Bodelning och fördelning av arv med äktenskapsförord och testamente

2020-06-10 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller en vän till mig, jag har valt att byta namn:Kalle och Eva är gifta och har inga gemensamma barn. De har barn från tidigare äktenskap (särkullbarn).När kalle avlider är summan på hans tillgångar minus skulder 500 tkr. Summan på Evas tillgångar minus skulder 2 500 tkr.Det finns ett registrerat äktenskapsförord bara Evas samtliga tillgångar ska vara enskild egendom. Ett motsvarande finns inte vad gäller Kalles tillgångar.Det finns ett testamente där Kalle testamenterar allt till sin fru, utom särkullbarnens rätt till laglott.Kommer bodelning att omfatta enbart Kalles tillgångar där dödsboet får kvar 250 tkr som ska fördelas mellan Eva och Kalles barn? Med andra ord kommer Eva att behålla samtliga hennes tillgångar på 2 500 tkr + 250 tkr får bodelning och sedan ärva 125 tkr enligt testamentet medan Kalles barn får dela på 125 tkr?Om det inte hade funnits ngt testamentet, hade barnen fått dela på 250 tkr istället för 125 tkr?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Om en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär i ditt fall att Eva kommer få behålla sin egendom som är enskild, och makarna ska dela på Kalles egendom som är giftorättsgods. Efter bodelningen kommer Eva alltså ha 2 500 tkr + 250 tkr. Kalles kvarlåtenskap som ska fördelas som arv efter honom är då 250 tkr.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes laglott. Det är även möjligt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Oavsett om det finns ett testamente har dock bröstarvingarna alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Din situationKalles kvarlåtenskap är alltså 250 tkr som ska fördelas. Enligt huvudregeln skulle Kalles barn delat lika på detta, men enligt testamentet ska barnen bara få sina laglotter. Det är alltså 125 tkr som ska delas lika mellan Kalles barn. Resterande 125 tkr ska tillfalla Eva i enlighet med testamentet.Om det inte funnits något testamente skulle Kalles bröstarvingar ha rätt till hela Kalles kvarlåtenskap. Detta eftersom de är särkullbarn, och särkullbarn har bättre rätt att ärva än en efterlevande make (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Slutsatsen är alltså att du har uppfattat situationen korrekt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man ärva genom testamente om man avlidit innan testatorn?

2020-05-29 i Testamente
FRÅGA |Min morbror har avlidit och jag (systerson) är den enda kvarvarande arvingen. Han var sambo och ett testamente upprättat 2004 finns där han testamenterar lägenheten till henne. Dock dog hon 2 veckor före honom. Hon har 3 barn som ej är hans. Vem ärver lägenheten?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem kan ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Endast den som lever vid arvlåtarens död har rätt att ärva (1 kap. 1 § ÄB). Det finns även en regel som säger att om en testamentstagare avlider innan testatorn har testamentstagarens barn rätt att träda i dennes ställe (11 kap. 6 § ÄB). Denna rätt gäller dock enbart om dessa barn även självständigt haft en arvsrätt efter testatorn, alltså att de ingått i någon av de tre arvsklasserna. Om det inte finns några barn som kan träda istället för testamentstagaren kan testamentet inte verkställas i den del som gäller den testamentstagaren.Din situationDu skriver att din morbror testamenterat sin lägenhet till sin sambo, men att hon avlidit innan honom. Detta innebär att hon inte kan ärva, eftersom man måste leva då arvlåtaren avlider för att kunna ärva. Du skriver att du är din morbrors enda arvinge, och jag utgår därför ifrån att han och hans sambo inte hade några gemensamma barn. Detta innebär att testamentet inte kan verkställas i förhållande till din morbrors sambo. Om hennes barn ska kunna träda i hennes ställe krävs det ju, som nämnt ovan, att de även självständigt skulle vara arvsberättigade efter din morbror, alltså ingå i någon av de tre arvsklasserna i förhållande till honom.Eftersom du är din morbrors enda kvarvarande arvinge är det därmed du som har rätt att ärva allt efter honom.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har jag rätt att ärva när min avlidna systers make avlider?

