Vem ärver först, efterlevande make eller gemensamma barn?

2019-08-13 i Make
FRÅGA |HejsanVi har äktenskapsförord då min man har en gård vi är gifta och har tre barn tillsammans. Nu till min fråga om min man skulle avlida före mig ärver jag då hans egendom eller ärver våra barn min mans egendom. Och jag blir utan ?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din man avlider ska en bodelning görasRegler om vad som gäller då man är gift finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Om din man skulle avlida ska en bodelning göras mellan dig och din mans dödsbo (1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår ert giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din mans gård är enskild egendom enligt ert äktenskapsförord. Detta innebär alltså att gården inte ska ingå i bodelningen mellan dig och din mans dödsbo. I bodelningen ska värdet av giftorättsgodset delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din mans dödsbo utgör arvet efter honom. Eftersom enskild egendom inte ingår i bodelningen får din mans dödsbo behålla detta och gården är därför en del av arvet efter honom. Hur ska arvet efter din man fördelas?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna är bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas den avlidnes barn, och de ska dela lika på arvet. Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före gemensamma barns rätt. Detta innebär att du i egenskap av efterlevande make har rätt att ärva före dina och din mans gemensamma barn. Era barn får istället så kallad efterarvsrätt efter din man. Detta innebär att era barn har rätt att få ut sitt arv efter sin pappa då du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det du ärver efter din man, som era barn har efterarvsrätt till, ärver du med fri förfoganderätt. Det innebär att du får använda egendomen i princip hur som helst, men du får inte testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). SlutsatsDet korta svaret på din fråga är helt enkelt att du ärver då din man avlider och era barn har rätt att få sitt arv efter sin pappa då även du avlidit. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hjälp att upprätta ett skuldebrev

2019-08-07 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej, en ensamstående mamma nära vän till oss hade svårt att låna från banken att köpa bostad, hon hade kontant motsvarande 15% av priset, vi(jag och min fru) hade möjligheten att låna och köpa en bostadsrätt lägenhet till henne, vi kom överens att hon betala månads avgiften, drift kostnaden, försäkringen och ränta och amorteringen, tills hon har möjligheten att köpa lägenheten från oss med priset motsvarande kvarstående vår skuld till banken.Vår fråga är att ha en juridisk avtal mall som täcker alla ovanstående punkterna samt eventuella punkter som behövs i avtalet.Tusen tack! Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ni behöver upprätta ett skuldebrev där ni skriver ner skulden samt planen för avbetalningar, när skulden ska betalas och så vidare. Jag kan inte hjälpa er att upprätta ett sådant avtal här. Det ni kan göra är att använda vår avtalstjänst där ni kan upprätta ett avtal till ett fast pris genom att fylla i en mall. Denna tjänst hittar ni på https://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Om ni vill ha hjälp med upprättandet för att vara säkra på att få det exakt som ni vill är ni välkomna att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta kan hjälpa er! Mvh,

Varför är det svårt att ändra en grundlag?

2019-07-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Varför är det svårt att ändra en grundlag i vissa länder, t.ex. Sverige?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grundlagarna är väldigt viktiga lagar då det är dessa som reglerar hur Sverige ska styras och fungera som land. Det finns för att skydda demokratin. Detta framgår även av 1 kap. 1 § regeringsformen, vilken lyder:"All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.Den offentliga makten tövas under lagarna"I regeringsformen finns bl.a. den s.k. rättighetskatalogen med de grundläggande fri- och rättigheterna. I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen regleras, som man hör på namnen, tryckfrihet och yttrandefrihet. Båda dessa friheter är väldigt viktiga i ett demokratiskt samhälle. Och i successionsordningen regleras hur rätten till den svenska tronen ska ärvas. Allt som står i dessa lagar är helt enkelt oerhört viktigt för att Sverige ska kunna fungera som ett land. Det vore därför väldigt osäkert om dessa hade kunnat ändras bara så enkelt som genom en röstning i riksdagen. Hur ändrar man en grundlag?För att en ändring i en grundlag ska kunna ske krävs att riksdagen fattar två likadana beslut i frågan. Det krävs också att det mellan dessa två röstningar har varit ett riksdagsval. Detta för att folket ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter gällande grundlagsändringen. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är arbetstidslagen dispositiv?

