Hur ska arvet efter min man fördelas?

2021-05-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi var gifta och har 3 gemensamma barn. Han hade två särkullsbarn. Frågan handlar om arvskiftet eftersom jag skall lösa ut särkullsbarnens arv i förhållande till egendom, bil och pengar. Har jag förstått rätt: Jag begär först bodelning, och äger då själv 50%. 50% blir arv som skall fördelas efter min man. Jag ärver hälften, dvs.25% och alla hans 5 barn delar på den andra 25%. Särkullsbarnens ärver då 1/5 var av dessa 25%.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Då en gift person avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt och det som tillfaller din makes dödsbo ska fördelas enligt reglerna om arv. Om ni inte har någon enskild egendom delar ni alltså lika på all egendom, och du får då 50% och resterande 50% ska fördelas som arv.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDet första som händer är alltså att en bodelning ska göras, och det som tillfaller din mans dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huvudregeln är att barnen ska ärva, och de ska dela lika på arvet. Detta innebär att hans barn har rätt till en femtedel var av arvet. Däremot går efterlevande makes arvsrätt för de gemensamma barnens. Detta innebär att du kommer ärva era gemensamma barns arvslotter med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du än önskar, men du får inte testamentera bort den utan när du avlider ska era gemensamma barn få ut sitt arv efter sin pappa.Detta gäller alltså så länge särkullbarnens arv inte inskränker din rätt till att efter bodelningen, alltså inkluderat det som tillföll dig, har egendom värt minst fyra prisbasbelopp.Ett litet exempel:När din man avlider har ni 200 kr i giftorättsgods. Efter bodelningen har du 100 kr och din mans dödsbo har 100 kr. Dessa 100 kr ska delas lika på hans fem barn, och de får därför 20 kr var. Hans särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt, och de 60 kr som ska tillfalla era gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad innebär villkorlig dom?

2021-04-16 i Påföljder
FRÅGA |om man får utslaget "villkorligt" i en domstol. Är man då dömd eller frikänd?Hur kan detta påverka eventuella krav på ersättning ex för häktningstiden eller annan skada?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till brottsbalken (BrB). Det framgår inte exakt av din fråga vad du menar med "villkorligt", men jag kommer i mitt svar utgå ifrån att du menar villkorlig dom.Vad innebär villkorlig dom?Rätten får döma till villkorlig dom för ett brott, där det är sannolikt att påföljden inte bara skulle bli böter (27 kap. 1 § BrB). Villkorlig dom kan dömas ut om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade gör sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). En villkorlig dom ersätter alltså ett fängelsestraff, och kan också förenas med dagsböter (27 kap. 2 § BrB). Den som får en villkorlig dom är underkastad en prövotid på två år (27 kap. 3 § BrB). Om personen begår nya brott under prövotiden kan prövotiden förlängas, eller personen kan dömas till någon annan påföljd.Villkorlig dom är en påföljd, och att en person döms till villkorlig dom innebär således att denne befunnits skyldig till något brott.Möjligheten att få ersättning då man varit häktad finns i lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. För att ha rätt till ersättning krävs att den som varit häktad friats i domstol, att åtalet avvisats eller att målet på annat sätt lagts ner (2 §). En person som dömts till villkorlig dom har inte friats, utan befunnits skyldig, och har således inte rätt till sådan ersättning för tiden då denne varit häktad.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du egentligen menade något annat än villkorlig dom är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Kan jag själv välja vilket vaccin mot covid-19 jag får?

2021-04-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Strider inte att inte få välja sort av corona vaccin mot "patientlagen (2014:821) kap 7 1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjlighet att välja behandlingNär det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar (7 kap. 1 § patientlagen). Detta gäller om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan, och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Av förarbeten till patientlagen framgår bland annat att "proportionerna mellan kostnader och förväntad nytta måste vara rimliga när det finns flera alternativ. Det får anses godtagbart att den förväntade nyttan inte får vara ringa eller försumbar i förhållande till de merkostnader ett visst behandlingsalternativ kan medföra" (prop. 2013/14:106 s. 76).Kan jag välja vilket vaccin jag får?Eftersom alla vacciner som är godkända mot covid-19 skyddar effektivt mot sjukdomen, och eftersom det finns en begränsad tillgång till vacciner, finns det ingen möjlighet att själv välja vilket vaccin man vill få. Detta borde vara en begränsning av självbestämmandet som är befogad, med hänsyn till bland annat att regionerna inte själva styr hur många doser de får av de olika vaccinen. Du kan alltså inte själv välja vilket vaccin du ska få, men eftersom alla vaccinationer är frivilliga i Sverige är du inte tvingad att ta ett vaccin. Om det skulle vara så att du känner dig osäker på det vaccin du erbjuds har du alltså möjlighet att avstå.Läs gärna mer om vaccinationer hos Folkhälsomyndigheten.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med en makes skuld vid bodelning?

