Kan man bodela på annat sätt än enligt äktenskapsbalken?

2020-06-23 i Bodelning
FRÅGA |Kan man behandla allt giftorättsgods förutom gemensam fastighet som enskild egendom oavsett vad som står i äktenskapsförord om båda parter är överens om det? Bodelningsavtalet kommer då enbart att innehålla nettovärdet på fastigheten minus var och ens privata skulder som skall delas lika.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Regler om bodelning är dispositivaReglerna i äktenskapsbalken som berör bodelningen är i stort sett dispositiva. Detta innebär att makarna kan avtala om att fördela egendomen vid bodelningen på ett annat sätt än så som reglerna föreskriver, om de är överens. Det är alltså möjligt för er att endast ta upp fastigheten i bodelningsavtalet och låta resterande egendom stanna hos den som äger egendomen.Det finns dock regler om skydd för makarnas borgenärer som inte får åsidosättas. En make får inte vid bodelningen, till skada för sina borgenärer, låta enskild egendom ingå i bodelningen, eller på annat sätt avstå egendom som ska ingå i bodelningen (13 kap. 1 § ÄktB).Så länge ni inte åsidosätter dessa regler om borgenärsskydd är det alltså möjligt att fördela egendomen vid bodelningen på annat sätt än enligt reglerna i äktenskapsbalken.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur gör man om man inte kommer överens vid bodelning?

2020-06-10 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Gift och vuxna barn. En bostadsrätt och en fjällstuga. Inga banklån på fastigheterna. Inga övriga skulder. Om båda gör anspråk på fjällstugan men i övrigt är överens. Hur gör man då? Finns det någon skiljedomstol som kan döma utifrån skäl från båda parter?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad gör man om man inte kommer överens vid bodelning?Om makarna inte kan komma överens om hur bodelningen ska ske kan de ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Ansökan om bodelningsförrättare görs hos tingsrätten. Man kan själv föreslå en person till bodelningsförrättare (denne måste självklart godkänna det) eller ange att tingsrätten kan utse en lämplig person. Bodelningsförrättaren tar då över ansvaret för bodelningen. I första hand kommer bodelningsförrättaren försöka få makarna att komma överens, men om det inte går ska denne pröva sådant som är tvistigt mellan makarna och avgöra hur problemen ska lösas (17 kap. 6 § ÄktB).Bodelningsförrättaren har självklart rätt att få arvode för det jobb denne lägger ner (17 kap. 7 § ÄktB). Detta ska makarna betala hälften vardera, om inte bodelningsförrättaren bestämmer något annat. I förhållande till bodelningsförrättaren är makarna solidariskt betalningsansvariga.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo eller mina barn ärva mina skulder?

