Kan två personer adoptera varandra som syskon, för att få en juridisk koppling till varandra?

2021-03-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Detta kan eventuellt anses vara en konstig fråga men.... Jag är en kvinna på 60 år, jag har 3 vuxna barn men för övrigt ingen släkt, då jag är adopterad och aldrig varit accepterad av övriga "släkten". Min bästa väninna sen barndomen, som numera är 56 år gammal, sitter i samma position som jag. Hon har 3 barn, hon har varit fosterhemsplacerad sen tidig barndom, trots att hennes mamma hoppat in i hennes liv ibland. Ska sägas att det var hennes mamma själv som såg till att min väninna/syster blev fosterhemsplacerad då hon ville åka världen runt utan att ha barn i släptåg.Nu är det så att jag OCH min väninna ALLTID har kallat varandra systrar ända från barndomen och känner på alla sätt att vi är syskon. Våra barn ser varandra som kusiner och vi är bägge Gudmödrar till våra respektive barn. Vi har en önskan att LAGLIGEN få bli syskon, då det är mycket som hänt oss bägge genom livet, både ont, gott och mindre gott men, vi har alltid funnits där för varandra när ingen annan har. Det måste ju kunna finnas något sätt att göra så att vi kan få en laglig familjeanknytning, utan att behöva ingå partnerskap?? Något ingen av oss är direkt intresserade av men... Finns det något sätt att vi skulle kunna få adoptera varandra som "äkta" syskon och då våra barn även få "äkta mostrar", som har laglig rätt att träda in om något skulle ske. Nu är ju mina barn vuxna men 2 av hennes är fortfarande under 15 år.Tacksam för svar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag även hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och lag om framtidsfullmakter.Vem får adoptera, och vad innebär en adoption?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Makar och sambor får endast adoptera gemensamt, med undantag för om den ena maken eller sambon ska adoptera den andra maken eller sambons barn (4 kap. 6 § FB). En adoption anses vara en överenskommelse som innebär att den som adopteras ska betraktas som barn till de som adopterar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna helt kapas. Ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB).Det är möjligt att, i vissa fall, adoptera en vuxen (4 kap. 4 § FB). Det krävs dock att det finns en särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållanden mellan sökanden och den sökanden vill adoptera. Som exempel brukar användas till exempel ett barn som vuxit upp med en biologisk förälder och dennes partner som i vuxen ålder vill adopteras för att den biologiska förälderns partner mer varit en förälder än den andra biologiska föräldern.Sammanfattningsvis kan om adoptioner sägas att det rör sig om att skapa en juridisk förälder/barn-relation. I de allra flesta fall är det en eller två vuxna personer som adopterar ett barn. Det finns ingen möjlighet att "adoptera" sig till en juridisk koppling på annat sätt, till exempel så som du föreslår att ni ska "adoptera" varandra som syskon. Eftersom ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt är det inte heller möjligt för er att adoptera varandras barn.Vad kan ni göra istället?Jag förstår att ni ser varandra som familj och gärna vill bli sedda som det även juridiskt. Det framgår inte riktigt exakt vad ni vill åstadkomma med en sådan koppling, men jag ska försöka ge ett par exempel på vad ni kanske vill göra.Möjligheten att reglera arvOm det ni önskar är att ärva varandra, eller att din väns barn ska ärva dig och vice versa, kan ni upprätta testamenten. Genom testamente kan den som är över 18 år förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du skulle avlida utan ett testamente är det dina barn som skulle ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott, och hälften av arvslotten utgör laglott (7 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, har alltid rätt till sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Detta innebär att du till exempel kan upprätta ett testamente och ange att hälften av din kvarlåtenskap, alltså det som inte omfattas av laglotten, ska fördelas så som du önskar mellan din vän och hennes barn. Självklart kan hon på motsvarande sätt upprätta ett testamente till förmån för er.FramtidsfullmaktJag förstår inte riktigt vad du menar med "laglig rätt att träda in om något skulle ske", men jag tänker förklara möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt är en fullmakt som ger någon möjligheten att företräda dig i framtiden om du skulle drabbas av sjukdom eller liknande som gör att du själv inte längre kan ta hand om de angelägenheter som framtidsfullmakten avser.Den som fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt (3 § lag om framtidsfullmakter). Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnas av två vittnen, vem som får vittna regleras i ärvdabalken (4 § lag om framtidsfullmakter). Du väljer själv vem du vill ska vara din framtidsfullmaktshavare, och du kan också utse flera personer. Du väljer också själv vilka angelägenheter, personliga eller ekonomiska, som fullmaktshavaren ska bevaka (2 § lag om framtidsfullmakter).SlutsatsDet är alltså inte möjligt för er att "adoptera" varandra som syskon, och inte heller att adoptera varandras barn eftersom endast makar och sambor får adoptera gemensamt. Beroende på vad det är ni vill åstadkomma med att ses som syskon i juridisk mening kan det finnas vissa möjligheter.Jag förstår att detta kanske inte hjälper er till att uppnå exakt det ni vill, men jag hoppas att det åtminstone kan hjälpa er vidare litegrann. Om ni vill ha djupare rådgivning kring vilka möjligheter som finns med till exempel upprättande av testamenten och fullmakter kan jag rekommendera er att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Jag önskar er all lycka till! Mvh,

