Vad gäller vid övergången mellan bestämmelserna om rätten att stanna i anställningen till 67 år och 68 år?

2020-02-02 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, om en person som är född i januari 1953, dvs blir 67 år nu i januari, vill arbeta kvar tills han är 68 år men har fått ett besked av arbetsgivaren i december om att anställningen avslutas när han fyller 67 år i januari. Har arbetsgivaren rätt att göra så utifrån de nya reglerna i LAS där man nu får arbeta kvar tills man fyller 68 år om man så önskar?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler om uppsägning och uppsägningstid finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Rätt att kvarstå i anställningenPrecis som du skriver ändrades nyligen rätten att kvarstå i anställningen till slutet av den månad man fyller 67 år till att istället gälla till slutet av den månad då man fyller 68 år (32a § LAS). Den nya bestämmelsen trädde i kraft 1 januari 2020, och ska alltså gälla sedan dess. När en bestämmelse ändras på detta sätt kan det leda till problem vid tillämpningen precis i övergången. Därför brukar det även införas så kallade övergångsbestämmelser. Vad säger övergångsbestämmelserna?Angående den nya bestämmelsen och ändringen av åldersgränsen från 67 till 68 år sägs i övergångsbestämmelserna följande:"Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ett skriftligt besked enligt 33 § första stycket i den äldre lydelsen, när en arbetsgivare före lagens ikraftträdande har lämnat ett sådant besked till en arbetstagare som fyller 67 år före den 1 februari 2020. Om arbetstagaren fyller 67 år den 1 februari 2020 eller senare är beskedet utan verkan" (punkt 6 övergångsbestämmelser).Din situationDetta innebär alltså att personen som fått beskedet att anställningen avslutas då denne fyller 67 år, vilket lämnades i december, ska vara giltigt. Detta eftersom beskedet lämnades innan den nya lagen trädde i kraft och personen i fråga fyller 67 år före den 1 februari 2020. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man tvinga fram försäljning av gemensam bostad med före detta sambo?

2020-01-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Min dotter och sambo köpte en bostadsrätt som min dotter står på. Pga han trassliga ekonomi. Efter fem år så separerade de och min dotter flyttade till en hyresrätt. Sambon fick bo kvar och hyra. Nu har min dotter köpt en ny bostadsrätt men handpenningen sitter fast i den gamla. Det har gått två år och ingen bodelning har gjorts. Han kan inte köpa den pga sin ekonomi. Kan min dotter tvinga fram en försäljning?De har två gemensamma barn.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen, lagen om samäganderätt och lagen om uthyrning av egen bostad. Det framgår inte tydligt av din fråga om din dotter och hennes före detta sambo äger bostadsrätten tillsammans eller om din dotter äger den själv. Jag kommer därför svara enligt båda dessa möjligheter. När ett samboförhållande upphör ska en bodelning görasNär ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (2 § och 8 § sambolagen). Dock måste begäran om bodelning framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde (8 § andra stycket sambolagen). Du skriver att det har gått två år, vilket jag tolkar som att det gått två år sedan din dotters samboförhållande upphörde. Detta innebär då att tidsfristen för att begära bodelning har passerat och denna möjlighet har alltså gått förlorad.Om de äger bostadsrätten tillsammansOm flera personer äger egendom tillsammans kallas de för samägare. Utgångspunkten är att samtliga samägares samtycke krävs för att förfoga över den samägda egendomen (2 § samägandelagen). Det finns dock en möjlighet för en samägare att ansöka hos rätten om att den samägda egendomen ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion (6 § samägandelagen). Den andra samägaren kan inte hindra detta så länge denne inte kan visa att det föreligger synnerliga skäl för att det inte ska ske. Om din dotter och hennes före detta sambo äger bostadsrätten tillsammans kan din dotter alltså vända sig till rätten och kräva att den bjuds ut till offentlig auktion. Så länge den före detta sambon inte kan visa att det föreligger synnerliga skäl som talar mot detta ska den alltså utbjudas på offentlig auktion. Om din dotter äger bostadsrätten ensamOm det är så att din dotter äger bostadsrätten ensam tolkar jag situationen som att hon numera hyr ut den i andrahand till sin före detta sambo. Jag känner ju inte till hur denna uthyrning är överenskommen, men huvudregeln är att ett hyresavtal gäller för obestämd tid om inget annat avtalats (3 § uthyrningslagen). För att ett sådant hyresavtal ska upphöra att gälla ska det sägas upp, och då tillkommer en uppsägningstid på 3 månader (3 § andra stycket uthyrningslagen). Om din dotter äger bostadsrätten ensam kan hon alltså säga upp hyresavtalet med sin före detta sambo med en uppsägningstid på 3 månader. När 3 månader passerat måste han alltså flytta ut. Din dotter kan då självklart sälja bostadsrätten som hon önskar. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en bröstarvinge tvinga fram en försäljning av en fastighet?