2019-07-29 i Rast
FRÅGA |Hej,Jag arbetar på en Bensinstation med kollektivavtal under transport. Jag och en kollega har suttit och klurat om det verkligen är rätt med att vi får arbeta 6 h utan någon rast. Eftersom det i arbetstidslagen framkommer att efter 5 h har man rätt till en rast. I kollektivavtalet framkommer det att det är 6 h som gäller innan man har rätt att ta ut sin rast. Är Arbetstidslagen dispositiv? Har också fått för mig att ett kollektivavtal inte kan ge sämre villkor än vad lagen ger utan antingen detsamma vad lagen säger eller "bättre". Men jag kanske är helt ute och cyklar.Tack på förhand
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att det står i arbetstidslagen att arbetstagare har rätt till rast efter 5 timmars arbete (15 § tredje stycket arbetstidslagen). Denna paragraf är dock semidispositiv, vilket framgår av lagens 3 §. Detta innebär att det är tillåtet att i kollektivavtal göra undantag från lagen. Det är alltså helt okej att man enligt kollektivavtalet inte har rätt till rast förrän efter 6 timmar. Undantag från lagen får endast göras i den mån det inte inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88EG (3 § fjärde stycket arbetstidslagen). I detta direktiv föreskrivs i artikel 4 angående raster följande:"Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare – då arbetsdagen är längre än sex timmar – får en rast. Den närmare utformningen, däribland rastens längd och på vilka villkor den ges, skall fastställas genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter eller, då detta inte lyckas, genom nationell lagstiftning."Att behöva jobba 6 timmar innan man får ta rast bör alltså inte heller vara något problem enligt direktivet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När ska ett hus ingå i bodelningen mellan sambor?

2019-08-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Min sambo och jag ska separeras. För ett år sen köpte han ett hus utomlands med sin pappa där de betalade halva kostnaden var. Sambon står som 100 % ägare till huset och huset skulle användas för gemensamt bruk för oss och våra två barn. Vid separation har jag rätt till hälften av husets värde? Måste jag kunna bevisa att den skulle användas till gemensamt bruk. Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag läser din fråga kan jag inte utläsa om huset din sambo köpt är er bostad där ni bor stadigvarande eller om det är ett fritidshus och att ni egentligen bor någon annanstans. Därför kommer jag dela upp mitt svar i två delar och svara utifrån båda dessa scenarier.Regler om vad som gäller för sambor finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår samboegendomen (8 § SamboL). Det är sambornas gemensamma bostad och bohag som utgör samboegendom (3 § SamboL). Allt annat som inte är samboegendom ska hållas utanför bodelningen, och den sambo som äger sådan egendom får behålla den. Vad menas med gemensam bostad?Med gemensam bostad menas fast egendom (t.ex. ett hus), en bostadsrätt eller en hyresrätt om den är avsedd att vara sambornas gemensamma hem och huvudsakligen används som detta (5 § SamboL). Sambors gemensamma bostad ska som nämnt ingå i en bodelning (3 § SamboL). Detta gäller även om bara den ena sambon står som ägare, under förutsättning att bostaden införskaffats med syftet att användas gemensamt av samborna (3 § SamboL). Vad gäller om huset är er gemensamma bostad?Om huset din sambo köpt är er gemensamma bostad och det köptes för att ni skulle använda det gemensamt ska det ingå i bodelningen. I bodelningen ska värdet på all egendom delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Detta innebär att du har rätt till hälften av värdet på huset. Vad gäller bevisningen antas automatiskt att sådant som skaffats efter att samborna flyttat ihop skaffats för att användas gemensamt. Då är det den som påstår att det inte skaffats för gemensamt bruk som måste bevisa att det är så. Om du och din sambo bodde ihop redan då han köpte huset behöver du inte bevisa att det skaffades för gemensamt bruk. Om han däremot köpte det precis innan ni flyttade ihop måste du bevisa att det skaffades för gemensamt bruk. Vad gäller om huset istället är ett fritidshus?Om huset inte är er gemensamma bostad, utan ni egentligen bor någon annanstans, gäller beskrivningen ovan för det som är er gemensamma bostad. Om huset du skriver om är ett fritidshus ska det inte ingå i bodelningen. Detta eftersom egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte räknas in i sambornas gemensamma bostad och bohag (7 § SamboL). Eftersom det endast är sambornas gemensamma bostad och bohag som utgör samboegendom, och det endast är samboegendom som ingår i en bodelning ska ett fritidshus alltså inte ingå i en bodelning. Detta innebär att om huset är ett fritidshus har du inte rätt till halva värdet utan det är din sambo i egenskap av ägare som får behålla huset. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan särkullbarn ärva förälderns partners lägenhet?