Vad ingår i en bodelning mellan sambor?

2021-03-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag äger en bostadrätt, köpt av mig för 1,5 år sedan för att bo i själv. Även möbler mme. Nu ska min pojkvän flytta in och vi ska bli sambo. Vad gäller om vi är sambo och sedan separerar? Vad är "mitt och ditt"1/ Bostadsrätten är den min och pojkvän får då i så fall flytta ut och jag behöver inte erlägga pengar för det?2/ Möbler och andra tillhörigheter som vi köper innan samoskapet men nu haft tillsammans?Regleras det automatiskt av sambolagen utan att vi behöver skriva något.Det som kommer ske är att jag fortsatt betalar ränta och amortering själv men vi ska dela på hyra, värme, försäkringar.Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL).Vad händer om sambor separerar?När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Detta innebär att samboegendom är sådant som någon av samborna, eller samborna gemensamt, köpt med syftet att egendomen ska användas av dem båda. Detta kan till exempel vara möbler eller köksutrustning som den ena sambon köpt under samboförhållandet, men varorna köptes för att båda samborna skulle använda det i deras gemensamma boende.Sådant som köpts innan samboförhållandet inleddes, och som inte köptes med avsikten att det skulle vara sambornas gemensamma, är inte samboegendom. Detta innebär att din bostadsrätt och de möbler som du köpt innan ni inledde ert samboförhållande inte är samboegendom, eftersom de inte förvärvats för gemensam användning. Detta innebär att det fortfarande är din egendom som du inte behöver dela med din sambo om ni går isär. Endast det ni köpt med syftet att använda det gemensamt ska delas.Rätt att ta över bostadenOm den ena sambon äger bostadsrätten och den inte är samboegendom, som i ert fall, finns det ändå en möjlighet för den andra sambon att i vissa fall ta över den (22 § SamboL). Denna rätt inträder om den andra sambon har bäst behov av den, och ett sådant övertagande med hänsyn till alla omständigheter kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller denna rätt dock endast om synnerliga skäl talar för det. Jag känner inte till tillräckligt mycket om er situation för att svara på om detta över huvud taget skulle vara aktuellt, men kort kan sägas att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.SamboavtalDet är möjligt för samborna att upprätta ett så kallad samboavtal, där de anger att en annan fördelning än den enligt sambolagen ska ske (9 § SamboL). Det kan göras till exempel om den ena sambon köpt en möbel för gemensamt bruk som denne ska få behålla om samborna går isär. Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna, men olikt ett äktenskapsförord behöver det inte registrerats.Din situationSom jag beskrivit ovan är din bostadsrätt och möblerna inte samboegendom om de införskaffades innan ni blev sambor och inte med syftet att ni skulle använda dem tillsammans. Det innebär således att de inte heller ska delas i en framtida bodelning, utan kommer fortsätta tillhöra dig. Om ni vill ändra på fördelningen av det som faktiskt är samboegendom kan ni självklart upprätta ett samboavtal.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ärver mina särkullbarn om jag och min make har ett inbördes testamente?

