du kan få användning för det om du vill ta ett lån i framtiden. Du kan förstås välja att istället döda pantbrevet och inteckningen om det känns bättre för dig, men eventuellt måste du då betala en expeditionsavgift till Lantmäteriet.- ­Är pantbrevet i pappersform råder jag dig att i första hand omvandla det till ett digitalt pantbrev, eftersom det inte kostar något och du då behåller möjligheten till att använda pantbrevet om du vill ta ett lån i framtiden. Alternativt kan du döda pantbrevet och inteckningen precis som om brevet var i digital form, eventuellt mot en expeditionsavgift till Lantmäteriet. Är pantbrevet däremot försvunnet bör du döda det omgående eftersom det är ett värdepapper. Du behöver då betala en expeditionsavgift men slipper vara orolig för att pantbrevet hamnar i fel händer. Du kan använda de länkar som jag har lagt in i svaret för att läsa mer på Lantmäteriets hemsida. Du kan även kontakta Lantmäteriet om du är osäker på hur du ska göra för att exempelvis omvandla eller döda pantbrevet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan min pappa tvinga mig att bo hos honom?

2020-01-26 i Barnrätt
FRÅGA |Kan min pappa tvinga mig att bo hos han även om jag mår jätte dåligt där? Vill bara bo hos min mamma
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från Bris om du behöver prata med någon vuxenFörst av allt vill jag säga att jag är ledsen för att du mår så dåligt när du bor hos din pappa, det låter väldigt svårt. Jag utgår från att du är under 18 år och vill därför tipsa dig om att kontakta organisationen Bris, Barnens rätt i samhället. Hos Bris kan du få stöd om du mår dåligt och behöver prata med någon vuxen. Det går till exempel att ringa, maila eller chatta med Bris. Det kostar ingenting att prata med dem. De har också tystnadsplikt och du behöver inte berätta vem du är. Även om du inte känner för att kontakta dem just nu kan det vara bra att komma ihåg att de finns där.Nu kommer jag att svara på din fråga.Mina utgångspunkterJag brukar börja med att berätta vilken lag jag har läst i för att hitta svaret på din fråga. På så sätt kan du också läsa lagreglerna om du vill.I ditt fall har jag använt en lag som heter föräldrabalken (förkortas "FB"). Föräldrabalken innehåller bland annat regler om relationen mellan ett barn och barnets föräldrar. Jag har tittat närmare på de regler som handlar om hur man bestämmer vilken förälder som ett barn ska bo hos.Förutom föräldrabalken har jag också läst lite i socialtjänstlagen (förkortas "SoL").Du är inte tvungen att bo hos din pappaSvaret på din fråga är nej, din pappa kan inte tvinga dig att bo hos honom.Det beror på att han inte har någon absolut rätt till att få vara med dig när han vill. Det är istället du som har rättigheter. Enligt lag ska ditt bästa vara avgörande när beslut ska fattas, till exempel om vilken förälder som du ska bo hos (6 kap. 2 a § första stycket FB).Dina föräldrar kan ha kommit överens om när du ska bo hos din pappaDin mamma kan själv bestämma att du bara ska bo hos henne om hon har ensam vårdnad om dig. Det kan hon dock inte göra om hon och din pappa har gemensam vårdnad om dig. I så fall är det förmodligen så att din pappa och din mamma har kommit överens om när du ska bo hos din pappa och när du ska bo hos din mamma. Då går det inte att bortse från vad de har kommit överens om.Innan jag berättar mer är det viktigt att du vet att du inte har något ansvar för om dina föräldrar kan komma överens eller inte! Det är din mamma och din pappa som behöver samarbeta med varandra för att se till att du får det så bra som möjligt. Kom ihåg att du har rätt att känna att du inte vill bo hos din pappa.Dina föräldrar kan få hjälp från kommunen med samarbetssamtalResten av mitt svar är inriktat på att dina föräldrar har gemensam