Om min make dör, vad händer med hens skulder?

2019-12-17 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Om min make dör och har skuld till Kronofogden kan jag skydda mina egna konton där jag sparat lite till pensionen. Vi är gifta och har ett gemensamt barn. Vi bor i hyresrätt jag vill bo kvar i orubbat bo. Vad måste vi göra?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB). Vad händer om en make dör?Om en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods delas mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods, oavsett vem av makarna som äger egendomen (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär till exempel att en makes konton är giftorättsgods, så länge de inte är enskild egendom. Hur går en bodelning till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika. Det finns en möjlighet för en efterlevande make att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Detta är alltså ett sätt för den efterlevande maken att undvika likadelning. Då kommer den avlidne makens egendom användas för att täcka dennes skulder, och den efterlevande maken får behålla sin egendom. Vad händer efter bodelningen?Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes och kan inte användas för att utmäta den avlidne makens skulder. Det som tillfaller dödsboet kommer användas för att täcka skulderna. Om den avlidne maken har skulder som överstiger dennes del i boet kommer den efterlevande maken inte bli ansvarig för skulderna. Om skulderna överstiger dödsboets tillgångar kommer skulderna avskrivas. Om den avlidnes tillgångar överstiger skulderna kommer resterande gå till den avlidnes arvingar. Eftersom din fråga inte gäller ett arv kommer jag inte gå in på hur det ska fördelas. Om du undrar något om det är du välkommen att ställa en ny fråga. SlutsatsDu kommer alltså aldrig att bli ansvarig för din makes skulder. Däremot skulle du kunna bli tvungen att dela med dig av ditt giftorättsgods vid en bodelning, om du inte begär att vardera sida ska behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär ju dock att det din make äger kommer tillfalla hens dödsbo och därmed gå till att täcka hens skulder. Det är också möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord för att bestämma att viss egendom ska vara din enskilda. Detta skulle ju betyda att det ska hållas utanför en bodelning och inte tillfalla din make eller hens dödsbo. Som jag skrivit ovan ska allt som inte är enskild egendom ingå i en bodelning. Det bästa sättet att skydda sin egendom är alltså att skriva ett äktenskapsförord. Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo bo kvar i huset jag äger om jag avlider?

2019-12-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag ska bygga ett hus och flytta dit med min pojkvän. Huset ska vara min enskilda egendom och vi ska avtala bort sambolagen så att han inte har rätt till hälften. Men om jag går bort före honom kan han då få bo kvar om han tar över alla kostnader och "sitta i orubbat bo" och mina barn ärver huset den dagen han går bort? Eller måste vi gifta oss då?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du skriver att ni ska avtala bort sambolagen och att huset ska vara ditt enskilda kommer jag inte gå djupare in på samboegendom och en eventuell bodelning. Istället kommer jag fokusera på vad som skulle hända om du avlider. Vem ärver?Sambor ärver inte varandra. Det innebär att om du avlider kommer dina bröstarvingar, alltså dina barn, ärva allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Om detta inte är vad du önskar kan du skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att din sambo ska ärva huset och sitta i orubbat bo, och när han avlider ska dina barn ärva huset. Detta är dock inte vattentätt eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott de annars skulle fått (7 kap. 1 § ÄB). Om du upprättar ett testamente som inskränker dina barns rätt till laglott kan de välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I så fall måste din sambo köpa ut huset från dina barn för att få behålla det. Vad händer om ni skulle gifta er?Om ni skulle vara gifta skulle bodelningen se lite annorlunda ut mot om ni är sambor. Dock utgår jag ifrån att ni i så fall skriver ett äktenskapsförord som anger att huset är ditt enskilda. Detta eftersom du skriver att det ska vara det. Om det inte är det kommer din, i detta fallet, make få hälften av huset vid bodelningen och endast hälften av huset kommer fördelas som arv efter dig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.På samma sätt här kan du skriva ett testamente om att du vill att din, i detta fallet, make ska sitta kvar i orubbat bo. Dock kan dina barn även jämka detta testamente och på så sätt få ut sin laglott. Det är alltså inte helt säkert att din sambo skulle kunna bo kvar även om ni gifter er. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har särkullbarn efterarvsrätt efter den efterlevande maken?