2021-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag fattat detta rätt:Min fru och jag har vardera två barn från tidigare förhållanden (särkullbarn). Vi äger vår bostadsrätt gemensamt lliksom vår stuga, där ser jag inga konstigheter när det kommer till arv.Vi har också var för sig sparpengar på bankkonton och i fonder vi kan säga att jag har 1 000 000 kr och min fru 1 500 000 (alltså tillsammans 2 500 000). Vi har upprättat testamente där vi ömsesidigt ärver varandra och att barnen i första skedet endast får sin laglott.Om jag avlider före min fru, är det då så, att mina söner ärver och delar på 25% av vår gemensamma kvarlåtenskap (dvs 660 000) eller är det 25% av min miljon som de delar på (dvs 250 000).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). I mitt svar kommer jag bortse från er bostad och stuga. Har du frågor rörande dem är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär alltså att om du avlider sker en bodelning mellan ditt dödsbo och din make. Allt giftorättsgods läggs samman och delas lika. Om den enda egendom ni har är dina 1 000 000 kr och din makes 1 500 000 kr ska detta läggas samman, 2 500 000 kr, och delas lika, 1 250 000 kr var. Det som tillfaller ditt dödsbo är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig och det som tillfaller din make är hennes helt och hållet.Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Genom testamente är det dock möjligt att, precis som ni gjort, ange att den efterlevande maken ska ärva, med undantag för bröstarvingars laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är så mycket varje bröstarvinge skulle fått om inget testamente fanns.Din situationDina bröstarvingars arvslott är alltså hälften var, eftersom du har två barn och de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att deras laglott är en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Din kvarlåtenskap, som jag beskrivit ovan, är det som tillfaller ditt dödsbo genom bodelningen. I detta exempel rör det sig alltså om 1 250 000 kr. Dina barns arvslotter är således 625 000 kr var, och laglotten är då 312 500 kr. Detta innebär att dina barn kommer ärva 312 500 kr var, och resterande 625 000 kr kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Viktigt att komma ihågI mitt svar ovan har jag utgått ifrån att den enda egendom du och din make äger är sammanlagt 2 500 000 kr. I bodelningen som ska göras ingår självklart även all annan egendom, så som bostaden och stugan. Fördelningen efter bodelningen kan därmed se annorlunda ut än i mitt exempel. Detta beror till exempel på hur mycket annan egendom som finns, samt om ni har någon enskild egendom. Om du har enskild egendom ingår den ju inte i bodelningen utan läggs direkt till din kvarlåtenskap.SlutsatsSvaret på din fråga är således att dina bröstarvingar ska dela på din kvarlåtenskap, alltså det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen. De kommer få 25% var av denna egendom, och resterande 50% kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska en fastighet, belägen i Serbien, som vi fått i arv beskattas när den säljs?