2020-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej.Kan en bröstarvinge TVINGA till en försäljning av fastigheten vid ett dödsfall? Vi lever i ett samboförhållande där fastigheten ägs av båda parter, 50/50.Testamente är skrivet, där det står "Det är vår önskan att den som överlever den andre skall sitta i orubbat bo"Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person i samboförhållande avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (2 § och 8 § SamboL). Om den efterlevande sambon inte begär bodelning kommer denne behålla det den äger, och det den avlidne sambon äger utgör arvet efter denne. Om en bodelning görs ska sambornas samboegendom delas upp mellan dem (8 § SamboL). När man vet vilken egendom som tillfaller respektive sambo kan den avlidnes sambons kvarlåtenskap fördelas i enlighet med reglerna om arv. Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det finns en arvsrätt för en efterlevande make, som går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt gäller dock inte för en efterlevande sambo. Detta innebär att sambor inte ärver varandra. Om en person som är sambo avlider kommer alltså dennes bröstarvingar ärva och den efterlevande sambon får endast det som tillfaller denne i bodelningen. En efterlevande sambo kan ärva genom testamenteOm man vill att ens efterlevande sambo ska ärva då man avlider måste man upprätta ett testamente. Den som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). För att vara giltigt måste ett testamente ha upprättats skriftligen och med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att det testamente ni har upprättat är giltigt. Bröstarvingars laglott inskränker testamentetSom jag skrivit ovan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Om ett testamente skulle inskränka en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). Om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet har denne rätt att få ut sin laglott direkt. I denna situation kommer den efterlevande sambon och bröstarvingen bli samägare till fastigheten. Samägande regleras i lag om samäganderätt. Enligt denna lags 6 § kan var och en som är samägare ansöka hos rätten om att egendomen ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. En samägare kan alltså tvinga fram en försäljning av till exempel en fastighet. SlutsatsDet är alltså möjligt för en bröstarvinge att tvinga fram en försäljning av en fastighet, eftersom bröstarvingar har rätt till sin laglott. Det finns ingen möjlighet för er som sambor att skriva bort denna rätt. Det ni kan göra är att förklara för bröstarvingen att er önskan är att den som överlever den andra ska sitta kvar i orubbat bo, och att be bröstarvingen respektera detta. Jag vet inte hur ni har formulerat ert testamente, men ni kan välja att skriva att ni vill att då båda avlidit ska hela arvslotten tillfalla bröstarvingen, och att om en bröstarvinge väljer att jämka testamentet ska denne endast få ut sin laglott. Detta kanske kan hjälpa för att bröstarvingen ska välja att respektera testamentet och istället vänta på att få ut sitt arv tills ni båda avlidit. Det är dock ingen garanti, eftersom bröstarvingen, som jag skrivit ovan, har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott direkt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska arvet fördelas om det finns ett gemensamt barn med maken och ett särkullbarn?

2020-01-23 i Arvsordning
FRÅGA |En förenklad fråga.Familjebild, fru, man, 1 gemensamt barn, 1 särkullsbarn till fadern.Mannen avlider, blir fördelningen då av mannens tillgångar: 50% till frun, 25% till gemensamt barn, 25% till särkullsbarn.Utbetalning sker enbart till särkullsbarn.Frun sitter kvar med 75% och då hon avlider tillfaller hela hennes kvarlåtenskap det gemensamma barnet.Frun avlider, mannen sitter kvar med samtliga tillgångar, vilka fördelas 50/50 mellan barnen vid hans frånfälle.Är detta rätt uppfattat?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om mannen i ditt fall avlider ska hans barn få hälften var av arvet. Dock finns även en arvsrätt för efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm mannen i ditt fall skulle avlida skulle alltså hans särkullbarn ha rätt till 50% av arvet direkt, under förutsättning att kvinnan efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Resterande 50% av arvet kommer tillfalla frun med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar, men hon kan inte testamentera bort den. När sedan även hon avlider kommer parets gemensamma barn få ut sitt arv efter båda sina föräldrar. I den andra situationen, då frun avlider, ska hela arvet efter henne tillfalla hennes barn. Eftersom hon är gift med barnets far kommer han alltså få ärva detta med fri förfoganderätt. När sedan även mannen avlider ska först räknas ut hur stor del av hans kvarlåtenskap som ska gå till kvinnans efterarvinge, alltså hennes barn (3 kap. 2 § ÄB). Om det mannen fick ärva efter frun utgjorde 50% av summan av hans totala tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen ska alltså 50% av hans kvarlåtenskap gå till fruns efterarvinge. Efter det ska resterande 50% av mannens kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans barn. Då kommer alltså det gemensamma barnet få ytterligare 25% av tillgångarna och särkullbarnet kommer få 25%. SlutsatsSom svar på din fråga har du alltså inte riktigt tänkt rätt när du gjort dina uträkningar. Istället ska fördelningen göras som jag beskrivit ovan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ska bankkontot i min makes namn ingå i bodelningen?

2020-02-02 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag är nyskild efter 19 år tillsammans med ex-mannen. Min ex-man har två barn, 23 och 25 år gamla, från ett tidigare äktenskap, och vi har ett gemensamt barn, 16 år.För att spara tid och pengar så försöker vi fixa bodelningen på egen hand, men eftersom vi inte har koll på juridiken alltid så blir det ibland lite diskussioner.En fråga är vad som gäller för ett konto som ex-mannen startade innan vi träffades för sparande till barnen. Det heter "Kapitalspar barn" på Swedbank, men står i mannens namn, inte i barnens. Vi har fortsatt spara på detta konto under alla år, men då även till vårt gemensamma barn. Ex-mannen anser att dessa pengar inte ska ingå i bodelningen - stämmer det? Han menar att vi hade en muntlig överenskommelse. Vi har inte skrivit något avtal. Han kan på sin höjd tänka sig att ge mig en tredjedel för vårt barn Är detta korrekt? Ska jag gå med på det? Eller blir jag lurad?Vänliga hälsningar,Nyskild, okunnig, fattig och förvirrad
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Ett äktenskapsförord som anger att viss egendom är enskild ska vara skriftligt och registrerat hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB). En muntlig överenskommelse kan alltså inte göra egendom enskild. Din situationDetta innebär alltså att allt ni äger, oavsett vem av er som äger det, ska ingå i bodelningen om det inte är enskild egendom. Detta gäller även bankkonton som bara står i den ena makens namn. Kontot ska alltså tas upp i bodelningen likt allt annat, och därmed delas på hälften mellan er. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bröstarvinges rätt till efterarv efter den först avlidne maken

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej !en fråga om mitt arv. jag har en halvsyster som är min morssida. min mor & far har mig gemensamt. min far har inga ytterligare barn. Mor & far bodde i hus som far ägde till 100% när far gick bort för 7 år sedan så ärvde min mor allt även huset, med fri förfoganderätt. När min mor dör, då ska vi dela upp huset och de tillgångar som finns jag och min halvsyster. Hur ärver jag? jag har ju hela mitt farsarv och halva morsarvet. och min halvsyster ärver 25% (morsarvet) och jag 75% är detta rätt?? tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDå din far avled gjordes först en bodelning mellan hans dödsbo och din mor. Bodelningar regleras i äktenskapsbalken. Det som tillföll din mor efter bodelningen var hennes, och det som tillföll din fars dödsbo utgjorde arvet efter honom. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå närmare in på hur en sådan går till. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär, precis som du skriver, att du har rätt att få ut arvet efter din far då även din mor avlidit. Du får så kallad efterarvsrätt efter din far, i din mors kvarlåtenskap. Först ska efterarvet delas utDå din mor avlider kommer du alltså att ha efterarvsätt efter din far, och därför ha rätt att få ut det arvet ur din mors kvarlåtenskap innan arvet efter din mor fördelas. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din situationUnder förutsättning att arvet efter din far utgjorde hälften av din mors tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet ska alltså hälften av din mors kvarlåtenskap vid henens frånfälle först fördelas som efterarv efter din far. Eftersom du är din fars enda bröstarvinge har du rätt till hela detta arv. Resterande 50% av din mors kvarlåtenskap ska sedan fördelas lika mellan hennes bröstarvingar; du och din halvsyster. Detta innebär, precis som du skriver, att du kommer ärva 75% av din mors kvarlåtenskap och din halvsyster kommer ärva 25%. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver då min gifta morbror avlider?

2020-01-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Har en fråga kring arv. Jag och min bror har en morbror som nu är på väg att gifta sig. Hon har barn sedan tidigare. Hon har flyttat in i hans hus. Vår morbror har inga barn, inga föräldrar i livet och hans enda syskon var vår mamma som inte längre lever. Hans enda släktingar är alltså jag och min bror. (eventuellt finns någon kusin till honom, räknas de med i en arvsfråga när jag och min bror finns?)Vad händer om vår morbror avlider när de är gifta? Vem ärver vad? Vad händer med huset? Ärver vi hälften av värdet på huset? (Oklart om hon bara flyttat in där eller köpt in sig som ägare - det spelar roll gissar jag?)
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaEftersom du skriver att din morbror är på väg att gifta sig kommer jag i mitt svar utgå ifrån att han är gift. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDet första som händer då en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär alltså att din morbrors hus ska ingå i bodelningen mellan hans dödsbo och hans efterlevande make. Det spelar ingen roll om din morbror äger huset själv eller om hans fru äger hälften, om det är giftorättsgods ingår det i bodelningen. Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Detta innebär alltså att hälften av värdet på huset kommer tillfalla din morbrors dödsbo, och den andra hälften kommer tillfalla hans efterlevande make. Hur ska ett arv fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar utgör det som brukar kallas den första arvsklassen. Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet vidare till den andra arvsklassen. I den ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Om den avlidnes föräldrar eller syskon inte är i livet kan syskons barn träda i sin förälders ställe och ärva det föräldern skulle ärvt (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Detta innebär att du och din bror skulle ha rätt till hälften var av arvet efter er morbror. Dock finns det en arvsrätt för en efterlevande make, som har företräde framför arvsrätten enligt arvsklasserna. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i den efterlevande makens rätt att ärva är då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom din morbror inte har några barn kommer hans efterlevande make ärva allt efter honom. Efterlevande make ärver med fri förfoganderättDå din morbror avlider kommer alltså hans efterlevande make ärva allt efter honom. Hon kommer ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon kan använda egendomen som hon önskar. Hon kan till exempel spendera pengar eller sälja egendom. Däremot kan hon inte testamentera bort sådant hon ärver efter din morbror. Detta beror på att du och din bror har så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Arvingar i andra arvsklassen har efterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, någon arvinge från första eller andra arvsklassen till den först avlidne maken har de så kallad efterarvsrätt. Det innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att ärva efter denne då den efterlevande maken avlidit. När den efterlevande maken avlider ska först hälften av det dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidne makens efterarvingar. Detta innebär att du och din bror kommer ha rätt att ärva efter er morbror då hans make avlider. Du och din bror ska få hälften var av hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Att ni har rätt till hälften av kvarlåtenskapen förutsätter att det den efterlevande maken ärvde efter den först avlidne maken utgjorde hälften av hennes tillgångar efter bodelningen och arvsfördelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Kan situationen förändras?Om detta är en situation som inte är önskvärd och din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider har han möjligheten att upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan han ange att ni ska ärva viss egendom, eller en andel av hans kvarlåtenskap. Den enda inskränkningen i ett eventuellt testamente är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Så länge den efterlevande maken uppnår fyra prisbasbelopp ska ett testamente respekteras, och ni kan därför ärva efter er morbror direkt om han upprättar ett testamente. Det finns några formkrav för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså att om din morbror avlider och är gift kommer hans efterlevande make ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även hon avlider kommer du och din bror att ha rätt att få ut ert arv i egenskap av efterarvingar till er morbror. Om din morbror vill att ni ska ärva direkt när han avlider kan han upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är man underhållsskyldig för sin särbo?

2020-01-20 i Underhåll
FRÅGA |Om man är särboende och en part har mycket låg pension, måste den andra parten ge bidrag?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDet framgår inte av din fråga om paret det rör är gifta eller inte. Jag kommer därför svara utifrån båda situationerna.Om paret inte är giftaOm paret inte är gifta finns ingen underhållsskyldighet. Detta eftersom det inte finns någon lag som reglerar förhållandet för ett par som varken är gift eller bor ihop. Inte heller för sambor finns någon underhållsskyldighet enligt sambolagen. Om paret är giftaOm paret det rör är gifta ser situationen annorlunda ut. Bestämmelser om detta finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Utgångspunkten är att varje make råder över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att vardera make äger sin egendom och förfogar över den som hen önskar. Dock finns det även en ömsesidig underhållsskyldighet (6 kap. 1 § ÄktB). Denna innebär att makarna ska, var och en efter förmåga, bidra till att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB). Tanken med dessa bestämmelser är att båda makarna ska leva på samma ekonomiska standard. Dessa bestämmelser om underhållsskyldighet gäller även då makarna inte varaktigt sammanbor, alltså är särbos (6 kap. 6 § ÄktB). Då ska maken med den större inkomsten eller större underhållsförmågan kompensera den andra maken genom att betala underhållsbidrag. Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet kan man vända sig till domstol för att ålägga den andra maken att betala underhållsbidrag (6 kap. 5 § ÄktB). Domstolen kan även förplikta den ena maken, då de inte bor ihop, att lämna bohag till den andra maken så att denne kan använda bohaget (6 kap. 6 § andra stycket ÄktB). Detta gäller dock endast bohag som införskaffats då makarna bodde ihop. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,