När övergår en allmän visstidsanställning till tillsvidare, och på vilken tjänstgöringsgrad?

2019-09-01 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Senaste två åren har jag arbetat på ett företag (kollektivavtal finns ej) på tidsbegränsad anställning med avtalat slutdatum. Varje avtal har varit ca. 6 månader. Först arbetade jag 60% och nu 85% senaste avtalet. Nu när jag arbetat på tidsbegränsad anställning i två år, övergår då anställningen till tillsvidareanställning? Och om tillsvidareanställning, på vilken tjänstgöringsgrad? Jag jobbade 60% i cirka 1,5 år och 85% senaste halvåret.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om anställningar finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Eftersom du skriver att du haft tidsbegränsade anställningar med avtalat slutdatum utgår jag ifrån att det rör sig om allmän visstidsanställning (5 § LAS). När går en allmän visstidsanställning över till en tillsvidareanställning?En allmän visstidsanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning då du varit anställd hos arbetsgivaren på allmänna visstidsanställningar i sammanlagt två år under en femårsperiod (5a § LAS). Denna övergång sker automatiskt. På vilken tjänstgöringsgrad är anställningen?Det är den visstidsanställning som är aktuell vid övergången som övergår till en tillsvidareanställning. I ett rättsfall (AD 2015 nr 26) konstaterar arbetsdomstolen att kvinnan det gällde hade rätt till de anställningsvillkor som gällde vid omvandlingstidpunkten, t.ex. hennes tjänstgöringsgrad och lön. Rättsfallet handlar om en kvinna som var anställd som vikare som lärare på en skola. Hon hade haft flera på varandra följande vikariat. Under det sista innan anställningen övergick till en tillsvidareanställning jobbade hon heltid. Därför kom arbetsdomstolen fram till att även den nya tillsvidareanställningen skulle vara på heltid. Detta bör innebära för dig att det är din senaste visstidsanställning som övergår till en tillsvidareanställning. Alltså bör du fortsätta ha en tjänstgöringsgrad på 85% och även behålla den lön du haft under denna anställning. SlutsatsSom svar på dina frågor gäller alltså att ja, din visstidsanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning då du jobbat i två år och anställningen bör ha samma tjänstgöringsgrad som din senaste visstidsanställning, alltså 85%. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När har en visstidsanställd arbetstagare rätt att få besked en månad i förväg om att anställningen inte kommer fortsätta?

2019-08-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har varit sjukskriven i 3 veckor fr.o.m. den 31 Juli, och är tillbaka på jobbet nu på onsdag den 21 Augusti.Jag har haft en visstidsanställning på grund av att jag inte har lyckats sköta jobbet(komma upp på morgonen, därav sjukskrivningen). Jag fick idag (19 Augusti) ett samtal av mitt jobb att de inte kommer kunna förlänga mitt kontrakt efter den löper ut den 31 Augusti, vilket innebär att jag är arbetslös efter det, utan uppsägningstid.Enligt LAS (Lagen om Anställningsskydd) så står det i 15 § att "En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 § och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, skall få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång."Jag nämnde ovanstående till mitt jobb, men de sa att "det gäller inte i detta läget". Men jag är väldigt övertygad att det faktiskt gör det.Om lagen är på min sida, vad kommer att hända och vad kan jag göra?