vårdnad om dig, eftersom din mamma i så fall inte kan bestämma själv att du bara ska bo hos henne.Dina föräldrar behöver först och främst prata med varandra om att du bara vill bo hos din mamma. Som jag nämnde innan kan det hända att de har kommit överens om när du ska bo hos din pappa. Då behöver de försöka komma överens på nytt om att du bara ska bo hos din mamma. För att få hjälp med att komma överens kan dina föräldrar vända sig till kommunen. Där kan de få stöd vid ett eller flera samarbetssamtal (6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 § första stycket, första punkten SoL). Tanken med samarbetssamtalen är att dina föräldrar ska kunna enas om vem du ska bo hos. En domstol kan bestämma vem du ska bo hos om dina föräldrar inte kommer överensDet kan hända att dina föräldrar inte kommer fram till någon lösning under samarbetssamtalen. Då kan en domstol bestämma om du ska bo hos din mamma eller hos din pappa. I så fall behöver din mamma ta kontakt med domstolen och ansöka om att du bara ska bo hos henne (6 kap. 14 a § första stycket FB). Domstolen ska då ta hänsyn till vad som är bäst för dig (6 kap. 2 a § första stycket FB). Sammanfattning och rådDu är inte tvungen att bo hos din pappa. Han har ingen absolut rätt till att få vara med dig. Din mamma kan själv bestämma att du bara ska bo hos henne om hon har ensam vårdnad om dig.Det kan hon dock inte göra om hon och din pappa har gemensam vårdnad om dig. Då behöver de försöka komma överens om att du bara ska bo hos din mamma. Dina föräldrar kan få hjälp med samarbetssamtal från kommunen. Din mamma kan också ta kontakt med en domstol om de inte kommer överens. Domstolen kan då bestämma vem du ska bo hos. Förhoppningsvis bestämmer domstolen att du bara ska bo hos din mamma, eftersom det är vad du vill.Jag vill uppmuntra dig till att prata med din mamma om att du inte vill bo hos din pappa längre. Det är bara hon och din pappa som kan ändra på situationen. Kom ihåg att du inte har något ansvar för deras samarbete och att du har rätt att känna som du känner. Jag vill också påminna dig om att Bris kan ge dig stöd om du mår dåligt och behöver prata med någon vuxen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig allt gott! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Min släkting hämtar inte sina saker – kan jag slänga dem eller skulle det räknas som stöld?

2020-02-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |En släkting till mig har använt mitt förråd till att förvara sina saker i. Detta skulle vara tillfälligt i några veckor. Dock har det nu gått ett år och personen i fråga vägrar tömma ut sina saker som tar upp så gott som hela utrymmet. Kan jag då själv tömma förrådet och slänga allt på tippen eller skulle det räknas som stöld då det inte är mina saker?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) i mitt svar.Du kan göra dig skyldig till olovligt förfogande eller skadegörelse om du slänger sakernaDu kan tyvärr inte tömma förrådet själv och slänga sakerna, eftersom du då skulle begå ett brott mot din släkting. Det är dock inte stöld som blir aktuellt, eftersom stöld förutsätter att du tar sakerna från din släkting för att behålla dem själv (8 kap. 1 § BrB). Däremot skulle du göra dig skyldig till olovligt förfogande, eftersom din släkting "berövas sin rätt" till sakerna om du slänger dem (10 kap. 4 § första stycket BrB). Du gör dig istället skyldig till skadegörelse om sakerna blir skadade eller förstörs när du kastar bort dem (12 kap. 1 § BrB).Ansök om vanlig handräckning hos KronofogdenVad kan du då göra för att få bort sakerna från förrådet, utan att samtidigt begå ett brott? Jo, du kan ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd (3 § andra punkten BfL). Det kostar i nuläget 300 kronor att göra en sådan ansökan (februari 2020).Som utgångspunkt kommer Kronofogden att verkställa sitt beslutKronofogden kommer att verkställa sitt beslut mot en kostnad, förutsatt att du inte uttryckligen anger i din ansökan att du inte vill att det ska ske (16 § och 45 § BfL). Vid verkställigheten kan myndigheten träda in och flytta sakerna från förrådet i enlighet med beslutet. En förutsättning för verkställigheten är förstås att Kronofogden har beslutat i enlighet med vad du önskar, det vill säga att din släkting måste flytta sina saker.Du kan välja att avvakta med att begära verkställighet och göra en separat ansökan vid ett senare tillfälle om du vill. Kronofogden kommer dock att försöka få din släkting att betala för verkställigheten i första hand.Du kan begära ersättning för ansökningsavgiftenDu gör din ansökan i skriftlig form, antingen på papper eller elektroniskt (9 § BfL). Oavsett vilken väg du väljer så får du fylla i ett formulär med den information som Kronofogden behöver för att kunna fatta ett beslut. Du ska slutligen skriva under din ansökan (19 § BfL).I ansökan kan du begära ersättning för utgifter som du har haft i ärendet, till exempel för ansökningsavgiften (17 § och 48 § tredje stycket BfL). Det är din släkting som får betala dina kostnader om Kronofogden beslutar till din fördel (46 § BfL).Ansökan ska innehålla ett yrkande och grunden för detDin ansökan måste innehålla ett yrkande och en grund för yrkandet (10 § BfL). I ditt yrkande begär du att Kronofogden ska besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd.Grunden för ditt yrkande bör inriktas på det faktum att du och din släkting kom överens om att hen skulle hämta sina saker inom en viss tid, att så inte har skett och att förutsättningarna för en vanlig handräckning därmed är uppfyllda enligt 3 § andra punkten lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Din ansökan kommer att beviljas så länge din släkting inte bestrider denNär din ansökan är inskickad kommer din släkting att uppmanas att meddela hur hen ställer sig till ditt anspråk (25 § BfL). Kronofogden kommer att besluta i enlighet med ditt yrkande så länge din släkting inte bestrider din ansökan (42 § BfL).Bestrider hen däremot din ansökan får du ta ställning till om du vill ta saken till domstol, vilket kan leda till stora kostnader för dig (31 § och 33 § BfL). Vill du inte gå till domstol kommer ärendet att avskrivas (37 § BfL).SammanfattningDu kan inte tömma förrådet och flytta på din släktings saker på egen hand, eftersom du då kan göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande. Skadas hens saker kan du göra dig skyldig till skadegörelse.För att få bort sakerna från förrådet får du istället ansöka om en vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting är skyldig att flytta på sina saker. Du kan göra en elektronisk ansökan eller använda Kronofogdens blankett för vanlig handräckning. Det finns också en blankett för ansökan om separat verkställighet som du kan använda längre fram om du inte vill ansöka om verkställighet samtidigt som du gör din ansökan om handräckning.Innan du gör en ansökan råder jag dig att läsa Kronofogdens information om vanlig handräckning samt myndighetens broschyr om detsamma.Du får själv avgöra om du först bör kontakta din släkting och meddela hen att du tänker begära vanlig handräckning om hen inte hämtar sina saker. Kanske kommer hen då och hämtar dem frivilligt, så att du slipper göra någon ansökan.Lawline har en egen juristbyrå som kan hjälpa dig om du behöver mer ingående rådgivning eller praktisk hjälp med exempelvis din ansökan. Vid intresse kan du boka en tid på Lawlines hemsida eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan vår dotters kille få rätt till hälften av lägenheten om de separerar, trots att vi är delägare i den?

