Hur fördelas arvet efter någon som är gift men inte har barn?

2020-04-14 i Arvsordning
FRÅGA |Låt oss säga att vi har ett par, A och B. A har en samling leksaksbilar som är väldigt värdefulla. I parets äktenskapsförord står att samlingen är A:s enskilda egendom. A och B har även tillsammans en villa värd 7 miljoner. B har köpt möbler värt 200 000kr samt äger en gåva i form av ett armband värt 3000kr medans A har en segelbåt värd 70 000kr. Om A skulle vara med om en olycka och gå bort, hur skulle en bodelning mellan A och B se ut? Hur stort blir arvet efter A och vem har rätt till A:s arv? (A:s familj består av endast hens mamma och pappa).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Vad ingår i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).I ditt fall skulle alltså leksaksbilarna som är A:s enskilda egendom hållas utanför bodelning och direkt tillfalla dödsboet efter A. Villan, möblerna och segelbåten ska alltså ingå i bodelningen. Armbandet kan hållas utanför bodelningen om det framgår av ett gåvobrev från givaren att det ska vara enskild egendom eller om det kan anses vara B:s personliga egendom. Varje make får från bodelningen undanta personlig egendom, så som kläder och smycken, i den mån det är skäligt (10 kap. 2 § ÄktB). Om det skulle vara skäligt för B att få undanta armbandet eller inte kan jag tyvärr inte svara på då det bland annat beror på hur mycket egendom det finns i övrigt och hur mycket personlig egendom A får undanta (även om denna rätt endast gäller för den efterlevande maken om den ena maken är avliden). I mitt exempel kommer jag utgå ifrån att armbandet ska ingå i bodelningen.Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller A utgör arvet efter denne och det som tillfaller B är dennes helt och hållet.Om bara egendomen du listat upp finns kommer bodelningen alltså se ut på följande sätt.Total behållning i boet: 7 000 000 (villan) + 200 000 (möbler) + 70 000 (segelbåt) + 3 000 (armband) = 7 273 000 kr.A:s dödsbos behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr. Detta plus leksaksbilarna, som ju hålls utanför bodelningen, utgör kvarlåtenskapen efter A.B:s behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr.Hur fördelas arvet?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Eftersom A inte har några barn skulle A:s arvingar alltså vara dennes föräldrar, som ska få hälften var av arvet. Dock finns även en rätt för den efterlevande maken att ärva.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före föräldrarnas rätt att ärva. Om A avlider kommer alltså B ärva allt efter A. B kommer då ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att B kan förfoga över egendomen som B önskar, men kan inte testamentera bort den. B kommer alltså ha sin del i bodelningen, 3 636 500 kr + arvet efter A, 3 636 500 kr + värdet av leksaksbilarna.A:s föräldrar har efterarvsrättDe i den andra arvsklassen har rätt att få ut sitt arv då även den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). När sedan även B avlider kommer A:s föräldrar alltså ha efterarvsrätt. Om A:s föräldrar har avlidit då B avlider går deras arvsrätt vidare till deras barn, alltså A:s syskon, och sedan vidare till syskonens barn, alltså A:s syskonbarn. Om A:s föräldrar inte lever vid B:s död och det inte finns några syskon eller syskonbarn osv. till A kommer arvet efter B fördelas helt och hållet till B:s egna arvingar.A:s efterarvingar har rätt till så stor del av B:s kvarlåtenskap som arvet efter A utgjorde i den massa av tillgångar som B hade efter bodelningen och arvsskiftet efter A. (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvet efter A är alltså:Arvet efter A / B:s totala tillgångar efter bodelning + arvsskifte, alltså3 636 500 + värdet av leksaksbilarna / 7 273 000.Så stor del av B:s kvarlåtenskap ska först fördelas till A:s efterarvingar innan B:s egna kvarlåtenskap fördelas som arv efter B.SlutsatsArvet efter A blir alltså så stort som A:s tillgångar är efter bodelningen, det som tillfaller denne + dennes kvarlåtenskap. Egentligen har A:s föräldrar arvsrätt, men efterlevande makes arvsrätt går före och föräldrarna får efterarvsrätt då även B avlider.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag och min make upprätta ett testamente så att vår icke biologiska son ärver då vi båda avlidit?

