Efterarvsrätt vid värdeökning i förmögenhetsmassan

2020-02-15 i Efterarv
FRÅGA |Om vår far satt i orubbat bo sedan 2005 då hans fru, min styvmor gick bort, och sedan ärver vår far sin egen mor som dog tre år senare? Ärver bara jag och min bror den delen av hans tillgångar då, nu när han har gått bort? Min styvmor hade fyra barn. Särkullsbarn. Tänker att han fick ett arv efter att hans fru gick bort...
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!EfterarvsrättNär din styvmor gick bort ärvde din far hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att din styvmors arvingar har rätt till efterarv efter henne nu när din far gått bort. Huvudregeln är att hennes arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din fars kvarlåtenskap som arvet efter din styvmor utgjorde i hela hans förmögenhetsmassa när hon gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hans egendomsmassa ökar i värde efter att hans fru gick bort. Reglerna finns i 3 kap 4 § ÄB och beskrivs nedan. Beräkning av efterarv efter värdeökning i förmögenhetsmassanEnligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga din fars arvingar) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger värdet vid den första makens död. Om kraven i paragrafen är uppfyllda innebär det att värdeökningen i din fars förmögenhetsmassa ska sättas undan vid beräkningen av storleken på fruns arvingars efterarv. Kraven som ställs är att en ökning av boet ska ha skett efter den först avlidne makens död samt att ökningen ska vara ett resultat av din fars självständiga förvärv. Som självständigt förvärv räknas exempelvis arv. Din styvmors arvingars efterarvsrätt ska alltså beräknas på din fars förmögenhetsmassa vid fruns bortgång och arvingarna har, som jag beskrivit ovan, rätt till en kvotdel av denna. Det bör således vara endast du och din bror som ärver din fars arv efter hans mor. Hur du kan gå vidare med din frågaSlutsatsen kan dock bli annorlunda om boets totala värde minskat mellan din styvmors och din fars bortgång (3 kap 3 § 1 st. ÄB). Eftersom situationen i så fall blir något mer komplicerad ber jag dig kontakta oss på info@lawline.se om du behöver ytterligare hjälp. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Andningshjälp och personlig assistans enligt LSS

2020-02-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hejjag undrar varför LSS reformerades? LSS 9a§ ändrades men varför?? och i förarbetet prop. 2018/19:145 hänvisar man till bla , HFD 2015 ref 46 och HFD 2018 ref 21. vad har dessa med ändringen att göra?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Kort om LSSLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till viss hjälp för de som omfattas av lagen (1 § LSS). I 9 § LSS finns en lista på de insatser som lagen erbjuder rätt till, däribland personlig assistans (9 § 1 p. LSS). 9 a § LSS beskriver vad personlig assistans innebär och i och med lagändringen år 2018 tillades andning som ett sådant grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Ändringen i 9 a § LSSBehovet av lagändringen hade sin grund i avgörandet HFD 2015 ref. 46 då Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att hjälp med andning inte omfattades av dåvarande 9 a § LSS. Innan avgörandet hade Försäkringskassan utgått från att andningshjälp kunde omfattas av det grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" som finns i 9 a § LSS. Men Högsta förvaltningsdomstolen menade att denna behovsgrund "uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionsnedsättningar" (HFD 2015 ref. 46). Efter att domen kom ändrade Försäkringskassan sin tillämpning och hjälpbehov på grund av fysiska funktionsnedsättningar slutade omfattas av detta hjälpbehov (Prop 2018/19:145 s. 8). Därmed såg regeringen ett behov att inkludera andningshjälp i lagen.SondmatningI propositionen tas även sondmatning upp som ett grundläggande behov som bör ge rätt till personlig assistans. I avgörandet HFD 2018 ref. 21 kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att hjälp med sondmatning ingår i det grundläggande behovet måltider och därför saknades det skäl att föra in sondmatning som ett separat grundläggande behov i lagtexten (Prop 2018/19:145 s. 8). Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt för släktingar i andra arvsklassen

