Kan en biologisk förälder som inte är vårdnadshavare förhindra en adoption?

2019-12-09 i Adoption
FRÅGA |I ett gift par har makan ensam vårdnad om två barn hon har sedan tidigare. Kan den biologiska pappan, som tidigare haft delad vårdnad om barnen, förhindra att mammans nya man får adoptera barnen?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB).Vem får lov att adoptera?För att få lov att adoptera ska man vara över 18 år (4 kap. 5 § FB). Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Det finns dock ett undantag till denna huvudregel. Det gäller då en make eller sambo adopterar sin makes eller sambos barn (4 kap. 6 § andra stycket FB). Förutsättningar för adoptionDet absolut viktigaste vid en adoption är att barnets bästa alltid är av största vikt, och ett barn får endast adopteras om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 1 § och 2 § FB). För att ett barn ska kunna adopteras krävs samtycke från vårdnadshavaren (4 kap. 8 § FB). Detta innebär att samtycke inte krävs från en förälder som inte är vårdnadshavare. Dock har den som är förälder till barnet som eventuellt ska adopteras alltid rätt att yttra sig, även om denne inte är vårdnadshavare (4 kap. 18 § FB). När en adoption eventuellt är aktuell ska en ordentlig utredning alltid göras (4 kap. 13 § FB). I utredningen ska klarläggas både barnets och föräldrarnas inställning (4 kap. 15 § FB). Även en förälder som inte är vårdnadshavares inställning ska vägas in i helhetsbedömningen som ska göras, och som ska avgöra om adoptionen är lämplig. Det finns några undantag då det inte krävs en förälders yttrande (4 kap. 18 § andra stycket FB). Det gäller till exempel då det är uppenbart obehövligt, då föräldern är varaktigt förhindrad att yttra sig till följd av en psykisk sjukdom eller då föräldern vistas på en okänd ort. SlutsatsJag kan tyvärr inte svara på om den biologiska pappan kan förhindra detta, eftersom jag inte vet något om hur situationen ser ut. Den biologiska pappan har ingen vetorätt eftersom han inte är vårdnadshavare, men han ska ändå få yttra sig om en eventuell adoption och hans inställning ska vägas in i helhetsbedömningen. Det är alltså mycket möjligt att domstolen skulle komma fram till att en adoption inte är lämplig, om den biologiska pappan motsätter sig det. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Om skuldsatt sambo går bort bli den efterlevande sambon skyldig att betala skulden?

2019-12-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Om skuldsatt sambo går bort bli den efterlevande sambon skyldig att betala skulden?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). Jag kommer även att hänvisa till utsökningsbalken (UB), vilken bland annat handlar om Kronofogdens möjligheter att utmäta egendom för att täcka skulder. Vad händer om en sambo avlider?Om ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om dessa förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Det är endast samboegendom som ingår i bodelningen. Annan egendom, till exempel bilar eller egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål, ska hållas utanför bodelningen. Den sambo som äger denna egendom behåller den. Vid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Detta görs genom att man listar all samboegendom som vardera sambo äger på dennes sida. Efter detta ska man räkna bort så mycket som krävs från vardera sambos egendom för att täcka dennes skulder (13 § SamboL). I första hand ska egendom som inte är samboegendom användas för att täcka skulder, och endast i den mån annan egendom inte räcker till ska samboegendom användas till skuldtäckning (13 § andra stycket SamboL). Det som återstår av samboegendom efter att avdrag gjorts för att täcka skulder ska läggas samman och delas lika mellan samborna (14 § SamboL).Vad händer om en sambos skulder överstiger dennes tillgångar?Om den ena sambon har skulder som överstiger dennes tillgångar kommer den sambon gå in med noll i bodelningen. Skulderna följer alltså inte med utan stannar på den sambons sida. Detta innebär att den andra sambon kommer få dela med sig av sin samboegendom, men kommer inte ta del av skulderna. Vad finns det för skydd för den efterlevande sambon?För att täcka den ena sambons skulder vid bodelningen ska i första hand annan egendom användas. Endast skulder som är direkt hänförliga till samboegendom ska täckas med samboegendom (13 § andra stycket SamboL). Det är endast då skulderna överstiger annan egendom som samboegendom ska användas för täcka skulder i andra fall. Det är även så att en bodelning endast behöver göras om någon av samborna begär det. Om den ena sambon avlider kan den andra sambon välja att inte begära en bodelning, om denne känner att den avlidne sambons skulder skulle "inkräkta" på den efterlevande sambons egendom enligt ovan (18 § SamboL). Det är endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning, inte den avlidne sambons arvingar. Kan man bli ansvarig för sin sambos skulder på något annat sätt?Om den ena sambon har skulder som denne inte kan betala kan Kronofogdemyndigheten begära utmätning av egendom för att få betalt för skulderna (4 kap. UB). Om Kronofogden skulle göra utmätning i ert hem kommer de utgå ifrån att den sambo som har skulder är ägare till egendomen i hemmet (4 kap. 19 § UB). Detta gäller så länge den andre sambon inte gör det sannolikt att egendomen är samägd, eller att det framgår att denne äger egendomen helt och hållet. För att visa att egendomen är din kan du till exempel visa upp ett kvitto. Det är ganska högt ställda krav för att det över huvud taget ska bli fråga om en utmätning, men det kan ändå vara smart att till exempel spara kvitton för att kunna visa vem som äger egendomen. SlutsatsSammanfattningsvis kan alltså sägas att du som efterlevande sambo inte ansvarar för din avlidne sambos skulder. Det som kan hända är att samboegendom, vid en bodelning, används för att täcka skulder. Vid en eventuell utmätning skulle också Kronofogden kunna utmäta egendom som inte kan visas är din egendom. Det du kan göra för att skydda dig är till exempel att inte begära bodelning om din sambo skulle avlida, samt se till att spara eventuella kvitton för att kunna visa vilken egendom som är din. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När kan man klandra ett testamente?