2020-04-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!vår son som bor hos oss är icke biologisk.Varken min man eller jag har egna barn och vi vill att "vår son" ärver allting efter oss - alltså inte syskon eller syskonbarn.kan vi skriva ett testamente om detta och att han ärver först när vi båda är döda, alltså orubbat boska ett testamente registreras någonstans eller räcker det med att det bevittnas?vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du och din man är gifta och att ingen av er har några biologiska (eller adopterade) barn. Det är detta jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om detta inte är korrekt är du välkommen att ställa en ny fråga med korrekta omständigheter.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättEn efterlevande make har en arvsrätt som går före arvingarna i de tre arvsklasserna (3 kap. 1 § ÄB). Om makarna har gemensamma barn får de ärva när båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i en efterlevande makes arvsrätt är om det finns så kallade särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte är den efterlevande makens barn.Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderättOm du eller din make skulle avlida skulle alltså den efterlevande maken ärva allt, eftersom det inte finns några särkullbarn. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att denne kan använda egendomen hur den än önskar, men kan inte testamentera bort den. Detta beror på att arvingar i den första och andra arvsklassen har så kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvsrätt innebär att dessa arvingar har rätt att ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Det är de arvingar som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken som har efterarvsrätt. I första hand är det alltså bröstarvingar, och endast om det inte finns några barn har den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn efterarvsrätt.Er situationDetta innebär alltså att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även denne avlider kommer den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn ha efterarvsrätt.Om ni vill ändra denna situationDen som har fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap som denne önskar (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i rätten att testamentera sin egendom gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det är inte möjligt att genom testamente göra sina barn helt arvlösa. Däremot gäller detta skydd inte för andra efterarvingar, föräldrar och syskon. Det är alltså möjligt att upprätta ett testamente till någon annans fördel och därmed undvika att föräldrar, syskon och syskonbarn får efterarvsrätt.Hur kan ni göra?Du och din make kan upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans. Där kan ni ange att den som överlever den andra ska ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda är avlidna ska "er son" (som du skriver) ärva allt efter er båda.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med at upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är i välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver min sommarstuga, mina barn eller min sambo?

2020-04-03 i Sambo
FRÅGA |Jag är sambo. Undrar vad som gäller med min sommarstuga som JAG kommer ärva vid min fars bortgång, ifall jag går bort . Jag vill att mina biologiska barn ska ärva den och inte min sambo eller hans barn . Vad bör jag göra? Har inte skrivit några papper eller testamente. Behövs det i denna fråga?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Vad händer om någon som är sambo avlider?Det första som händer om en sambo avlider är att en bodelning ska göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Till sambornas gemensamma bostad och bohag räknas inte sådant som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL). Din sommarstuga kommer alltså inte ingå i bodelningen som kan göras om du avlider. Den kommer tillhöra ditt dödsbo och utgör en del i arvet efter dig.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva allt (2 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo. Detta innebär att din sambo inte kommer ärva dig om du avlider, utan dina barn kommer ärva allt.SlutsatsOm du skulle avlida kommer alltså sommarstugan tillhöra ditt dödsbo och fördelas som arv efter dig, även om den efterlevande sambon begär bodelning. Eftersom sambor inte ärver varandra kommer dina barn ärva sommarstugan. Du behöver alltså inte skriva något testamente för att reglera detta. Den enda anledningen till att du skulle behöva skriva ett testamente är om du vill att din sambo ska ärva något efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man testamentera ett investeringssparkonto till sitt barnbarn?