2020-02-14 i Efterarv
FRÅGA |Min far hade en syster som var gift men utan barn. Min faster avled för 10 år sedan och i år avled hennes man. Hon hade inga syskon kvar i livet. Jag, hennes brorson, står upptagen i bouppteckningen efter min faster tillsammans med hennes övriga syskonbarn..Min första fråga är: Räknas jag som bröstarvinge??Mannen har upprättat testamente, där han testamenterar bort all sin egen kvarlåtenskap till hans egna utvalda syskon.Nu undrar jag om det finns något över till oss, hennes syskonbarn, att ärva?? Laglott, arvslott??
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BröstarvingarDet är endast arvingar i nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn, som räknas som bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB) och det är endast dessa som har rätt till laglott (7 kap 1 § ÄB). Du och de andra av din fasters syskonbarn har dock efterarvsrätt och kan ärva din fasters make på denna grund.EfterarvsrättEftersom din faster var gift när hon gick bort så ärvde hennes make kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket bland annat innebär att han inte får lov att testamentera bort den (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Jag tolkar din fråga som att de enda kvarlevande arvingarna efter din faster är du och hennes andra syskonbarn. Ni är i så fall en del av den andra arvsklassen i 2 kap 2 § ÄB och har rätt att ärva en lika stor kvotdel av din fasters makes kvarlåtenskap som arvet efter din faster utgjorde i hela makens förmögenhetsmassa när hon gick bort (3 kap 2 § ÄB). Ni har alltså rätt till efterarv från er faster vid arvskiftet efter maken. Men er arvslott består inte av viss specifik egendom eller en viss summa pengar, utan är som sagt en kvotdel av makens kvarlåtenskap. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gör jag om jag blivit oskyldigt anklagad för ett brott?

2019-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag har blivit anmäld för misshandel av min syster min syster skulle ge min mamma sin mobil min syster skulle ge mig min mammas mobil min syster hade min mamma mobil i handen jag skulle ta min mammas mobil ur min syster hand min syster hand svälde upp jag skulle bara lämna mobilen till min mamma från min syster hand jag är oskyldig anklagad jag känner mig kränkt kan man göra en mot anmälan mot min syster jag känner mig kränkt och oskyldig anklagad för något som jag inte har gjort
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Alla har rätt att anmäla brott de anser att de blivit utsatta förJag förstår att du känner dig oskyldigt anklagad för misshandeln som du blivit anmäld för. Eftersom alla har rätt att anmäla brott de anser att de blivit utsatta för kan du inte göra något åt polisanmälan som gjorts mot dig. Din syster har rätt att göra en anmälan öven om du anser att den är obefogad. Däremot har även du en rättighet att anmäla din syster om du upplever att du utsatts för ett brott. Du kan dessutom förbereda dig på vad som kommer hända framöver. Jag ska därför förklara hur en polisanmälan utvecklas och vad den kan resultera i. Vägen från brott till domslutVägen från att ett brott begås till att en dom eventuellt meddelas regleras i rättegångsbalken (kap. 19-31). Regleringen finns även sammanfattad på Åklagarmyndighetens hemsida och Polisens hemsida och det är den informationen jag utgår från. Polisen bedömer om ett brott har begåttsNär ett brott anmäls till polisen gör de en bedömning om det finns skäl att tro att ett brott faktiskt har inträffat. Det är alltså varken din eller din systers uppfattning om situationen som avgör om händelsen var brottslig, däremot tar polisen såklart hjälp av era uppfattningar i sin bedömning. Om polisen håller med din syster, och anser att ett brott har begåtts, görs en ny bedömning om det är möjligt att utreda brottet eller inte. Om så är fallet inleds en förundersökning. Om åklagaren efter förundersökningen anser att det finns tillräckligt starka bevis för att styrka att brottet har begåtts väcker hen åtal i domstol, vilket leder till en rättegång. Efter rättegången kan du antingen frias eller dömas. Berätta för polisen om det du varit med omOm du känner dig kränkt och oskyldigt anklagad kan du kontakta polisen och berätta om det du varit med om. Det är som sagt de som avgör om det du utsatts för är brottsligt eller inte. Polis och åklagare går då igenom samma procedur som jag beskrivit ovan. Du kan kontakta polisen på telefonnummer 114 14 eller besöka en polisstation för att göra en anmälan. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Beräkning av efterarvsrätt

