Hur fördelas arvet efter en person som har ett särkullbarn och ett barn med sin make?

2020-05-10 i Make
FRÅGA |Min son är gift och makarna har ett barn tillsammans. Hans maka har sedan tidigare ett barn. Inget testamente finns. Min son har 1979 fått som gåva (gåvobrev, enskild egendom) 50% av en fastighet (50% gavs till hans bror). vad händer om min sons maka avlider?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer om en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom äktenskapsförord, villkor i testamente eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB).Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). I bodelningen mellan din son och hans avlidne makes dödsbo kommer alltså fastigheten som är hans enskilda egendom hållas utanför. Om den avlidne maken hade annan enskild egendom hålls denna utanför på hennes sida. Det som tillfaller din son i bodelningen, alltså hans enskilda egendom + hälften av giftorättsgodset, är hans att behålla. Det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör kvarlåtenskapen efter henne och ska fördelas som arv efter henne.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott. Om din sons make avlider är det alltså hennes två barn som har rätt att ärva hälften var av hennes kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din son kommer ärva före hans och hans makes gemensamma barn. Det barnet kommer istället få ärva efter båda sina föräldrar samtidigt då även din son avlider. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den.Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att din sons makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin mamma direkt då hon avlider.SlutsatsOm din sons make avlider kommer alltså först en bodelning göras. Fastigheten som är din sons enskilda egendom kommer hållas utanför bodelningen. Arvet efter hans make ska sedan fördelas. Eftersom hon har två barn ska kvarlåtenskapen fördelas på hälften. Den ena hälften kommer tillfalla hennes särkullbarn direkt, och den andra hälften kommer din son ärva med fri förfoganderätt. När sedan även din son avlider kommer hans och hans makes gemensamma barn få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med huset min sambo äger om han avlider?

2020-05-05 i Sambo
FRÅGA |Hej, vi ska bo som sambos i ett hus på landet. Min sambo äger huset. Vi har inga barn ihop, han har 3 vuxna barn. Vad behöver vi göra för att jag (om min sambo går bort) ska kunna bo kvar i huset så länge jag vill?Hur fungerar det med arvsrätten för hans barn i det fallet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).När en sambo avlider ska en bodelning görasNär en person som är sambo avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om detta förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det är möjligt för sambor att avtala om att viss egendom inte ska ingå i en bodelning (9 § SamboL). I samboegendomen ingår inte heller sådant som den ena sambon fått i gåva, ärvt eller fått genom testamente med villkoret att det ska vara dennes enskilda (4 § SamboL). Du skriver inget om något samboavtal eller eventuell annan enskild egendom. Det innebär att huset ni bor i är samboegendom, om det förvärvats för gemensam användning. Om din sambo bott i huset innan och att du nu flyttar in till honom är det inte samboegendom och ingår inte i bodelningen.Vid bodelningen ska samboegendomen delas mellan sambornaVid bodelningen kommer först vardera sambos samboegendom listas på dennes sida. Vardera sambo får då dra av från sin samboegendom så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (13 § SamboL). Sådana skulder den ena sambon har som inte är direkt knutna till samboegendomen ska dock i första hand täckas av annan egendom än samboegendom (13 § andra stycket SamboL). Det som sedan återstår av samboegendomen ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Det som tillfaller den efterlevande sambon genom bodelningen är dennes, och det som tillfaller den avlidne sambons dödsbo utgör, tillsammans med dennes andra egendom, kvarlåtenskapen efter denne som ska fördelas enligt reglerna om arv.När en sambo avlider har den efterlevande sambon rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Övertagande av bostadDet är möjligt för den sambo som bäst behöver bostaden att få denna i avräkning på sin lott, och därmed få behålla bostaden, om den är samboegendom (16 § andra stycket SamboL). Jag känner inte till tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om det skulle bli aktuellt, men det krävs med hänsyn till alla omständigheter att övertagandet är skäligt. Jag kommer därför i mitt fortsatta svar utgå ifrån att det inte är aktuellt.Om huset inte är samboegendom är det inte möjligt för den andra sambon att ta över huset om det är fast egendom. Det finns en möjlighet att ta över en bostad som inte är samboegendom, men denna möjlighet gäller endast bostads- eller hyresrätter (22 § SamboL).Arvet ska fördelasEfter bodelningen ska arvet efter den avlidne sambon fördelas. Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Det finns även en arvsrätt för en efterlevande (3 kap. 1 § ÄB). Dock finns inte motsvarande rätt för en efterlevande sambo. Detta innebär att sambor inte ärver varandra. I din situation skulle alltså din sambos barn ärva allt efter honom. Om huset är samboegendom kommer du alltså ha rätt till hälften av värdet efter bodelningen, och om du inte kompenseras med annan egendom för samma värde kommer du och din sambos barn äga huset tillsammans. Om huset inte är samboegendom har du inte rätt till det i bodelningen, och hela huset kommer då ärvas av din sambos barn som kommer bli ägare till det.Vad kan ni göra?Det är möjligt för din sambo att upprätta ett testamente där han anger att du ska ärva huset om han avlider, och att hans barn inte ska ärva förrän efter även du avlidit (9 kap. 1 § ÄB). Att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker bröstarvingars rätt till laglott kan denne kräva att testamente jämkas (7 kap. 3 § ÄB). Testamentet kommer då inte vara tillämpligt i den mån det inskränker laglotten. Det är möjligt för din sambos barn att acceptera ett sådant testamente och vänta på sina arv tills även du avlider, och ni kan såklart framföra att det är er önskan. Dock finns det ingen möjlighet för er att undgå denna rätt till laglott, utan barnen har rätt att jämka ett sådant testamente.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsDet ni kan göra för att öka dina chanser att få bor kvar i huset är alltså att din sambo kan skriva ett testamente där han anger att du ska ärva huset och att hans barn ska ärva först då även du avlider. Dock ska ni då komma ihåg att det inte går att inskränka deras rätt till laglott om de inte väljer att acceptera testamentet.Vem som ärver huset beror på om det är samboegendom eller inte. Om det är samboegendom har du rätt till åtminstone värdet av halva huset, och om det inte är samboegendom kommer din sambos barn ärva hela huset. Om du får halva huset genom bodelningen är det såklart möjligt för dig att köpa resten av huset av din sambos barn, så länge de går med på det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag testamentera egendom till min sambo?

2020-04-14 i Testamente
FRÅGA |Om jag vill att min sambo ärver min del av vårt gemensamt bohag om jag skulle avlida, alltså jag skriver det i ett testamentet . Vad innebär det för mina barn ? När tillfaller deras arvslott då ? Är det när min sambo också avlider? Delar mina barn och hans barn upp allt då? Han har tre barn som då delar på hans 50% av bohaget och mina två barn delar på mina 50% av bohaget ? Är detta korrekt tänkt ? Tack Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Om någon som är sambo avliderDet första som händer om någon som är sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom, alltså deras gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Om du avlider skulle alltså en bodelning göras mellan din efterlevande sambo och ditt dödsbo. Det som tillfaller ditt dödsbo utgör arvet efter dig och ska då fördelas till dina arvingar.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Det finns en arvsrätt för efterlevande make, däremot finns inte motsvarande rätt för en efterlevande sambo. Sambor ärver alltså inte varandra. Om du skulle avlida skulle alltså all din kvarlåtenskap tillfalla dina barn, som skulle få hälften var.En sambo kan ärva genom testamenteDet enda sättet för en efterlevande sambo att ärva efter en avliden sambo är genom testamente. Den som har fyllt 18 år kan genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Det är alltså möjligt för dig att upprätta ett testamente och i det ange vilken egendom du önskar att din sambo ärver om du avlider. Du kan skriva i testamentet att du vill att dina barn ska få ut sin fulla arvslott då även din sambo avlider.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt att få ut sin laglott direkt då föräldern avlider kan bröstarvingen kräva påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det finns ingen möjlighet att vägra en sådan jämkning, eftersom bröstarvingen har rätt till sin laglott.Om ditt testamente till fördel för din sambo inskränker dina barns rätt att direkt få ut sin laglott kan de alltså välja att jämka testamentet och få ut sin laglott direkt, och din sambo kan inte hindra detta. Du kan självklart tala om för dina barn att det är din önskan att de ska vänta på sin arvslott tills även din sambo avlider, men de är inte tvungna att respektera detta.Om testamentet inte inskränker dina barns rätt till laglott ska det respekteras fullt ut. Detta kan ske då du efterlämnar så pass mycket kvarlåtenskap att dina barn får sina laglotter trots att din sambo får ärva den egendom du önskar.Då även din sambo avliderSom jag skrivit ovan kan du skriva i ditt testamente att dina barn ska få sina fulla arvslotter då även din sambo avlider. Detta innebär att han ärver med fri förfoganderätt och kan förfoga över egendomen som han önskar men inte testamentera bort den till någon annan. När då även din sambo avlider ska först ur hans kvarlåtenskap tas det som ska fördelas till dina barn i enlighet med ditt testamente. Dina barn ska då få hälften var av denna egendom. Sedan ska din sambos kvarlåtenskap fördelas till hans arvingar, alltså hans tre barn.SlutsatsDu kan alltså upprätta ett testamente till förmån för din sambo, och även uttrycka din önskan att dina barn ska respektera din vilja. Dock har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott och dina barn kan därmed kräva att få ut den direkt då du avlider, även om testamentet inskränker den rätten.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem får bo kvar i hyresrätten vid en skilsmässa?