2019-08-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Min mor är gift, de har en bostadsrätt där hennes man står på kontraktet. Vad händer om hon dör, får jag ärva en del i lägenhet trots att hon inte står på kontraktet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en person som är gift dör är det två saker som sker. Först en bodelning mellan den avlidnes dödsbo och dennes make och sedan en fördelning av arvet efter den avlidne. Hur en bodelning ska gå till regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och hur ett arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB). Om din mor skulle avlida sker först en bodelningOm din mor som är gift skulle dö är det första som sker en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes man (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att din mors dödsbo och hennes man kommer dela på all egendom som fanns inom äktenskapet. Den egendom som tillfaller din mors dödsbo kommer utgöra arvet efter henne. Vad ingår i bodelningen?I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om det finns ett äktenskapsförord som säger det, om det är en gåva som ska vara enskild enligt gåvobrev eller om det är ett arv som ska vara enskilt enligt testamente (7 kap. 2 §). Även sådant som ersatt enskild egendom, till exempel genom att egendomen sålts och annan egendom köpts för pengarna, är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att din mors och hennes mans lägenhet ska ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Det framgår inte av din fråga om den är enskild egendom eller giftorättsgods och därför kommer jag i resten av svaret utgå ifrån att den är giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Hur går bodelningen till?Genom bodelningen kommer hälften av allt giftorättsgods som fanns inom äktenskapet tillfalla din mors dödsbo och hälften din mors man (11 kap. 3 § ÄktB). Innan dess ska dock eventuella skulder avräknas från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Efter detta ska egendomen fördelas på lotter, vilket innebär att man bestämmer exakt vilken egendom din mors dödsbo ska få samt exakt vilken egendom din mors man ska få (11 kap. 7 § ÄktB). Både din mors dödsbo och hennes man har rätt att i första hand få sin egen egendom på sin lott, alltså rätt att få behålla sin egen egendom (11 kap 7 § andra meningen ÄktB). Detta innebär att din mors man har rätt att få behålla sin lägenhet under förutsättning att din mors dödsbo får ut egendom ur bodelningen som är värd lika mycket som lägenheten. Om det inte går, det kanske inte finns tillräckligt mycket egendom, har din mors dödsbo rätt att få en så stor del av lägenheten att det blir lika i bodelningen.Vad händer efter bodelningen och vem har rätt att ärva?Det som tillfaller din mors dödsbo, samt om hon har någon enskild egendom, utgör arvet efter henne. Detta ska sedan delas ut till hennes arvingar. De närmaste arvingarna är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna till den avlidne ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du är alltså din mors bröstarvinge. Om du har några syskon ska du dela lika på arvet med dem. Om du inte har några syskon har du rätt till hela arvet efter din mor. Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?Trots att du, och eventuella syskon, är din mors bröstarvinge har även den efterlevande maken, din mors man, en arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt går före rätten för gemensamma barn till den avlidne och dennes make. Denna arvsrätt går dock inte före så kallade särkullbarns rätt till arvet efter sin förälder (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att du som särkullbarn har rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt, och att din mors man därför inte ärver något. Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.Vad innebär detta för dig?Sammanfattningsvis innebär detta att du kan komma att ärva en del av din mors och hennes mans lägenhet. Att det är din mors man som står på kontraktet spelar ingen roll. Om lägenheten är giftorättsgods ska den ingå i bodelningen oavsett vem av makarna som äger den. Det som skulle göra att du inte kommer ärva en del i den är antingen att den är enskild egendom, att din mors man kan få behålla den i bodelningen och din mors dödsbo får ut motsvarande värdet i annan egendom, eller att din mors man inte efter bodelningen har så mycket egendom att det täcker fyra prisbasbelopp. I det sista fallet har du i så fall efterarvsrätt och kommer få ut ditt arv då din mors man avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?