2020-02-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej. En fråga angående arvsdelning. Min faster har gått bort 2019 och hennes man, min farbror gick bort 2012. Då min farbror gick bort 2012, delades inget arv utan min faster tog över alla tillgångar. De hade inga barn (och deras föräldrar gick bort för många år sen. Min faster hade 1 bror (min far) som är död och jag och min bror är de som kommer ärvas hans del.Min farbror hade 5 syskon som alla är döda. Men det finns barn eller barnbarn till dessa 5. Min fråga är: Skall arvet delas på först 2 delar (min fasters syskon 50% och min farbrors syskon 50%) eller delar man det i första steget i 6 delar. Dvs 6 lika delar till varje syskon oavsett vilken sida av släktskapet man tillhör?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!När din fasters man gick bort ärvde din faster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att hans arvingar har rätt till efterarv efter honom nu när din faster gått bort. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din fasters kvarlåtenskap som arvet efter hennes make utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Det finns dock bestämmelser som reglerar storleken på deras efterarvsrätt om hennes egendomsmassa ökat eller minskat i värde efter att hennes man gick bort. Enligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga du och din bror) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger dess värde vid den första makens död. Om den efterlevande maken däremot har gett bort egendom som omfattas av den först avlidna makens arvingars efterarvsrätt ska deras andel beräknas som om minskningen av förmögenhetsmassan inte skett (3 kap 3 § 1 st. ÄB). Slutsatsen blir alltså att arvet kan delas på två, men även på mer eller mindre. Det beror på hur stort din fasters makes kvarlåtenskap var i jämförelse med din fasters totala egendomsmassa när han gick bort. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt vid värdeökning i förmögenhetsmassan

2020-02-14 i Efterarv
FRÅGA |Min moster har dött hennes man dog för 50 år sedan och deras gemensamma barn dog för 15 år sedan!Hon skrev ett testamente för 10 år sedan och skrev allt till mig och mina 2 bröder! Hennes fd man har 1 bror i livet! Vad är d som gäller nu? Kan den mannen ha rätt till 50% av arvet nu? För oss e han helt okänd och när hennes man dog hade de inte mycket pengar men det har hon tjänat ihop långt efter mannen död!
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!EfterarvsrättNär din mosters man gick bort ärvde din moster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Nu när din moster gått bort har hennes mans arvingar rätt till efterarv efter honom. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din mosters kvarlåtenskap som arvet efter hennes make utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hennes egendomsmassa ökar i värde efter att hennes man gick bort. Reglerna finns i 3 kap 4 § ÄB och beskrivs nedan. Beräkning av efterarv efter värdeökning i förmögenhetsmassanEnligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga din mosters arvingar) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger värdet vid den första makens död. Om kraven i paragrafen är uppfyllda innebär det att värdeökningen i din mosters förmögenhetsmassa ska sättas undan vid beräkningen av storleken på makens arvingars efterarv. Kraven som ställs är att en ökning av boet ska ha skett efter den först avlidne makens död samt att ökningen ska vara ett resultat av din mosters självständiga förvärv. Makens arvingars efterarvsrätt ska alltså beräknas på din mosters förmögenhetsmassa vid makens död och arvingarna har som jag beskrivit ovan rätt till en kvotdel av denna. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Gärningsmannens straff vid olaga hot och brottsoffers rätt till ersättning