2020-04-03 i Bodelning
FRÅGA |jag vill veta vem som får min hyresrätt vid skilsmässa.. jag har bott i lägenheten snart 10 år vi gifte oss för 1år och 6 månader sen .. altså han flyttade in hos mig
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad händer då ett äktenskap upplöses?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Då din fråga inte specifikt rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur den går till. Om du undrar mer om detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Vem får behålla bostaden?En viktig fråga vid bodelningen efter ett äktenskap är självklart vem som ska få behålla den gemensamma bostaden. Eftersom en hyresrätt egentligen inte har något ekonomiskt värde är det svårt att värdera den i en bodelning och den viktiga frågan handlar ju egentligen bara om vem av makarna som ska få bo kvar.Huvudregeln är att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden ska få behålla den (11 kap. 8 § ÄktB). Vid bedömningen av vem av makarna som bäst behöver bostaden tar man hänsyn till bland annat om någon av makarna kommer få vårdnaden över gemensamma barn och makarnas självständiga möjlighet att hitta en annan bostad. Även andra förhållanden så som ålder, hälsa, avstånd till arbete och liknande kan vägas in. Det handlar helt enkelt om en helhetsbedömning för att avgöra vem av makarna som har det största behovet av att få bo kvar i bostaden.En förutsättning för att en make ska få ta över en bostad som tillhör den andra maken är dock att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet i övrigt kan anses skäligt.SlutsatsJag vet tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna ge ett säkert svar på vem som skulle få bo kvar i lägenheten vid en skilsmässa. Som jag förklarat ovan kan det till exempel påverkas av om ni har gemensamma barn och någon av er ska få vårdnaden om dem.Om man inte kan komma överens vid en bodelning är det möjligt att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Denne kan hjälpa till att reda ut oklarheter och försöka hjälpa makarna att komma överens.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo adoptera min son?

2020-05-05 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag har en son som Jag är ensam vårdnadshavare till,ingen kontakt med biologiska fadern annat än telefon umgänge vilket är beslutat via domstol.Nu ska vi flytta ihop med min sambo och tillika sonens bonuspappa.Min fråga är om sambon kan adoptera min son eller på något sätt bli juridisk vårdnadshavare till honom så att även bonus Pappan kan få samma rättigheter som mig när det gäller omsorg, vårdnad och juridiska beslut?Detta utan att det påverkar min roll som vårdnadshavare.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB).Vem får lov att adoptera?För att få lov att adoptera ska man vara över 18 år (4 kap. 5 § FB). Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Det finns dock ett undantag till denna huvudregel. Det gäller då en make eller sambo adopterar sin makes eller sambos barn (4 kap. 6 § andra stycket FB).Förutsättningar för adoptionDet absolut viktigaste vid en adoption är att barnets bästa alltid är av största vikt, och ett barn får endast adopteras om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 1 § och 2 § FB). För att ett barn ska kunna adopteras krävs samtycke från vårdnadshavaren (4 kap. 8 § FB). Detta innebär att samtycke inte krävs från en förälder som inte är vårdnadshavare.Dock har den som är förälder till barnet som eventuellt ska adopteras alltid rätt att yttra sig, även om denne inte är vårdnadshavare (4 kap. 18 § FB). När en adoption eventuellt är aktuell ska en ordentlig utredning alltid göras (4 kap. 13 § FB). I utredningen ska klarläggas både barnets och föräldrarnas inställning (4 kap. 15 § FB). Även en förälder som inte är vårdnadshavares inställning ska vägas in i helhetsbedömningen som ska göras, och som ska avgöra om adoptionen är lämplig.Det finns några undantag då det inte krävs en förälders yttrande (4 kap. 18 § andra stycket FB). Det gäller till exempel då det är uppenbart obehövligt, då föräldern är varaktigt förhindrad att yttra sig till följd av en psykisk sjukdom eller då föräldern vistas på en okänd ort.SlutsatsDet är alltså möjligt för din sambo att adoptera din son. Då ska han ses som ert gemensamma barn (4 kap. 21 § FB). Detta innebär självklart inte att du slutar vara vårdnadshavare. Eftersom du har ensam vårdnad om din son krävs inte hans biologiska pappas samtycke för en adoption, dock har han, som jag beskrivit ovan, rätt att yttra sig och hans åsikt ska vägas in i bedömningen av vad som är din sons bästa.En ansökan om adoption lämnas in av den som vill adoptera till tingsrätten i den ort där barnet bor (4 kap. 11 och 12 §§ FB).Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arvet efter någon som är gift men inte har barn?