2020-02-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag har en dotter som är 19 år och pluggar. Nu funderar jag och hennes far, vi är separerade sedan länge, på hjälpa henne med att köpa en lägenhet (nyproduktion) till dess hon pluggat färdigt. Eftersom hon inte har något fast jobb själv just nu kan hon ju inte ta lån, utan jag och hennes far tänkte dela på lånet. Hon har själv besparingar sedan tidigare och får betala 10% av lägenheten själv. Inflytt och tillträde är om ett år och då vet man inte hur förhållande situationen ser ut. Om hon då skulle flytta ihop med sin kille och bli sambo, har han då rätt till hälften av lägenheten även om vi som föräldrar står som ägare av 45% av lägenheten var och dottern 10%, i det fall förhållandet tar slut? Eller har han rätt till 5%(hälften av dotterns andel) eller inget alls?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att ni funderar på att köpa en bostadsrätt till er dotter, samt att du undrar om er dotters kille skulle kunna få rätt till någon andel av lägenheten om de blir sambor och förhållandet sedan tar slut.Jag kommer att hänvisa till sambolagen (SamboL) i mitt svar.Er dotters kille kan aldrig få rätt till era andelar i lägenheten Först och främst kan er dotters kille aldrig få rätt till era andelar i lägenheten, eftersom ni står utanför deras samboförhållande.Däremot kan han eventuellt få rätt till en del av er dotters lägenhetsandel vid en separation. Det blir aktuellt i två fall:1. Er dotter eller hennes kille begär bodelning efter att de har separerat och lägenhetsandelen är att se som samboegendom, vilket gör att den ska ingå i bodelningen (8 § första stycket och 3 § SamboL).2. Lägenhetsandelen är inte att se som samboegendom men lägenheten har använts som gemensam bostad av er dotter och hennes kille, och killen begär att få ta över lägenhetsandelen efter att de har separerat (22 § SamboL). Det är inte särskilt sannolikt att killen skulle få rätt att ta över er dotters lägenhetsandel i det andra scenariot – dels krävs det synnerliga skäl om de inte har barn tillsammans, dels kan jag inte tänka mig att det skulle anses skäligt eftersom du och din dotters far äger 90 % av lägenheten (22 § SamboL). Rätten till att lösa ut sin sambo är dessutom en skyddsregel, till för den sambo som "bäst" behöver bostaden. Den skulle alltså inte fylla sin funktion i detta fallet, eftersom er dotters kille endast skulle kunna bli ägare till 10 % av bostaden.Jag kommer därför att fokusera på det första scenariot i resten av mitt svar, alltså det fall då lägenhetsandelen eventuellt ska ingå i en bodelning.Är lägenhetsandelen samboegendom ska den ingå i en bodelningEn bodelning blir endast aktuell om er dotter eller hennes kille begär att en sådan ska göras när deras samboförhållande har tagit slut (8 § första stycket SamboL). Lägenhetsandelen ska bara ingå i bodelningen om den är att se som samboegendom (8 § första stycket SamboL).Det är främst tidpunkten för ert köp av lägenheten som avgör om den är samboegendom.Ni köper lägenheten innan de blir samborKöper ni lägenheten innan er dotter blir sambo kommer er dotters andel av lägenheten inte att bli samboegendom, eftersom den i så fall inte förmodas har förvärvats för hennes och hennes killes gemensamma användning (3 § SamboL). Då ska den inte heller ingå i en eventuell bodelning (8 § första stycket SamboL).Lägenhetsandelen skulle dock kunna ses som samboegendom om köpet sker en kort tid innan de flyttar ihop, men i så fall har er dotters kille bevisbördan för att avsikten med köpet var att den skulle användas av dem gemensamt. I regel är det mycket svårt att bevisa någon annans avsikt. Dessutom uppfattar jag det som att er avsikt med köpet är att er dotter ska använda lägenheten. Därför är er dotters lägenhetsandel sannolikt skyddad från eventuella anspråk från hennes kille i det här fallet. Ni