Vilken regel ska tillämpas, lag eller förordning?

2020-09-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga där jag undrar vad man ska tillämpa om man till exempel har en lag som strider mot en bestämmelse i förordningen, vilken av dessa bestämmelser ska man tillämpa och varför isåfall? Jag vet ju att lagar beslutas av riksdagen och förordningar kommer från regeringen och att förordningar är regeringens sätt att meddela kompletterande föreskrifter och tydliggöra områden som regleras i lag. men Vad ska man tillämpa? Tacksam för svar!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hierarki mellan olika reglerI Sverige finns olika typer av regler som tillkommer på olika sätt. Grundlagar och lagar stiftas och ändras av riksdagen, förordningar av regeringen och andra föreskrifter av myndigheter eller kommuner efter bemyndigande från riksdagen eller regeringen (8 kap. 1 § regeringsformen). Hierarkin mellan de olika reglerna ser enligt huvudregeln ut som följande:GrundlagLagFörordningFöreskriftGrundlag gäller alltså före vanlig lag, och vanlig lag gäller före både förordningar och föreskrifter. Det finns dock undantag från detta. Det kan framgå av en lag att den är subsidiär till andra lagar eller förordningar. Detta innebär att en bestämmelse i en sådan lag kan åsidosättas till förmån för en bestämmelse i en förordning som reglerar samma sak. Två exempel på detta är förvaltningslagen (se 4 §) och lagen om anställningsskydd (se 2 §).SlutsatsSvaret på vilken regel som ska tillämpas beror alltså på vilken lag eller förordning du utgår ifrån. Om det i lagen framgår att den är subsidiär i förhållande till en bestämmelse i en förordning gäller förordningen. Om det inte framgår av lagen att den är subsidiär gäller lagen före förordningar i enlighet med regelhierarkin.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad har jag rätt till om min sambo avlider?

2020-08-31 i Sambo
FRÅGA |Jag har flyttat i min sambos hus sedan 2007. Han har fortfarande lån att betala på huset.Förra året har han köpt en plats med skog och flera stugor som vi hyr ut. Han har en syster, inga barn, inga föräldrar i liv.Vad har jag rätt till om min sambo avlider?Tack!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning kan görasNär ett samboförhållande upphör, genom att den ena sambon avlider, ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det (8 § och 18 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Till samboegendom räknas inte sådan egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål (7 § SamboL).Om din sambo skulle avlida har du alltså rätt att begära bodelning. I bodelningen ska er samboegendom fördelas lika mellan dig och din sambos dödsbo. Jag tolkar det som att du flyttade in ett hus som din sambo redan ägde, och att det därmed inte förvärvades för gemensamt bruk. Detta innebär att huset inte är samboegendom. Det samma gäller stugorna din sambo äger, eftersom det varken är er gemensamma bostad eller bohag. Det som ska delas mellan er är alltså bohaget, det vill säga möbler, köksredskap och liknande som förvärvats för gemensamt bruk (6 § SamboL).Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt, och det som tillfaller din sambos dödsbo ska fördelas som arv efter honom. Huset och stugorna din sambo äger kommer hållas utanför bodelningen och därmed direkt gå till att fördelas som arv efter honom. Allt du äger som inte är samboegendom får du behålla.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Om din sambo skulle avlida är det alltså hans syster som ensam ska ärva allt.Vad har du rätt till om din sambo avlider?Som jag förklarat ovan har du alltså rätt till hälften av samboegendomen om du begär bodelning. Du har däremot ingen rätt att ärva efter din sambo, utan hans syster kommer ensam ärva all kvarlåtenskap, vilket inkluderar huset och stugorna. Det finns dock en skyddsregel för en efterlevande sambo som brukar kallas "lilla basbeloppsregeln". Detta innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Möjlighet att upprätta ett testamenteDet enda sättet sambor kan ärva varandra är genom testamente. Det är möjligt för din sambo att upprätta ett testamente och ange att du ska ärva efter honom (9 kap. 1 § ÄB). Han kan då ange att du ska ärva viss specifik egendom, en del av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Eftersom din sambo inte har några barn som har en oinskränkt rätt till arv är det möjligt för honom att fördela sin kvarlåtenskap hur han än önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är ni välkomna att boka en tid här.SlutsatsOm din sambo avlider har du alltså rätt att begära bodelning för att få hälften av samboegendomen. Om din sambo inte upprättat något testamente till fördel för dig kommer du inte ärva något efter honom utan hans syster kommer ärva allt. Du har dock rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag ändra mitt testamente eller måste jag upprätta ett nytt?

2020-08-06 i Testamente
FRÅGA |Jag har en son och ett barnbarn. Jag vill att mitt barnbarn ärver hälften av min förmögenhet. Och min son den andra hälften. Jag har ett gammalt testamente och där föhållanderna var 75/25%. Kan jag bara göra ett eget bevittnat tillägg till mitt gamla testamente eller måste jag göra om det?Tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Kan man ändra ett testamente?Det går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Du kan välja själv om du vill ändra i det befintliga testamentet, göra ett tillägg till det eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att din vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas efterarv?

2020-08-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! A och B är gifta utan barn inget äktenskapsförord /enskild egendom.A avled för ca 25 år sedan. När nu B avlidit delas kvarlåtenskapen 50/50 mellan de två släktgren eller utgår man från bouppteckningen efter A och värdet som angavs dör ? Förmögenheten har ökat avsevärt för B genom eget arbete /sparande. Skall den värdeökningen automatiskt delas 50/50 vid bodelningen efter B.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär i ditt exempel att när A avled gjordes en bodelning mellan A:s dödsbo och B. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte berör en bodelning kommer jag inte gå närmre in på hur en sådan går till. Det som tillföll B i bodelningen var dennes och det som tillföll A:s dödsbo utgjorde arvet efter denne. Eftersom den efterlevande maken ärver allt ärvde B all A:s egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att B hade rätt att använda egendomen så som hen önskar, men får inte testamentera bort den. Detta eftersom A:s arvingar i första och andra arvsklassen har så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att de har rätt att få ut arv efter A då även B avlider.Fördelningen av efterarvFör att fördela efterarvet behöver man titta på bodelningen som gjordes mellan A och B då A avled. Så stor del av B:s totala tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet efter A som arvet efter A utgjorde, så stor del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas som efterarv till A:s efterarvingar (3 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om A och B vid bodelningen erhöll 50 kr var, och B då ärvde A:s 50 kr, hade B efter bodelningen och arvsskiftet totalt 100 kr. Hälften av dessa 100 kr var arv efter A, alltså ska hälften av B:s kvarlåtenskap då B avlider fördelas som efterarv till A:s efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen och arvsskiftet var någon annan än hälften är det denna fördelning som gäller (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur situationen ska hanteras om boets värde ökat efter den först avlidne makens död. Om det kan visas att ökningen av värdet beror på arv, gåva eller förvärvsarbete ska denna så kallade förkovran reserveras för den efterlevandes arvingar, och inte tillfalla den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 4 § ÄB).SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att man vid fördelningen av efterarvet utgår ifrån bodelningen som gjordes då A avled. Om boet ökat i värde genom till exempel förvärvsarbete ska denna förkovran endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, och värdeökningen ska alltså inte automatiskt delas 50/50 mellan A och B:s arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Sitter jag säkert i vårt gemensamma boende om min make eller sambo avlider?

2020-09-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Sitter jag säker i vårat boende men med separata barn, ifall det skulle hända honom något?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Svaret på din fråga beror på om du är gift eller sambo. Jag kommer först utgå ifrån att du är gift, och sedan förklara hur situationen ser annorlunda ut om du istället är sambo. Eftersom jag inte vet något om er specifika situation kommer jag hålla mitt svar väldigt generellt och översiktligt.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Bodelning mellan samborEn bodelning ska göras när ett samboförhållande upphör, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). Till skillnad från bodelningen mellan makar ingår i bodelningen mellan sambor inte all egendom samborna äger, utan endast det som är samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). I övrigt går bodelningen till på samma sätt som mellan makar (12 §, 13 § och 14 § SamboL).All egendom samborna äger som inte är samboegendom hålls utanför bodelningen och fortsätter tillhöra respektive sambo.Efter bodelningenDet som tillfaller vardera make/sambo i bodelningen är helt och hållet dennes egendom. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom relationen tar slut stannar man här. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom den ena maken/sambon avlidit fortsätter man för att fördela kvarlåtenskapen efter den avlidne enligt reglerna om arv.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn.Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Efterlevande sambos arvsrättDet finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo som motsvarar den för en efterlevande make, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det finns dock en skyddsregel även för en efterlevande sambo, likt den för efterlevande make. Den innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din make/sambo skulle avlida görs alltså en bodelning. Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt. Hur mycket som tillfaller dig beror på om ni är gifta eller sambor, samt självklart hur mycket egendom som finns. Är ni gifta ska ni dela lika på allt som inte är enskild egendom och är ni sambor delar ni endast på det som införskaffats för gemensamt bruk för det gemensamma hemmet.Om din make/sambo skulle avlida är det hans särkullbarn som har rätt att ärva all hans egendom. Om ni är gifta har du dock rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp och är ni sambor gäller två prisbasbelopp.Möjlighet att upprätta ett testamenteOm din make/sambo vill att du ska vara garanterad viss egendom om han avlider kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Han kan då ange att du ska ärva viss specifik egendom, en del av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Det är dock viktigt att komma ihåg att hans särkullbarn har en oinskränkt rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de får om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker ett särkullbarns arvsrätt kan denne välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB).SlutsatsDet är väldigt svårt för mig att svara på om du skulle sitta säkert i ert gemensamma boende om din make/sambo skulle avlida, eftersom jag inte känner till några detaljer kring er situation. Förenklat kan sägas att hur säkert du sitter beror på om ni är gifta eller sambor, hur mycket egendom som finns och vem av er som äger vilken egendom. Om du äger ert boende och ägde det innan din sambo flyttade in sitter du helt säkert, eftersom det då inte är samboegendom och inte ingår i en bodelning. Om din sambo däremot ägde boendet innan du flyttade in sitter du väldigt osäkert eftersom det hålls utanför bodelningen till hans fördel. Är ni gifta och boendet inte är enskild egendom kommer du ha rätt till halva värdet.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig. Om du undrar något mer är du såklart välkommen att återkomma med en ny fråga med fler detaljer så vi kan ge dig ett mer specifikt svar!