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver regleras anställningar och uppsägningar i lagen om anställningsskydd (LAS). Du skriver att du har en visstidsanställning, vilket är en av anställningsformerna som räknas upp (5 § LAS).Vilken rätt att få veta att anställningen inte fortsätter har arbetstagare med visstidsanställning?Huvudregeln är att en visstidsanställning upphör då det avtalats att den ska upphöra (4 § andra stycket LAS). Precis som du skriver finns en bestämmelse som säger att en arbetstagare som är anställd på begränsad tid har rätt att få veta att anställningen inte kommer fortsätta minst en månad i förväg (15 § LAS). Arbetstagaren har dock endast rätt till detta om denne varit anställd hos arbetsgivaren i minst tolv månader under de senaste tre åren (15 § andra meningen LAS). Det framgår inte av din fråga hur länge du varit anställd, men om du inte varit anställd i minst tolv månader under de senaste tre åren har du inte rätt enligt lagen att få veta en månad innan att din anställning inte kommer fortsätta. Det är i så fall huvudregeln som gäller; att din anställning avslutas det datum som står på ditt anställningsavtal och du har då ingen uppsägningstid. Vad gäller om du har varit anställd i mer än tolv månader under de senaste tre åren?Om du har varit anställd i mer än tolv månader under de senaste tre åren har du rätt att få veta minst en månad i förväg att din anställning inte kommer fortsätta (15 § LAS). Arbetsgivaren ska även varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör, och dessa har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet (30a § LAS). Beskedet om att anställningen inte ska fortsätta ska vara skriftligt och innehålla information om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller inte (16 § LAS). Beskedet ska även lämnas till arbetstagaren personligen. Om dessa bestämmelser inte följs gör arbetsgivaren sig skadeståndsskyldig (38 § LAS). Arbetsgivaren ska då betala ut den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om, samt ge ersättning för eventuell skada som uppkommer. Arbetsgivaren kan undvika skadeståndsskyldigheten genom att erbjuda arbetstagaren att vara kvar så länge att kravet på en månads förvarning uppfylls. Detta framkommer av förarbetena till lagen (proposition 1981/82:71 s. 172).Detta gäller som nämnt ovan alltså endast om du varit anställd minst tolv månader under de senaste tre åren. Vad ska du göra om du har rätt till en månads förvarning?Om du enligt det jag skrivit ovan har rätt att få en månads förvarning bör du ta upp detta med din arbetsgivare och förklara hur det ligger till. Om arbetsgivaren inte vill rätta sig efter detta bör du vända dig till facket för att få vidare hjälp därifrån. Om du inte är medlem i facket och de inte kan hjälpa dig kan du vända dig till tingsrätten och yrka skadestånd från din arbetsgivare. Jag kan dock inte säga att jag rekommenderar dig att vända dig till tingsrätten i detta fall eftersom det kan bli dyrt att dra en fråga till domstol. Och i ditt fall verkar det inte röra sig om jättemycket pengar, även om jag förstår att du upplever det som väldigt jobbigt. Vad gäller om din arbetsplats har kollektivavtal?Du skriver inget om ifall din har arbetsplats har kollektivavtal eller inte, och jag kan ju därför inte veta vad det står i det om ni har kollektivavtal. Men bestämmelsen om rätt till besked om att en tidsbegärnsad anställning inte kommer fortsätta är så kallat semidispositiv och kan åsidosättas genom ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation (2 § fjärde stycket LAS). Detta innebär att det i ett kollektivavtal kan finnas bestämmelser om rätten till att få veta att anställningen inte kommer fortsätta. Men eftersom det inte framgår något av din fråga om detta kan jag inte säga så mycket om det. Det du kan göra är att ta reda p om din arbetsplats har kollektivavtal och kolla upp om där finns någon bestämmelse om detta.SammanfattningSammanfattningsvis beror det alltså på om du har rätt till att få besked minst en månad i för väg. När din arbetsgivare sa att det inte gäller i detta fall kan hen alltså mena att det inte gäller därför att du inte varit anställd i minst tolv månader de senaste åren, eller att det finns bestämmelser i ert kollektivavtal som säger något annat. I båda dessa fall har arbetsgivaren rätt. Om det inte är någon av dessa situationer och du har rätt till en månads besked bör du prata med din arbetsgivare, och om det inte går att lösa vända dig till facket. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vilka påföljder har man som köpare rätt till vid fel i vara enligt köplagen?

