Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?

2019-09-07 i Testamente
FRÅGA |Vad händer när den personen som ett testamente upprättats för avlider innan testatorn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer om den som fått något testamenterat till sig skulle avlida innan testatorn. Alltså vem den egendom då går till.Vad händer om testamentstagare avlider innan testatorn?Om en testamentstagare har avlidit innan testatorn kan hens arvingar träda i hens ställe (11 kap. 6 § ÄB). Detta i enlighet med istadarätten, vilken säger att barn kan träda i sina föräldrars ställe då det rör sig om arv. Denna rätt att träda istället för en testamentstagare gäller dock enbart om även den personen som träder istället även själv hade varit arvsberättigad efter testatorn. Jag ska ge några exempel för att försöka förtydliga detta.Exempel 1: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min syster B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Dock är B redan avliden när A avlider. Detta innebär ju att B inte kan få A:s egendom. Men B har en son som lever. B:s son kommer kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son är en legal arvinge till A (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Exempel 2: A har skrivit ett testamente där det står att "när jag dör ska min vän B ärva allt". A har inga barn och ingen efterlevande make som kan ha rätt till arv, och testamentet är upprättat efter alla formkrav. Men precis som i exemplet ovan är B redan avliden när B avlider, och B har en son som lever. I detta fall kommer B:s son inte kunna träda i B:s ställe och ta del av testamentet. Detta eftersom B:s son inte är en legal arvinge till A, och kan endast ärva efter A om han får det testamenterat direkt till sig. Att komma ihåg är dock att ett testamente alltid ska tolkas i ljuset av testatorns yttersta vilja (11 kap. 1 § ÄB). Om det i mitt andra exempel har varit uppenbart att A ville att B:s barn skulle träda i hennes ställe som testamentstagare är det möjligt att testamentet hade givits den tolkningen. Om testamentet inte kan verkställasOm testamentet inte kan verkställas eftersom en testamentstagare är avliden, och ingen kan träda i dennes ställe, ska dennes gå till att öka de universella testamentstagarnas del, om sådana finns (11 kap. 7 § ÄB). Universella testamentstagare är sådana som enligt testamentet ska få "allt", "resten" eller en del, ingen specifik egendom. Om det, som i mina exempel, hade blivit så att det inte funnits några andra universella testamentstagare vars andelar skulle kunna ökas om testamentet inte kunnat verkställas i någon del hade den legala arvsordningen trätt in.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Testamente till förmån för ett av två barn

2019-09-06 i Testamente
FRÅGA |Begränsa efterarv.Min hustru och jag har två gemensamma barn/X+Y/. Inget äktenskapsförord. Inget testamente.I det fall jag avlider före min hustru vill jag att ett av barnen, X, endast skall få ut sin laglott vid efterarvet efter mig, då min hustru går bort. Och att Y skall ha reduceringen.Hur kan jag ordna detta?Tack på förhand.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva efter dig?De som i första hand har rätt att ärva är dina bröstarvingar, alltså dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före gemensamma barn, och de gemensamma barnen får då så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de gemensamma barnen har rätt att få ut arvet efter båda sina föräldrar då båda avlidit. Om du skulle avlida nu skulle alltså dina två barn ha rätt till hälften var av din kvarlåtenskap. Dock kommer din hustrus rätt gå före, och dina barn kommer få efterarvsrätt och få ut arvet efter dig då även hon avlider. När även hon avlider kommer då först hälften av hennes kvarlåtenskap tillfalla dina efterarvingar med hälften var. Efter det kommer den andra hälften fördelas som arvet efter henne. Du kan förordna om din kvarlåtenskap genom testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för upprättande av testamente. Bland annat ska det vara skriftligt och undertecknas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Du är fri att förordna din kvarlåtenskap hur du vill genom testamente, under förutsättning att dina barns laglott inte inskränks (7 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att då du avlider ska din hustru ärva allt med fri förfoganderätt, och att då hon avlider ska det hon fått efter dig fördelas mellan era barn (12 kap. 1 § ÄB). Detta är ett förordnande om så kallad sekundosuccession. Då kan du skriva att ditt ena barn ska få 75% av din kvarlåtenskap, och det andra barnet 25%. Detta eftersom barnens respektive arvslott är 50%, och laglotten som de alltid har rätt till därmed är 25%. Om du känner att du behöver hjälp med upprättandet av testamente är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad gäller för en vara som är trasig då den sålts av en privatperson till en annan privatperson?

