Är egendom som ersatt enskild egendom också enskild?

2020-12-11 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min fru är gifta och har ett äktenskapsförord registrerat 1996, där det står: "Undertecknade X och Y, som avser att ingå äktenskap med varandra, överenskommer härmed att all den egendom, som någon av oss nu äger eller senare kommer att förvärva på vad sätt det vara må, samt all den avkastning av sådan egendom, skall vara respektive enskilda egendom, i vilken den andre maken inte äger giftorätt."Min egendom består av den fastighet vi bor i tillsammans idag och som förvärvades av mig innan vi kände varandra, dvs hon flyttade in till mig en tid innan giftermålet ägde rum 1996.Nu står vi i begrepp att avyttra denna fastighet samt att med den vinst som uppstår, förvärva en ny fastighet att bo i tillsammans.Fråga: Vad händer med ägandeförhållandet genom denna transaktion, med hänsyn taget till äktenskapsförorden, dvs. fortsätter den nya fastigheten samt eventuell reavinstbelopp att vara min enskilda egendom i fortsättningen genom ingånget äktenskapsförord, eller måste vi upprätta ett nytt förord för att den nya fastigheten fortfarande ska gälla som min enskilda egendom?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendomEgendom kan bli enskild istället för att vara giftorättsgods genom till exempel ett äktenskapsförord mellan makarna (7 kap. 2 § och 7 kap. 3 § ÄktB). Det är också möjligt för makarna att upprätta ett nytt äktenskapsförord för att göra egendomen till giftorättsgods igen.För sådan egendom som trätt i den enskilda egendomens ställe, till exempel pengar från försäljning av enskild egendom, är huvudregeln att det också är enskild egendom (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Detta gäller så läge inte något annat framgår av den rättshandling, till exempel äktenskapsförordet, som gjorde egendomen enskild från början.SlutsatsDetta innebär att om du säljer din enskilda egendom för att köpa något nytt för pengarna kommer även detta vara enskild egendom, så länge ni inte i äktenskapsförordet avtalat att något annat ska gälla. Det kan bli lite rörigare om den nya egendomen inte endast finansieras med egendom som är enskild utan även med egendom som är giftorättsgods. Detta har tagits upp i ett par rättsfall i Högsta domstolen, till exempel NJA 1978 s. 526 och NJA 1995 s. 577 (om du är intresserad av att läsa lite mer om detta). Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Ska allt delas lika i en bodelning?

2020-12-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej. jag och min fru levde tidigare ihop och så gick vi isär. Då tog hon med sig möbler som hon ansåg vara hennes och resterande lämnades kvar till mig. Efter ca 5 månader så flyttade vi ihop igen och gifte oss. Hennes möbler kom tbx till hushållet. Nu till frågan? De möbler som jag hade i huset är då således mina då de lämnades till mig vid det första uppbrottet och hennes som hon tog med sig till huset igen hennes. Vi skrev ett bodelingsavtal på att vi behåller de vi hade med oss in och de vi köpt gemensamt t delas på.Nu hävdar hon att allt skall delas lika ! Stämmer detta? Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar din fråga som att du och din nuvarande fru tidigare bott ihop, gått isär och då delat upp egendom mellan er. Sedan har ni på nytt blivit tillsammans och också gift er, och ni alltså är gifta idag men ingen bodelning har gjorts i ert nuvarande äktenskap. Det är detta jag utgår ifrån i mitt svar.Vad ska ingå i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Det spelar inte heller någon roll att egendom införskaffades innan äktenskapet. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Då du och din fru gifte er var alltså enda sättet för er att reglera vem skulle få vad i en framtida bodelning var genom äktenskapsförord. Eftersom ni inte har något äktenskapsförord som anger att viss egendom ska vara enskild är all er egendom giftorättsgods och ska således ingå i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Jämkning av bodelningOm en bodelning blir oskälig med hänsyn särskilt till äktenskapets längd, men även till de ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt, kan den jämkas (12 kap. 1 § ÄktB). Som kortvarigt äktenskap brukar räknas ett äktenskap som varat kortare än 5 år. Dock ska tid som sambor innan äktenskapet ingicks också räknas med. Jag känner inte till tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om en jämkning kan bli aktuell.SlutsatsAll egendom ni äger som inte är enskild, genom till exempel testamente eller äktenskapsförord, är alltså giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.Om ni upplever att det är svårt att komma överens med bodelningen kan ni ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Information om det finns här. Denne kan hjälpa er med bodelningen och se till så att allt blir korrekt.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Vem kan vara framtidsfullmaktshavare?

2020-11-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan jag till min framtidsfullmakt ange föräldrar till de barn som är upptagna i mitt testamente ?Vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lagen om framtidsfullmakter. Jag tolkar din fråga som att du undrar vem du kan utse som framtidsfullmaktshavare, om det spelar någon roll att deras barn är testamentstagare enligt ditt testamente.Du kan helt fritt välja vem du vill utse till framtidsfullmaktshavare. Det finns inga regler om vem detta kan vara, mer än att det måste vara en fysisk person, alltså en människa (1 §). Det är därmed inget hinder att din framtidsfullmaktshavares barn är testamentstagare enligt ditt testamente.Däremot finns det regler om vem som får vara vittne till en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och bevittnas av två personer (4 §). Vem som får vara vittne regleras i ärvdabalken. Den som är under 15 år får inte vara vittne. Inte heller din make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig (alltså dina föräldrar, barn, svärföräldrar, styvföräldrar och styvbarn), eller dina syskon får vara vittnen.Jag hoppas detta kan hjälpa dig. Om inte, är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Det finns också bra information om framtidsfullmakter på Skatteverkets hemsida, här.Mvh,

Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

2020-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar har avlidit, han var gift med min mor. Han har en avliden bror som har två barn. Min fråga är vad har brorsbarnen för arvsrätt?Tror jag förstått att min mor ärver allt i nuläget men hur blir det när hon går bort? Min mor har funderingar kring detta då hon isåfall avser att "lösa ut" brorsbarnen nu och isåfall hur stor del har dom rätt till och vad jag förstått blir det del av allt som dom ägt (gifterättgods) En kort till. Min mor har fått försäkringsersättning för en kroppsskada efter en trafikolycka skall denna räknas in i gifterättsgods?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Varje make får från bodelningen undanta egendom som maken fått i ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2a § ÄktB). Detta innebär alltså att den ersättning din mor fått för sin kroppsskada kan hållas utanför bodelningen och inte delas.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att din mor kommer ärva allt efter sin make. När även din mor avlider kommer hennes makes brorsbarn ha så kallad efterarvsrätt.EfterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:När din styvfar avlider har han giftorättsgods värt 100 kr och enskild egendom värd 50 kr. Din mor har giftorättsgods värt 150 kr och enskild egendom värt 100 kr. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 100 kr + 150 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Din mor har efter bodelningen 125 kr + 100 kr = 225 kr och hennes makes dödsbo har 125 kr + 50 kr = 175 kr. Din mor ärver sedan 175 kr. Den totala egendomsmassa hon har är då 175 kr + 225 kr = 400 kr. Arvet efter hennes make utgör 175/400 = 0,4375, alltså 43,75%. Detta innebär att när din mor avlider har hennes makes efterarvingar rätt till 43,75 % av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det. Har ni någon fråga om det är ni välkomna att ställa en ny fråga.SlutsatsDu har alltså rätt i att din mor ärver allt efter sin make nu, och att hans brorsbarn har rätt till efterarv då även din mor avlider. Hur stor del de har rätt till beror, som jag beskrivit ovan, på hur stor del av den totala egendomsmassan som arvet efter din mors make utgör. De har enkelt sagt rätt till hela arvet efter din mors make, eftersom om han inte varit gift då han avled hade de ärvt allt efter honom i enlighet med den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan föräldrar upprätta testamente för att fördela arvet mellan sina barn?

2020-12-11 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min mor och far som är gifta, och har två barn, jag och min bror, vill att jag ska ärva sommarbostaden och min bror ska ärva bostadsrätten, hur skriver vi papper på bra sätt? Dom vill inte att jag ska bli tvungen att betala min bror någonting när dom har avlidit. Hur löser vi en laglott som jag inte vill betala till min bror om jag "får" sommarstället, det kanske då är värt 10 miljoner och mina föräldrar vill inte att jag ska bli tvungen att sälja sommarstället för att ha råd med att betala min bror hans laglottsdel? Om jag förstår det rätt kan man skriva ett testamente på att jag får sommarbostaden och min bror får bostadsrätten, kan man göra det utan att den andra har något anspråk (laglott)?Tacksam för svar, vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa ärvdabalken (ÄB).Hur fungerar laglotten?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva all kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på kvarlåtenskapen. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, men inte nödvändigtvis hela arvslotten. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Möjlighet att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamentet ska respekteras eftersom det utgör arvlåtarens vilja, och testamentet ska ges den tolkning som kan antas stämma överens med detta (11 kap. 1 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.Din frågaDet är alltså möjligt för din mor och far att upprätta ett testamente där de anger att du ska ärva sommarbostaden och att din bror ska ärva bostadsrätten. Detta ska som huvudregel respekteras. Eftersom jag inte känner till hur mycket egendom som finns kan jag inte svara på om detta skulle inskränka din brors laglott. Då dina föräldrar har två barn är er arvslott hälften var av all egendom, och således är laglotten en fjärdedel. Så länge din bror får ärva en fjärdedel av egendomen inskränks inte hans laglott.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Vad ska ingå i bodelningen?

2020-11-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag har precis skilt mig och min fru håller på att jaga pengar för vad hon anser är vårt gemensamma.Vi gifte oss 2/11 2019.- Nu listar hon skulder för egna studier (privatliv innan äktenskapet)- Ett banklån taget för att betala tandläkare (innan äktenskapet)Dessa skulder anser hon tydligen skall vara med i detta. Men inte den bil som köpts (dock har alla betalningar gått från hennes konto till avbetalningarna)Men om tex ovan skulder skall vara med i allt det ekonomiska, ska inte bilen (som i motsats till skulderna är ett kapital). Det finns inga papper skrivna på någonting.Oavsett om bilen köptes innan vi gifte oss (vi var sambos 22år innan) där både bilen köptes och dessa lån uppstod.Vad är rätt och fel i detta?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa äktenskapsbalken (ÄktB).Vad ska ingå i en bodelning?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Det spelar inte heller någon roll att egendom införskaffades innan äktenskapet. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om skulden löper med förmånsrätt i makens enskilda egendom ska täckning först tas i den enskilda egendomen (11 kap. 2 § andra stycket ÄktB). I övrigt ska alla skulder avräknas från giftorättsgodset.Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Jämkning av bodelningOm en bodelning blir oskälig med hänsyn särskilt till äktenskapets längd, men även till de ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt, kan den jämkas (12 kap. 1 § ÄktB). Som kortvarigt äktenskap brukar räknas ett äktenskap som varat kortare än 5 år. Dock ska tid som sambor innan äktenskapet ingicks också räknas med.SlutsatsAllt som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen, till exempel bilen. Vardera make har också rätt att räkna av sina skulder från sitt giftorättsgods, även skulder som togs innan äktenskapet ingicks. Det finns en möjlighet att jämka en bodelning som är oskälig, till exempel på grund av ett kortvarigt äktenskap. Men eftersom ni varit sambor i 22 år innan ni ingick äktenskap räknas ert äktenskap inte som kortvarigt och bodelningen kan därför inte jämkas av den anledningen. Huruvida bodelningen kan jämkas på grund av de ekonomiska omständigheterna i övrigt kan jag tyvärr inte svara på eftersom jag inte känner till tillräckligt mycket om er situation.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva ett testamente och ange att någon annan än testamentstagaren får nyttjanderätt till egendomen?

2020-11-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min mamma har ärvt en fastighet med villkor att den ska utgöra enskild egendom. Hon och min pappa är gifta och bor tillsammans i huset på fastigheten. Mamma vill att fastigheten ska gå i arv på hennes sida av släkten då den ligger på hennes släktgård och vill därför att jag och min syster ska ärva fastigheten vid hennes bortfall. Däremot vill hon självklart att min pappa ska kunna bo kvar utan bekymmer. Om han däremot senare i livet skulle gifta om sig, vill mamma inte att hans nya maka ska kunna ärva någon del i fastigheten efter honom och vill därför inte att min pappa ska få någon äganderätt vid hennes eventuella bortfall före honom. Jag har läst något om att man kan testamentera med förbehåll för nyttjanderätt. Skulle det vara aktuellt här om hon skriver i sitt testamente att jag och min syster ärver fastigheten med förbehåll att pappa får nyttjanderätt och bo där så länge han lever eller vill?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Möjligheten att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år kan upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att testamenten alltid ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB).Det är även möjligt att i testamentet ange att någon annan än den som ska äga egendomen ska ha nyttjanderätt. Om inte andra villkor föreskrivits i testamentet gäller då att nyttjanderättshavaren ska förvalta egendomen (12 kap. 3 § ÄB) och ägaren till egendomen kan inte sälja den utan nyttjanderättshavarens samtycke (12 kap. 6 § ÄB).Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för din mamma att upprätta ett testamente där hon anger att du och din syster ska ärva fastigheten, men att er pappa ska ha nyttjanderätt så länge hon lever. Hon kan ange att nyttjanderätten ska upphöra då er pappa avlider och att du och din syster då fullt ut ska åtnjuta er äganderätt. Eftersom din pappa på det här sättet inte äger fastigheten kommer den inte ingå i en eventuell framtida bodelningen mellan honom och någon annan.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ska ärva när det inte finns några barn eller andra släktingar?

2020-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag undrar vad som gäller ? Mitt barn sedan tidigare förhållande gick bort 2016 , hennes far gick bort i år utan några andra barn , vem ärver honom? Han har inga syskon men en far i livet . Vad händer även när hans far går bort ? Vanliga fall skulle det tillföra hans barn o barnbarn efter där men båda är inte i livet .
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår i mitt svar ifrån att ingen är gift då de går bort.Vem ska ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB). Arvingarna i vardera arvsklass ska dela lika på arvet. I Sverige har vi även något som kallas för istadarätt. Det innebär att ett barn kan träda i sin förälders ställe och ärva istället för föräldern, om föräldern redan är avliden.Din situationDå din dotters far gick bort skulle arvet alltså i första hand gå till din dotter som är bröstarvinge till honom. Eftersom hon inte är i livet går arvet vidare till arvsklass två. Då ska din dotters fars föräldrar dela lika på arvet. Alltså ska hans mor få hälften och hans far få hälften. Eftersom hans far är i livet kommer han få ärva hälften. Den andra hälften som skulle gå till hans mor ska istället gå vidare till hans syskon, och sedan syskonbarn, i enlighet med istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet kommer istället hans mors halva av arvet gå till hans far (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Hans far kommer alltså ärva allt.När din dotters fars far går bort gäller såklart samma regler om arvsklasserna. Om det inte finns någon levande släkting till honom i livet (alltså inga föräldrar, syskon, barn, barnbarn, syskonbarn, mor- eller farföräldrar, moster/faster eller morbror/farbror) kommer hans arv tillfalla Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Du kan läsa mer om vad Allmänna arvsfonden är och vad de gör på deras hemsida, som du hittar här.Testamente kan förändra arvsordningenMitt svar ovan är skrivet utifrån att det inte finns något testamente. Den som är över 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och på så sätt åsidosätta den legala arvsordningen jag beskrivit ovan (9 kap. 1 § ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt ska det upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB).SlutsatsDet är alltså din dotters fars far som har rätt att ärva allt efter honom. När även han går bort kommer arvet gå till Allmänna arvsfonden, om det inte finns någon arvsberättigad släkting i livet och inte heller ett testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,