2020-05-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vår syster (död sedan 10 år) och hennes man hade inga barn. Vi är två systrar kvar plus syskonbarn till vår redan avlidne bror. Min svåger har också syskon och min fråga är vem som ärver honom när han har gått bort? Vi har ju aldrig fått något efter vår syster eftersom min svåger fortfarande lever. Om vi (på min systers sida) är berättigad till något arv, ska då en tredjedel gå till vår brors barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom.Efterlevande makes arvsrättDet finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denne ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen så som denne önskar, men kan inte testamentera bort den. När din syster avled ärvde alltså hennes make all hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.EfterarvsrättNär en make ärver med fri förfoganderätt har den först avlidnes arvingar så kallad efterarvsrätt. I första hand är det makarnas gemensamma barn som ska ärva efter båda sina föräldrar. Eftersom din syster och hennes man inte hade några barn är det din systers arvingar i den andra arvsklassen som har efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens föräldrar, syskon och syskonbarn har efterarvsrätt. Du, din syster och er brors barn har alltså efterarvsrätt efter er syster. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter den sist avlidne maken ska fördelas till dennes arvingar.Beräkning av efterarvetNär din syster avled gjordes en bodelning mellan hennes dödsbo och hennes efterlevande make. Bodelningar görs enligt reglerna i äktenskapsbalken. Det som tillföll din syster i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter henne och fördelades som arv, och det som tillföll hennes make var helt och hållet hans.Vi beräkningen av efterarvet tittar man på hur stor del arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan som hennes make hade efter bodelningen. Så stor del, som arvet efter din syster utgjorde i den totala egendomsmassan hennes make hade efter bodelningen, så stor del av kvarlåtenskapen efter hennes make ska fördelas som efterarv efter henne. Detta innebär att om deras bo då hon avled bestod av egendom värt 100 kr, som delades jämt mellan dem med 50 kr var, så utgjorde din systers arv ½ av den totala egendomsmassan hennes man hade efter bodelningen. Då ska hälften av den kvarlåtenskap han lämnar efter sig först fördelas som efterarv till din systers efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen var en annan, till exempel att din systers kvarlåtenskap var 25 kr och hennes mans del var 75 kr är det ¼ av din systers mans kvarlåtenskap som ska fördelas som efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Det finns även regler för hur man ska räkna om den efterlevande maken till exempel skänkt bort egendom utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 3 § ÄB). Det kan också vara fallet att den efterlevande maken har, genom till exempel arbete, avsevärt ökat värdet på boet. Även detta finns det regler för hur an ska räkna med (3 kap. 4 § ÄB). Dessa regler kan leda till relativt komplicerade beräkningar, och eftersom jag inte vet hur mycket egendom som finns i ert fall kommer jag inte räkna på detta. Men det kan vara bra att känna till att dessa regler finns.SlutsatsNär din systers efterlevande make avlider ska alltså först efterarvet efter din syster fördelas innan arvet efter honom fördelas till hans arvingar. Om den del som din systers kvarlåtenskap utgjorde i den totala egendomsmassan efter bodelningen mellan dem var ½ ska ½ av hans kvarlåtenskap tas som efterarv. Du, din syster och din bror skulle delat lika på detta. Eftersom din bror är avliden ska hans barn dela lika på hans tredjedel. När efterarvet är fördelat ska den resterande kvarlåtenskapen efter din systers man fördelas till hans arvingar.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med den ena makens skulder vid en bodelning?