2021-02-20 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Min syster och jag har fått ärva vår mammas lägenhet i Serbien efter hennes bortgång. I och med att vi bor i Sverige och inte kunde behålla den så sålde vi den i Serbien och pengar här flyttats här på vår kontor. Nu när vi ska redovisa det i inkomst deklaration och vi undrade vilken blankett vi ska använda påstor skattehandläggare att vi måste betala vinst skatt på försäljningen. Dom seger att lägenhet är arv men eftersom vi har sålt den ska vi betala 22% på vinst av försäljningen. Kan det vara möjligt. MvhHoppas på ni kan hjälpa oss så vi får rätt på ärendet
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till inkomstskattelagen (IL). I mitt svar utgår jag ifrån att ni båda är bosatta i Sverige, vilket innebär att ni är obegränsat skattskyldiga här.Obegränsad skattskyldighetAtt en person är obegränsat skattskyldig i Sverige innebär att denne är skattskyldig här för alla sina inkomster, oavsett om de uppkommit i Sverige eller i utlandet (3 kap. 8 § IL). Detta innebär alltså att huvudregeln är att ni är skattskyldiga för den vinst som uppstår på grund av försäljningen, trots att huset som sålts är beläget i Serbien. Jag utgår dock ifrån att även Serbien kommer vilja beskatta denna vinst, eftersom huset faktiskt är beläget i Serbien. Detta innebär att det finns skatteanspråk från två länder på samma vinst.Arv är skattefrittFörvärv genom arv är skattefritt i Sverige (8 kap. 2 § IL). Detta innebär dock endast att övergången från arvlåtaren till er som arvtagare inte beskattas. Det innebär däremot inte att ni inte ska beskattas för den kapitalvinst som uppstår då ni säljer fastigheten. Huruvida det finns någon arvsskatt i Serbien kan jag tyvärr inte svara på då jag inte känner till Serbiens skatteregler. Detta borde ni kunna få svar på av de serbiska myndigheterna.DubbelbeskattningsavtalFör att lösa sådana konflikter då två länder har skatteanspråk på samma inkomst, och för att undvika att den skattskyldige därmed beskattas dubbelt, upprättas ofta så kallade dubbelbeskattningsavtal mellan länder. Sverige och Serbien har ett sådant avtal (här).Detta avtal tillämpas på personer som är bosatta i ett av, eller båda, länderna (art. 1). Enligt avtalet får vinst på en fastighet belägen i ett av länderna beskattas i det land där fastigheten är belägen (art. 13.1). Detta innebär att Serbien kommer få beskatta vinsten eftersom fastigheten är belägen där. För att undvika dubbelbeskattning gäller att om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet får beskattas i Serbien ska Sverige avräkna ett belopp som motsvarar den inkomstskatt som erlagts i Serbien (art. 22). Detta innebär alltså att vinsten från fastigheten ska tas upp i Sverige, men den skatt som betalas i Serbien ska räknas av från skatten som skulle betalats i Sverige. På detta sätt kommer beskattning endast ske i Serbien.SlutsatsNi kommer alltså behöva betala skatt på vinsten som uppstår då ni säljer fastigheten. Denna skatt ska antagligen betalas i Serbien, eftersom fastigheten är belägen där vilket innebär att Serbien antagligen vill beskatta detta. I enlighet med dubbelbeskattningsavtalet kan ni alltså begära att avräkning ska ske för skatt på fastigheten som erlagts i Serbien. Det finns information om det på Skatteverkets hemsida (här) samt en blankett att fylla i för att begära avräkning (här).Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur stor är särkullbarnets laglott?

2021-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag är gifta vi har en tillgång cirka 4.5000 kr, min man har ett barn vi har inga gemensamma. vad blir laglotten om han avlider före mej?MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer om en make avlider?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Hur fördelas arvet?Den egendom som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och den egendom som tillfaller den avlidne maken utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv.Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet, och den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Eftersom din man har ett barn, är det barnets arvslott hela kvarlåtenskapen. Bröstarvingar har även en särskild laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är ett förstärkt skydd för bröstarvingar; de har alltid rätt till sin laglott och kan till exempel begära att ett testamente som inskränker laglotten ska jämkas (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall är alltså din mans barns laglott hälften av arvslotten, och alltså hälften av all din mans kvarlåtenskap.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm din man skulle avlida ska alltså en bodelning göras, där ert giftorättsgods delas upp. Det som tillfaller dig, plus din eventuella enskilda egendom, är helt och hållet ditt. Det som tillfaller din man, plus hans eventuella enskilda egendom, ska fördelas som arv efter honom. Eftersom ni inte har några gemensamma barn utan din man endast har ett särkullbarn kommer hans barn ha rätt att få ut hela arvet efter sin pappa direkt. Detta innebär att du inte har någon arvsrätt efter din man, så länge du efter bodelningen har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Om din man upprättat ett testamente för att du ska ärva istället för hans barn, är den laglott hans barn har rätt att begära att få ut hälften av all hans kvarlåtenskap.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver, min make eller mitt särkullbarn?