2020-03-18 i Testamente
FRÅGA |Arvsrätt och investeringssparkontoHej,Min pappa skulle vilja öppna ett ISK för att spara till sitt barnbarn. Om han dör skulle vanligtvis hela arvet delas i tre (vi är tre barn), men finns det möjlighet för honom att testamentera detta ISK till sitt barnbarn (bara ett barnbarn)? Har bra relation till mina syskon så skulle inte vara några problem där men en av dom har många skulder hos kronofogden. Kan kronofogden eller mina bröder kräva att ISK delas i tre istället för att tillfalla mitt barn även fast min pappa skrivit testamente?Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken ärvdabalken (ÄB).Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att din pappa inte är gift, eftersom du inte skriver något om det. Om han är gift när han avlider kommer situationen se lite annorlunda ut. Om så är fallet är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Hur ett arv fördelasEtt investeringssparkonto räknas som en tillgång som ingår i dödsboet. Det behandlas därför som vilken tillgång som helst.De som i första hand har rätt att ärva då en person avlider är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Om din pappa avlider skulle alltså, precis som du skriver, arvet fördelas lika mellan hans tre barn.Den avlidnes barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om till exempel ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne kräva att jämka testamentet och därmed få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente måste uppfylla några formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Så länge ett testamente uppfyller formkraven är det giltigt och ska respekteras. Detta gäller så länge, som nämnt ovan, testamentet inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Om testamentet inskränker denna rätt kan bröstarvingen alltså kräva att testamentet jämkas.SlutsatsDin pappa är alltså fri att upprätta ett testamente till förmån för sitt barnbarn. Så länge din och dina syskons rätt till laglott inte inskränks ska ett sådant testamente respekteras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag testamentera egendom till min sambo?

2020-04-14 i Testamente
FRÅGA |Om jag vill att min sambo ärver min del av vårt gemensamt bohag om jag skulle avlida, alltså jag skriver det i ett testamentet . Vad innebär det för mina barn ? När tillfaller deras arvslott då ? Är det när min sambo också avlider? Delar mina barn och hans barn upp allt då? Han har tre barn som då delar på hans 50% av bohaget och mina två barn delar på mina 50% av bohaget ? Är detta korrekt tänkt ? Tack Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Om någon som är sambo avliderDet första som händer om någon som är sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom, alltså deras gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Om du avlider skulle alltså en bodelning göras mellan din efterlevande sambo och ditt dödsbo. Det som tillfaller ditt dödsbo utgör arvet efter dig och ska då fördelas till dina arvingar.Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Det finns en arvsrätt för efterlevande make, däremot finns inte motsvarande rätt för en efterlevande sambo. Sambor ärver alltså inte varandra. Om du skulle avlida skulle alltså all din kvarlåtenskap tillfalla dina barn, som skulle få hälften var.En sambo kan ärva genom testamenteDet enda sättet för en efterlevande sambo att ärva efter en avliden sambo är genom testamente. Den som har fyllt 18 år kan genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Det är alltså möjligt för dig att upprätta ett testamente och i det ange vilken egendom du önskar att din sambo ärver om du avlider. Du kan skriva i testamentet att du vill att dina barn ska få ut sin fulla arvslott då även din sambo avlider.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt att få ut sin laglott direkt då föräldern avlider kan bröstarvingen kräva påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det finns ingen möjlighet att vägra en sådan jämkning, eftersom bröstarvingen har rätt till sin laglott.Om ditt testamente till fördel för din sambo inskränker dina barns rätt att direkt få ut sin laglott kan de alltså välja att jämka testamentet och få ut sin laglott direkt, och din sambo kan inte hindra detta. Du kan självklart tala om för dina barn att det är din önskan att de ska vänta på sin arvslott tills även din sambo avlider, men de är inte tvungna att respektera detta.Om testamentet inte inskränker dina barns rätt till laglott ska det respekteras fullt ut. Detta kan ske då du efterlämnar så pass mycket kvarlåtenskap att dina barn får sina laglotter trots att din sambo får ärva den egendom du önskar.Då även din sambo avliderSom jag skrivit ovan kan du skriva i ditt testamente att dina barn ska få sina fulla arvslotter då även din sambo avlider. Detta innebär att han ärver med fri förfoganderätt och kan förfoga över egendomen som han önskar men inte testamentera bort den till någon annan. När då även din sambo avlider ska först ur hans kvarlåtenskap tas det som ska fördelas till dina barn i enlighet med ditt testamente. Dina barn ska då få hälften var av denna egendom. Sedan ska din sambos kvarlåtenskap fördelas till hans arvingar, alltså hans tre barn.SlutsatsDu kan alltså upprätta ett testamente till förmån för din sambo, och även uttrycka din önskan att dina barn ska respektera din vilja. Dock har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott och dina barn kan därmed kräva att få ut den direkt då du avlider, även om testamentet inskränker den rätten.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem får bo kvar i hyresrätten vid en skilsmässa?