2020-05-30 i Sambo
FRÅGA |Vi är sambo. Om jag avlider, "ärver" då min sambo mina skulder, om jag en har en skuld?Min sambo står som ägare till lägenhet och ett fritidshus, har det någon påverkan på ev skuld hos mig?Vi har inga gemensamma barn, utan vuxna barn på varsitt håll. Ärver mina barn mina skulder? Tacksam för svar via min mail om det är ok..
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Om en sambo avlider ska en bodelning görasDet första som händer när en sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). I samboegendom ingår inte annan egendom, till exempel bilar, sådant som används huvudsakligen för fritidsändamål eller sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § och 7 § SamboL). Samboegendomen utgörs alltså av sambornas gemensamma bostad samt möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre, om det förvärvats med syftet att samborna ska använda det gemensamt. Det är möjligt för samborna att upprätta ett samboavtal för att bestämma att viss egendom, som annars skulle ingått i bodelningen, ska vara den ena sambons enskilda och därmed hållas utanför (9 § SamboL).Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Detta görs genom att vardera sambos samboegendom "listas" på vardera sida. Alla annan egendom hålls utanför. Samborna ska sedan göra avdrag för att täcka sina skulder (13 § SamboL). Den samboegendom som kvarstår efter skuldtäckningen ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL).Hur gör man med en sambos skulder?Huvudregeln är att samborna i första hand ska täcka sina skulder genom att räcka av på annan egendom än samboegendom. Endast då sambon har skulder med förmånsrätt i samboegendom, eller skulder som på annat sätt är hänförliga till samboegendom, eller då skulderna överstiger sambons annan egendom får sambon göra avdrag från samboegendomen för att täcka skulderna (13 § andra stycket SamboL).Om den ena sambon har skulder som överstiger sin annan egendom, får denne alltså göra avdrag från sin samboegendom. Denna sambo kommer då gå in med mindre i bodelningen än den gjort om den inte haft några skulder. Om skulderna överstiger även samboegendomen kommer sambon gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta sambon kommer "behålla" dem. Att den ena sambon har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra sambon ändå. Detta eftersom den sambo som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sin samboegendom, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Sambors arvsrättEfter bodelningen ska arvet efter den avlidne sambon fördelas. Den egendom som tillfaller den avlidne sambon i bodelningen, plus dennes annan egendom utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas. Sambor har ingen arvsrätt enligt svensk rätt. Detta innebär att den efterlevande sambon inte kommer ärva efter sin avlidna sambo. Det finns dock en skyddsregel för en efterlevande sambo. Denna innebär att den efterlevande sambon, alltid, efter bodelningen har rätt att ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om denne inte uppnår detta med sin del i samboegendomen och sin annan egendom har denne rätt att få ut så mycket ur den avlidne sambons egendom att den uppnår det (18 § andra stycket SamboL).Arvet fördelasOm du avlider kommer din sambo alltså inte att ärva. Det som tillhör dig efter bodelningen ska fördelas till dina arvingar. De som har rätt att ärva i första hand är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. När du avlider är det alltså dina barn som ska dela lika på arvet efter dig.När en person avlider ska en bouppteckning göras, där den avlidnes tillgångar och skulder tas upp (20 kap. 1 § och 4 § ÄB). Tillgångarna ska i första hand täcka skulderna, och om skulderna överstiger tillgångarna finns det inget att ärva. I Sverige kan man inte ärva skulder, utan de skulder som överstiger dödsboets tillgångar kommer avskrivas.SlutsatsDin sambo kan alltså inte ärva dina skulder, eftersom sambor inte ärver samt att man inte kan ärva skulder. Däremot kan din sambo påverkas av att du är skuldsatt om du avlider, om hen väljer att begära bodelning. Så länge ni är sambor, och inte gifta, finns det inget krav på att bodelning ska göras. Det behöver endast göras om en sambo begär det. Om du avlider kan din sambo alltså välja att inte påkalla bodelningen. Då kommer hen behålla allt hen äger, och ditt dödsbo behåller det du äger för täckning av dina skulder. Om dina tillgångar överstiger skulderna ska överskottet fördelas som arv efter dig. Det är dina barn som ärver allt, och de ska dela lika på arvet. Om dina skulder överstiger dina tillgångar kommer dina barn inte ärva något alls, eftersom man inte kan ärva skulder.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Behöver jag dela min bostad och mitt företag med min make om vi skiljer oss?

2020-05-29 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift och har tre barn och jag har en bostadsrätt och ett företag. min fru aldrig jobbet har hon rätt att dela med dig lägenhet och företaget om vi skiljer oss. Tack .
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Jag tolkar din fråga som att du undrar om din fru får del av din bostadsrätt och ditt företag om ni skiljer er. Jag utgår också ifrån att bostadsrätten du äger är er gemensamma bostad, alltså att ni bor där tillsammans.När ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att både bostadsrätten och ditt företag ska ingå i bodelningen, om de inte är enskild egendom.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).När detta är gjort vet man hur mycket egendom varje make ska ha. Då ska egendomen fördelas på lotter, för att man ska veta vilken egendom varje make ska ha. Varje make har i första hand rätt att behålla sin egen egendom (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att du i första hand kan få behålla det du äger som du vill behålla, och istället kompensera din fru med annan egendom eller pengar (11 kap. 9 § ÄktB).Makarnas gemensamma bostadDen make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad har rätt att f den i avräkning på sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att den maken som bäst behöver bostaden kan få behålla den, även om den andra maken äger den. En förutsättning för att få ta över en bostad som den andra maken äger är att det kan anses vara skäligt. Vid bedömningen av vem av makarna som bäst behöver bostaden kan man bland annat ta hänsyn till om någon av makarna får ensam vårdnad över gemensamma barn. Huruvida det skulle vara aktuellt för din make att ta över bostaden du äger kan jag tyvärr inte svara på, eftersom jag inte känner till tillräckligt mycket om er situation.SlutsatsAllt en make äger ska alltså ingå i bodelningen, så länge det inte är enskild egendom. Om du vill hålla viss egendom utanför bodelningen, till exempel bostadsrätten eller ditt företag, kan ni skriva ett äktenskapsförord där ni anger att denna egendom ska vara din enskilda. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt, daterat, undertecknat och registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB).Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en testamentstagares barn träda i dennes ställe om denne avlider innan testatorn?

