Ska min mans företag ingå i bodelningen, och vad gör jag om han inte samarbetar?

2020-03-08 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska skilja mig. Min man vill att han ska få behålla allt han har för att jag har större studielån. Han vägrar tala om hur mycket han har i sitt företag, utan det ska gå utöver tycker han. Han säger att han aldrig ska träffa mig igen om inte han får behålla sina pengar. Hur gör jag?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad ingår i bodelningen?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att även din mans företag ska ingå i bodelningen, om det inte är enskild egendom.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.En bodelning kan jämkasOm en bodelning är oskälig med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är det möjligt att jämka bodelningen (12 kap. 1 § ÄktB). Jämkning sker endast i undantagsfall. Man brukar ha som riktmärke att ett kortvarigt äktenskap varat mindre än fem år, och då räknas även tid som sambo innan äktenskapet med. Om man varit gift längre än fem år används jämkningsregeln oftast inte. Jag känner inte till tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om en jämkning skulle kunna bli aktuell.Om makarna inte kommer överensOm makarna inte kan enas om en bodelning kan en make ansöka hos tingsrätten om att förordna någon att vara bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB).Bodelningsförrättaren har självklart rätt att få betalt för det arbete denne utför. Kostnaderna ska betalas av makarna med hälften var (17 kap. 7 § andra stycket ÄktB). Om den ena maken, genom vårdslöshet eller försummelse, har orsakat ökade kostnader, eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning för det, kan bodelningsförrättaren bestämma en annan fördelning. En sådan jämkning ska dock endast ske i undantagsfall.I förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för dennes ersättning (17 kap. 7 § tredje stycket ÄktB).Båda makarna ska uppge sina tillgångar och skulder för bodelningsförrättaren. Om en make underlåter att lämna uppgifter till bouppteckningen, får domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite (17 kap. 5 ÄktB).SlutsatsDin mans företag ska alltså ingå i bodelningen om det inte är enskild egendom, liksom all annan egendom ni äger. Detta ska delas lika mellan er. Om ni inte kan enas om en bodelning kan du ansöka hos tingsrätten om att förordna en bodelningsförrättare som kan hjälpa er med bodelningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad gör jag om min hyresvärd inte uppfyller sina skyldigheter angående lägenhetens standard?