2019-08-27 i Köplagen
FRÅGA |Hej, i december 2017 köpte jag av en stor elektronikkedja en arbetsdator av märket Asus till mitt spanska bolag då jag numer är bosatt i Spanien. Tangentbordet har nu svällt så mycket att datorn är oanvändbar. Affären vill skicka in datorn till Asus för kontroll, men eftersom jag enbart arbetar med möten via Skype blir det en ohållbar arbetssituation för mig. Vad har jag för rättigheter enligt köplagen? Kan jag häva köpet, begära en ersättningsdator eller kräva en "lånedator" under tiden min är under kontroll hos Asus?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver är det köplagen (KöpL) som är tillämplig eftersom du köpt datorn för ditt företags räkning av ett annat företag (1 § och 4 § KöpL). Det är även möjligt att det är den internationella köplagen (CISG) som ska tillämpas, men eftersom du skriver köplagen kommer jag utgå ifrån den och endast ge en kort redogörelse för CISG. Eftersom datorn inte fungerar som den ska är den felaktig (17 § tredje stycket KöpL). Påföljder vid fel i varaDå datorn är felaktig har du som köpare rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva köpet, samt kräva skadestånd (30 § KöpL). För att få åberopa att en vara är felaktig måste du reklamera inom skälig tid (32 § KöpL). Eftersom du skriver att affären vill skicka in datorn på kontroll tolkar jag det som att du reklamerat den i tid och att det inte är något problem. Säljaren har rätt att i första hand avhjälpa felet på varan, alltså laga din dator. Och om det inte går får säljaren företa omleverans (34 § KöpL). Säljaren har alltid rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans om det ska ske utan väsentlig olägenhet för köparen (36 § KöpL). Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid har köparen rätt att kräva prisavdrag eller hävning (37 § KöpL). Vad innebär väsentlig olägenhet?Detta är ett begrepp som inte är jättelätt att förstå. Det måste avgöras utifrån omständigheterna i det specifika fallet. Säljaren har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans om det kan ske utan väsentlig olägenhet för dig som köpare. Om det är en väsentlig olägenhet beror på hur din verksamhet påverkas. Om din verksamhet t.ex. helt stannar av eller att din relation till kunder påverkas negativt av att du inte kan använda datorn kan det tala för att det skulle vara en väsentlig olägenhet att avhjälpa eller leverera en ny dator, om det inte kan ske direkt. Huruvida det är en väsentlig olägenhet påverkas såklart också av om du t.ex. erbjuds en ersättningsdator att använda medan din dator repareras. Detta är inget du har rätt till enligt köplagen, men att föreslå det till säljaren är såklart en bra idé eftersom denne då kan ha längre tid på sig att avhjälpa felet på din dator. Du skriver att du enbart arbetar med möten via Skype, vilket jag tolkar som att det skulle kunna vara en väsentlig olägenhet för dig att inte ha en fungerande dator. Om det är möjligt kanske den bästa lösningen vore en omleverans, alltså att du får en ny dator och skickar tillbaka den trasiga. Om företaget inte kan erbjuda detta tycker jag att du bör be om en ersättningsdator under tiden din repareras. Om du inte kan låna en dator under tiden låter det som att det vore en väsentlig olägenhet för dig att låta säljaren avhjälpa felet. Då skulle du kunna ha rätt till att kräva prisavdrag eller häva köpet.När har man rätt att kräva prisavdrag eller häva köpet?Som nämnt tidigare har köparen rätt att kräva prisavdrag eller häva köpet om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga (37 § KöpL). Köparen har rätt att häva ett köp på grund av att varan är felaktig om felet är av väsentlig betydelse och säljaren insåg eller borde insett detta (39 § KöpL). Att felet är av väsentlig betydelse är rätt uppenbart eftersom du skriver att datorn är oanvändbar. Detta är också något som