köper lägenheten efter att de har blivit samborKöper ni lägenheten efter att er dotter har blivit sambo blir hennes lägenhetsandel samboegendom, eftersom den då förmodas ha förvärvats för hennes och hennes killes gemensamma användning (3 § SamboL).Som utgångspunkt ska lägenhetsandelen då ingå i en bodelning mellan er dotter och hennes kille, om någon av dem begär bodelning efter att förhållandet tagit slut (8 § första stycket SamboL). Enligt huvudregeln ska de då dela lika på hennes andel (14 § SamboL). Det innebär i sin tur att er dotters kille i så fall skulle kunna få rätt till 5 % av lägenheten. För att undvika en sådan situation kan er dotter och hennes kille dock skriva ett samboavtal. Genom samboavtalet blir er dotters lägenhetsandel inte samboegendomEr dotters lägenhetsandel kommer inte att bli samboegendom om hon och hennes kille skriver in det i ett samboavtal (9 § första stycket SamboL). I avtalet ska det framgå att er dotters lägenhetsandel inte ska vara samboegendom. För tydlighetens skull kan det också stå att lägenhetsandelen därför inte heller ska ingå i en eventuell bodelning. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av er dotter och hennes kille, men behöver inte bevittnas (9 § andra stycket SamboL). Det kan även vara en god idé med ett samboavtal om ni köper lägenheten en kort tid innan de blir sambor. Visserligen är lägenhetsandelen som utgångspunkt inte samboegendom då, men för tydlighetens skull kan det kännas bra att ha bekräftat det i ett samboavtal.SammanfattningEr dotters kille kan aldrig få rätt till era andelar i lägenheten, eftersom ni står utanför deras samboförhållande.Däremot skulle han kunna få rätt till hälften av er dotters lägenhetsandel om den räknas som samboegendom och någon av dem begär en bodelning.Jag vill därför råda dig att uppmuntra din dotter till att skriva ett samboavtal med sin kille om ni köper lägenheten efter att de har blivit sambor. Lägenhetsandelen blir då skyddad från att ingå i en bodelning. De kan också skriva ett samboavtal för säkerhets skull även i det fall då ni köper lägenheten innan de blir sambor. Avslutningsvis vill jag tipsa dig och din dotter om Lawlines avtalsrobot. Med hjälp av den kan hon och hennes kille upprätta ett samboavtal till ett fast pris. Ni kan läsa mer om hur det funkar att skriva ett sådant samboavtal på avtalsrobotens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kommer min passansökan att bli beviljad om jag finns med i belastningsregistret?

2020-01-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag finns med belastningsregister för stöld, narktikabrott och förgripelse mot tjänsteman och det är sa att mitt pass har gått ut och jag undrar om jag gör ansökan om nytt pass om min ansökan kommer gå genom. Kommer jag få nytt pass om jag finns med i belastningsregister
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om du kommer att få din ansökan om ett nytt pass beviljad, trots att du finns med i belastningsregistret.Jag kommer att hänvisa till passlagen (PassL) i mitt svar.Din ansökan om pass lär bli beviljad av polisenSvaret på din fråga är ja – din ansökan om ett nytt pass lär bli beviljad, även om du står med i belastningsregistret. Enbart det faktum att du finns med i belastningsregistret är alltså inte något hinder för att du ska kunna få ett nytt pass.En förutsättning för att polisen ska kunna godkänna din ansökan är dock att det inte finns några andra hinder. Jag kommer nu att presentera några av de relevanta hinder som det kan röra sig om.Du måste vara svensk medborgareFörst och främst behöver du vara svensk medborgare för att kunna ansöka om ett pass (4 § första stycket PassL). Jag utgår från att du har svenskt medborgarskap eftersom du skriver att du har haft ett pass tidigare.Du kan inte få något pass om du är anhållen eller häktadUtöver kravet på medborgarskap kan du bland annat inte få något pass i följande fall:- Du är under 18 år och har inte fått din vårdnadshavares tillstånd till att göra en passansökan (7 § andra punkten PassL).