2020-05-14 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Om man är gift och ska gå isär så ska ju tillgångar och skulder bodelas.Om den ena parten har skulder i sitt eget namn som den andre parten ej har vetskap om, och som ej belastar en gemensam bostad- måste dessa då bodelas? Eller kommer det aldrig fram att dessa skulder existerar om den med skulder ej själv berättar om att dom finns?!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Makarna har en ömsesidig redovisningsplikt från denna tidpunkt fram tills bodelningen är avslutad och är därmed skyldiga att redovisa för sin egendom, och vad som händer med den (9 kap. 3 § ÄktB).Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem. Att den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra maken ändå. Detta eftersom den make som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sitt giftorättsgods, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Om den ena maken har fordringar som är förenade med förmånsrätt i den makens enskilda egendom får maken täcka dessa skulder med giftorättsgods endast i den mån den enskilda egendomen inte räcker till (11 kap. 2 § andra stycket ÄktB). Detsamma gäller för skulder som maken har ådragit sig för underhåll eller förbättring av den enskilda egendomen.Ett äktenskapsförord kan förändra bodelningenDet är möjligt för makarna att upprätta ett äktenskapsförord för att på så sätt göra viss egendom till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB). Då kan den make som inte är skuldsatt få sin egendom enskild och därmed inte behöva dela lika mycket med den skuldsatta maken. Det kräver dock självklart att makarna är överens om detta.SlutsatsBåda makarnas skulder tas alltså med i bodelningen. Det är på så sätt möjligt att den ena makens skulder påverkar den andra, eftersom den skuldsatta maken kommer gå in med mindre egendom i bodelningen, men ändå ha rätt till hälften av det totala värdet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min sambo eller mina barn ärva mina skulder?

2020-05-30 i Sambo
FRÅGA |Vi är sambo. Om jag avlider, "ärver" då min sambo mina skulder, om jag en har en skuld?Min sambo står som ägare till lägenhet och ett fritidshus, har det någon påverkan på ev skuld hos mig?Vi har inga gemensamma barn, utan vuxna barn på varsitt håll. Ärver mina barn mina skulder? Tacksam för svar via min mail om det är ok..
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Om en sambo avlider ska en bodelning görasDet första som händer när en sambo avlider är att en bodelning ska göras, om den efterlevande sambon begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår sambornas samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). I samboegendom ingår inte annan egendom, till exempel bilar, sådant som används huvudsakligen för fritidsändamål eller sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § och 7 § SamboL). Samboegendomen utgörs alltså av sambornas gemensamma bostad samt möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre, om det förvärvats med syftet att samborna ska använda det gemensamt. Det är möjligt för samborna att upprätta ett samboavtal för att bestämma att viss egendom, som annars skulle ingått i bodelningen, ska vara den ena sambons enskilda och därmed hållas utanför (9 § SamboL).Hur bodelningen går tillVid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Detta görs genom att vardera sambos samboegendom "listas" på vardera sida. Alla annan egendom hålls utanför. Samborna ska sedan göra avdrag för att täcka sina skulder (13 § SamboL). Den samboegendom som kvarstår efter skuldtäckningen ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL).Hur gör man med en sambos skulder?Huvudregeln är att samborna i första hand ska täcka sina skulder genom att räcka av på annan egendom än samboegendom. Endast då sambon har skulder med förmånsrätt i samboegendom, eller skulder som på annat sätt är hänförliga till samboegendom, eller då skulderna överstiger sambons annan egendom får sambon göra avdrag från samboegendomen för att täcka skulderna (13 § andra stycket SamboL).Om den ena sambon har skulder som överstiger sin annan egendom, får denne alltså göra avdrag från sin samboegendom. Denna sambo kommer då gå in med mindre i bodelningen än den gjort om den inte haft några skulder. Om skulderna överstiger även samboegendomen kommer sambon gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta sambon kommer "behålla" dem. Att den ena sambon har skulder som överstiger dennes egendom kommer dock påverka den andra sambon ändå. Detta eftersom den sambo som inte har skulder kommer behöva dela med sig av mer av sin samboegendom, eftersom allt som går in i bodelningen ska delas lika.Sambors