Vem ärver om den avlidnes ena barn inte lever?

2021-09-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej på er, jag har följande fundering till er. Min fru har en syster, men tyvärr avled min fru, vem ärver därmed min frus pappas tillgångar?Vi har inga barn.Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver om den avlidnes ena barn inte lever?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).I din situation innebär det alltså att om din frus pappa avlider är det hans barn, din fru och hennes syster, som ska ärva. Eftersom din fru är avliden kan hon inte ärva, eftersom endast den som lever vid arvlåtarens död kan ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det betyder att den del av arvet efter din frus far som skulle tillfallit din fru måste tillfalla någon annan.Det finns även något som kallas istadarätt. Detta är en rätt för barn att träda i sina föräldrars ställe och ärva det föräldern skulle ärvt, om föräldern är avliden. Detta innebär att om du och din fru hade haft barn hade de kunnat träda i din frus ställe och ärva efter din frus far. Det finns ingen annan än barn som har denna rätt, och eftersom ni inte har några barn kan ingen träda i din frus ställe när det gäller arvet efter hennes far.Det är inte möjligt att dela upp arvet mellan olika arvsklasser, utan finns det någon i liv i den första arvsklassen ska hela arvet stanna där. Detta innebär i din situation att din frus syster kommer ta hela arvet efter sin far, eftersom hon är den enda i den första arvsklassen.Mitt svar är skrivet utifrån förutsättningen att din frus far inte är gift, och att han inte har något testamente. Om så är fallet kan situationen se lite annorlunda ut. Vill du veta mer om det är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad täcker en framtidsfullmakt?

2021-09-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det räcker med en framtidsfullmakt från Svensk bankförening gällande min far.Finns det andra fullmakter eller täcker framtidsfullmakten in allt? Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lag om framtidsfullmakter.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en fysisk person att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser (1 §). Framtidsfullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 §). Framtidsfullmakten får dock inte omfatta åtgärder som gäller hälso- och sjukvård eller tandvård.Den som har fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt, fullmakten ska vara skriftlig och underskriven med två vittnen (3 § och 4 §). Det ska framgå i framtidsfullmakten att det är fråga om just en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten framgår samt om det finns några övriga villkor (5 §).Din frågaDet framgår inte av din fråga vad du menar att ni vill att framtidsfullmakten ska användas till, vilket gör det svårt för mig att svara på om den "räcker". Om ni har använt en framtidsfullmakt från Svenska Bankföreningen gäller den sannolikt specifikt för att hantera ekonomiska angelägenheter, alltså din fars ärenden med banken. För sådana ärenden bör den alltså räcka. Om det är något annat din far vill att du ska kunna göra, och andra situationer du ska kunna företräda honom i, kan det alltså behövas en till framtidsfullmakt där dessa angelägenheter framgår. Detta eftersom fullmakten bara omfattar de befogenheter som anges i den.Jag hoppas att detta kan svara på din fråga. Om du har ytterligare frågor, om det till exempel är så att det är något annat ni tänkt att du ska kunna göra med framtidsfullmakten och därför behöver vidare hjälp, är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Hur ska jag och min särbo göra för att äga en husvagn tillsammans?

2021-08-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag har köpt tillsammans med min särbo en husvagn. Jag betalade hela summan kontant men han har skuld som han betalar till mig månadsvis men ,, han står som ägare. Hur skriver man kontrakt mellan oss?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lag om samäganderätt (SamägL) och lag om skuldebrev (SkbrL).Att äga husvagnen tillsammansOm man samäger egendom, så som du och din särbo nu samäger husvagnen, kan det vara en bra idé att upprätta ett samägandeavtal. Huvudregeln är att samägarna äger lika stor del i egendomen, men om ni vill att det ska vara på annat sätt kan ni ange det i ert avtal (1 § SamägL). Ni kan i avtalet också komma överens om hur förvaltningen av husvagnen ska ske och hur beslut om detta ska fattas. Huvudregeln är att alla samägare ska vara överens, men ni kan också avtala om annat om ni vill det (2 § SamägL). Om ni inte skulle kunna komma överens kan en av samägarna begära att en god man tar över förvaltningen (3 § SamägL).Mitt tips till er är alltså att ni upprättar ett samägandeavtal, där ni anger allt ni kommer överens om kring husvagnen och hur den ska skötas. Det finns inga formkrav för exakt hur ett sådant avtal ska se ut, men en bra utgångspunkt är att det ska vara skriftligt, det ska tydligt framgå vilken egendom det gäller och vad syftet med avtalet är. Ni behöver också båda två ange era personuppgifter och skriva under avtalet.Din särbos skuld till digOm ni vill ha ett avtal för att reglera din särbos skuld till dig och hur denna ska betalas kan ni upprätta ett skuldebrev. Det bästa i er situation är nog ett så kallat enkelt skuldebrev, vilket innebär att det är utställt till en viss person och därmed är svårt att överlåta till någon annan (26 § SkbrL). I skuldebrevet ska ni ange att ni är parterna, den totala skulden, eventuell ränta som din särbo ska betala, under hur lång tid skulden ska betalas av samt hur ofta och hur mycket han ska betala. Både du och din särbo ska skriva under skuldebrevet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en polis arbeta i samma stad som denne bor?

2021-08-16 i Polis
FRÅGA |Kan en polis vara i tjänst och och jobba i samma stad hen är uppvuxen och bor i?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt undrar du om en person kan arbeta som polis i samma stad som denne bor i.Poliser är precis som alla andra fria att söka lediga tjänster i vilken stad de än önskar. Det finns inga krav på att poliser vare sig ska eller inte ska arbeta i staden de bor, utan detta är helt och hållet upp till varje polis att själv avgöra.Det vanligaste är att poliser stannar i ett och samma polisområde under hela sin yrkesverksamma period. Ett polisområde omfattar oftast flera städer. Vilket polisområde polisen arbetar i är dock inte beroende av var denne bor, utan beror på den placering polisen tilldelats för sin aspiranttjänstgöring. Vilket polisområde polisen tilldelas har denne möjlighet att önska om under sin utbildning. Det är möjligt för en polis att bo i ett polisområde och arbeta i ett annat. På samma sätt är det möjligt att bo i en stad som omfattas av det polisområde polisen arbetar i.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ska en övernattningslägenhet jag köpt ingå i bodelningen med min sambo?

2021-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Under vår sambotid köpte jag en bostadsrätt. En 1:a på 29 km2. Jag använde den som övernattningslägenhet, när jag arbetade sena skift, så jag slapp att pendla. Den är inte köpt som gemensamt boende eller för gemensamt bruk. Min fråga är, ska den ingå i bodelning?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL). I mitt svar utgår jag ifrån att du och din partner är sambor, och inte är gifta med varandra. Skulle ni vara gifta idag och ska skilja er och därmed göra bodelning, är svaret helt annorlunda.Vad ingår i bodelningen mellan sambor?I bodelningen mellan sambor ingår samboegendomen (8 § SamboL). All egendom som inte är samboegendom hålls utanför bodelningen och den som äger egendomen behåller den.Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL).Vad menas med sambornas gemensamma bostad?Med sambornas gemensamma bostad menas en bostad som en av samborna, eller samborna gemensamt, innehar och som är avsedd att vara sambornas gemensamma hem, och huvudsakligen innehas för detta ändamål (5 § SamboL).Ska din bostadsrätt ingå i bodelningen?Jag tolkar din fråga som att du och din sambo har ett gemensamt boende, och utöver det har du köpt en bostadsrätt. Eftersom bostadsrätten du köpt inte köptes för att vara ert gemensamma boende, och inte heller används som ert gemensamma boende, är det inte en gemensam bostad. Er ordinarie bostad är er gemensamma bostad, och denna ska ingå i bodelningen. Din bostadsrätt ska därmed inte ingå i bodelningen, utan hålls helt utanför och du behåller den.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan syskon klandra testamente för att få ut sitt arv?

2021-08-30 i Testamente
FRÅGA |Min farbror har avlidit, ogift och inga barn men har en bror i livet som har fyra barn.Ett av dessa barn har enligt farbrorns testamente fått ärva alla tillgångar och egendom!Vem kan klandra detta testamente? då brodern borde fått ärva?? Denna farbrodern var dödligt förälskad i den han testamenterat allt till !! mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har arvsrätt?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Precis som du skriver har alltså den avlidnes bror arvsrätt, eftersom den avlidne inte har några barn. Denna arvsrätt är dock möjlig att inskränka genom testamente.Den oinskränkbara arvsrättenDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i en persons möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap är om denne har barn. Detta eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En person som har barn kan alltså endast fritt testamentera hälften av sin kvarlåtenskap.Detta laglottsskydd som barn har gäller endast just för barn, och inte för andra arvingar. Det finns alltså inget sådant skydd för syskon. Detta innebär att en person som inte har några barn kan testamentera all sin kvarlåtenskap till någon annan än sina syskon, och det är inte möjligt för syskonen att klaga på detta.Att klandra ett testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om testamentet inte uppfyller dessa krav, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 §, 2 §, 3 §). Om en arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt ska denne väcka klandertalan inom sex månader från när denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB).SlutsatsDet är alltså endast den avlidnes barn, och inte syskon, som har en oinskränkbar rätt att ärva. Om en person som inte har några barn väljer att testamentera bort all sin egendom kan dennes syskon inte klaga på detta för att få ut arv. Det enda sättet ett sådant testamente inte är giltigt är om det inte upprättats enligt formkraven, eller om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller tvång. I så fall kan en arvinge väcka klandertalan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver min make, och kan han testamentera till sina syskon?

2021-08-28 i Make
FRÅGA |He, Vem ärver min man? Han har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi är gifta sen 35 år. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Om det är jag som ärver kan han testamentera bort sina tillgångar till exv hans syskon?Tacksam för svar!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går före alla andra arvingars rätt, förutom om den avlidne har barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn.Detta innebär för er att om din make avlider är det du som ärver allt, eftersom han inte har några barn och din arvsrätt går före hans syskon.EfterarvDen finns även något som kallas efterarv. Detta innebär att någon kan ha rätt att ärva den först avlidne när även den efterlevande maken avlider. Efterarvsrätt har den som har bäst rätt i den första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB).I ert fall innebär detta att din makes syskon skulle ha efterarvsrätt efter honom, och således ha rätt att ärva honom då även du avlider. Eftersom din makes syskon har efterarvsrätt innebär det att det du ärver efter honom ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen så som du önskar, men du kan inte testamentera bort den.Hur efterarvet ska beräknas kan bli ganska komplicerat beroende på hur mycket egendom som finns vid den först avlidne respektive den sist avlidne makens bortgång. Eftersom det inte är vad din fråga handlar om kommer jag inte gå djupare in på det, men om du vill veta mer om efterarv är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Din makes möjlighet att upprätta testamenteDen som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Din make har därmed möjlighet att upprätta ett testamente till förmån för sina syskon, om han vill att de ärver istället för dig.Eftersom din make inte har några bröstarvingar finns det ingen som har en oinskränkbar arvsrätt efter honom, och han är därför fri att testamentera sin egendom så som han önskar. Det finns dock ett skydd för efterlevande make, som brukar kallas basbeloppsregeln. Den innebär att du som efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen, som sker när din make avlider, ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om du som efterlevande make inte uppnår detta efter bodelningen har du rätt att få ut så mycket ur arvet efter din make att du uppnår det. Ett testamente som inskränker denna rätt är i den delen utan verkan, men resterande del av testamentet ska respekteras.Du har alltså rätt att, efter bodelningen och därmed inräknat all din egen egendom, ha egendom till ett värde av minst 190 400 kr. Om du har det kan din make testamentera allt han har till sina syskon.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Krävs gåvobrev vid gåva av aktier?

2021-08-16 i Gåva
FRÅGA |Hej! Jag överväger att ge mina myndiga barn lite börsnoterade aktier. Vilka uppgifter krävs i gåvohandlingen för att förvärvet skall kunna registreras om och därigenom ge sakrättsligt skydd för mottagarna?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lag angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL).Det finns tre grundkrav som ska vara uppfyllda för att det över huvud taget ska vara fråga om en gåva. Dessa är att gåvan ska vara frivillig från givaren, det ska finnas en gåvoavsikt, och det ska ske en förmögenhetsöverföring från givaren till mottagaren. Jag utgår ifrån att dessa grundkrav är uppfyllda i ditt fall.Gåva av lös egendomVid gåva av lös egendom, till exempel aktier, krävs inget gåvobrev för att gåvan ska vara fullbordad. Det räcker att gåvan överförts till mottagaren (1 § GåvoL). Däremot kan det såklart vara bra att upprätta ett gåvobrev ändå, för att visa vad som givits till vem. För dessa gåvobrev finns inga lagstadgade formkrav, alltså inga krav på hur gåvobrevet ska se ut. En bra utgångspunkt är dock att det ska vara skriftligt, daterat, det ska tydligt framgå vilken egendom som ges bort, samt undertecknat av både givaren och mottagaren.Det är möjligt att i gåvobrevet ange att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom. Detta innebär att gåvan undantas i en framtida bodelning mellan mottagaren och dennes make (7 kap. 2 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det är också möjligt att ange i gåvobrevet att gåvan inte får överlåtas. Detta innebär till exempel att om mottagaren drabbas av en utmätning hos Kronofogden ska gåvan hållas utanför denna (5 kap. 5 § utsökningsbalken).Vid gåva till dina barn kan det vara bra att tänka på att detta som utgångspunkt ska anses vara ett förskott på arv, om inte annat anges i gåvobrevet (6 kap. 1 § ärvdabalken). Så länge alla dina barn får lika stora gåvor kommer detta dock inte ställa till några problem vid ett framtida arvsskifte. Om du vill få hjälp att upprätta ett gåvobrev kan du kontakta en av våra duktiga jurister här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,