2021-04-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga: en anhörig ligger i skilsmässa och ena parten har en skatteskuld, uppkommen under 2019, då de var gifta. Skatteskulden är grundad på inkomst, tillhörande den ena parten. Min fråga är: kan den parten som har fått skulden avkräva den andra parten att betala halva denna skuld? 1:3 Äktenskapsbalken säger ju "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder." kan detta tolkas på olika sätt? vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Hur går en bodelning till?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Ingår skulder i bodelningen?Ja, även makarnas skulder ingår i bodelningen. Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Vilka skulder ingår?Alla makarnas skulder ingår, om de uppstod innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. Om en skuld är förenad med särskild förmånsrätt i egendom som är makens enskilda, ska makens enskilda egendom i första han användas för att täcka skulden (11 kap. 2 § ÄktB). Alla övriga skulder har maken rätt att få täckning för ur sitt giftorättsgods.SlutsatsMakarnas skulder ska alltså ingå i bodelningen. Om den ena maken har skulder kommer detta påverka den andra maken, men inte på så sätt att den ena maken kan direkt kräva att den andra maken ska betala dennes skulder, utan genom att den skuldsatta maken går in med mindre egendom i bodelningen och således får ta större del av den andra makens giftorättsgods. Den andra maken blir alltså inte ansvarig för den skuldsatta makens skulder, utan behöver endast dela med sig av mer av sitt giftorättsgods. 1 kap. 3 § ÄktB ger uttryck för en allmän princip, att vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta gäller så länge äktenskapet består. När ett äktenskap upplöses och en bodelning ska göras gäller reglerna om detta, och makarnas giftorätt aktualiseras därmed. Denna allmänna princip innebär alltså inte att makarnas skulder inte ska ingå i bodelningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver då min morbror avlider?

2021-05-12 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag och mina syskon ärvde min moster genom testamente, hon hade inga egna barn. Jag undrar om vi ärver vår morbror ,han har inga egna barn, när han går bort, där finns fler syskon som lever även vår mor lever. Vad gäller för vår mosters arvslott?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Om en arvinge avlidit kan dennes arvingar träda i dennes ställe i enlighet med den så kallade istadarätten.Det finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom jag tolkar din fråga som att din morbror inte är gift kommer jag inte gå djupare in på efterlevande makes arvsrätt.Om en avliden inte har några barn och inte är gift går arvet till den andra arvsklassen. I denna är det i första hand den avlidnes föräldrar som ska ärva, och de ska få hälften av arvet var. Är en av föräldrarna avliden får föräldern som lever sin halva och den avlidna förälderns halva ska delas lika mellan den avlidnes syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om båda föräldrarna är avlidna ska den avlidnes syskon dela jämt på hela arvet.Om ett syskon som ska ärva på detta sätt är avliden, träder dennes barn in i dennes ställe på grund av istadarätten. Om det avlidna syskonet inte har några barn eller barnbarn osv. fördelas dennes del istället till de övriga syskonen.Din situationOm din morbror, som är din mammas bror och inte din mosters man om jag förstått det rätt, avlider är det alltså arvingarna i den andra arvsklassen som ska ärva. Jag tolkar din fråga som att hans föräldrar inte lever, och då är det hans syskon som ska dela lika på arvet. Låt säga att han har tre syskon, då ska dessa få en tredjedel var av arvet. Eftersom hans ena syster, din moster, inte lever kan hon inte ärva efter honom. Istället hade hennes barn kunnat träda i hennes ställe och dela på hennes del. Eftersom hon inte har några barn, och därmed inte heller några barnbarn, kommer hennes del istället fördelas på de övriga syskonen. De får då hälften var.Om din mor skulle vara avliden då din morbror avlider kommer du och dina syskon träda i hennes ställe i enlighet med istadarätten. Ni delar då lika på den del som skulle tillfallit din mor. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Varför ställer banken frågor om en transaktion jag vill göra?