arvsrättEfter bodelningen ska arvet efter den avlidne sambon fördelas. Den egendom som tillfaller den avlidne sambon i bodelningen, plus dennes annan egendom utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas. Sambor har ingen arvsrätt enligt svensk rätt. Detta innebär att den efterlevande sambon inte kommer ärva efter sin avlidna sambo. Det finns dock en skyddsregel för en efterlevande sambo. Denna innebär att den efterlevande sambon, alltid, efter bodelningen har rätt att ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om denne inte uppnår detta med sin del i samboegendomen och sin annan egendom har denne rätt att få ut så mycket ur den avlidne sambons egendom att den uppnår det (18 § andra stycket SamboL).Arvet fördelasOm du avlider kommer din sambo alltså inte att ärva. Det som tillhör dig efter bodelningen ska fördelas till dina arvingar. De som har rätt att ärva i första hand är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. När du avlider är det alltså dina barn som ska dela lika på arvet efter dig.När en person avlider ska en bouppteckning göras, där den avlidnes tillgångar och skulder tas upp (20 kap. 1 § och 4 § ÄB). Tillgångarna ska i första hand täcka skulderna, och om skulderna överstiger tillgångarna finns det inget att ärva. I Sverige kan man inte ärva skulder, utan de skulder som överstiger dödsboets tillgångar kommer avskrivas.SlutsatsDin sambo kan alltså inte ärva dina skulder, eftersom sambor inte ärver samt att man inte kan ärva skulder. Däremot kan din sambo påverkas av att du är skuldsatt om du avlider, om hen väljer att begära bodelning. Så länge ni är sambor, och inte gifta, finns det inget krav på att bodelning ska göras. Det behöver endast göras om en sambo begär det. Om du avlider kan din sambo alltså välja att inte påkalla bodelningen. Då kommer hen behålla allt hen äger, och ditt dödsbo behåller det du äger för täckning av dina skulder. Om dina tillgångar överstiger skulderna ska överskottet fördelas som arv efter dig. Det är dina barn som ärver allt, och de ska dela lika på arvet. Om dina skulder överstiger dina tillgångar kommer dina barn inte ärva något alls, eftersom man inte kan ärva skulder.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Behöver jag dela min bostad och mitt företag med min make om vi skiljer oss?

2020-05-29 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift och har tre barn och jag har en bostadsrätt och ett företag. min fru aldrig jobbet har hon rätt att dela med dig lägenhet och företaget om vi skiljer oss. Tack .
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Jag tolkar din fråga som att du undrar om din fru får del av din bostadsrätt och ditt företag om ni skiljer er. Jag utgår också ifrån att bostadsrätten du äger är er gemensamma bostad, alltså att ni bor där tillsammans.När ett äktenskap upplöses ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Detta innebär att både bostadsrätten och ditt företag ska ingå i bodelningen, om de inte är enskild egendom.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).När detta är gjort vet man hur mycket egendom varje make ska ha. Då ska egendomen fördelas på lotter, för att man ska veta vilken egendom varje make ska ha. Varje make har i första hand rätt att behålla sin egen egendom (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att du i första hand kan få behålla det du äger som du vill behålla, och istället kompensera din fru med annan egendom eller pengar (11 kap. 9 § ÄktB).Makarnas gemensamma bostadDen make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad har rätt att f den i avräkning på sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att den maken som bäst behöver bostaden kan få behålla den, även om den andra maken äger den. En förutsättning för att få ta över en bostad som den andra maken äger är att det kan anses vara skäligt. Vid bedömningen av vem av makarna som bäst behöver bostaden kan man bland annat ta hänsyn till om någon av makarna får ensam vårdnad över gemensamma barn. Huruvida det skulle vara aktuellt för din make att ta över bostaden du äger kan jag tyvärr inte svara på, eftersom jag inte känner till tillräckligt mycket om er situation.SlutsatsAllt en make äger ska alltså ingå i bodelningen, så länge det inte är enskild egendom. Om du vill hålla viss egendom utanför bodelningen, till exempel bostadsrätten eller ditt företag, kan ni skriva ett äktenskapsförord där ni anger att denna egendom ska vara din enskilda. Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt, daterat, undertecknat och registreras hos Skatteverket för att vara giltigt (7 kap. 3 § ÄktB).Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur mycket ärver halvsyskons barn?