2020-06-16 i Testamente
FRÅGA |Om testamentstagaren som är farbror till den avlidne dör före, ärver då barnen till testamentstagaren? I testamentet står bara farbrodern ,men den avlidne uttryckte till släktingar vad vi uppfattat som han ville att kvarlåtenskapen som är fastigheter skulle gå i släkten.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta ett testamenteDen som är över 18 år har rätt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I mitt svar utgår jag ifrån att testamentet i fråga är giltigt enligt formkraven. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB).Testamente går före övriga arvingar, förutom den avlidnes bröstarvingar. De har rätt att jämka ett testamente för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga att testatorn har några barn kommer jag inte gå in djupare på detta.Om en testamentstagare är avlidenOm en testamentstagare avlider innan dennes rätt träder in kan dennes barn träda i dennes ställe endast om barnen även självständigt kunnat ärva efter testatorn om testamentet inte funnits (11 kap. 6 § ÄB). För att kunna träda i en testamentstagares ställe krävs alltså att man ingår i någon av arvsklasserna efter testatorn.Din situationI din situation är det alltså den avlidne som är testatorn och farbrodern som är testamentstagare. Detta innebär att farbroderns barn är kusiner till testatorn. Kusiner ärver inte inom svensk rätt. Därmed kommer farbroderns barn inte kunna träda i farbroderns ställe och ärva enligt testamentet, om farbrodern är avliden då testatorn avlider. I sådant fall kommer testamentet inte kunna verkställas i denna del och kvarlåtenskapen kommer istället fördelas enligt den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bodelning och fördelning av arv med äktenskapsförord och testamente

2020-06-10 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller en vän till mig, jag har valt att byta namn:Kalle och Eva är gifta och har inga gemensamma barn. De har barn från tidigare äktenskap (särkullbarn).När kalle avlider är summan på hans tillgångar minus skulder 500 tkr. Summan på Evas tillgångar minus skulder 2 500 tkr.Det finns ett registrerat äktenskapsförord bara Evas samtliga tillgångar ska vara enskild egendom. Ett motsvarande finns inte vad gäller Kalles tillgångar.Det finns ett testamente där Kalle testamenterar allt till sin fru, utom särkullbarnens rätt till laglott.Kommer bodelning att omfatta enbart Kalles tillgångar där dödsboet får kvar 250 tkr som ska fördelas mellan Eva och Kalles barn? Med andra ord kommer Eva att behålla samtliga hennes tillgångar på 2 500 tkr + 250 tkr får bodelning och sedan ärva 125 tkr enligt testamentet medan Kalles barn får dela på 125 tkr?Om det inte hade funnits ngt testamentet, hade barnen fått dela på 250 tkr istället för 125 tkr?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär i ditt fall att Eva kommer få behålla sin egendom som är enskild, och makarna ska dela på Kalles egendom som är giftorättsgods. Efter bodelningen kommer Eva alltså ha 2 500 tkr + 250 tkr. Kalles kvarlåtenskap som ska fördelas som arv efter honom är då 250 tkr.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes laglott. Det är även möjligt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Oavsett om det finns ett testamente har dock bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Din situationKalles kvarlåtenskap är alltså 250 tkr som ska fördelas. Enligt huvudregeln skulle Kalles barn delat lika på detta, men enligt testamentet ska barnen bara få sina laglotter. Det är alltså 125 tkr som ska delas lika mellan Kalles barn. Resterande 125 tkr ska tillfalla Eva i enlighet med testamentet.Om det inte funnits något testamente skulle Kalles bröstarvingar ha rätt till hela Kalles kvarlåtenskap. Detta eftersom de är särkullbarn, och särkullbarn har bättre rätt att ärva än en efterlevande make (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Slutsatsen är alltså att du har uppfattat situationen korrekt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ärva genom testamente om man avlidit innan testatorn?