2019-12-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Maken går bort, han har 2 barn, särkullsbarn. Särkullbarnen kräver sin laglott (som de får). Har de då rätt att ärva mer, då makan går bort eller ärver hennes barn då allting? Om de har rätt att ärva mer efter makans död, vad händer om den egendomen som finns kvar har sjunkit i värde?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rättDå en person som är gift avlider ska den efterlevande maken ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta gäller dock då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Då även den efterlevande maken avlider har den först avlidne makens arvingar så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att få ut arv efter att även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den sist avlidne makens egendom ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I vissa fall blir det inte så, i bodelningen som görs då en make avlider, att boet delas på hälften. Då ska den först avlidne makens efterarvingars del vara så stor som den först avlidne makens del i boet (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvingarna har alltså inte rätt till en viss summa, utan de har rätt till en viss andel av egendomen den efterlevande maken lämnar efter sig. Detta innebär att det inte spelar någon roll om egendomen sjunkit i värde. Om en bröstarvinge, alltså ett barn, redan då den första maken avled fått ut hela, eller en del, av sitt arv ska dennes andel i den efterlevande makens egendom minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande maken, utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar, har skänkt bort egendom, eller på liknande sätt minskat sin egendom, har efterarvingarna rätt till vederlag (3 kap. 3 § ÄB). Det kan självklart också vara så att den efterlevande makens tillgångar ökat, på grund av arv, gåva eller förvärvsarbete som den efterlevande maken drivit efter den först avlidne makens död. Då ska detta reserveras för endast den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Jag kommer i svaret nedan utgå ifrån att egendomsmassan inte förändrats mellan att din make avled och att du avlider, eftersom om så är fallet kan det krävas ganska komplicerade uträkningar. Din situationDin makes särkullbarn har fått sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de har rätt till. Då du avlider skulle din makes barn ha haft rätt att få hälften av det du lämnar efter dig. Eftersom de redan fått sin laglott ska de bara få vad som krävs utöver det för att de ska ha fått sin arvslott. Hälften av den egendom du lämnar efter dig ska gå till efterarvingarna. Men eftersom de, som nämnt ovan, redan fått sin laglott ska de endast få hälften av egendomen. Alltså ska din makes efterarvingar få en fjärdedel totalt, alltså en åttondel var eftersom de är två stycken, av egendomen du lämnar efter dig. Resterande, alltså tre fjärdedelar, ska dina barn ärva. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Blir man ansvarig för sin partners skulder om man gifter sig?

2019-12-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag och min sambo vill gifta oss men min sambo har sätt någonstans att om vi gifter oss så kommer våra inkomster att slås ihop och då kommer kronofogden att dra ännu mer pengar från oss till skulderna ställer detta eller har man och betalar man sina egna skulder trotts giftemål ? Tacksam för svar mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer även hänvisa till utsökningsbalken (UB), vilken bland annat handlar om Kronofogdemyndighetens utmätning. Blir man ansvarig för sin makes skulder om man gifter sig?Även om man är gift är man inte ansvarig för sin makes skulder. Varje make råder själv över sin egen egendom och ansvarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att även om du och din sambo gifter er kommer du inte bli ansvarig för hens skulder. Hen kommer själv fortsätta vara ansvarig för dem. Vad gäller era inkomster kommer inget förändras där heller, det är inte så att era inkomster kommer bli bådas bara för att ni gifter er. Det finns bestämmelser om att makar ska, var och en efter sin förmåga, bidra till varandras underhåll och det gemensamma hemmet (6 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär dock inte att man inte själv fortfarande har sina egna pengar som man väljer hur man vill använda. Det finns inget tvång på så kallad gemensam ekonomi bara för att man är gift. Det är upp till makarna att välja själva. Kan du "drabbas" av din sambos/makes skulder på något annat sätt?Som nämnt ovan kommer din sambos skulder aldrig bli dina skulder, även om ni gifter er. Däremot kan du "drabbas" av din sambos skulder om Kronofogdemyndigheten skulle begära en utmätning för att betala din sambos skulder (4 kap. UB). Om Kronofogden skulle göra utmätning i ert hem kommer de utgå ifrån att den sambo/make som har skulder är ägare till egendomen i hemmet (4 kap. 19 § UB). Detta gäller så länge den andre sambon/maken inte gör det sannolikt att egendomen är samägd, eller att det framgår att denne äger egendomen helt och hållet. För att visa att egendomen är din kan du till exempel visa upp ett kvitto. Det är ganska högt ställda krav för att det över huvud taget ska bli fråga om en utmätning, men det kan ändå vara smart att till exempel spara kvitton för att kunna visa vem som äger egendomen.SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså nej, du blir inte ansvarig för din sambos skulder bara för att ni gifter er. Däremot kan du "drabbas" av skulderna om Kronofogden skulle göra en utmätning hemma hos er. Detta scenario blir dock inte värre för att ni gifter er, utan det samma gäller om man är sambo. Mitt tips är alltså att se till att till exempel spara kvitton för den egendom som är din för att inte riskera att den utmäts för din sambos skulder. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en förälder bestämma att endast två av tre barn ska ärva en fastighet?

2019-12-16 i Testamente
FRÅGA |Vi är 3 syskon som efter att våran mor avlidit skall dela på hennes fastighet på gotland. men vår mamma vill inte att ett av barnen skall vara med på i hennes testamente och inte ärva sin tredjedel av fastigheten, men att detta syskon får vara med på resten av tillgångar och lösöre
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mor har möjlighet att skriva ett testamente för att endast två av hennes tre barn ska ärva hennes fastighet. Din mor har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). I detta kan hon skriva att de två barn hon vill ska ärva fastigheten. Detta är tillåtet och ska respekteras. Det enda undantaget är om det skulle inskränka det tredje barnets laglott. Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Vad innebär laglott?Om en person avlider är huvudregeln att bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, ska ärva, och att de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller bröstarvinge utgör dennes arvslott. I ditt fall innebär detta att de tre barnens arvslott är en tredjedel av det er mor lämnar efter sig. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I din situation innebär detta att laglotten för vardera bröstarvinge är en sjättedel av det er mor lämnar efter sig. Denna laglott har ni alltid rätt till. SlutsatsDet är alltså möjligt för din mor att upprätta ett testamente där hon skriver att endast två av hennes barn ska ärva fastigheten. Detta ska respekteras så länge det tredje barnets laglott inte inskränks. Det tredje barnet har rätt till en sjättedel av arvet efter sin mor. Så länge hen får detta, till exempel genom andra tillgångar eller lösöre, har hen inte rätt till fastigheten om er mor skriver ett sådant testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan huset min sambo köper vara hens enskilda?

2019-12-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej ! Min sambo vill låna pengar av sin mamma för att köpa hus . Hon kräver att min sambos barn då skall ärva hela fastigheten trots att vi båda står på den . Vidare tänker hon skriva ett gåvobrev att det är enskild egendom och att jag inte har någon rätt att bo kvar vid ev bortgång för min sambo . Är detta ok ? Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). Jag förstår inte riktigt hur du menar när du skriver att ni båda ska stå på fastigheten, eftersom du skriver att din sambo ska köpa den. Därför kommer jag utgå ifrån att du menar att du kommer stå skriven på fastigheten, alltså att du bor där. Det är också lite otydligt i din fråga huruvida pengarna från din sambos mamma ska vara en gåva, eller om din sambo ska låna pengar som ska betalas tillbaka. Jag kommer därför utgå ifrån båda dessa scenarier. Om pengarna är en gåvaOm en samboförhållande upphöra ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen. Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Om din sambo köper ett hus för att ni ska bo där tillsammans ska det alltså vara samboegendom och således ingå i en eventuell bodelning. Dock finns det egendom som inte ska ingå i bodelningen, trots att det egentligen ska vara samboegendom. Det gäller till exempel egendom som den ena sambon fått i gåva av någon med villkoret att det ska vara den sambons enskilda (4 § SamboL). Även egendom som träder istället för sådan egendom ska vara sambons enskilda. Det kan vara till exempel om gåvan är pengarna och sambon köper ett hus för pengarna. Om detta är fallet kan din sambos mamma föreskriva i ett gåvobrev att pengarna ska vara din sambos enskilda. Då kommer inte dessa, eller egendom som ersatt dessa, ingå i en eventuell bodelning mellan dig och din sambo. Din sambos mamma kan inte bestämma vem som ska ärva om din sambo avlider. Men, eftersom sambor inte ärver varandra och huset inte ska ingå i en bodelning, kommer din sambos barn ärva det om hen avlider. Om pengarna är ett lånUndantagen för egendom som inte ska vara samboegendom gäller enbart om sambon fått det i gåva, ärvt det eller fått det genom testamente (4 § SamboL). Detta innebär att din sambos mamma inte kan bestämma att något din sambo köper för pengar hen lånat av henne ska vara hens enskilda. Detta innebär alltså att ett hus som din sambo köper för att ni ska bo där tillsammans utgör samboegendom och ska således ingå i en eventuell bodelning. Om detta är fallet och din sambo avlider kan du begära en bodelning. I så fall ska all er samboegendom, alltså även huset, delas lika mellan dig och din sambos dödsbo. Det som tillfaller din sambos dödsbo kommer hens barn ärva, eftersom sambor inte ärver varandra. Det som tillfaller dig är ditt. Det finns en möjlighet för sambor att skriva ett så kallat samboavtal och på så sätt avtala om att viss egendom ska hållas utanför en eventuell bodelning (9 § SamboL). Din sambos mamma kan såklart vägra låna ut pengar till din sambo om ni inte skriver ett samboavtal som anger att huset ska vara hens enskilda. Men det är självklart ingen som kan tvinga dig att skriva under ett sådant avtal. Möjlighet att ta över bostaden i vissa fallDet finns en möjlighet för en sambo att ta över en bostad från den andra sambon, även om bostaden inte är samboegendom (22 § SamboL). Detta kan ske till exempel om sambon som äger bostaden har avlidit. Detta gäller dock enbart hyres- eller bostadsrätter. Det gäller inte fats egendom, vilket de flesta hus är. Därför skulle det inte bli aktuellt i din situation. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är jag ansvarig för min makes skulder? Och vad händer med skulder som uppkommer efter ansökan om skilsmässa?