säljer borde insett eftersom antagligen ingen skulle vilja köpa en dator som är oanvändbar. För att ha rätt att häva köpet måste du meddela säljaren detta inom skälig tid (39 § andra stycket KöpL). SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att det låter som att det skulle vara en väsentlig olägenhet för dig att skicka iväg datorn för att säljaren ska kunna avhjälpa felet. Den bästa lösningen hade antagligen varit en omleverans. Även om du inte har en lagstadgat rätt att kräva en ersättningsdator är det en bra idé att göra det eftersom det ger säljaren längre tid att kunna avhjälpa felet. Om det varken går att avhjälpa felet eller leverera en ny dator till dig borde du kunna häva köpet eftersom felet är av väsentlig betydelse för dig. Vad hade gällt om man tillämpar CISG?Internationella köplagen, eller CISG som den kallas (vilket är en förkortning för United Nations Conventin on Contracts for the International Sale of Goods), är en konvention som ratificerats av Sverige och många andra stater. CISG gäller som lag i Sverige och ska tillämpas vid köp av varor mellan parter som har sina affärsställen i olika stater (artikel 1.1 CISG). CISG skiljer sig från den svenska köplagen inom vissa områden, men det mesta som är annorlunda är inte relevant för din situation. Bedömningen för när en vara är felaktig ser i princip likadan ut i CISG som i den svenska köplagen (artikel 35 CISG). Detsamma gäller för bestämmelserna om reklamation (artikel 39 CISG). Även bestämmelserna om påföljder vid fel i vara ser i princip likadana ut och många av begreppen som används är desamma, vilket borde innebära att svaret på din fråga inte blir annorlunda om man istället skulle tillämpa CISG (artikel 46–50 CISG). Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Du måste dock komma ihåg att detta är frågor som ska bedömas utifrån det enskilda fallet, vilket är svårt för mig att göra då jag inte känner till exakt alla omständigheter. Jag har svarat så gott jag kan utifrån de omständigheter du skrivit. Mvh,

Vem kan ärva enskild egendom genom testamente?

2019-08-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejSambons rätt till hus som är enskild egendom!Skulle ni kunna hjälpa mig med svar utifrån nedan bakgrund:Min mor och min morbror har genom gåva ärvt ett sommarhus (50% var) från deras föräldrar (min mormor och morfar). I gåvobrevet står det att sommarhuset ska vara en enskild egendom.Så som jag har förstått det så ärver jag min mors del på 50% i sommarhuset eftersom jag är bröstarvinge när min mor dör.Gällande min morbror, som inte har några egna barn eller är gift, men däremot har en sambo (sambon har även ett barn från ett tidigare förhållande).Min morbror har skrivit ett testamente att hans sambo ärver allt efter min morbrors bortgång.Mina frågor är:1. Ärver sambon min morbrors andel på 50% av den enskilda egendom (sommarhuset) om min morbror går bort före sambon?2. Om hon kan ärva sommarhuset (om svaret är ja på fråga 1) enligt lag, kommer hennes barn från det tidigare förhållandet att ärva sommarhuset när hon avlider?3. Om t.ex. min morbrors sambo dör först, ärver då den avlidnes sambons barn från det tidigare förhållandet sommarhuset till 50%? Mvh Johan
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagar som blir aktuella för att svara på dina frågor är äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB) och det är därför dessa jag kommer hänvisa till. Jag kommer börja med att förklara generellt vad som gäller och sedan svara specifikt på dina frågor. Vad innebär enskild egendom?Att något är enskild egendom innebär att det ska hållas utanför en framtida bodelning. Enskild egendom kan alltså aldrig tillfalla en make eller sambo genom en bodelning, utan fortsätter att tillhöra den make/sambo vars enskilda egendom det är. Detta eftersom enskild egendom inte