2020-05-29 i Testamente
FRÅGA |Min morbror har avlidit och jag (systerson) är den enda kvarvarande arvingen. Han var sambo och ett testamente upprättat 2004 finns där han testamenterar lägenheten till henne. Dock dog hon 2 veckor före honom. Hon har 3 barn som ej är hans. Vem ärver lägenheten?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem kan ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Endast den som lever vid arvlåtarens död har rätt att ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det finns även en regel som säger att om en testamentstagare avlider innan testatorn har testamentstagarens barn rätt att träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Denna rätt gäller dock enbart om dessa barn även självständigt haft en arvsrätt efter testatorn, alltså att de ingått i någon av de tre arvsklasserna. Om det inte finns några barn som kan träda istället för testamentstagaren kan testamentet inte verkställas i den del som gäller den testamentstagaren.Din situationDu skriver att din morbror testamenterat sin lägenhet till sin sambo, men att hon avlidit innan honom. Detta innebär att hon inte kan ärva, eftersom man måste leva då arvlåtaren avlider för att kunna ärva. Du skriver att du är din morbrors enda arvinge, och jag utgår därför ifrån att han och hans sambo inte hade några gemensamma barn. Detta innebär att testamentet inte kan verkställas i förhållande till din morbrors sambo. Om hennes barn ska kunna träda i hennes ställe krävs det ju, som nämnt ovan, att de även självständigt skulle vara arvsberättigade efter din morbror, alltså ingå i någon av de tre arvsklasserna i förhållande till honom.Eftersom du är din morbrors enda kvarvarande arvinge är det därmed du som har rätt att ärva allt efter honom.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag rätt att ärva när min avlidna systers make avlider?

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vår syster (död sedan 10 år) och hennes man hade inga barn. Vi är två systrar kvar plus syskonbarn till vår redan avlidne bror. Min svåger har också syskon och min fråga är vem som ärver honom när han har gått bort? Vi har ju aldrig fått något efter vår syster eftersom min svåger fortfarande lever. Om vi (på min systers sida) är berättigad till något arv, ska då en tredjedel gå till vår brors barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom.Efterlevande makes arvsrättDet finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denne ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen så som denne önskar, men kan inte testamentera bort den. När din syster avled ärvde alltså hennes make all hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.EfterarvsrättNär en make ärver med fri förfoganderätt har den först avlidnes arvingar så kallad efterarvsrätt. I första hand är det makarnas gemensamma barn som ska ärva efter båda sina föräldrar. Eftersom din syster och hennes man inte hade några barn är det din systers arvingar i den andra arvsklassen som har efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens föräldrar, syskon och syskonbarn har efterarvsrätt. Du, din syster och er brors barn har alltså efterarvsrätt efter er syster. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter den sist avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar.Beräkning av efterarvetNär din syster avled gjordes en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes efterlevande make. Bodelningar görs enligt reglerna i äktenskapsbalken. Det som tillföll din syster i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter henne och fördelades som arv, och det som tillföll hennes make var helt och hållet hans.Vi beräkningen av efterarvet tittar man på hur stor del arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan som hennes make hade efter bodelningen. Så stor del, som arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan hennes make hade efter bodelningen, så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make ska fördelas som efterarv efter henne. Detta innebär att om deras bo då hon avled bestod av egendom värt 100 kr, som delades jämt mellan dem med 50 kr var, så utgjorde din systers arv ½ av den totala egendomsmassan hennes man hade efter bodelningen. Då ska hälften av den kvarlåtenskap han lämnar efter sig först fördelas som efterarv till din systers efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen var en annan, till exempel att din systers kvarlåtenskap var 25 kr och hennes mans del var 75 kr är det ¼ av din systers mans kvarlåtenskap som ska fördelas som efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur man ska räkna om den efterlevande maken till exempel skänkt bort egendom utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 3 § ÄB). Det kan också vara fallet att den efterlevande maken har, genom till exempel arbete, avsevärt ökat värdet på boet. Även detta finns det regler för hur an ska räkna med (3 kap. 4 § ÄB). Dessa regler kan leda till relativt komplicerade beräkningar, och eftersom jag inte vet hur mycket egendom som finns i ert fall kommer jag inte räkna på detta. Men det kan vara bra att känna till att dessa regler finns.SlutsatsNär din systers efterlevande make avlider ska alltså först efterarvet efter din syster fördelas innan arvet efter honom fördelas till hans arvingar. Om den del som din systers kvarlåtenskap utgjorde i den totala egendomsmassan efter bodelningen mellan dem var ½ ska ½ av hans kvarlåtenskap tas som efterarv. Du, din syster och din bror skulle delat lika på detta. Eftersom din bror är avliden ska hans barn dela lika på hans tredjedel. När efterarvet är fördelat ska den resterande kvarlåtenskapen efter din systers man fördelas till hans arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,