2020-05-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hur mycket ärver halvsyskons barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Huvudregeln är alltså att den avlidnes barn ärver. Om den avlidne har barn kommer ingen i de andra arvsklasserna ha arvsrätt, utan barnen ärver slutgiltigt all egendom. Det finns även regler för en efterlevande makes arvsrätt, men eftersom din fråga inte berör det kommer jag inte gå djupare in på det. I mitt fortsatta svar utgår jag ifrån att den avlidne inte är gift och inte har några barn. Om situationen ser annorlunda ut är du välkommen att ställa en ny fråga!Arvsrätten i den andra arvsklassenOm den avlidne inte har några barn går arvet vidare till den andra arvsklassen. Där är det i första hand den avlidnes föräldrar som ska ärva, och dela lika på arvet. Här delas alltså arvet upp i två lika stora delar. Om båda föräldrarna lever kommer de slutgiltigt få hälften var.Om den ena föräldern är avliden, men den andra lever, kommer den levande föräldern få sin halva. Den avlidna förälderns barn, alltså den avlidnes syskon, får då dela lika på den del som den avlidne föräldern skulle fått (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Denna rätt att träda i sin förälders ställe och ärva det föräldern skulle ärvt kallas för istadarätten. Om den avlidne har halvsyskon har de samma rätt att träda i en gemensam förälders ställe som helsyskon (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Om båda föräldrarna är avlidna och den avlidne bara hade halvsyskon får de dela lika på hela arvet.Om båda föräldrarna är avlidna ärver deras barn, alltså den avlidnes syskon, i enlighet med istadarätten. Arvet ses då fortfarande som delat i två delar, så att den ena förälderns barn delar lika på ena hälften, och den andra förälderns barn på andra hälften. Om den avlidne bara hade helsyskon eller bara halvsyskon blir resultatet detsamma som om arvet direkt delats lika mellan syskonen. Om den avlidne däremot hade både helsyskon och halvsyskon ser uppdelningen annorlunda ut, eftersom helsyskonen kan träda i båda föräldrarnas ställe, men halvsyskonen kan bara träda i den gemensamma förälderns ställe.I enlighet med istadarätten får syskons barn träda i syskonens ställe om syskonen är avlidna. Denna rätt gäller både helsyskon och halvsyskons barn. Det fungerar på samma sätt som när syskonen träder i en avliden förälders ställe.Ett exempelFör att försöka tydliggöra lite har jag tagit fram ett exempel. A är vår huvudperson, vars arv ska fördelas. A lämnade efter sig 100 kr. Båda A:s föräldrar är avlidna. A hade två helsyskon, B och C, och två halvsyskon, D och E. Både D och E har A:s mamma som gemensam förälder. D är dock avliden, men har fyra barn, F, G, H och J.De som skulle fått ärva först är A:s föräldrar. De skulle fått 50 kr var. Eftersom de båda är avlidna kommer deras barn träda i deras ställe. A:s mamma har fyra barn, B, C, D och E. De ska då få ¼ av 50 kr var, alltså 12,5 kr. Eftersom D är avliden kan dennes barn träda i dennes ställe, och får då ¼ var av det D skulle fått, alltså 3,125 kr var.A:s pappa som också är avliden har två barn, B och C, som kan träda i hans ställe. De får då hälften var av 50 kr, alltså 25 kr.Fördelningen i detta fall ser alltså ut som följande:B och C: 37,5 kr varE: 12,5 krF, G, H och J: 3,125 kr varSlutsatsHur mycket halvsyskons barn kan ärva beror alltså helt och hållet på vilka andra släktingar som finns i livet, samt självklart hur mycket den avlidne lämnar efter sig. Om du vill ha ett svar som utgår mer från din specifika situation får du gärna ställa en till fråga.

Vad händer med ett arv jag fått om jag eller min make avlider?

2020-05-10 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man och jag har gemensamt barn och han har dessutom särkullebarn.Vi har skrivit inbördes testamente med fri förfoganderätt,Jag kommer framöver att få ett större arv. Vad händer med det när vi avlider?Kommer särkullebarnen att få del av mitt arv?Hur gör jag i så fall för att undvika det?Kan jag styra så hela arvet går till vårt gemensamma barn?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När en person som är gift avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande och maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär att ett arv den ena maken fått är giftorättsgods, om det inte ärvts med villkoret i ett testamente att det ska vara enskild egendom. Om arvet är giftorättsgods ingår det i bodelningen och delas därmed lika mellan makarna. Om det inte är önskvärt att arvet ska ingå i bodelningen är det möjligt för er att upprätta ett äktenskapsförord som anger att arvet ska vara din enskilda egendom (7 kap. 3 § ÄktB). I så fall kommer arvet hållas utanför bodelningen och fortsätta tillhöra dig i sin helhet.Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes att behålla, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör kvarlåtenskapen efter denne och ska fördelas som arv.Hur ska arvet fördelas?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Det som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Detta innebär att om din make avlider ska arvet efter honom delas på hälften, eftersom han har två barn som har rätt till hälften var. Om du avlider kommer ditt barn ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du bara har ett barn.Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva den del som ert gemensamma barn annars skulle ärvt. Den efterlevande maken ärver då med fri förfoganderätt. Detta innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den.Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Särkullbarns rätt att jämka testamenteDu skriver att du och din make skrivit ett inbördes testamente. Jag tolkar detta som att ni önskar att om din make avlider ska du ärva allt efter honom och att hans särkullbarn får vänta på sitt arv tills även du avlider. Om särkullbarnet väljer att acceptera detta ska det respekteras och du kan då ärva allt efter din make med fri förfoganderätt. Dock har särkullbarnet rätt att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, direkt (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt för särkullbarn kan man inte undvika. Det enda ni kan göra är att be särkullbarnet att respektera testamentet, men det går inte att tvinga fram.Får särkullbarnet del av ditt arv?Detta beror på om arvet är giftorättsgods eller enskild egendom. Om arvet är enskild egendom (vilket kräver att ni upprättar ett äktenskapsförord) hålls det utanför bodelningen och du fortsätter behålla hela arvet. Eftersom du har en bröstarvinge har denne rätt till hela arvet efter dig, men eftersom du är gift med barnets andra förälder kommer denne ärva med fri förfoganderätt som efterlevande make. När sedan även den efterlevande maken avlider kommer efterarvet efter dig till ert gemensamma barn fördelas innan arvet efter den efterlevande maken fördelas mellan hans två barn.Om arvet är giftorättsgods ingår det i bodelningen. Detta innebär att hälften av värdet kommer tillfalla din make i bodelningen. Varje make har i bodelningen i första hand rätt att få sin egen egendom, och om det behövs ersätta den andra maken med annan egendom eller pengar (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att om arvet är specifik egendom är det möjligt att du kan behålla egendomen och att din make kompenseras med annan egendom eller pengar av motsvarande värde. Det som tillfaller din make i bodelningen, om det är han som avlidit, ska ju fördelas som arv efter honom. Då har ju hans särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt. Om någon egendom ur ditt arv tillfallit din make är det därmed möjligt att hans särkullbarn kan få ta del av det.SlutsatsVad som händer med ditt arv när ni avlider beror alltså på om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Om du vill vara säker på att din make, och därmed inte heller hans särkullbarn, får ta del av det kan ni upprätta ett äktenskapsförord och ange att det ska vara enskild egendom.Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord med hjälp av vår avtalstjänst. Den hittar ni här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,