2020-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Låt oss säga att vi har ett par, A och B. A har en samling leksaksbilar som är väldigt värdefulla. I parets äktenskapsförord står att samlingen är A:s enskilda egendom. A och B har även tillsammans en villa värd 7 miljoner. B har köpt möbler värt 200 000kr samt äger en gåva i form av ett armband värt 3000kr medans A har en segelbåt värd 70 000kr. Om A skulle vara med om en olycka och gå bort, hur skulle en bodelning mellan A och B se ut? Hur stort blir arvet efter A och vem har rätt till A:s arv? (A:s familj består av endast hens mamma och pappa).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Vad ingår i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).I ditt fall skulle alltså leksaksbilarna som är A:s enskilda egendom hållas utanför bodelning och direkt tillfalla dödsboet efter A. Villan, möblerna och segelbåten ska alltså ingå i bodelningen. Armbandet kan hållas utanför bodelningen om det framgår av ett gåvobrev från givaren att det ska vara enskild egendom eller om det kan anses vara B:s personliga egendom. Varje make får från bodelningen undanta personlig egendom, så som kläder och smycken, i den mån det är skäligt (10 kap. 2 § ÄktB). Om det skulle vara skäligt för B att få undanta armbandet eller inte kan jag tyvärr inte svara på då det bland annat beror på hur mycket egendom det finns i övrigt och hur mycket personlig egendom A får undanta (även om denna rätt endast gäller för den efterlevande maken om den ena maken är avliden). I mitt exempel kommer jag utgå ifrån att armbandet ska ingå i bodelningen.Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller A utgör arvet efter denne och det som tillfaller B är dennes helt och hållet.Om bara egendomen du listat upp finns kommer bodelningen alltså se ut på följande sätt.Total behållning i boet: 7 000 000 (villan) + 200 000 (möbler) + 70 000 (segelbåt) + 3 000 (armband) = 7 273 000 kr.A:s dödsbos behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr. Detta plus leksaksbilarna, som ju hålls utanför bodelningen, utgör kvarlåtenskapen efter A.B:s behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr.Hur fördelas arvet?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Eftersom A inte har några barn skulle A:s arvingar alltså vara dennes föräldrar, som ska få hälften var av arvet. Dock finns även en rätt för den efterlevande maken att ärva.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före föräldrarnas rätt att ärva. Om A avlider kommer alltså B ärva allt efter A. B kommer då ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att B kan förfoga över egendomen som B önskar, men kan inte testamentera bort den. B kommer alltså ha sin del i bodelningen, 3 636 500 kr + arvet efter A, 3 636 500 kr + värdet av leksaksbilarna.A:s föräldrar har efterarvsrättDe i den andra arvsklassen har rätt att få ut sitt arv då även den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). När sedan även B avlider kommer A:s föräldrar alltså ha efterarvsrätt. Om A:s föräldrar har avlidit då B avlider går deras arvsrätt vidare till deras barn, alltså A:s syskon, och sedan vidare till syskonens barn, alltså A:s syskonbarn. Om A:s föräldrar inte lever vid B:s död och det inte finns några syskon eller syskonbarn osv. till A kommer arvet efter B fördelas helt och hållet till B:s egna arvingar.A:s efterarvingar har rätt till så stor del av B:s kvarlåtenskap som arvet efter A utgjorde i den massa av tillgångar som B hade efter bodelningen och arvsskiftet efter A. (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvet efter A är alltså:Arvet efter A / B:s totala tillgångar efter bodelning + arvsskifte, alltså3 636 500 + värdet av leksaksbilarna / 7 273 000.Så stor del av B:s kvarlåtenskap ska först fördelas till A:s efterarvingar innan B:s egna kvarlåtenskap fördelas som arv efter B.SlutsatsArvet efter A blir alltså så stort som A:s tillgångar är efter bodelningen, det som tillfaller denne + dennes kvarlåtenskap. Egentligen har A:s föräldrar arvsrätt, men efterlevande makes arvsrätt går före och föräldrarna får efterarvsrätt då även B avlider.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag och min make upprätta ett testamente så att vår icke biologiska son ärver då vi båda avlidit?

2020-04-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!vår son som bor hos oss är icke biologisk.Varken min man eller jag har egna barn och vi vill att "vår son" ärver allting efter oss - alltså inte syskon eller syskonbarn.kan vi skriva ett testamente om detta och att han ärver först när vi båda är döda, alltså orubbat boska ett testamente registreras någonstans eller räcker det med att det bevittnas?vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du och din man är gifta och att ingen av er har några biologiska (eller adopterade) barn. Det är detta jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om detta inte är korrekt är du välkommen att ställa en ny fråga med korrekta omständigheter.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättEn efterlevande make har en arvsrätt som går före arvingarna i de tre arvsklasserna (3 kap. 1 § ÄB). Om makarna har gemensamma barn får de ärva när båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i en efterlevande makes arvsrätt är om det finns så kallade särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte är den efterlevande makens barn.Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderättOm du eller din make skulle avlida skulle alltså den efterlevande maken ärva allt, eftersom det inte finns några särkullbarn. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att denne kan använda egendomen hur den än önskar, men kan inte testamentera bort den. Detta beror på att arvingar i den första och andra arvsklassen har så kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvsrätt innebär att dessa arvingar har rätt att ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Det är de arvingar som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken som har efterarvsrätt. I första hand är det alltså bröstarvingar, och endast om det inte finns några barn har den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn efterarvsrätt.Er situationDetta innebär alltså att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även denne avlider kommer den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn ha efterarvsrätt.Om ni vill ändra denna situationDen som har fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap som denne önskar (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i rätten att testamentera sin egendom gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det är inte möjligt att genom testamente göra sina barn helt arvlösa. Däremot gäller detta skydd inte för andra efterarvingar, föräldrar och syskon. Det är alltså möjligt att upprätta ett testamente till någon annans fördel och därmed undvika att föräldrar, syskon och syskonbarn får efterarvsrätt.Hur kan ni göra?Du och din make kan upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans. Där kan ni ange att den som överlever den andra ska ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda är avlidna ska "er son" (som du skriver) ärva allt efter er båda.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med at upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är i välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver min sommarstuga, mina barn eller min sambo?

2020-04-03 i Sambo
FRÅGA |Jag är sambo. Undrar vad som gäller med min sommarstuga som JAG kommer ärva vid min fars bortgång, ifall jag går bort . Jag vill att mina biologiska barn ska ärva den och inte min sambo eller hans barn . Vad bör jag göra? Har inte skrivit några papper eller testamente. Behövs det i denna fråga?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Vad händer om någon som är sambo avlider?Det första som händer om en sambo avlider är att en bodelning ska göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Till sambornas gemensamma bostad och bohag räknas inte sådant som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL). Din sommarstuga kommer alltså inte ingå i bodelningen som kan göras om du avlider. Den kommer tillhöra ditt dödsbo och utgör en del i arvet efter dig.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva allt (2 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo. Detta innebär att din sambo inte kommer ärva dig om du avlider, utan dina barn kommer ärva allt.SlutsatsOm du skulle avlida kommer alltså sommarstugan tillhöra ditt dödsbo och fördelas som arv efter dig, även om den efterlevande sambon begär bodelning. Eftersom sambor inte ärver varandra kommer dina barn ärva sommarstugan. Du behöver alltså inte skriva något testamente för att reglera detta. Den enda anledningen till att du skulle behöva skriva ett testamente är om du vill att din sambo ska ärva något efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,