- Du är anhållen eller häktad på grund av en misstanke om att du har begått ett brott (7 § tredje punkten PassL).- Du står under övervakning, har reseförbud eller är skyldig att anmäla dig hos polisen på grund av en misstanke om att du har begått ett brott (7 § tredje punkten PassL).- Du är efterlyst (7 § sjätte punkten PassL).- Du sitter i fängelse för en tid om minst ett år och har inte blivit villkorligt frigiven (7 § åttonde punkten PassL).- Du sitter i fängelse för en tid om minst en månad och har inte fått något passtillstånd (19 § första punkten och 10 § första stycket PassL).- Du står under övervakning på grund av en dom om skyddstillsyn eller till följd av att du har blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff och har inte fått något passtillstånd (19 § andra punkten och 10 § första stycket PassL).- Du vårdas i sluten ungdomsvård för en tid om minst ett år (7 § nionde punkten PassL).- Du vårdas i rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (7 § tionde punkten PassL).- Du har ansökt om ett pass tre gånger under de senaste fem åren (7 a § första stycket PassL). Så länge det inte är något av det ovanstående som stämmer in på dig bör det saknas hinder för att polisen ska kunna bevilja din passansökan.SammanfattningSvaret på din fråga är ja – din passansökan lär bli beviljad, trots att du står med i belastningsregistret. Enbart det faktum att du finns i belastningsregistret är nämligen inget hinder för att polisen ska kunna godkänna din ansökan.Så länge du är svensk medborgare och inte omfattas av något annat hinder som jag har nämnt bör du alltså kunna få ett nytt pass.Du kan boka en tid för att ansöka om ett nytt pass på polisens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vi har inseminerat hemma – hur ska jag göra för att kunna adoptera barnet?

2020-01-26 i Adoption
FRÅGA |Jag är kvinna och registrerad partner med henne. Vi har inseminerat hemma med spermier som vi fått av en god vän. Jag vill adoptera barnet. Vår vän är villig att erkänna sig som far men hur går man till väga för att jag ska kunna adoptera barnet så att han frånkommer allt som har med arv och den biten att göra, alltså han ska inte behöva vara inblanda mer och barnet ska bli mitt och min partners. Vem kontaktar man och behöver man fylla i några blanketter osv.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du hur ska ni gå till väga för att du ska kunna adoptera barnet som din partner bär, så att barnet blir ditt och din partners gemensamma barn.Jag tolkar det du har skrivit som att det är din partner som är gravid med barnet som ni väntar.Jag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) i mitt svar.Specialreglerna för föräldraskap vid insemination gäller inte vid heminseminationDe lagregler som specifikt rör föräldraskap vid insemination gäller inte i ert fall, eftersom ni har inseminerat hemma. Just de reglerna omfattar nämligen bara insemination som görs inom vården (se till exempel 1 kap. 9 § FB). Däremot gäller de övriga lagreglerna om föräldraskap som vanligt. Därför kommer ni att behöva göra precis så som du har beskrivit i din fråga: först får er vän bekräfta faderskapet till barnet och därefter kan du ansöka om att få adoptera det.Socialnämnden kommer att utreda vem som är pappa till barnetNär barnet har fötts kommer socialnämnden att inleda en faderskapsutredning. Socialnämnden är nämligen skyldig att utreda faderskapet till barnet som din partner bär, eftersom hon inte är gift med en man (2 kap. 1 § och 1 kap. 1 § FB). Det är socialnämnden i kommunen där barnet kommer att folkbokföras som gör utredningen (2 kap. 2 § FB).På grund av detta är det positivt att er vän är beredd att erkänna faderskapet till barnet, då det lär förkorta den tid som socialnämnden gör sin utredning. Er väns faderskapsbekräftelse behöver uppfylla formkraven i lagenFör att er väns faderskapsbekräftelse ska vara giltig behöver den uppfylla lagens formkrav. Det innebär följande (1 kap. 4 § första stycket FB):- Bekräftelsen ska vara skriftlig.