2019-09-06 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Sålde precis min begagnade iPhone 7 med sprucken skärm till en privatperson, affären gick bra och kunden betalade 1000 kr.När kunden åker hem säger han att skärmen inte funkar alls och att jag har lurat honom och vill ha pengarna tillbaka. Jag är fullt medveten om att skärmen bara var sprucken och alla andra funktioner funkade, han fick även se den hur den funkade när han köpte den!Min fråga är om jag är tvungen att ta tillbaka till den nu mer trasiga telefonen och återbetala honom?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en privatperson köper lös egendom av en annan privatperson gäller köplagen (KöpL). Jag kommer börja med att redogöra allmänt för vad som gäller vid köp och sedan ta upp din situation. Varans beskaffenhetEn vara ska stämma överens med vad som är avtalat (17 § KöpL). Om varan avviker från vad som avtalats eller från vad köparen med fog kunnat förutsätta är varan felaktig (17 § tredje stycket KöpL). Även om en vara sålts i så kallat "befintligt skick", alltså att den är begagnad, är den felaktig om den inte överensstämmer med vad säljaren sagt om den, om säljaren underlåtit att upplysa köparen om ett väsentligt förhållande eller om den är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till priset och övriga omständigheter kunnat förutsätta (19 § KöpL). Undersöka varan före köpetEn köpare får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet (20 § KöpL). Om köparen har undersökt varan eller om han underlåtit att undersöka den då köparen uppmanat honom till detta får han inte som fel åberopa sådant som han borde ha upptäckt vid en undersökning (20 § andra stycket KöpL). Detta gäller så länge säljaren inte har handlat i strid mot tro och heder. Påföljder vid fel i varaOm en vara är felaktig, och det inte beror på köparen, har han rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva köpet (30 § KöpL). Köparen måste reklamera varan inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (32 § KöpL). Om en vara är felaktig har köparen rätt att kräva att säljaren ska avhjälpa felet, eller leverera en ny vara (34 § KöpL). Även om köparen inte kräver det har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller leverera en ny vara om det kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen (36 § KöpL). Om avhjälpande eller leverans av en ny vara inte kommer i fråga eller inte sker inom rimlig tid får köparen kräva prisavdrag eller häva köpet (37 § KöpL). För att kunna häva köpet krävs att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren insåg eller borde insett detta (39 § KöpL). Risken för varanVem som står risken för varan innebär vem som är skyldig att betala för den om den går sönder eller liknande (12 § KöpL). Risken övergår från säljaren till köparen då varan avlämnas (13 § KöpL). Säljaren är dock ansvarig för fel som funnits innan avlämnandet, även om de visar sig först senare (21 § KöpL). Vad gäller i ditt fall?Du skriver att du sålt telefonen begagnad, vilket därför innebär att den sålts i befintligt skick. Då ska den, för att inte vara felaktig, stämma överens med vad du har sagt om den, och inte heller vara väsentligt sämre än vad köparen kunnat förvänta sig med hänsyn till priset och andra omständigheter. Du skriver att skärmen var sprucken, vilket köparen självklart borde varit medveten om, och det är alltså inget som gör telefonen felaktig. Att skärmen inte fungerar som den ska, om du har sagt att den gör det, är däremot en omständighet som skulle kunna innebära att den är felaktig. Dock skriver du att köparen fick se att telefonen fungerade, vilket bör innebära att han har fått möjligheten att undersöka den före köpet. Om han undersökt den bör han rimligtvis då kunnat upptäcka om skärmen inte fungerade, vilket innebär att han inte kan åberopa att telefonen är felaktig på grund av det. Om telefonen inte var trasig vid köpet, utan gick sönder efter det är det köparen som ska stå risken för det. Dock är du som säljare ansvarig om den var trasig redan när han köpte den, men att det inte visade sig förrän först senare. Min bedömningMin bedömning är att det verkar osannolikt att han skulle kunna hävda att telefonen är felaktig och därmed kunna häva köpet. Detta främst eftersom du skriver att du visat honom att den fungerade, och att han därför hade en möjlighet att undersöka den och bör då ha upptäckt om den var trasig. Det verkar inte heller som att du vetat om att det skulle ha varit något fel på den, och att du därför inte har handlat i strid mot tro och heder då du sålde den. Jag kan tyvärr inte ge dig ett definitivt svar eftersom jag inte känner till alla omständigheter, t.ex. hur det gick till när köparen fick se att telefonen fungerade eller vad som faktiskt är fel med den nu. Jag vet ju inte heller hur köparen hanterat telefonen, om det är något han gjort med den som har gjort att den gått sönder. Om du känner att du behöver ytterligare hjälp med detta är du välkommen att ställa en ny fråga, eller boka en tid med någon av våra jurister. Det kan du göra här. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Vad kan jag göra för att hindra min sambo från att göra anspråk på mitt hus vid en separation?