2020-02-13 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag börjar bli desperat och behöver verkligen hjälp. ( vi hyr )1. Jag bor i en 3:a som inte är renoverad på över 20 år, väggar krackelera ( i stort överallt) det är mögel både i ena badrummet samt i ena sovrummet. Golvet lossnar lite här i Alla rum. Golvet i min dotters rum har lossnat med över 2 dm. Även tapeterna har börjat krackelera och detta vill bolaget att vi ska betala. Jag börjar snart gråta och krackelera själv. Vi har påpekat detta över 7 år. Till svar får vi bara till svar : vi lovar att laga, men inget händer, förutom att hyran höjs med flera hundra OFTA. Även svart mögel har tittat fram. Detta är inte privat.lägenheten är på 3 r o k men vi betalar över 6500:- i månaden. Och detta vill bolaget att vi ska fixa själv?2. Torktumlare har börjat att lukta bränt, så pass att kläderna luktar illa. Vad ska jag göra göra. Vi vill ju bo kvar här, nära min släkt och mitt barns vänner.Snälla hjälp mig hur jag ska gå tillväga. Vill även tillägga att både min dotter och jag är väldigt känsliga och får ofta om i huvudet.Så tacksam för snabbt och ärligt svar.Går det att få svar eller idé om hur vi ska göra så gör ni oss extremt glad. Tyvärr har jag ej råd att betala varken express eller express 24h men jag är enormt tacksam ändå. Tack för att ni finns
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till jordabalken (JB). Hyresvärdens skyldigheterHyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i ett sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet (12 kap. 15 § JB). I en bostadslägenhet ska hyresvärden med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk (12 kap. 15 § andra stycket JB). Om hyresvärden brister i sin skyldighetOm hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet, eller om lägenheten skadas under hyrestiden utan att hyresgästen är ansvarig för skadan, har hyresgästen följande möjligheter (12 kap. 16 och 11 §§ JB). Hyresgästen kan själv avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden efter tillsägelse underlåter att åtgärda bristen så snart det kan ske. Hyresgästen kan säga upp hyresavtalet, om bristen är av väsentlig betydelse. Hyresgästen har rätt till skälig nedsättning av hyran för den tid lägenheten är i bristfälligt skick. Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på att han har varit försumlig. Hyresgästen kan ansöka om åtgärdsföreläggande. ÅtgärdsföreläggandeEn hyresgäst kan ansöka om åtgärdsföreläggande hos Hyres- och arrendenämnden (12 kap. 16 § andra stycket JB). En sådan ansökan kan leda till att Hyresnämnden ålägger hyresvärden att avhjälpa bristen. I föreläggandet anges inom vilken tid åtgärden ska vara utförd. Ett sådant föreläggande kan även förenas med vite, vilket innebär att om hyresvärden inte fullgör åtgärden inom den angivna tiden kan denne bli tvungen att betala ett bestämt belopp (ungefär som ett böter). Enligt praxis ska en ansökan om åtgärdsföreläggande bifallas om bristfälligheten i lägenheten medför men i hyresgästens nyttjanderätt och att den skada som hyresgästen lider inte är obetydlig. För att ansökan ska kunna bifallas måste hyresgästen bevisa att det föreligger en brist i lägenheten.UpprustningsföreläggandeOm en lägenhet inte har lägsta godtagbara standard kan hyresgästen ansöka om upprustningsföreläggande hos Hyresnämnden (12 kap. 18a § JB). Då ska hyresvärden föreläggas att vidta åtgärder som krävs för att lägenheten ska uppnå sådan standard. Likt åtgärdsföreläggandet kan ett upprustningsföreläggande förenas med vite. Lägsta godtagbara standardEn lägenhet ska anses ha lägsta godtagbara standard om den är försedd med anordning inom lägenheten för (12 kap. 18a § sjätte och sjunde styckena): Kontinuerlig uppvärmning. Kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien. Avlopp för spillvatten. Personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller dusch.Försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning.Matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor.Det ska även finnas tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och till anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från den, samt att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtasHyres- och arrendenämndenDet finns 8 Hyres- och arrendenämnder i Sverige. Detta är inte domstolar i lagens mening, men de kan döma i bland annat tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar. Man kan skriftligt ansöka om att starta en process hos Hyresnämnden. Detta kostar ingenting, och även hela den fortlöpande processen är gratis. Dock om man väljer att anlita ett ombud får man stå för denna kostnad själv. Beslut i Hyresnämnden överklagas till Svea hovrätt, och där kan kostnader regleras som vanligt. Din situationJag vet tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om ett åtgärdsföreläggande eller upprustningsföreläggande skulle kunna bli aktuellt. Generellt kan ju dock sägas att det krävs att lägenheten är i ganska dåligt skick för att ett upprustningsföreläggande ska bli aktuellt, om man ser till vad som krävs för lägsta godtagbara standard.Jag kan dock förstå att ni upplever denna situation som väldigt påfrestande. Min rekommendation är att ni vänder er till Hyres- och arrendenämnden för att få hjälp. Där kan ni ansöka om att få vidare hjälp och tips, och ni kan även ansöka om åtgärdsföreläggande eller upprustningsföreläggande. Som jag skrivit ovan är det gratis att ansöka om att starta en process hos Hyresnämnden. Det finns väldigt bra information om Hyres- och arrendenämnden på Sveriges domstolars hemsida. Ni kan hitta mer information här, och där även ta reda på vilken Hyresnämnd som finns närmast er. Jag hoppas att detta kan hjälpa er vidare! Mvh,

Måste man betala gåvoskatt i Sverige?

2020-02-08 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej måste man betala gåvoskatt om man bjuder sin syrra på en resa ca 40000 ? hälsar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till inkomstskattelagen (IL). Jag kommer i mitt svar utgå ifrån svenska skatteregler. Om det gäller skattskyldighet i ett annat land är du välkommen att ställa en ny fråga. Gåvor är skattefriaI Sverige är gåvor skattefria (8 kap. 2 § IL). Vi har med andra ord ingen gåvoskatt. Detta innebär att man kan ge bort gåvor utan att mottagaren blir skattepliktig. För att en gåva ska räknas som en skattefri gåva krävs att den är helt och hållet benefik. Detta innebär att gåvan inte får vara en "betalning" för en utförd eller framtida arbetsinsats eller prestation. Så länge din gåva inte är någon form av "betalning" för en utförd prestation kan du alltså ge den till din syster utan att hon blir skattepliktig för den. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer jag få kvarstå i min anställning tills jag fyller 68 år?

2020-02-05 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag är född 1953, arbetar inom svenska. Har varit med i kommunal. Min fråga är: får jag arbeta till 68-år. Jag tycker allt verkar så luddigt.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lagen om anställningsskydd (LAS). Rätt att kvarstå i anställningenEn arbetstagare har rätt att kvarstå i sin anställning till utgången av den månad då han eller hon fyller 68 år (32a § LAS). För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en arbetstagare som har fyllt 68 år krävs inte saklig grund (33 § LAS). En arbetstagare som har fyllt 68 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad (33b § LAS). Tidigare bestämmelseDenna nya bestämmelse, rätten att kvarstå i anställningen till 68 år, trädde i kraft 1 januari 2020. Innan dess gällde rätten att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då arbetstagaren fyllde 67 år. För att underlätta vid övergången mellan dessa bestämmelser finns det så kallade övergångsbestämmelser. Enligt dessa övergångsbestämmelser gäller följande: "Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ett skriftligt besked enligt 33 § första stycket i den äldre lydelsen, när en arbetsgivare före lagens ikraftträdande har lämnat ett sådant besked till en arbetstagare som fyller 67 år före den 1 februari 2020. Om arbetstagaren fyller 67 år den 1 februari 2020 eller senare är beskedet utan verkan" (punkt 6 övergångsbestämmelser). Detta innebär att alltså att den som fått ett skriftligt besked att anställningen avslutas då denne fyller 67 år före den 1 januari 2020, och som fyller 67 år före den 1 februari 2020 inte har rätt att kvarstå i anställningen till 68 år. Ett sådant besked ska alltså fortsätta gälla. Om arbetstagaren däremot fyller 67 år efter den 1 februari 2020 ska ett sådant besked vara utan verkan. Arbetstagaren har då rätt att kvarstå i anställningen till 68 år, i enlighet med de nya bestämmelserna. En arbetstagare som inte fått beskedet att anställningen avslutas när denne fyller 67 år kommer naturligtvis ha rätt att kvarstå i anställningen till 68 år, i enlighet med de nya bestämmelserna. SlutsatsHuruvida du kan kvarstå i anställningen till 68 år beror alltså på om du fått ett besked före 1 januari 2020 att anställningen ska avslutas, och i så fall när du fyller 67 år. Om du inte fått något sådant besked har du alltså rätt att kvarstå i din anställning tills du fyller 68 år.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem betalar för bodelningsförrättaren?

2020-03-08 i Bodelning
FRÅGA |HejHar skilt mig och vi försöker komma till en bodelning men är inte överensJag vill ha med en jurist med min ex man inte vill och menar då att jag för stå för kostnaden för en jurist själv. Stämmer detta eller kan jag kräva att vi ska dela på kostnaden?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vem ska betala för bodelningsförrättaren?Om makarna inte kan enas om en bodelning kan en make ansöka hos tingsrätten om att förordna någon att vara bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB).Bodelningsförrättaren har självklart rätt att få betalt för det arbete denne utför. Kostnaderna ska betalas av makarna med hälften var (17 kap. 7 § andra stycket ÄktB). Om den ena maken, genom vårdslöshet eller försummelse, har orsakat ökade kostnader, eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning för det, kan bodelningsförrättaren bestämma en annan fördelning. En sådan jämkning ska dock endast ske i undantagsfall.I förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för dennes ersättning (17 kap. 7 § tredje stycket ÄktB).SlutsatsDu kan alltså ansöka om en att förordna en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Du och din man ska sedan stå för kostnaden för bodelningsförrättaren med hälften vardera.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Skillnaden mellan äganderätt och giftorätt

2020-02-13 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag ligger snart i skilsmässa och har en fastighet som jag fått i gåva av min farbror. I gåvobrevet stipuleras att det är enskild egendom, att den ej omfattas av rådighetsinskränkningar och ej heller bli föremål för övertaganderätt osv. Så långt är allt i sin ordning men gåvobrevet avslutas "Med detta övergår äganderätten till (mitt namn) per den...". Kan avslutningsmeningen med ordet "äganderätt" göra att det tolkas som något annat än enskild egendom? Tack på förhand och för en väldigt bra och nyttig sajt!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Skillnaden mellan äganderätt och giftorättDet är viktigt att inte blanda ihop begreppen äganderätt och giftorätt, och därmed enskild egendom. Äganderätt är ett generellt juridiskt begrepp som ger innehavaren en rätt till ett visst objekt, till exempel möjligheten att förfoga över eller sälja objektet. Giftorätt är ett endast familjerättsligt begrepp och är endast ett framtida anspråk på viss egendom. Giftorätt påverkar inte äganderätten. Giftorätt, och enskild egendom, reglerar endast vad som ska ingå i en framtida bodelning. Det reglerar inte vem av makarna som äger viss egendom. Din situationAll egendom som makarna äger är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär alltså att egendomen kommer att ingå i en framtida bodelning, men det påverkar inte äganderätten under äktenskapet. Egendom kan bli enskild genom till exempel ett villkor i ett gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att den egendomen ska hållas utanför bodelningen, oavsett vem av makarna som äger den. Detta innebär alltså att fastigheten du fått i gåva med villkoret att den ska vara enskild egendom inte ska ingå i en framtida bodelning. Din make kan därmed inte göra anspråk på den i bodelningen. Formuleringen du nämner i gåvobrevet ska inte ställa till något problem. I enlighet med gåvobrevet övergick äganderätten till dig. Huruvida fastigheten ska ingå i en bodelning beror på giftorätten och inte på äganderätten. SlutsatsSlutsatsen är alltså att äganderätten övergick till dig i enlighet med gåvobrevet. Eftersom det även finns villkorat i gåvobrevet att fastigheten ska vara enskild egendom ska den inte ingå i en bodelning, eftersom äganderätt och giftorätt inte ska blandas ihop. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Avsluta en provanställning i förtid

2020-02-08 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Om jag påbörjar en provanställning på 6 månader och arbetsgivaren väljer att säga upp mig efter 2 veckor. Har jag rätt till en månadslön och gå på dagen, eller jobba en månad och gå hem sedan?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lagen om anställningsskydd (LAS). Ett avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning om prövotiden är högst 6 månader (6 § LAS). En sådan anställning får avbrytas även före prövotidens utgång, om inget annat avtalats (6 § tredje stycket LAS). En arbetsgivare som vill att en arbetstagares provanställning ska avbrytas i förtid ska underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg (31 § LAS). Du ska alltså inte sluta på dagen, utan har rätt att få veta två veckor i förväg. Under dessa två veckor bör du alltså fortsätta arbeta, om inte du och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Viktigt att komma ihåg är att det kan finnas avvikande regler om provanställningar i ett eventuellt kollektivavtal. Dessa regler ska i så fall gälla (2 § LAS). Det kan alltså vara en bra idé att ta reda på om din arbetsplats har kollektivavtal och i så fall om det reglerar provanställningar. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en allmän visstidsanställning sägas upp i förtid?

2020-02-02 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej ! Jag har en allmän fråga gällande anställningsavtal, det är så här att jag skrev på en allmän visstidsanställning avtal i två år Fr o m 2019-10-21 t o m 2021-10-21. Och i avtalat så står det att det inte är ett kollektivavtal.Min fråga är om arbetsgivaren kan uppsäga mitt avtal innan slutdatumet som är skriven i avtalet ?Min andra fråga är om han kan uppsäga avtalet, finns det en uppsägnings tid till arbetstagaren ? samt vilka konsekvenser drabbas arbetsgivaren av om han bryter mot avtalet?Önskar att ni kan svara med med hänvisningar till lagrum.Mvh...
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler om anställningsavtal, uppsägning och uppsägningstid finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Vad gäller för en allmän visstidsanställning?Ett anställningsavtal kan träffas för viss tid, genom en så kallad allmän visstidsanställning (5 § LAS). En allmän visstidsanställning har ett startdatum och ett slutdatum mellan vilka arbetstagaren ska vara anställd. Kan man säga upp en allmän visstidsanställning i förtid?Det finns lite olika sätt att formulera ett avtal om en allmän visstidsanställning, och svaret på din fråga beror på hur avtalet är formulerat. Om det är formulerat så som du skriver, att anställningen gäller fr.o.m. 2019-10-21 t.o.m. 2021-10-21, och inget mer, så ska detta gälla. Det innebär att ett sådant avtal inte kan sägas upp i förtid. Detta eftersom det anses vara ömsesidigt avtalat att avtalet ska löpa fram till den bestämda slutdagen, i ditt fall 2021-10-21. Om avtalet istället är formulerat på så sätt att det framgår att anställningen gäller fr.o.m. 2019-10-21, dock längst t.o.m. 2021-10-21 ser situationen annorlunda ut. Avtal som formulerats på detta sätt har Arbetsdomstolen slagit fast att de kan sägas upp i förtid. Dock gäller, liksom för tillsvidareanställningar, att det krävs saklig grund för att säga upp en arbetstagare (7 § LAS). Vid sådana här avtal brukar avtalas om en ömsesidig uppsägningstid som ska gälla åt båda håll. Om ingen uppsägningstid avtalats bör uppsägningstiden vara en månad, i enlighet med bestämmelserna som finns till skydd för arbetstagaren (11 § LAS). Om arbetsgivaren bryter mot avtaletOm arbetsgivaren skulle säga upp en arbetstagare som har en allmän visstidsanställning som inte kan sägas upp i förtid kan arbetstagare yrka på att uppsägningen ska ogiltigförklaras och även kräva skadestånd (34 § och 38 § LAS). Om du har blivit utsatt för detta är min rekommendation att du vänder dig till facket för att få vidare hjälp. De kan hjälpa till med råd och information till arbetstagare, och de kan även företräda arbetstagare vid en eventuell tvist. Jag skulle dock rekommendera att först försöka lösa tvisten direkt med arbetsgivaren, kanske med stöd av facket. Detta eftersom det kan bli dyrt och ta lång tid att ta en tvist till domstol. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,