är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB) eller samboegendom (4 § SamboL) och det är endast giftorättsgods och samboegendom som ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Vad händer med enskild egendom då någon avlider?Då en make eller sambo avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § samt 9 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Eftersom enskild egendom inte ska ingå i en bodelning hålls den utanför och behålls av dödsboet vars enskilda egendom det var. Den efterlevande maken/sambon får sin del i bodelningen och den avlidne makens/sambons dödsbo får sin del och får behålla sin enskilda egendom. Det är alltså den avlidne makens/sambons del i bodelningen plus dennes enskilda egendom som utgör arvet efter denne. Vem har rätt att ärva?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en arvsrätt för den efterlevande maken (om en sådan finns) som går före de gemensamma barnens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Då ärver den efterlevande maken allt och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit (3 kap. 2 § ÄB). De enda som har rätt att ärva före efterlevande make är så kallade särkullbarn. Detta är barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). En efterlevande sambo har ingen lagstadgad arvsrätt utan kan endast ärva genom testamente.Vilka regler gäller för testamente?Alla som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin egendom genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente får man skriva att ens egendom ska fördelas hur man än önskar. Det enda man måste förhålla sig till är att ens barn (bröstarvingar) alltid har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). För att få rätt att ta del av testamentet måste man vara född eller avlad vid testatorns död (9 kap. 2 § ÄB). Om den som har rätt till något enligt testamentet har avlidit före testatorn träder dennes arvingar in i dennes ställe och har rätt att ta del av testamentet. Detta gäller dock bara om arvingen även själv hade varit berättigad att ärva efter testatorn (11 kap. 6 § ÄB).Vad gäller för dina specifika frågor?Nu kommer jag svara på de specifika frågor du skriver. Jag kommer svara så kort och tydligt som möjligt och om du vill veta vilka paragrafer som gäller kan du läsa det ovan.1. Ja sambon kommer ärva din morbrors andel eftersom det står i din morbrors testamente att hans sambo ska ärva allt och han inte har några barn som har rätt till laglott.2. Eftersom din morbrors sambo kommer få din morbrors del av huset då han dör kommer hennes bröstarvingar ärva det efter henne då hon avlider. Svaret på den frågan är alltså också ja.3. Jag förstår inte riktigt hur du menar med denna fråga. Jag utgår därför från att du menar situationen att din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider och undrar om din morbrors sambos barn då ärver huset i enlighet med din morbrors testamente. Det korta svaret på denna fråga är nej. Detta eftersom en testamentstagares barn endast har rätt att träda i testamentstagarens ställe (om testamentstagaren redan är avliden då testatorn avlider) om även barnet själv hade rätt att ärva efter testatorn. Eftersom din morbrors sambos barn endast har rätt att ärva efter din morbror om barnet uttryckligen står i testamentet har barnet alltså inte arvsrätt efter din morbror. Barnet är ju inte din morbrors barn eller på något annat sätt släkt med din morbror. Därför kan barnet inte heller träda i sin mammas ställe och bli testamentstagare i din morbrors testamente. Om din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider blir hans testamente overksamt. Då kommer arvet efter honom istället fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär att i denna situation kommer din mor ärva efter honom (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas arv efter två makar om båda avlider samtidigt?