2020-04-03 i Bodelning
FRÅGA |jag vill veta vem som får min hyresrätt vid skilsmässa.. jag har bott i lägenheten snart 10 år vi gifte oss för 1år och 6 månader sen .. altså han flyttade in hos mig
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad händer då ett äktenskap upplöses?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Då din fråga inte specifikt rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur den går till. Om du undrar mer om detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Vem får behålla bostaden?En viktig fråga vid bodelningen efter ett äktenskap är självklart vem som ska få behålla den gemensamma bostaden. Eftersom en hyresrätt egentligen inte har något ekonomiskt värde är det svårt att värdera den i en bodelning och den viktiga frågan handlar ju egentligen bara om vem av makarna som ska få bo kvar.Huvudregeln är att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden ska få behålla den (11 kap. 8 § ÄktB). Vid bedömningen av vem av makarna som bäst behöver bostaden tar man hänsyn till bland annat om någon av makarna kommer få vårdnaden över gemensamma barn och makarnas självständiga möjlighet att hitta en annan bostad. Även andra förhållanden så som ålder, hälsa, avstånd till arbete och liknande kan vägas in. Det handlar helt enkelt om en helhetsbedömning för att avgöra vem av makarna som har det största behovet av att få bo kvar i bostaden.En förutsättning för att en make ska få ta över en bostad som tillhör den andra maken är dock att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet i övrigt kan anses skäligt.SlutsatsJag vet tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna ge ett säkert svar på vem som skulle få bo kvar i lägenheten vid en skilsmässa. Som jag förklarat ovan kan det till exempel påverkas av om ni har gemensamma barn och någon av er ska få vårdnaden om dem.Om man inte kan komma överens vid en bodelning är det möjligt att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Denne kan hjälpa till att reda ut oklarheter och försöka hjälpa makarna att komma överens.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad gör jag om min hyresvärd inte åtgärdar problem i min lägenhet?

2020-03-18 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Jag och sambon har sedan september 2019 bott tillsammans i en lägenhet där det saknas ventilation i, balkongdörrarna "läcker" kall luft så de kvittar om vi har element på eller ej för de känns knappt någon skillnad. Jag har kontaktat miljöförvaltningen och de har tagit upp vårt case så vi väntar tålmodigt på dem. Hyresvärden har sagt att de ska byta båda balkongdörrarna och fixa ventilation men det händer inget. Jag hade konstant huvudvärk i 2 månader eftersom luften osv inte förnyas. Det känns som om vi är berättigad tex mindre hyra eftersom vi inte får hjälp. Detta är de stora problemen. Där finns massa mindre problem också som tex att de kommer matos och ciggarett rök upp i badrummet från någon granne.Vad tycker ni?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till jordabalken (JB).Hyresvärdens skyldigheterHyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i ett sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet (12 kap. 15 § JB). I en bostadslägenhet ska hyresvärden med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk (12 kap. 15 § andra stycket JB).Om hyresvärden brister i sin skyldighetOm hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet, eller om lägenheten skadas under hyrestiden utan att hyresgästen är ansvarig för skadan, har hyresgästen följande möjligheter (12 kap. 16 och 11 §§ JB).Hyresgästen kan själv avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden efter tillsägelse underlåter att åtgärda bristen så snart det kan sk.Hyresgästen kan säga upp hyresavtalet, om bristen är av väsentlig betydelse.Hyresgästen har rätt till skälig nedsättning av hyran för den tid lägenheten är i bristfälligt skick.Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på att han har varit försumlig.Hyresgästen kan ansöka om åtgärdsföreläggande.ÅtgärdsföreläggandeEn hyresgäst kan ansöka om åtgärdsföreläggande hos Hyres- och arrendenämnden (12 kap. 16 § andra stycket JB). En sådan ansökan kan leda till att Hyresnämnden ålägger hyresvärden att avhjälpa bristen. I föreläggandet anges inom vilken tid åtgärden ska vara utförd. Ett sådant föreläggande kan även förenas med vite, vilket innebär att om hyresvärden inte fullgör åtgärden inom den angivna tiden kan denne bli tvungen att betala ett bestämt belopp (ungefär som ett böter). Enligt praxis ska en ansökan om åtgärdsföreläggande bifallas om bristfälligheten i lägenheten medför men i hyresgästens nyttjanderätt och att den skada som hyresgästen lider inte är obetydlig. För att ansökan ska kunna bifallas måste hyresgästen bevisa att det föreligger en brist i lägenheten.Hyres- och arrendenämndenDet finns 8 Hyres- och arrendenämnder i Sverige. Detta är inte domstolar i lagens mening, men de kan döma i bland annat tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar. Man kan skriftligt ansöka om att starta en process hos Hyresnämnden. Detta kostar ingenting, och även hela den fortlöpande processen är gratis. Dock om man väljer att anlita ett ombud får man stå för denna kostnad själv. Beslut i Hyresnämnden överklagas till Svea hovrätt, och där kan kostnader regleras som vanligt.Er situationJag vet tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om någon av åtgärderna jag skrivit om ovan kan bli aktuella.Jag förstår dock att ni upplever denna situation som väldigt påfrestande. Min rekommendation är därför att ni vänder er till Hyres- och arrendenämnden för att få hjälp. Där kan ni ansöka om att få vidare hjälp och tips, och ni kan även ansöka om åtgärdsföreläggande. Som jag skrivit ovan är det gratis att ansöka om att starta en process hos Hyresnämnden.Det finns väldigt bra information om Hyres- och arrendenämnden på Sveriges domstolars hemsida. Ni kan hitta mer information här, och där kan ni även ta reda på vilken Hyresnämnd som finns närmast er.Jag hoppas att detta kan hjälpa er vidare! Mvh,

Vad händer med ett arv jag fått om jag avlider och är gift?

2020-03-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Om jag får ett arv och sätter in det på mitt egna konto. Vad händer med mina pengar om jag går bort? Jag är gift men vi har inga egna barn tillsammans, jag har 4 barn han har 3. Jag vill bara att mina barn ärver mina pengar, hans barn hans pengar, Vi har inget gemensamt konto, Vad händer med våra pengar på våra egna konton??Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att även pengar som kommer från ett arv ska ingå i bodelningen, om det inte finns ett testamente som angav att arvet skulle vara enskild egendom.Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make.Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du, eller din man, avlider kommer först en bodelning göras som jag beskrivit ovan, I den ingår samtliga tillgångar som inte är enskild egendom, alltså även pengar på era privata konton. Detta kommer delas lika mellan er. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och den som tillfaller den avlidnes dödsbo kommer fördelas jämt till dennes barn.Om denna situation inte är önskvärdDet är möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord (7 kap. 3 § ÄktB). I det kan ni ange vilken egendom som ska vara enskild, och därmed hållas utanför bodelningen som görs då en make avlider. Ni kan själva välja vilken egendom som ska vara enskild, samt vilken makes enskilda egendom det ska vara. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt och undertecknat samt registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB).Om det finns enskild egendom i bodelning som görs då en make avlider kommer denna hållas helt utanför och direkt fördelas som arv till den avlidnes barn.Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,