2019-08-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag är 16 år och ska snart till rättegång på grund av att en man jag aldrig träffat förut (innan brottet skedde) stoppade handen i sin ficka och ropade att han hade kniv och där efter rörde sig enligt mig hotfullt mot mig. Innan detta då hade han hoppat på mina kompisar och pajat 2 moppar. 1 av mina vänner bröt hans näsben också. Men denna delen av brottet lades ner. När mannen tog sig ifrån mina vänner gick ja efter och hade samtidigt kontakt med polisen. Det var då detta med kniv utspelade sig. Han visade aldrig kniven utan han sa lite senare att han kastat bort kniven (polisen hittade aldrig vapnet) Jag undrar lite allmänt om vilket straff han kan få för detta och om ja kommer kunna få pengar för detta? Har mått väldigt dåligt sen detta utspelade sig!PS: han hoppade på mina vänner utan anledning då vi bara stod och tankade mopparna Tack på förhand
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straff vid olaga hotJag är ledsen att du blivit utsatt för mannens hotfulla beteende och att du mått dåligt efteråt. Det låter som att brottet som mannen blivit åtalad för är olaga hot. Om så är fallet kan han dömas till böter eller fängelse i högst ett år enligt 4 kap. 5 § Brottsbalken. Brottsoffers rätt till ersättningBöter betalas till Polismyndigheten och inte till brottsoffret, men du kan ändå ha rätt till ersättning för de skador som du lidit på grund av brottet samt den kränkning som brottet inneburit för dig. I första hand ska gärningsmannen betala dig för dina skador, det är dock viktigt att du yrkar på ersättning under rättegången för att detta ska vara möjligt. Åklagaren (alternativt ditt målsägarbiträde) hjälper dig med det. Om gärningsmannen inte har möjlighet att betala dig för de skador som brottet inneburit kan du få ersättning från ditt försäkringsbolag. Det är viktigt att du anmäler brottet hos ditt försäkringsbolag så snart som möjligt så hjälper de dig vidare. Om du inte kan få ersättning från gärningsmannen eller ditt försäkringsbolag ska du ansöka om ersättning från staten. Det gör du på en blankett som bland annat finns på Brottsoffermyndighetens hemsida. Behöver du hjälp med att fylla i blanketten kan du kontakta Brottsoffermyndigheten, polis, åklagare, domstolar eller brottsoffer- och kvinnojourer. Du kan även läsa mer om ersättning här.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur lång är handläggningstiden för ansökan om ersättning vid frihetsberövande?

2019-07-16 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Jag har sökt om skadestånd på jk varit frihetsberövad i 3 dagar sökte och skickade in lappen för 1 månad sen men inte fått något svar ännu varför
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FrihetsberövandelagenOm du varit frihetsberövad och blivit friad från gärningen som du var misstänkt för har du i regel rätt till ersättning av staten. Detta regleras i frihetsberövandelagen. Handläggningstiden är cirka sex månaderEnligt Justitiekanslerns hemsida är den normala handläggningstiden cirka sex månader efter att ansökan gjorts. Efter att beslutet meddelats tar det cirka tio arbetsdagar innan pengarna betalas ut om ansökan godkänns.Allmänna krav för rätt till ersättningDet finns vissa grundläggande förutsättningar för att du ska ha rätt till ersättning. Du ska ha varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad och förundersökningen ska ha avslutats eller frikännande dom meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (2 § frihetsberövandelagen). Det är dessutom endast vissa typer av skador som du kan få ersättning för (7 § frihetsberövandelagen). För andra typer av skador eller skador som inte beror på frihetsberövandet kan man ha rätt till ersättning enligt annan lag, exempelvis skadeståndslagen. Om du får avslag på din ansökan är det alltså möjligt att du har rätt till ersättning grundat på bestämmelser i andra lagar än frihetsberövandelagen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,