2019-09-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Har en arvsfråga. Min make och jag har inga barn, och det finns ej heller några särkullbarn. Om vi båda skulle avlida samtidigt t.ex i en olyckshändelse, hur skulle då arvet från oss fördelas. Mina föräldrar är döda, jag har en bror. Min makes mor är i livet och han har fyra syskon. Är hans mor enda arvtagare till honom om hon är i livet?Eller ärver hans syskon också? Om min makes mor är avliden, hur fördelas arvet från oss båda mellan hans syskon och min bror? Vi äger gemensamt en bostadsrätt och ett sommarhus. Vi har båda aktier i våra respektive namn. Vi har inget testamente.Tacksam för ett svar!Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Om det inte finns något testamente fördelas arv i enlighet med den legala arvsordningen. Vem har arvsrätt enligt den legala arvsordningen?Det finns tre arvsklasser, vilka talar om vem som har rätt att ärva. I den första arvsklassen finns den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn. Det är dessa som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte har några barn går arvet vidare till den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). I denna finns den avlidnes föräldrar. Föräldrarna tar hälften var av arvet. Om någon av föräldrarna också är avliden kan den avlidnes syskon träda i sin föräldrars ställe och ärva efter sitt syskon. Detsamma gäller syskonets barn om både föräldern och syskonet är avlidna. Detta är i enlighet med istadarätten, vilken innebär att barn har rätt att träda i sin förälders ställe för att få ärva om föräldern är avliden. Om det inte finns några föräldrar, syskon eller syskonbarn (och så vidare i enlighet med istadarätten) till den avlidne går arvet till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB). I denna finns den avlidnes far- och morföräldrar. Om en far- eller morförälder är avliden kan deras barn träda dess ställe, alltså den avlidnes moster/morbror eller faster/farbror. Dock tar istadarätten slut där, vilket innebär att moster/morbror eller faster/farbrors barn kan inte ärva. Kusiner har ingen arvsrätt i svensk rätt. Om den avlidne inte har några efterlevande släktingar i första, andra eller tredje arvsklassen ska arvet tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). En efterlevande make har rätt att ärva allt före alla förutom den avlidnes barn med någon annan än den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i din situation?För att ha rätt att ärva efter någon måste man vara vid liv då arvlåtaren avlider (1 kap. 1 § ÄB). Om man inte kan fastställa vem som avled först av två personer som kan ärva varandra antar man att de ha avlidit samtidigt och ska därför inte ärva varandra (1 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att om du och din make skulle avlida samtidigt skulle ni inte ärva varandra, utan era respektive tillgångar kommer ärvas av era respektive arvingar. Era tillgångar kommer inte "klumpas ihop" och delas ut gemensamt, utan de kommer delas upp som ett arv efter dig och ett arv efter din make. Innan era arv fördelas görs en bodelningFör att kunna fördela arven efter er måste först en bodelning göras för att man ska veta vilken egendom som tillhör dig och vilken som tillhör din make. Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen kommer er egendom fördelas mellan er (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att om ni har enskild egendom kommer den hållas utför bodelningen och direkt gå till arvet efter er. Allt giftorättsgods kommer läggas ihop och delas på hälften mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Även konton i enbart en av era namn ingår så länge det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det kan bli enskild egendom genom föreskrift i t.ex. äktenskapsförord eller gåvobrev (7 kap. 2 § ÄktB). Det vardera sida får i bodelningen plus eventuell enskild egendom utgör arvet efter er. Hur skulle ditt och din makes arv fördelas?Eftersom varken du eller din make har några barn går arvet vidare till andra arvsklassen. Då är det först och främst ens föräldrar som ärver. Eftersom båda dina föräldrar är avlidna kommer din bror träda i deras ställe i enlighet med istadarätten och få hela arvet efter dig. För din makes arv gäller att hans föräldrar skulle ha rätt till hälften var. Eftersom din makes far är avliden kommer hans mor få halva arvet och hans syskon kommer träda i hans fars ställe, i enlighet med istadarätten. Detta innebär att hans mor får hälften av hans tillgångar, och hans syskon får dela lika på den andra hälften. Om även hans mor är avliden kommer hans syskon få dela lika på hela hans arv. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är bankkonton som enbart den ena maken står på giftorättsgods, och kan efterlevande make hålla dessa utanför bodelningen?