2019-09-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min dotter håller på att köpa en fastighet. Hon ensam betalar och söker ensam lagfart. Hur skall hon göra för att hennes sambo ej skall göra anspråk på fastigheten vid ev. separation?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). Vad händer om två sambor separerar?Om två sambor bestämmer sig för att separera ska en bodelning göras om någon av samborna begär det, och i bodelningen ska samboegendomen ingå (8 § SamboL). Samboegendomen är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Sambornas gemensamma bostad kan vara ett hus (fast egendom) som endast en av dem äger (5 § första punkten SamboL). Det är dock endast samboegendom om det förvärvats för gemensamt bruk. Sambor får avtala om att bodelning inte ska ske, eller att viss egendom inte ska ingå (9 § SamboL). Ett sådant samboavtal ska vara skriftligt och undertecknas av båda samborna (9 § andra stycket SamboL). Vad kan din dotter göra?Som nämnt ovan kommer fastigheten bli samboegendom om din dotter förvärvar den med avsikten att hon och hennes sambo ska bo där tillsammans. Detta innebär att den isåfall ska ingå i en eventuell framtida bodelning. För att undvika detta behöver din dotter och hennes sambo skriva ett samboavtal. Där kan de antingen bestämma att ingen bodelning ska ske alls, eller att enbart fastigheten ska hållas utanför.Det finns en rätt för en sambo att överta en bostad i vissa fall (22 § SamboL). Denna rättighet är absolut och kan inte avtalas bort genom samboavtal. Denna rätt gäller dock enbart hyresrätt eller bostadsrätt, och inte fast egendom. Därför behöver ni inte oroa er över denna i detta fall. Om ni vill kan ni enkelt och till ett fast pris upprätta ett samboavtal via vår avtalstjänst på http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem tillfaller min gifta pappas egendom om han avlider?