2021-04-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Min mann och jag har solgt våran gård som vi eger båda två. Pengene gikk Inn på min manns konto. Vi har betalat skatt för salget båda två, nestan 2 millioner. När min mann ville överföra hälften til meg reagerade banken. Har man inte lov å överföra til sin fru ,utan en masse fråger, när dom vet hvor pengene kommer i från. Vi eger lika mycket. Takk for svar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Banker är skyldiga att följa lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innebär att banker måste ha god kännedom om sina kunder och kundernas bankaffärer. Banken måste till exempel förstå syftet med de transaktioner som kunder vill göra.Om du som kund vill göra en transaktion som uppfattas som ovanlig, till exempel att du vill flytta 1 miljon kronor från ett konto till ett annat, måste banken ställa frågor om transaktionen för att förstå var pengarna kommer ifrån och vad syftet med transaktionen är. Banken kan då behöva se till exempel avtal, kvitton eller liknande, och du kan också behöva visa upp en giltig ID-handling.Det är alltså ingen konstigt att banken ställde frågor till dig, och det betyder inte att banken misstänker dig för att ha gjort något fel. Det är endast eftersom banken enligt lag är skyldig att ställa dessa frågor. Om du kunde visa att pengarna kommit från en husförsäljning som gått korrekt till borde det inte vara några problem för dig att flytta pengarna.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vilken lag har ersatt lag (1987:667) om ekonomiska föreningar?

2021-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilken lag har ersatt den lag ni anger i denna fråga. Den angivna lagen är tydligen makulerad/ ej gällande?Ett styrelseprotokoll är inte en offentlig handling. Lagen ger heller inte någon rätt till medlemmarna i den ekonomiska föreningen, till skillnad från revisorerna, att kräva att få se styrelseprotokollet, vilket framgår motsatsvis av "Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 6:8 tredje stycket. Detta har att göra med att styrelsen ska ha arbetsro för att sköta sina uppgifter. Det är därmed upp till styrelsen att avgöra om den vill tillgängliggöra styrelseprotokollet för medlemmarna eller inte. En strategi för att tvinga fram tillgängliggörande av styrelseprotokoll för medlemmar är dock att föreslå det i form av en motion vid årsstämman".
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte länkat vilken fråga du syftar på har jag letat lite, och jag gissar att det gäller denna fråga:https://www.lawline.se/answers/styrelseprotokoll-i-ekonomisk-foreningI svaret hänvisas till lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. När svaret publicerades, 2015-05-24, var denna lag i kraft, men precis som du skriver är den idag upphävd. Den upphävdes 2018-07-01, och ersattes då av lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. Denna trädde i kraft 2018-07-01.Idag gäller alltså lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stycket du kopierat hänvisas till 6 kap. 8 § tredje stycket i den äldre lagen. Samma bestämmelse finns idag i 7 kap. 24 § i den nya lagen.Det framgår inte av din fråga om det är något annat du undrar över. Om det är något annat du vill veta gällande den nya lagen är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Står regeringens regleringsbrev över lagen?

2021-03-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar om regeringens regleringsbrev står över lagar? Vilka lagar står de över i så fall eller vilka står de inte över?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är regleringsbrev?Regleringsbrev är information från regeringen till de statliga myndigheter som finns i Sverige. I dessa regleringsbrev beskriver regeringen bland annat vilka mål och uppdrag som myndigheten har, samt hur stor budget myndigheten har att utgå ifrån. Regleringsbreven kan sedan uppdateras löpande under året.Står regleringsbrev över lagar?Lagar stiftas av riksdagen (8 kap. 1 § regeringsformen). Regeringen kan inte stifta lagar, utan endast meddela andra typer av föreskrifter, till exempel förordningar.Vilka rättskällor som har företräde före andra avgörs genom rättskällehierarkin. Denna är inte särskilt lagstadgad, utan följer av allmänna rättsgrundsatser. Högst status inom rättskällehierarkin har grundlagar, inga andra lagar eller föreskrifter får stå i strid med dessa. Efter grundlagar kommer vanliga lagar, först efter det kommer regeringens förordningar och liknande föreskrifter. Även förarbeten, praxis och doktrin har ett rättskällevärde. Exakt var i ordningen dessa ska placeras är dock omdiskuterat, men en djupare diskussion av det är inte relevant för din fråga.SlutsatsDe regleringsbrev som meddelas av regeringen kan inte stå över lag, eftersom lag har en högre status i rättskällehierarkin än sådana föreskrifter som regeringen meddelar. Regleringsbreven kan självklart vara mer detaljerade kring uppgifter som framgår av lag, men de får inte stå i strid med lagen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,