2019-08-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Är bankkonton som enbart den ena maken står på alltid giftorättsgods?Vi är gifta och har både gemensamma bankkonton och bankkonton som står separat på en av oss makar. Blir då samtliga bankkonton giftorättsgods vid en av makarnas bortgång? Vid bouppteckning ska man ju göra en lista på samtliga tillgångar och skulder och där ska enskild egendom listas separat då den ska undantas och inte ingå i det som ska fördelas vid bodelningen. Vi har dock ingen enskild egendom.Kan den efterlevande maken i samband med bodelningen undanta något av de bankkonton denne står för och bestämma att det bankkontot inte ska ingå i giftorättsgodset utan kvarstå som den efterlevandes pengar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som är giftorättsgods och enskild egendom och vad som ska ingå i en bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). När är egendom giftorättsgods och när är den enskild?All makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild på flera olika sätt (7 kap. 2 § ÄktB). T.ex. genom äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente. Egendom kan inte bli enskild enbart genom att den ena maken säger att den ska vara det. Du skriver att ni inte har någon enskild egendom, vilket innebär att all er egendom är giftorättsgods. Pengar på bankkonton är egendom och era bankkonton är således giftorättsgods oavsett vem av er de står på. Giftorättsgods ska ingå i bodelningenOm ni skulle skilja er eller om någon av er avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken kan inte bara bestämma att viss egendom är enskild och därmed ska hållas utanför. Vad kan undantas i bodelningen?Det finns egendom som får undantas från bodelningen även om det inte är enskild egendom (10 kap. 2 § ÄktB). Varje make får i skälig omfattning undanta kläder och andra föremål som denne har uteslutande till sitt eget bruk. Detta kan vara t.ex. kläder eller glasögon. Vad som är skälig omfattning ska bedömas med utgångspunkt i makarnas ekonomiska förhållanden. Syftet med paragrafen är alltså att makarna ska få behålla sådan egendom som uppenbart tillhör den ena maken och som inte har ett så stort ekonomiskt värde att den andra maken skulle missgynnas. Det är alltså inte tanken att en efterlevande make ska kunna hålla sina bankkonton utanför bodelningen, utan dessa utgör giftorättsgods och ska ingå. Efterlevande makes rätt att undvika likadelningDen efterlevande maken har dock rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan också begära att behålla en del av sitt giftorättsgods, och i så fall ska den avlidne makens dödsbo få behålla lika stor kvotdel av sitt giftorättsgods. Detta innebär alltså att den efterlevande maken kan få behålla sitt giftorättsgods och inte dela det med dödsboet, men den efterlevande maken får ju då inte heller ta del av den avlidne makens giftorättsgods utan detta behålls av dödsboet. SammanfattningSvaren på dina frågor är alltså ja, bankkonton som den ena maken står på är giftorättsgods så längde de inte är enskild egendom. Och nej den efterlevande maken kan inte bara bestämma att dennes bankkonton ska hållas utanför bodelningen, utan i så fall ska även motsvarande kvotdel av den avlidne makens giftorättsgods hållas utanför. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor! Mvh,

Har adopterade barn arvsrätt efter de biologiska föräldrarna?

2019-08-19 i Adoption
FRÅGA |Jag adopterades 1949 o var då 2 år .mina biologiska föräldrar är omgifta på var sitt håll o Då undrar jag om jag har arvsrätt efter deras bortgång eftersom min far har erkänt mig som hans dotter .men jag finns inte med i kyrkboken där han är bofast varför hänger inte jag med som dotter när man är med sin biologiska mor i kyrkboken. Fast jag har hans erkännande från den församlingen där jag är född.Jag är nyfiken på detta tack på förhand
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har adopterade barn rätt att ärva av?Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB), i fjärde kapitlet. Då man adopterats räknas man som barn till den som adopterat en och alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps helt (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att ett adopterat barn har arvsrätt efter sin adoptivförälder i enlighet med bestämmelserna om arvsrätt som finns i ärvdabalken. Ett adopterat barn har alltså inte arvsrätt efter sin biologiska förälder. Detta innebär att du har rätt att ärva efter dina adoptivföräldrar och inte efter dina biologiska föräldrar, även om din biologiske far erkänt att han är din biologiske far. Detta hindrar dock självklart inte att dina biologiska föräldrar skriver testamente och därmed ger dig rätt till egendom efter deras bortgång. Regler om testamente finns i 9–16 kapitlen i ärvdabalken. Äldre regler om adoptionEftersom du adopterades då äldre regler gällde i Sverige tycker jag det är intressant att även ta upp detta. Möjligheten till adoption i Sverige infördes 1917. Då var adoptionerna så kallade svaga adoptioner. Detta innebar att det adopterade barnets arvsrätt var begränsad och att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna inte var helt avklippta. 1959 infördes dock istället den så kallade starka adoptionen, vilket är den typ som används idag. Detta innebär som nämnt ovan att det adopterade barnet fullt ut ses som barn till adoptivföräldern och att alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps av. Dessa regler gällde dock inte på adoptioner som skett innan 1 juli 1959. 1971 ändrades reglerna igen och sedan dess ska alla adoptioner, även de som gjorts före 1959, vara starka adoptioner. Detta innebär att alla adoptioner idag, oavsett när de skedde, är starka adoptioner. Denna information finns i förarbeten till föräldrabalken (proposition 1970:186). Du har alltså endast lagstadgad arvsrätt efter dina adoptivföräldrar och inte dina biologiska föräldrar, fast att du adopterades före de starka adoptionerna infördes. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en gåva behöva återgå till givarens dödsbo?