- Två vittnen ska vara närvarande när er vän undertecknar bekräftelsen.- Din partner ska godkänna bekräftelsen.- Socialnämnden ska godkänna bekräftelsen. Efter faderskapsbekräftelsen kan du ansöka om att få adoptera barnetNär er vän har bekräftat faderskapet till barnet kan du ansöka om att få adoptera det, så att barnet blir ditt och din partners gemensamma barn. Det är möjligt genom en så kallad styvbarnsadoption (4 kap. 6 § andra stycket FB). Vad innebär då en styvbarnsadoption? Jo, vid en styvbarnsadoption kommer din partners juridiska föräldraskap till barnet inte att förändras. Hon kommer fortfarande att vara barnets mamma, medan du blir barnets andra förälder. Er vän kommer däremot inte längre att räknas som juridisk förälder till barnet.Vid en "vanlig" adoption skulle detta inte vara möjligt – då skulle barnets juridiska kopplingar till såväl din partner som er vän försvinna helt och hållet. Din partner skulle därmed inte längre räknas som juridisk mamma till barnet. Istället skulle du bli ensam förälder genom adoptionen. Det är bara sambor, gifta och registrerade partners som kan göra en styvbarnsadoption. Sammantaget gör alltså styvbarnsadoptionen det möjligt för dig att adoptera barnet utan att din partners föräldraskap samtidigt upphör.Adoptionen gör att er väns juridiska koppling till barnet brytsEfter styvbarnsadoptionen kommer er vän inte längre att ha någon juridisk koppling till barnet. Han kommer inte att räknas som barnets förälder och barnet kommer inte att ha någon rätt att ärva honom (4 kap. 21 § första stycket FB). Barnet får istället rätt att ärva dig (4 kap. 21 § första stycket FB). Du kommer också automatiskt att bli barnets vårdnadshavare när adoptionen har blivit godkänd och trätt i kraft (4 kap. 22 § FB). Du och din partner har sedan gemensam vårdnad om barnet. Du ansöker om adoption hos tingsrättenFör att adoptera barnet kommer du att behöva göra en ansökan om adoption hos tingsrätten där barnet sedan är folkbokfört (4 kap. 12 § första stycket FB). Du kan ta reda på vilken tingsrätt det rör sig om genom att söka på postnumret på Sveriges domstolars hemsida.Socialnämnden kommer att utreda om adoptionen kan genomföras (4 kap. 14 § och 4 kap. 15 § FB). Barnets biologiska föräldrar ska få yttra sig, alltså din partner och er vän (4 kap. 18 § första stycket FB). Barnets vårdnadshavares samtycke kommer också att krävas för att adoptionen ska kunna godkännas (4 kap. 8 § första stycket FB). Din partner kommer att vara vårdnadshavare eftersom hon är barnets mamma (6 kap. 3 § första stycket FB). Er vän kommer också att vara vårdnadshavare till barnet om han och din partner har kommit överens om det i samband med faderskapsbekräftelsen (6 kap. 4 § andra stycket, första punkten FB).Sammanfattning och rådFör att du ska kunna adoptera barnet behöver er vän bekräfta faderskapet till barnet. När det är gjort kan du ansöka om att få göra en styvbarnsadoption, så att barnet därmed blir ditt och din partners gemensamma barn. Först och främst vill jag råda er att ta reda på hur det går till att göra en faderskapsbekräftelse i kommunen där barnet kommer att vara folkbokfört efter födseln. Det brukar finnas information på kommunernas hemsidor. Utöver det kan det vara bra att du börjar förbereda din adoptionsansökan. På Sveriges domstolars hemsida finns det en steg-för-steg-guide som anger hur du gör ansökan och vad den ska innehålla. Det kostar i nuläget 900 kronor att göra en adoptionsansökan (januari 2020). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,