2019-12-04 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min faster har nyligen avlidit. Hennes man avled 2011 och de hade gjort ett gemensamt testamente. Detta godkändes och registrerades hos skattemyndigheten i o m att han avled. Detta testamente kan man väl inte klandra nu eller?Det har också framkommit ett nytt testamente som min faster skall ha skrivit 2015 då hon hade god man och inte var vid sina sinnens fulla bruk. Vi har inte fått uppgift på när hon fick diagnos demens och Alzheimers dock. Är det någon idé överhuvudtaget att klandra detta testamente?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Om en arvinge vill klandra ett testamente ska detta göras inom sex månader från att man delgivits testamentet. Om detta inte gjorts har man förlorat rätten att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta innebär att det första testamentet, som godkändes 2011, inte längre kan klandras.Din andra fråga är svårare för mig att svara på eftersom jag inte känner till några exakta omständigheter, men jag ska försöka förklara vad som gäller. Ett testamente som har upprättats under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt och kan klandras (13 kap. 2 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB). En klandertalan ska, som nämnt tidigare, väckas inom sex månader från att man tog del av testamentet. Huruvida din faster var under påverkan av en sådan psykisk störning som krävs för att testamentet ska bli ogiltigt kan jag inte svara på. Det krävs att testamentet, eller dess innehåll, måste ha påverkats av den psykiska störningen. Den som upprättat testamentet ska, på grund av den psykiska störningen, ha saknat insikt om vad testamentet skulle komma att innebära. Det är den som påstår att den som skrivit testamentet var under påverkan av en psykisk störning som ska bevisa att så var fallet. Jag kan som sagt inte svara på om du skulle vinna framgång med en klandertalan, men som jag skrivit ovan finns möjligheten att väcka en sådan talan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett hus utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?

2019-12-04 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan ett hus/lägenhet utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad innebär giftorättsgodsVid en bodelning ska makarna dela lika på allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All makarnas egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord. Egendom kan också bli enskild om den ena maken ärvt egendom eller fått den i gåva, och det finns förordnande om enskild egendom i testamente eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB). Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Vem av makarna som äger viss egendom spelar ingen roll, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen och därmed delas på. Giftorättsgods är således inget som påverkar ägandet under äktenskapet. Giftorätt är en familjerättslig klassificering av egendom och innebär ett latent anspråk på hälften av makarnas gemensamma giftorättsgods vid en framtida bodelning. Detsamma gäller enskild egendom. Huruvida något är enskild egendom beror inte på vem som äger det, utan det beror på till exempel ett äktenskapsförord. Kan ett hus/lägenhet utomlands stå på båda makar, och ändå vara enskild egendom vid skilsmässa?Svaret på denna fråga är alltså ja, eftersom giftorättsgods och enskild egendom inte påverkar ägandet. Om två makar äger ett hus tillsammans kan makarna välja att det ska vara den ena makens enskilda egendom, genom äktenskapsförord. Om så är fallet kommer huset hållas utanför en framtida bodelning. Att huset hålls utanför bodelningen påverkar inte ägandet, vilket innebär att makarna även efter skilsmässan och bodelningen kommer vara samägare till huset. Det korta svaret på din fråga är alltså ja, ett hus som båda makarna äger kan vara den ena makens enskilda egendom. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur gör man för att ge bort ett hus, kan det bli enskild egendom och vem skulle ärva det om gåvomottagaren avlider?

2019-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, min far har ett hus som han vill ge till min son.Jag har en ogift bror utan barn som inte har några synpunkter till detta.Jag har bara ett barn, dvs min son som skall få huset.Jag undrar dels hur man skall formulera ett avtal för att detta skall bli min sons egendom även om han gifter sig eller skaffar sambo samt även om något skulle hända honom så att huset "går" tillbaka till mig och min bror och inte till min sons mor som jag ej lever med.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag hänvisa till jordabalken (JB), äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB)En gåva blir giltig genom ett gåvobrevFör att överlåta huset till din son måste ni skriva ett så kallat gåvobrev. Detta eftersom överlåtelser av fast egendom, alltså hus, måste vara skriftligt för att vara giltigt (4 kap. 1 § JB). I gåvobrevet ska givarens namn, mottagarens namn, egendomen noga beskriven, ort och datum samt underskrift från båda parter finnas med. I gåvobrevet kan ni skriva in att huset ska vara din sons enskilda egendom. Detta innebär att om din son i framtiden blir sambo eller gifter sig, ska huset hållas utanför en eventuell bodelning (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB samt 9 § och 4 § SamboL). Det går bra att själv upprätta ett gåvobrev, så länge innehållet är korrekt. Om ni känner att ni behöver hjälp kan ni enkelt och till ett fast pris upprätta ett gåvobrev via får avtalstjänst. Den finner ni här. Hur kan ni göra för att huset inte ska tillfalla din sons mor?Om din son skulle avlida efter att han fått huset finns det flera olika situationer som skulle kunna bli aktuella. Jag ska försöka förklara så gott jag kan hur det fungerar. Huvudregeln inom svensk rätt är att bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Jag kommer i exemplen utgå ifrån att din son inte har några barn. Om han har barn ska de ärva efter honom. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det kan alltså bli lite svårare för er om ni vill att du och din bror ska ärva istället för din sons barn. Om du vill veta mer om detta är du välkommen att ställa en ny fråga. Om din son avlider utan att vara sambo eller giftOm detta är fallet, och din son inte heller har några barn, ska hans föräldrar dela på arvet (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska då få hälften var. I denna situation skulle alltså du och din sons mor ärva hälften var av huset. Om detta inte är vad din son önskar kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Om han i sitt testamente skriver att du och hans farbror ska ärva hälften var av huset kommer detta gå före hans mors rätt att ärva. Om din son avlider och är giftOm detta är fallet finns en rätt för efterlevande make att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även före eventuella gemensamma barn. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna avlidit. Även om huset enligt gåvobrevet är din sons enskilda egendom innebär detta inte att en framtida make inte kommer ärva det. Att huset är enskilt innebär endast att det ska hållas utanför en bodelning. Om din son avlider kommer huset alltså inte ingå i bodelningen mellan honom och hans make, men eftersom maken ärver kommer maken ärva även hans enskilda egendom. Om din son inte vill att hans make ska ärva kan han även här skriva ett testamente på samma sätt som ovan. Det som är viktigt att tänka på här är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det, även om det inskränker testamentstagarnas rätt. Om din son avlider och är samboSambor ärver inte varandra. Detta innebär att om din son avlider och är sambo, och inte har några barn, kommer det även här bli du och din fru som ska ärva. Precis som ovan har din son här möjligheten att skriva ett testamente. Det som är viktigt att tänka på här är att den efterlevande sambon, likt den efterlevande maken ovan, har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Formkrav för testamenteEtt testamente måste bland annat upprättas skriftligen, undertecknas samt bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det går bra att upprätta ett testamente själv. Men om ni känner att ni behöver hjälp, och vill vara säkra på att det blir helt rätt, är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra här. SlutsatsSammanfattningsvis kan sägas att ni behöver upprätta ett gåvobrev för att din far ska kunna ge sitt hus till din son. Om din son vill att du och din bror ska ärva huset istället för att hans mamma ska ärva det kan han upprätta ett testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man föreskriva i testamente att en gåva inte ska vara förskott på arv?

2019-12-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Min far och hans fru har ett äkta testamente där det står att inga gåvor ska vara förskott på arv . Innbär det att om någon ger tex 100 000 kr till ett av barnen (särkullebarn) så ska det ej räknas med i arvet om någon går bort?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att en gåva till en bröstarvinge ska ses som förskott på arv om inget annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Enligt praxis finns inga formkrav för hur en vilja att en gåva inte ska vara förskott på arv ska uttryckas. Det räcker att det tydligt framgår att arvlåtaren inte menar att gåvan ska avräknas på arvet. Detta kan framgå till exempel genom ett testamente. Om det tydligt framgår att avsikten med en gåva inte är att det ska vara förskott på arv ska gåvan alltså inte räknas av från det framtida arvet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan den efterlevande maken bestämma att dennes giftorättsgods ska hållas utanför bodelningen?

2019-12-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej. I somras dog vår mamma som är omgift. Jag och min bror är inte insatta i det som kallas särkullbarn så bra. Och enligt juristen som sköter bouppteckningen kan vi välja att få vårt arv nu och det är även vår mammas makes vilja. Nu till frågan. När vi ser på bouppteckningen hade Vår mammas make en större summa pengar på sina konton än vad vår mamma hade. Hur delas arvet? Mamma hade ca 1 200 000 och hennes make ca 8 000.000. Maken har även en son från ett tidigare förhållande. I bouppteckningen står det att maken behåller sina pengar som "giftorättsgods". Ska inte hela boet delas på hälften? Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vad ska ingå i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna har är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du inte skriver något om eventuell enskild egendom kommer jag utgå ifrån att din mamma och hennes make endast hade giftorättsgods. Detta innebär att all deras egendom ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen ska makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att makarna ska få hälften var. Möjligheten att jämka en bodelningTrots att huvudregeln är att makarnas giftorättsgods ska delas lika vid bodelningen finns det en möjlighet att undgå detta. Denna möjlighet finns till förmån för den efterlevande maken då den ena maken avlidit. Om den efterlevande maken så önskar, kan denne begära att vardera sida ska behålla sitt eget giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att den efterlevande maken får behålla all egendom denne äger, och den avlidne makens dödsbo behåller allt som den avlidne maken ägde. Din situationSvaret på din fråga är alltså ja, huvudregeln är att boet ska delas på hälften. Men eftersom din mamma avlidit kan hennes efterlevande make begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods. Detta innebär att de 1 200 000 som din mamma hade utgör arvet efter hennes och ska fördelas mellan hennes arvingar (2 kap. 1 § ÄB). Detta är alltså du och din bror. Jag tolkar inte din fråga som att du vill veta mer om särkullbarn och kommer därför inte gå in på det. Du verkar också införstådd med att du och din bror har rätt att få ut era arv efter er mamma direkt. Om du vill veta mer om detta är du såklart välkommen att ställa en ny fråga. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem av föräldrarna får vårdnaden då barnet föds?

2019-12-03 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Ska snart föda mitt första barn.Pappan till barnet valde att lämna relationen när hon låg i magen. Han har knappt hört av sig under denna tid. Endast två gånger. Han har även nu utgett sig om att han ska utredas för olika diagnoser. Och att han även hör röster och demoner. Han ska stå som pappa men måste jag ge honom vårdnad? Kan jag få ensam vårdnad ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnaden om barn finns i föräldrabalken (FB). Det framgår inte av din fråga om du och pappan till ditt barn är gifta eller inte, och jag kommer därför svara på frågan utifrån båda dessa scenarier.Om du är gift med pappanOm föräldrarna är gifta med varandra då barnet föds står barnet automatiskt under vårdnaden av dem båda (6 kap. 3 § FB). Om du är gift med pappan till barnet kommer ni alltså automatiskt bli vårdnadshavare båda två då barnet föds. Om man har gemensam vårdnad och en, eller båda, vill förända det kan föräldrarna avtala om att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om föräldrarna inte kan komma överens om hur vårdnaden ska vara kan man vända sig till domstol och låta domstolen avgöra (6 kap. 5 § FB). Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om du kommer kunna få ensam vårdnad på detta sätt. Men det kan vara bra att komma ihåg att om man går till domstol lägger man frågan helt och hållet i domstolens händer. Om du inte är gift med pappanRegeln att barnet automatiskt står under vårdnaden av båda föräldrarna då det föds gäller bara om föräldrarna är gifta med varandra. Om föräldrarna inte är gifta med varandra då barnet föds kommer mamman automatiskt få ensam vårdnad (6 kap. 3 § FB). Om du inte är gift med pappan till barnet kommer du alltså automatiskt få ensam vårdnad om barnet då det föds. Precis som jag skrev ovan kan föräldrarna avtala om att de istället vill ha gemensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om detta är din situation och du inte önskar gemensam vårdnad är enda sättet för pappan att få det genom att han går till domstol med frågan (6 kap. 5 § FB). Precis som jag skrev ovan vet jag tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om pappan hade kunnat få framgång i en sådan tvist och därmed få gemensam vårdnad, eller om han skulle få ensam vårdnad. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,