2019-08-19 i Gåva
FRÅGA |Jag har genom fullmakt från min mor tillgång till min mors bankkonto (fram till dödsdagen då den förföll enligt banken) Min mor ger muntligen en gåva i form av pengar till min son,vilket jag ombesörjer och för över beloppet till min sons konto. Gäller den gåvan när min mor senare hastigt avlider eller ska den återgå till dödsboet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka regler gäller för en gåva?Regler om gåvor finns i gåvolagen (GåvoL). För att en gåva ska anses vara fullbordad krävs att den överlämnats till mottagaren (2 § GåvoL). Detta kallas att gåvan traderas. När gåvan traderats och mottagaren har full rådighet över den tillhör den inte längre givaren. Då gåvan från din mor till din son förts över till din sons bankkonto har gåvan alltså traderats och pengarna tillhör din son och inte din mor. Att utfästelsen om gåvan (då din mor lovade att din son skulle få pengarna) var muntlig är inga problem eftersom gåvan har traderats till din son.Kan gåvan behöva återgå?Eftersom gåvan fullbordats i enlighet med gåvolagen finns det ingenting där som skulle innebära att gåvan behöver återgå till din mors dödsbo. Eftersom din mor avlidit måste man även ta hänsyn till bestämmelserna i ärvdabalken (ÄB), vilket är den lag som reglerar hur arv ska fördelas. I ärvdabalken finns bestämmelser om bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att de som är bröstarvingar (barn) till den avlidne alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är den avlidnes samtliga tillgångar delat på hur många barn denne har (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne under sin livstid har gett bort egendom på ett sådant sätt att det går att likställa med ett testamente kan gåvan behöva återbäras om den inskränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 4 § ÄB). För att gåvan i det fallet ska återgå krävs det att bröstarvingarna väcker talan om det i domstol (7 kap. 3 och 4 § ÄB).Vad innebär detta i din situation?Gåvan i din situation skulle kunna behöva återgå om den innebär att din mors bröstarvingars (alltså du och dina eventuella syskons) laglott inskränks och att gåvans syfte är att likställa med ett testamente. Så som jag tolkar din fråga gav din mor bort pengarna till din son då hon låg på sin dödsbädd. Om det är så skulle det kunna gå att jämställa gåvan med ett testamente. Huruvida din mors bröstarvingars laglotter inskränks på grund av gåvan kan jag inte svara på eftersom jag inte vet hur stor gåvan var i förhållande till hur mycket tillgångar din mor hade. Om det var en mindre summa pengar som inte leder till att laglotten inskränks är gåvan inte ett problem och behöver då inte återgå. Om det däremot var så mycket pengar att laglotten inskränks kan hela gåvan, eller så mycket som behövs för laglotten, behöva återgå. För att det ska hända krävs dock att en bröstarvinge vars laglott inskränks väcker talan om det i domstol. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,