2019-07-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man (vi är gifta) har två gemensamma barn och min man har två barn från ett tidigare förhållande. Jag undrar om jag kan testamentera de tillgångar som jag har placerade i fonder (dvs inte hälften av våra gemensamma tillgångar utan en mindre del) till våra gemensamma barn så att den delen tillfaller dem om jag dör före min man?Om jag inte kan göra detta så förstår jag att min man ärver mig om jag dör först.Hur fördelas tillgångarna mellan de 4 barnen då han avlider?Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt vill du testamentera dina egna tillgångar till dina och din mans gemensamma barn för att dina barn ska ärva dem direkt då du dör och att din man inte ska ärva dem. Kan man skriva ett testamente till förmån för sina barn?Då du dör kommer en bodelning göras mellan din man och ditt dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Det som tillfaller dig i bodelningen är arvet efter dig. Så länge du lever är du fri att upprätta ett testamente för att avgöra vem som ska få denna egendom (9 kap. 1 § ÄB). Det stämmer som du skriver att din man skulle ärva efter dig om du inte har något testamente (3 kap. 1 § ÄB). Detta trots att ni har gemensamma barn vilka egentligen är dina bröstarvingar och ska få allt efter dig (2 kap. 1 § ÄB). Denna arvsrätt för efterlevande make går inte före ett testamente, utan det är det som står i testamentet som gäller isåfall. Det finns tillfällen då ett testamente inte får full verkan. Ett är då en bröstarvinge klandrar testamentet då denne inte fått ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten innebär hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta har bröstarvingar alltid rätt till. Ett annat tillfälle som inskränker ett testamente är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Du kan alltså upprätta ett testamente för att bestämma vad som händer med dina tillgångar då du dör. Eftersom du vill att ditt testamente är till förmån för dina barn kommer det ju inte inskränka deras laglott och är därför inget problem. Så länge din man efter bodelningen har tillgångar värda minst fyra prisbasbelopp är det inte heller något problem.Hur fördelas tillgångarna mellan era barn då ni båda avlidit?Då jag tolkar din fråga som att du inte vill testamentera all din egendom utan enbart en del av den kan fördelningen mellan de fyra barnen då ni båda avlidit se lite olika ut beroende på hur mycket det är du vill testamentera till dina barn. Ett testamente ska alltid tolkas utifrån vad som var testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB). Jag utgår ifrån att din avsikt med ett testamente är att du enbart vill tillförsäkra dina barn den egendom direkt då du dör, och att de sedan ska få resten av sina arvslotter kommer din då din man dör. Då kommer din man ärva den egendom du inte testamenterat om med fri förfoganderätt och dina barn kommer få s.k. efterarvsrätt när din man dör (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att så stor del av din makes totala tillgångar (det han fått i bodelningen + det han ärver efter dig) som arvet efter dig utgör ska dina barn sedan få ut då din make dör, innan arvet efter honom fördelas. Att din man ärver med fri förfoganderätt innebär att han får använda egendomen hur han vill, men han kan inte testamentera bort den. Ett exempel: Din man har fått ut 100kr i bodelningen och arvet efter dig är 100kr. Du har skrivit ett testamente som säger att dina barn ska ha 25kr var direkt när du dör. Då blir det 50kr över som din man kommer ärva med fri förfoganderätt. Dessa har dina barn efterarvsrätt till. 50kr av de totala 150kr din man har är 1/3. Alltså har dina barn rätt att när din man dör få ut 1/3 av det som finns kvar efter honom innan arvet fördelas. När sedan arvet efter din man ska fördelas är det hans bröstarvingar som ska dela lika på det (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din man har fyra barn ska dessa fyra få vars en lika stor del. Detta innebär att era gemensamma barn får ta del av både arvet efter dig och arvet efter din man, medan hans barn enbart får del av arvet efter honom. Hur ska du göra för att upprätta ett testamente?Regler om hur ett testamente ska upprättas och vad det finns för formkrav finns i 10 kap. ärvdabalken. Det ska bl.a. vara skriftligt och bevittnat. Det går bra att själv skriva ett testamente utan hjälp. Det är dock viktigt att det blir rätt för att det inte ska uppstå några oklarheter. Om du känner att du vill ha hjälp av en expert på området är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra på Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett äktenskapsförord påverka vad som händer med min egendom om jag går bort?