2019-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej undrar kring hur en bodelning går till? Vår pappa har gift sig på äldre dar med en kvinna som sedan tidigare har 2 vuxna barn. Han äger en del sedan innan giftermålet. Hon ägde inget. Om han avlider vad kommer tillfalla henne och hennes barn via bodelning?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur en bodelning ska gå till och vad som ska ingå regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad som händer med en persons egendom då denne avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad händer om din pappa avlider?Om din pappa skulle avlida ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans make (1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller förordnande i gåva eller testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem som äger egendomen. Om den inte är enskild egendom är det giftorättsgods. Hur går bodelningen till?Vid bodelningen kommer allt giftorättsgods listas och makarnas andelar ska räknas (11 kap. 1 § ÄktB). Varje make får från sitt giftorättsgods räkna bort så mycket som krävs för att täcka respektive makes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Efter att skulderna räknats bort ska makarnas giftorättsgods läggas samman och sedan ska värdet delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgodset ska sedan fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta för att man ska veta exakt vilken egendom respektive make ska få. Varje make har rätt att i första hand få sin egen egendom på sin lott (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att i bodelningen mellan din pappas dödsbo och hans efterlevande make kommer de dela lika på allt giftorättsgods. Det som tillfaller din pappas make är hennes att förfoga över som hon vill och det som tillfaller din pappas dödsbo utgör arvet efter honom. Ingen av egendomen kommer tillfalla din pappas makes barn genom bodelningen. Vem kommer ärva efter din pappa?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före de gemensamma barnens rätt, men inte före den avlidnes barn med någon annan än den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om din pappa avlider är det du och dina syskon som kommer dela lika på arvet efter honom. Den enda inskränkningen i detta är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hon rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hon uppnår det.Din pappas makes barn kommer, som nämnt ovan, inte få någon egendom från bodelningen. De kommer inte heller få någon egendom i arv efter din pappa, eftersom de inte är släktingar till honom. Däremot kommer de ju kunna ärva efter sin mamma det som tillfaller henne i bodelningen, eftersom de är hennes bröstarvingar. Vad kan göras för att ändra detta?Om detta inte är det resultat som din pappa vill uppnå har han en möjlighet att påverka det. Han kan upprätta ett äktenskapsförord och göra delar av, eller all, sin egendom till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB). Detta skulle innebära att den egendomen hålls utanför en framtida bodelning, och går direkt till att bli arvet efter din pappa. Att komma ihåg är dock att ett äktenskapsförord kan jämkas om det är oskäligt (12 kap. 3 § ÄktB). Huvudregeln är dock att ett äktenskapsförord ska respekteras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Upphävande av faderskap till barn

2019-09-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo är separerade. Vi har ett barn som jag nu vet inte är mitt. Men eftersom jag har skrivit på faderskapsbekräftelse kan inte kommunen hjälpa till med att upphäva farderskapet. Vem ska jag vända mig till och hur går processen till steg för steg?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för faderskap till barn regleras i föräldrabalken (FB). Upphävande av faderskapOm en bekräftelse av faderskap gjorts och det senare visar sig att det är felaktigt ska rätten (alltså domstol) förklara att bekräftelsen saknar verkan (1 kap. 4 § tredje stycket FB). För att upphäva faderskapet ska du väcka talan om detta (3 kap. 1 § FB). Talan ska väckas i den ort där barnet bor (3 kap. 3 § FB). Du ska alltså vända dig till tingsrätten i orten där barnet bor, och där väcka talan om upphävande av faderskap. I målet ska du bevisa att du inte är barnets far, och det ställs höga beviskrav. Att du inte är barnets far skulle kunna bevisas genom t.ex. ett DNA-test. Detta kan rätten förordna om, enligt lagen om blodundersökning mm. vid utredning av faderskap. Hur går processen till?Efter att du vänt dig till tingsrätten och lämnat in din stämningsansökan kommer denna skickas till din motpart, alltså barnet. Om barnet är underårigt får förmyndare eller god man föra talan åt hen (3 kap. 4 § FB). Ni kommer sedan kallas till en förberedelse där tingsrätten reder ut vad det handlar om och hur ni ställer er till det. Ni kommer även kunna sammanträda inför en domare. Då gås till exempel behovet av bevis igenom. Ibland kan domstolen avgöra mål på handlingarna, alltså enbart genom att titta på skriftliga bevis och andra handlingar. Detta kanske skulle kunna ske om ni har gjort DNA-test som bevisar att du inte är barnets far. Om det inte går kallas ni till huvudförhandling. Om du vill veta mer om hur hela den här processen går till finns det jättebra information om allting på Sveriges Domstolars hemsida. Om du känner att du behöver mer hjälp är du välkommen att boka tid hos en av våra jurister. Det kan du göra här. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Har min sambo rätt till mina sparpengar om vi separerar?

2019-09-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min tjej bor tillsammans, men hon har en annan lägenhet där hon är skriven och hyrs av hennes ex. Hon betalar hälften av hyran i våran lägenhet. Jag har lån och har två jobb har hon rätt till mina sparpengar eller vad har hon rätt när vi går isär??