2021-03-15 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar hur mitt arv blir om jag skulle avlida.Jag är omgift och har ett barn sen tidigare. När jag gifte om mig skrev vi äktenskapsförord där det står att det jag ägde innan och får via arv etc är min enskilda egendom (registrerad hos länsstyrelsen) kan jag testamentera detta till mitt barn? Eller delas allt mellan min make och barn? Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2021 är ett prisbasbelopp 47 600 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationOm du skulle avlida ska alltså en bodelning göras mellan dig och din make. I den hålls din enskilda egendom utanför, och endast giftorättsgodset delas. Det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen plus din enskilda egendom är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig. Av din fråga låter det som att du endast har ett barn, ett särkullbarn. Detta barn har rätt att ärva efter dig direkt när du avlider, barnets arvsrätt går alltså före din makes arvsrätt. Så länge din make, efter bodelningen, har tillgångar till ett värde av minst fyra prisbasbelopp är det alltså ditt barn som kommer ärva allt efter dig, även utan testamente.Svaret på din fråga är alltså att ditt särkullbarn ska ärva allt efter dig, och din make ärver inget. Om du vill förändra detta, och fördela på ett annat sätt kan du upprätta ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något kring testamenten är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Betalar jag skatt på det jag förvärvar genom bodelning?

2021-02-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Har skild från min man och vi ska dela upp våra tillgångar. Min man har ett aktiebolag och har investerat i aktier genom företaget och i o med det har jag rätt till 50% av dessa. Kan han flytta över 50% till mig som privat person utan att behöva skatta? Inget äktenskapsförord finns.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till inkomstskattelagen (IL).Förvärv genom bodelning är skattefrittI Sverige gäller att förvärv genom bland annat bodelning är skattefritt (8 kap. 2 § IL). Detta innebär att överföringen av aktierna från din före detta make till dig, som sker genom bodelning, inte ska beskattas. Däremot kommer framtida transaktioner gällande aktierna vara skattepliktiga. Detta gäller till exempel om du får utdelning på aktierna, eller om du säljer dem (42 kap. 1 § IL).Om din före detta makes aktiebolag är ett fåmansföretag (ett onoterat bolag där fyra eller färre delägare tillsammans äger minst 50% av aktierna, 56 kap. 2 § IL) finns det särskilda regler för bland annat hur stor del av vinster och utdelningar som ska beskattas. Om du undrar något kring reglerna gällande fåmansföretag är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett testamente, upprättat av en person utan bröstarvingar, klandras av någon annan?

2021-02-20 i Testamente
FRÅGA |Min särbo har ej några barn utan mina 3 barn ärver honom. Han har skrivit och fått detta bevittnat av två vittnen ej släkt till mig). Hans närmaste släkting är en halvbror (samma mamma) som har ett barn. Min fråga är: Kan min särbos halvbror bestrida detta.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätten till laglottEn avlidens bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är den del som skulle tillfalla varje bröstarvinge om det inte finns något testamente. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Denna oinskränkta rätt till laglott tillfaller endast bröstarvingar och inga andra arvingar.Möjlighet att klandra ett testamenteEtt testamente kan vara ogiltigt om det inte upprättats enligt de krav som ställs upp i lagen, om det upprättats under påverkan av psykisk störning eller under tvång (13 kap. 1–3 §§ ÄB). Om en arvinge anses att ett testamente är ogiltigt på någon av dessa grunder har denne möjlighet att väcka klandertalan inom sex månader från att denne tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Denna tidsfrist gäller från då arvingen delges testamentet, alltså efter det att testatorn avlidit.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.SlutsatsDet är alltså endast bröstarvingar som har en oinskränkt rätt till arv. Eftersom din särbo inte har några bröstarvingar kan han förfoga över sin kvarlåtenskap som han själv önskar genom testamente. Så länge testamentet uppfyller formkraven och din särbo inte upprättade det under påverkan av psykisk sjukdom eller tvång är det alltså inte möjligt för hans halvbror att klandra det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,