2019-07-29 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag är gift med en utländsk kvinna. Vi har skrivit äktenskapsförord. Jag har ett barn sedan tidigare och hon har inga barn.Min fråga är om äktenskapsförordet påverkar något om jag går bort?Jag vill att min fru ska dela allt med mitt barn om Jag dör.Behöver jag ändra i äktenskapsförordet eller fungera detta ändå?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer med ett äktenskapsförord då ena maken går bort?Ett äktenskapsförord påverkar egendomen som finns i ett äktenskap. Genom ett äktenskapsförord kan man göra om giftorättsgods till enskild egendom och tvärt om (7 kap. 3 § ÄktB). Detta är viktigt vid en bodelning, eftersom det endast är giftorättsgods som ingår i en bodelning, och enskild egendom hålls utanför (10 kap. 1 § ÄktB). I ett äktenskapsförord kan man inte bestämma vad som ska hända med sin egendom när man går bort. För att kunna bestämma det krävs ett testamente. Om du skulle gå bort skulle en bodelning göras mellan din fru och ditt dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Ert äktenskapsförord skulle påverka som så att det som är enskild egendom kommer hållas utanför bodelningen. Det din fru får genom bodelningen kommer hon få behålla tillsammans med det som är hennes enskilda egendom. Din del i bodelningen och din enskilda egendom utgör arvet efter dig. Hur ska ett arv fördelas om det finns särkullbarn?Ditt barn är ett s.k. särkullbarn, eftersom det inte är din frus barn. Om en person som är gift går bort är huvudregeln att den efterlevande maken ska ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ett undantag till denna regel som gäller när det finns särkullbarn. Särkullbarn till den avlidne har alltid rätt att få ut sitt arv, och går därmed före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör.I ditt fall innebär detta att om du går bort kommer ditt barn ärva allt efter dig, så länge din fru efter bodelningen fått ut minst fyra prisbasbelopp. Ert äktenskapsförord förändrar inte detta eftersom äktenskapsförordet enbart påverkar bodelningen. Om du vill att ditt barn och din fru ska dela på ditt arv måste du skriva ett testamente. Regler om hur du upprättar ett testamente och vilka krav som måste vara uppfyllda finns i 10 kap. ärvdabalken. Det ska bl.a. vara skriftligt och bevittnat. Det är viktigt att ett testamente är korrekt för att det inte ska leda till några bekymmer. Om du känner att du behöver hjälp med detta av någon som är expert på området är du välkommen att boka tid hos någon av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,