2019-12-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej.Om en make äger ett bolag i Spanien och drar på sig en skuld i det bolaget. Är den andre maken skyldig att betala skulden? Om makarna sedan skiljer sig och bodelning ej är gjord, kan de skulder som finns i det spanska bolaget bli den andre makens skulder? Eller om skulder uppkommer efter att ansökan om skilsmässa skickats in och/eller vunnit lagakraft ( och bodelning ej är gjord).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Är man ansvarig för sin makes skulder om man är gift?Även om man är gift är man inte ansvarig för sin makes skulder. Varje make råder själv över sin egen egendom och ansvarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att du inte blir ansvarig för skulder som din make har. Hur går en bodelning till?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Vem av makarna som äger egendomen spelar ingen roll. Är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen.Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika. Det finns möjligheter att jämka en bodelning om det är oskäligt med en hälftendelning (12 kap. 1 § ÄktB). Jag vet dock inte tillräckligt mycket om er situation för att veta om det skulle kunna bli aktuellt. Den kritiska tidpunktenNär man pratar om bodelningar brukar man prata om den kritiska tidpunkten. Det är denna tidpunkt man ska utgå ifrån när man avgör vilken egendom som ska ingå i bodelningen (9 kap. 2 § ÄktB). Den kritiska tidpunkten är den dag då man väcker talan om äktenskapsskillnad. Makarnas egendomsförhållanden "låses" vid den kritiska tidpunkten. Detta innebär att skulder som uppkommer efter den kritiska tidpunkten inte ska tas upp vid bodelningen. SlutsatsEn make är alltså inte ansvarig för sin makes skulder. Däremot kan maken ändå "drabbas" av skulderna vid en bodelning, eftersom denne kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods. Det är dagen då man väcker talan om äktenskapsskillnad man ska utgå ifrån vid en bodelning, och skulder som uppkommer efter denna dag ska således inte beaktas. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med sparkontot i min mans namn om vi skiljer oss?

2019-12-10 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har ett sparkonto men kontot är i hans namn. Varje månad överför jag pengar från min lön till hans personkonto som han betalar våra gemensamma räkningar med och resterande av våra pengar går till sparkontot som är i hans namn. Jag undrar vad som gäller vid skilsmässa om han inte vill ge mig hälften av våra sparpengar då kontot är i hans namn? Kan jag vid skilsmässa via överföringar till honom bevisa att hälften av pengarna tillhör mig?Vad rekommenderar ni mig att göra om det händer?Tack på förhand!Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap och bodelningar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad händer om ni ska skilja er?Om ert äktenskap skulle upplösas genom äktenskapsskillnad, alltså skilsmässa, ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). En bodelning görs för att man ska avgöra vilken egendom som ska tillfalla vilken make.Vad ska ingå i bodelningen?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Vem av makarna som äger egendomen spelar ingen roll. Är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att sparkontot ni har är giftorättsgods, så länge ni inte har skrivit ett äktenskapsförord som säger att det är din makes enskilda egendom. Eftersom det är giftorättsgods kommer det ingå i en bodelning även om det bara står i din mans namn. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Efter att man räknat ut makarnas andelar i boet ska egendomen fördelas på lotter. Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få (11 kap. 7 § ÄktB). Vardera make har i första hand rätt att på sin egen lott få det denne själv äger. SlutsatsDetta innebär att om sparkontot står i din makes namn är det mycket möjligt att han rätt att få detta på sin lott. Dock ska detta inte ske till nackdel för dig. Om din make ska få pengarna på sparkontot ska du få motsvarande summa i andra pengar, eller i egendom som är värt lika mycket. Allt giftorättsgods ska alltså fördelas så att båda makarna får egendom som är värd lika mycket, oavsett vilken specifik egendom varje make får. Om ni skulle få problem vid en eventuell bodelning, och inte kan komma överens, kan man ansöka hos domstol och bli tilldelad en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Denna tar isåfall över ansvaret för bodelningen och ser till så att allt går rätt till. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,