När inleds en skilsmässa?

2020-08-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej När man skickat efter "personbevis skilsmässa" hos skatteverket, innebär det då per automatik att skilsmässan är igång?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).När inleds skilsmässan?Skilsmässan inleds då tala om äktenskapsskillnad väcks. Detta ska göras vid tingsrätten i den ort där någon av makarna har hemvist (14 kap. 3 § ÄktB). Om båda makarna är överens kan de ansöka tillsammans, och i annat fall sker ansökan genom stämning (14 kap. 4 § ÄktB). Denna dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkommer till tingsrätten kallas för den kritiska tidpunkten. Det är vid denna tidpunkt man "fryser" makarnas egendomsförhållanden för att avgöra vad som ska ingå i bodelningen (9 kap. 2 § ÄktB).När ansökan om äktenskapsskillnad skickas in kan tingsrätten begära personbevis för makarna. Dessa kan man begära ut hos Skatteverket. Att du har begärt ut personbevis från Skatteverket innebär alltså inte att skilsmässan per automatik "är igång" utan det krävs en ansökan om äktenskapsskillnad hos tingsrätten.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

När infaller den kritiska tidpunkten för bodelningen?

2020-08-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Vad gäller om ett gift par flyttar isär, bygger upp nya hem, träffar nya partners men fortfarande är gifta, äger man endast rätten till hälften av det som fanns när man flyttade isär eller även det man skaffat på egen hand efter flytten? Hur är det med lån som tas efter en sådan flytt?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den kritiska tidpunktenDå ett äktenskap upplöses och en bodelning ska göras utgår man ifrån egendomsförhållandena vid den så kallade kritiska tidpunkten. Detta är den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet upplöses genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § äktenskapsbalken).Ett par kan fortsätta vara gifta utan att bo tillsammans. Det är alltså inte egendomsförhållandena den dag då makarna flyttar isär man utgår ifrån, utan den dag då talan om äktenskapsskillnad väcks. Alla tillgångar och skulder som finns vid den kritiska tidpunkten ska tas med i bodelningen.Bra att komma ihåg i den här situationen är att man inte kan vara sambo med någon som är gift (1 § tredje stycket sambolagen). Detta innebär att om någon av makarna flyttar ihop med någon, men fortfarande är gift, finns ingen rätt för denna nya "sambo" att till exempel begära bodelning eller ta över den gemensamma bostaden. Om makarna planerar att inte fortsätta leva tillsammans kan det därför vara bra att väcka talan om äktenskapsskillnad och förrätta bodelning.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan föräldrar ge gåvor till ett av sina barn utan att det ses som förskott på arv?

2020-07-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan ett föräldrapar med 2 bröstarvingar under sin livstid ge det ena barnet stora gåvor Utan att det betraktas som förskott på arv?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Gåva som förskott på arvUtgångspunkten är att gåvor till bröstarvingar som arvlåtaren ger bort under sin livstid ska anses som förskott på arv, om inte annat är föreskrivet (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det är möjligt för en förälder att ge en gåva till en bröstarvinge och genom ett gåvobrev föreskriva att gåvan inte ska anses vara ett förskott på arv.Förstärkt laglottsskyddHuvudregeln inom svensk arvsrätt är att arv ska delas lika mellan bröstarvingar. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Ett testamente som inskränker laglotten kan jämkas av bröstarvingen (7 kap. 3 § ÄB).Det finns även något som kallas förstärkt laglottsskydd (7 kap. 4 § ÄB). Detta innebär att om arvlåtaren under sin livstid har gett bort egendom genom gåva under sådana omständigheter att det är att likställa med testamente kan även detta jämkas och gåvan kan behöva återbäras, om givandet inskränker bröstarvingens rätt till laglott. Sådana omständigheter kan föreligga till exempel om arvlåtaren på sin dödsbädd ger bort egendom på så sätt att det kan likställas med testamente, för att sätta arvsordningen ur spel. Denna regel kan tillämpas även på gåvor till andra bröstarvingar, om det föreligger sådana omständigheter som krävs.Om en bröstarvinge vill göra gällande sin rätt mot en gåvotagare ska talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avlutades.SlutsatsDet är alltså möjligt för en förälder att ge en gåva till en bröstarvinge som inte ska anses vara förskott på arv, men det krävs att det föreskrivits i till exempel ett gåvobrev. Eftersom jag inte känner till mer om situationen kan jag tyvärr inte svara på om det förstärkta laglottsskyddet skulle kunna aktualiseras. Om du vill ha ett mer specifikt svar är du såklart välkommen att ställa en ny fråga med fler detaljer!Jag hoppas detta kan hjälpa dig! Mvh,