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). När är man sambor?Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § SamboL). I förarbetena till lagen (proposition 2002/03:80 s. 44) konstateras att en gemensam folkbokföringsadress innebär att man presumeras vara sambor. Men även om man inte har gemensam folkbokföringsadress utesluter det inte att man är sambor. Då ska en helhetsbedömning göras. Om en sådan visar att paret har en gemensam permanent bostad och gemensamt hushåll och att detta inte varat en allt för kort tid (ett riktmärke kan vara sex månader) är de sambor i lagens mening. Med detta sagt kommer jag utgå ifrån att du och din flickvän är sambor.Vad händer om två sambor separerar?Om två sambor bestämmer sig för att separera ska en bodelning göras om någon av samborna begär det, och i bodelningen ska samboegendomen ingå (8 § SamboL). Samboegendomen är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Med gemensamt bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Det är alltså enbart samboegendom som ska ingå i bodelningen. Sådant som inte är samboegendom ska inte ingå i bodelningen. Till exempel bankkonton, bilar och sådant som uteslutande används för den ena sambons bruk är inte samboegendom och ska således inte ingå i bodelningen. SlutsatsSom svar på din fråga, nej din sambo har inte rätt till dina sparpengar om ni skulle separera. Det hon har rätt till är hälften av er samboegendom, det vill säga er gemensamma bostad och bohag, om det förvärvades för gemensamt bruk. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag arvsrätt efter min bror?

2019-09-06 i Arvsordning
FRÅGA |jag är ett särkullbarn. jag har en halvbror f -53 (jag-58) vår gemensamma far dog för många år sen. min bror är gift o har ett barn. om min bror går bort, har jag som halvsyster arvsrätt efter honom?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Arv, om det inte finns testamente, ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Inom denna finns tre arvsklasser. I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar). Dessa har rätt att ärva först (2 kap. 1 § ÄB). I andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna är avliden kan deras barn (alltså den avlidnes syskon) träda i föräldrarnas ställe. Detta kallas för istadarätten. Även halvsyskon till den avlidne har rätt att träda i den gemensamma förälderns ställe i enlighet med istadarätten (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). De i den andra arvsklassen har endast rätt att ärva om det inte finns några bröstarvingar till den avlidne. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, och även deras barn, alltså den avlidnes faster/moster och farbror/morbror (2 kap. 3 § ÄB). De i den tredje arvsklassen har endast rätt att ärva om det inte finns någon i varken första eller andra arvsklassen. Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken har rätt att ärva allt, även före de gemensamma barnen. Det enda undantaget är om den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Då har dessa, så kallade särkullbarn, rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Vad gäller för testamente?Alla som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente sätter den legala arvsordningen ur spel, och gäller alltså före. En inskränkning i rätten att förordna över sin kvarlåtenskap gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten. Arvslotten är det bröstarvingen skulle fått om det inte funnits något testamente. Arvslotten är den samlade kvarlåtenskapen delat på antalet bröstarvingar, eftersom bröstarvingar alltid ska dela lika (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett annat tillfälle som inskränker ett testamente är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad gäller i din situation?Om din bror skulle avlida skulle hans make ärva efter honom. Detta på grund av efterlevande makes arvsrätt, som går före gemensamma barn. När din brors make sedan också avlider kommer din brors barn ärva allt efter båda sina föräldrar (under förutsättning att din brors make inte har några andra barn, men det är inte relevant för din fråga). Du som halvsyster hade endast kunnat ärva enligt den legala arvsordningen om din bror inte hade haft några barn. Om din bror inte haft några barn hade hans make ändå ärvt allt, och då hans make också avlidit hade du som halvsyster haft så kallad efterarvsrätt på din andel (3 kap. 2 § ÄB). Men eftersom din bror har ett barn aktualiseras inte detta eftersom det är alltid är bröstarvingarna som har bäst rätt. Detta innebär självklart inte att du inte skulle ärva om din bror har skrivit ett testamente till förmån för dig. Om han gjort det har du självklart rätt till det, under förutsättning att hans barn kan få ut sin laglott och att hans efterlevande make får ut minst fyra prisbasbelopp. Det korta svaret på din fråga är alltså att nej, du har inte arvsrätt efter din bror, eftersom han har ett barn och bröstarvingars rätt går före syskons. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh