Påverkar min makes skulder mig vid en bodelning?

2020-01-20 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift sedan många år. Maken har i ett par omgångar dragit på sig en massa skulder, två ggr har vi löst hans skulder genom att höja befintliga bolån. Nu har han precis erkänt att han åter har en större skuld och ligger efter med betalningarna. Jag vägrar lösa hans skulder och vi varken kan eller vill höja bolånen. I höstas köpte vi en sommarstuga som vi håller på att renovera, den står på arrende och värdet finns bara i huset när det blir färdigställt. Jag har dock investerat i både inredning och renoveringar och stugan är av stort emotionellt värde för mig.Vi vill skiljas men blir det automatiskt så att hans skulder då drabbar och belastar mig? Jag tjänar dubbelt så mkt som min man.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Det gör inte heller någon skillnad att du tjänar mer än din man. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska giftorättsgodset delas likaVid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Möjligheten att jämka en bodelningDet finns en möjlighet att jämka en bodelning om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan anses oskäligt att den ena maken ska lämna ifrån sig egendom till den andra maken (12 kap. 1 § ÄktB). Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om det skulle kunna bli aktuellt att jämka en bodelning mellan er. Din situationDetta innebär att din makes skulder på sätt och vis kommer drabba dig i och med bodelningen som ska göras om ni skiljer er. Det ni kan göra för att skydda dig är att skriva ett äktenskapsförord där ni anger att egendom du vill säkra är din enskilda egendom. Detta skulle innebära att sådan egendom hålls helt utanför bodelningen, och därmed inte användas för att täcka din makes skulder. Dock måste ju din make gå med på detta. Att komma ihåg är också att även om egendom är din enskilda egendom kommer ni fortfarande vara samägare till det (alltså under förutsättning att ni är samägare innan bodelningen). Om du vill veta mer om vad som gäller för samägande är du såklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska egendom fördelas vid bodelning?

2020-01-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående delning av saker vid en skilsmässa och separation! Min fråga är? Om vi har delat alla saker lika, och vi är överens så långt. Nu är garagesakerna kvar verktyg mm. Min fru är inte intresserade av dom så jag vill ha dom, vi säger att vi kommer överens om ett dagsvärde på 30 000:- Då kommer min fråga? Ska jag betala henne halva värdet på dom = 15 000:- eller ska hon ha lika mycket som det totala värdet =30 000:- av mig? Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer inte gå djupare in på exakt hur en bodelning går till och vad som ska tas upp, eftersom du verkar ha koll på det. Är du intresserad av att veta mer om detta är du såklart välkommen att ställa en till fråga.Vid bodelningen ska makarnas giftorättsgods delas likaHuvudregeln är att makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Utgångspunkten är alltså att makarna ska ha lika mycket efter bodelningen. Om du får behålla egendom värt 30 000 kr, ska även din fru få egendom motsvarande lika mycket, alltså 30 000 kr. Om hela ert bo är värt 100 000 kr ska alltså du och din fru, efter bodelningen, ha egendom värt 50 000 kr var. Detta oavsett vilken egendom var och en av er behåller. Om du får verktyg värt 30 000 kr har alltså din fru rätt till annan egendom till samma värde. Om du ska ge henne 15 000 kr eller 30 000 kr beror alltså på hur ni delat resterande egendom. Det som är viktigt är helt enkelt att ni, efter bodelningen, har rätt att ha egendom värt lika mycket, det vill säga hälften av värdet på boet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan mina barn ärva min och min makes gemensamma bostad?

2019-12-29 i Make
FRÅGA |Hej,Jag är gift, vi har inget äktenskapsförord eller enskilda tillgångar. Vi har inga gemensamma barn men båda har särkullbarn.Jag står som ensam ägare till våran gemensamma bostad. Den ägde jag innan vi träffades för 20 år sedan.Min fråga är; kan jag testamentera bort våran gemensamma bostad till mina bröstarvingar? Har han rätt till mer än enligt basbeloppsregeln?Tack!Vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer om någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att er bostad är giftorättsgods och därmed ska ingå i en bodelning. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Efter att andelarna beräknats ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få. Varje make har rätt att i första hand få behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att du i första hand har rätt behålla bostaden som du äger, så länge din make får giftorättsgods till samma värde. Om det inte är möjligt att din make kompenseras för värdet har han rätt till så stor del av bostaden som krävs för att ni ska ha lika mycket giftorättsgods efter bodelningen. Att komma ihåg är att den finns en möjlighet för en efterlevande make att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott, så länge det inte är den avlidne makens enskilda egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att en efterlevande make kan ha rätt att behålla den gemensamma bostaden, om det kan anses skäligt. Arvet efter den avlidne maken ska fördelasDet som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes, och den som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Arvet efter den avlidne maken ska sedan fördelas till arvingarna. Hur arvet fördelasHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad händer om du skulle avlida?Om du skulle avlida skulle alltså först en bodelning göras mellan ditt dödsbo och din efterlevande make. Det spelar ingen roll att du äger bostaden, eftersom den inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen. Detta kan innebära att din make kommer ha rätt till en del av bostaden, eller till och med har rätt att ta över hela. Din efterlevande make kommer inte ha rätt att ärva mer av dig än vad som eventuellt krävs för att han efter bodelningen ska ha tillgångar som motsvarar fyra basbelopp. Resterande av din kvarlåtenskap kommer dina barn ärva oavsett om du skriver ett testamente eller inte, eftersom de är särkullbarn. Om du vill vara säker på att dina barn får ärva er bostad om du avlider kan ni skriva ett äktenskapsförord som gör bostaden till enskild egendom. Då kommer den hållas utanför bodelningen mellan ditt dödsbo och din efterlevande make, och istället direkt bli arv efter dig. Dock finns alltid möjligheten för den andra maken att ta över bostaden, om det kan anses skäligt. Denna rätt gäller även om bostaden är enskild enligt äktenskapsförord. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad krävs för att häva ett köp av en privatperson?

2019-12-26 i Köplagen
FRÅGA |Jag undrar lite om detta med ansvar gällande köp av privatperson.Jag sålde nyligen en herrklocka för 500 kr på en av säljsidorna på Internet. Min annons löd " Fungerar mycket bra och är i fint skick. Säljs i befintligt skick som bilden visar"Köparen och jag bestämde tid och datum då han ville komma och titta på klockan. Jag lämnade min adress och telefonnummer, samt att jag har en säljprofil på internet som är öppen för allmänheten, där han även hittade min annons.Han kom 1 timme innan avtalad tid ( tur att jag befann mig hemma) , han var mycket stressad och överräckte 500 kr sedel innan han överhuvudtaget tog emot klockan. Jag frågade om han inte vill titta på klockan innan köp, han tittade snabbt och gav mig pengarna, jag tog emot pengarna och han fick klockan. Sen skyndande han iväg från huset för att 2 min efter komma tillbaka , knackade på portdörren då jag ännu ej hade hunnit in i hissen. Jag öppnade porten, han frågade om den fungerar på bruten engelska , jag sa ja, den fungerar men detta borde du kolla innan köpet gått igenom sa jag. Han sa tack och skyndade iväg. Dagen efter får jag ett sms att han inte vill ha klockan, han säger att den glappar och att den inte passar honom. han vill komma på lördag morgon för att få tillbaka sina pengar och lämna tillbaka klockan. I min ägo glappade den inte utan fungerade felfritt. Är jag tvungen här att ge honom ångerrätt efter köp? Hur ska jag gå tillväga? Tack
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köp mellan privatpersoner regleras i köplagen (KöpL). Det finns ingen skyldighet för en privatperson som säljer något till en privatperson att erbjuda någon ångerrätt. Det gäller bara om man kommit överens om det innan köpet. För att kunna ångra ett köp krävs, om inget annat avtalats, att varan är felaktig och att köparen därmed kan häva köpet. Varans skickEn vara som säljs ska stämma överens med vad som följer av avtalet (17 § KöpL). Varan ska till exempel fungera på det sätt som säljaren sagt att den gör. Om varan inte stämmer överens med detta är den felaktig. Även om en vara sålts i befintligt skick ska den anses felaktig om den inte stämmer överens med vad säljaren har sagt, och den säljaren kan ha sagt kan antas ha påverkat köparen att köpa varan (19 § KöpL). Varan ska även vara felaktig om säljare har underlåtit att upplysa köparen om väsentligt förhållande rörande varans egenskaper som säljaren visste om. Varan ska också anses felaktig om den är i ett väsentligt sämre skick än köparen, med hänsyn till priset och andra omständigheter, kunnat förvänta sig.Köparens undersökningspliktKöparen får inte åberopa något som fel på varan om köparen hade kunnat upptäcka felet genom att undersöka varan före köpet (20 § KöpL). Om köparen underlåtit att undersöka varan trots att säljaren uppmuntrat denne att göra det får köparen inte åberopa något som hen borde ha upptäckt vid undersökningen (20 § andra stycket KöpL). Detta gäller så länge säljaren inte handlat i strid med tro och heder. Påföljder vid felaktig varaOm en vara är felaktig kan köparen häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse och säljaren insåg eller borde ha insett detta (39 § KöpL). Eftersom du skriver att köparen vill lämna tillbaka klockan och få pengarna tillbaka antar jag att han vill häva köpet. Din situationDu skriver att köparen bland annat säger att klockan inte passar honom och att han därför vill lämna tillbaka den. Att klockan inte passar honom är inget som gör den felaktig, och dessutom hade han enkelt kunnat upptäcka det genom att testa den vid köpet. Detta är alltså ingen giltig anledning för honom att vilja häva köpet. Du skriver även att köparen hävdar att klockan glappar. Detta vet jag självklart inget om och kan ju därför bara utgå ifrån det du skriver, att den för dig fungerat felfritt. Om detta stämmer bör klockan inte heller anses vara felaktig. Dessutom får köparen, som nämnt ovan, inte åberopa att en vara är felaktig om han hade kunnat upptäcka felet genom att undersöka varan före köpet. Om det faktiskt är så att klockan glappar borde kanske köparen ha kunnat upptäcka detta genom att titta lite närmare på den vid köpet. Att han var stressad är ingen ursäkt för att inte undersöka klockan. SlutsatsJag känner ju som nämnt inte till huruvida klockan fungerar eller ej, men om jag utgår ifrån det du skriver låter det inte som att köparen har skäl för att häva köpet. Han borde ha undersökt klockan före köpet, och kan inte åberopa något som fel om han hade kunnat upptäcka det genom att undersöka klockan. Du som säljare kan då bara bli ansvarig för så kallade dolda fel, eller om du agerat i strid med tro och heder. Utifrån hur du beskriver situationen tycker jag inte att det låter som att det är aktuellt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag rätt till någon del av huset min make äger om vi skiljer oss?

2020-01-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är gift sen 2015 och flyttade in till min man i ett hus. Vuxna barn, inga tillsammans står inte på huset betalar hyra och el. Har jag någon rätt till en del av huset? Vi ska skiljas.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Då ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du inte skriver något om ett eventuellt äktenskapsförord eller annat förordnande som gör egendom enskild kommer jag utgå ifrån att du och din man inte har någon enskild egendom. Detta innebär att all er egendom är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen ska giftorättsgodset delas likaVid bodelningen ska vardera makes giftorättsgods listas på dennes sida. Sedan ska vardera makes skulder dras av från dennes giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av giftorättsgodset efter att avdrag gjorts för skulder ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Makarna har alltså rätt till hälften var av giftorättsgodset, efter avdrag för skulder, oavsett vem som äger egendomen. Egendomen ska sedan fördelas på lotterEfter detta ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska ha efter bodelningen. Den make som bäst behöver bostaden har rätt att få denna i avräkning på sin lott, om det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt (11 kap. 8 § ÄktB). Detta kan vara till exempel om den ena maken ensam ska ha vårdnaden om makarnas gemensamma barn. Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna avgöra om detta kan bli aktuellt, och kommer därför utgå ifrån att det inte är det. Varje make har i första hand rätt att få behålla den egendom man själv äger (11 kap. 7 § ÄktB). Den make som har mest giftorättsgods och därmed måste dela med sig till den andra maken har rätt att antingen lämna egendom, eller samma värde i pengar (11 kap. 9 § ÄktB). Utgångspunkten är alltså att vardera make har rätt till hälften av boet, oavsett vilken make som innan bodelningen ägde vad. Din situationSå länge huset ni bor i inte är din makes enskilda egendom ska det ingå i bodelningen mellan er. Detta innebär att du har rätt till halva huset. Eller, eftersom det är din man som äger det och han därför har rätt att i första hand få behålla det, så ska du få egendom eller pengar till samma värde som halva huset. Det finns även, som nämnt ovan, en möjlighet för en make att ta över en bostad. Det är dock ganska höga krav för att detta ska bli aktuellt, och jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om det är aktuellt för dig. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min särbos barn träda i hennes ställe i mitt testamente?

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.. jag har skrivit ett testamente där jag ger bort allt till min särbo, Jag har inga egna barn men det har däremot hon. Och min fråga är om hon skulle gå bort före mig, ärver då hennes barn från mig..? Min önskan är att dom skulle få ärva mig , men måste jag på nåt sätt skriva in det i testamentet redan nu eller sker det automatiskt ?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Något som kan inskränka ett testamente är om den avlidne har egna barn som därmed har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du skriver att du inte har några barn kommer detta alltså inte ställa till några problem för dig. I övrigt måste ett testamente vara upprättat i laga form för att vara giltigt. Det ska bland annat vara undertecknat och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Jag kommer utgå ifrån att ditt testamente kommit till på rätt sätt och därmed är giltigt. Kommer din särbos barn ärva om hon avlider före dig?Om en testamentstagare har avlidit före testatorn ska testamentstagarens arvingar träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta gäller dock endast om arvingarna till testamentstagaren även självständigt är arvingar till testatorn. Detta innebär att din särbos barn inte kan träda i hennes ställe i ditt testamente. Detta eftersom de inte är arvsberättigade efter dig. De är ju inte dina barn, eller på annat sätt arvsberättigade släktingar till dig. Du behöver alltså ange i ditt testamente att du önskar att din särbos barn ska ärva om din särbo inte är vid liv då du avlider. I annat fall kommer dina arvingar ärva, alltså dina föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ändra i ett testamente?

2019-12-26 i Testamente
FRÅGA |En kort fråga:I vårat testament som skrevs för cirka 10 år sedan benämns husvagn, efter detta har vi bytt till husbil.Hur gör vi, räcker det med ett tilläggsblad med rätt text i just den meningen och utbytt husvagn till husbil? Samt datum, underskrift av oss och två vittnen?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).Det går bra att göra ändringar i ett testamente (10 kap. 6 § ÄB). En sådan ändring måste dock uppfylla formkraven för att upprätta ett testamente. Det ska alltså göras skriftligen och bevittnas av två vittnen, samt ska både testatorn och vittnena underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB).Det går bra att ändra i själva testamentet, eller att lägga till en handling. Det väljer man själv hur man vill göra. Det viktiga är bara att det tydligt framgår vad som gäller för att tolkningen av testamentet ska bli rätt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min mor testamentera bort det jag ska ärva efter min far?

2019-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick bort för 2 år sedan. Vid bouppteckningen framgick att far och mor hade gemensamma bankkonton som i bouppteckningen delades lika mellan dom. 50-50. Några konton var enbart min mors.Nu har min mor gått bort och testamenterade 25%-75% till oss 2 syskon. Några av fars och mors gemensamma konton finns fortfarande kvar och även mors konton.Hur fördelas dessa kontonas innehåll mellan oss?Samtliga omkostnader vid vår mors bortgång är uttagna på de konton som var gemensamma av mor och far. Hur hanterar vi detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar det som att i bodelningen som gjordes mellan din mor och din far då din far avled delades samtliga tillgångar på hälften. Detta innebär att den halva som tillföll din mor är hennes med full äganderätt. Den del som tillföll din far utgjorde arvet efter honom. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din mor ärvde den halva av boet som tillhörde din far efter bodelningen. Detta ärvde hon med fri förfoganderätt, eftersom du och ditt syskon har anspråk på arvet efter er far. Att din mor ärvde med fri förfoganderätt innebär att hon kan använda pengar och egendom som hon önskar, men hon får inte lov att testamentera bort det. EfterarvDå din far avled och din mor fick ärva efter hon fick du och ditt syskon så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att ni har rätt att få ut arvet efter er far då även er mor avlidit. När även din mor avlidit ska du och ditt syskon få ut arvet efter er far, innan arvet efter er mor fördelas (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att hälften av det er mor lämnar efter sig ska fördelas som efterarv, eftersom din fars del efter bodelningen vid hans död utgjorde hälften av boet. Din mor får inte lov att testamentera bort egendom som utgör efterarv (3 kap. 2 § andra meningen ÄB). Om din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska först 50 000 kr delas ut som efterarv efter din far. Detta ska du och ditt syskon dela lika på, i egenskap av bröstarvingar, alltså barn (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du och ditt syskon ska få 25 000 kr var i arv efter er far. De resterande 50 000 kr utgör arvet efter din mor och ska fördelas i enlighet med hennes testamente. Bröstarvingars rätt till laglottSom jag nämnt ovan ska den avlidens bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). När arvet efter din mor ska fördelas i enlighet med hennes testamente måste alltså bröstarvingarna kunna få sin laglott, annars har de rätt att kräva att testamentet ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). SlutsatsOm din mor lämnade efter sig 100 000 kr ska alltså du och ditt syskon först få 25 000 kr var i efterarv efter er far. Efter det ska arvet efter din mor fördelas. Eftersom hon har skrivit ett testamente ska detta respekteras (9 kap. 1 § ÄB). Detta så länge laglotten inte inskränks, eftersom testamentet i så fall kan jämkas. Eftersom din mor har två barn utgör era arvslotter 50% var av hennes kvarlåtenskap, och därmed är laglotten 25%. Din mor kan alltså testamentera 25% av sin kvarlåtenskap till ett barn och 75% till det andra. Däremot kan hon inte, som jag förklarat ovan, testamentera egendom som utgör efterarv efter er far.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,