Vem har ansvar för fasaden i en hyresrätt?

2021-11-30 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag bor i en hyresrätt,en trappa upp, där fyra fönster är icke öppningsbara. Min uppfattning är att det är hyresvärdens ansvar att putsa dom fönsterna. Dom uppger att dom införskaffat förlängningsskaft så att man kan putsa sina fönster. Med det resonemanget kan ju hyresvärden hävda att, nu är det dags att måla om fasaden. Vi har införskaffat färg, målarpenslar med förlängningsskaft så nu är det bara att måla.Vad gäller? Tacksam för svar, mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga på så sätt att du undrar vem som ansvarar för upprätthållandet av fasaden på hyresrätten. En hyresrätt omfattas av den så kallade "hyreslagen", vilken framkommer i 12 kap. jordabalken (JB).Hyresvärdens ansvarEn hyresvärd ansvarar för normalt slitage och ska hålla bostaden i sådant skick som enligt den allmänna uppfattningen är fullt brukbart. Det innebär att hyresvärden är skyldig att med jämna mellanrum ordna med exempelvis tapetsering och andra vanliga reparationer som behövs på grund av försämring genom ålder och bruk, (12 kap. 9 § och 15 § JB).Hyresgästens ansvarHyresgästen ansvarar för skada som hen orsakat genom eget och andras vållande. Som hyresgäst ska man vårda bostaden väl under hyrestiden, exempelvis genom att städa och hålla rent i lägenheten. Hyresgästen ansvarar för skador som uppstår genom hens vållande men också för skador som orsakas av familjemedlemmar eller gäster. Däremot föreligger inget ansvarig för rena olyckshändelser, (12 kap. 24 § JB).Vad hyresrätten innebär Eftersom en hyresgäst endast köper sig rätten att bo i en uthyrd bostad är lägenheten fortfarande hyresvärdens egendom. Detta innebär att det är hyresvärden som ansvarar för byggnaden i sig och den fasta egendomen. Hyresvärden kan därför inte tvinga en hyresgäst att underhålla byggnaden, oavsett om det är hyresvärden som har köpt redskap och verktyg för arbetet. Är det däremot så att du som hyresgäst önskar att glasrutorna tvättas inom en snar framtid kan det tänkas vara rimligt att du själv får tvätta fönsterna med de redskap hyresvärden tillhandahåller. Detta eftersom hyresvärdens ansvar sträcker sig till att omfatta förbättringar med några års mellanrum. Dessutom kan det hävdas att sådana dylika estetiska förbättringar inte faller under hyresvärdens underhållsplikt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man få en god man om ena maken dör?

2021-11-29 i God man
FRÅGA |om den ene maken dör måste man då ha god man
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar i grund och botten om vilket uppdrag en god man har. En god man representera någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. En god man kan inte utses mot en persons vilja. Det är tingsrätten som utser en god man, (11 kap. 4 § föräldrabalken). Det är en frivillig åtgärd som innebär att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga, (11 kap. 5 § föräldrabalken).Det innebär att om den efterlevande maken vill få hjälp med vardagsekonomin såsom betalning av räkningar, eller förvaltning av eventuella tillgångar i form av exempelvis pengar på banken, aktier, fonder, fastighet eller bostadsrätt, kan den efterlevande maken ansöka om en god man. Detta är dock inget krav för den efterlevande maken, utan denne kan välja att få hjälp med detta. Svaret på din fråga är därmed nej, en god man måste inte utses om den ena maken dör. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har fler frågor angående förvaltarskap, dödsbon eller någotannat. Med vänliga hälsningar,

Har minderåriga rättshandlingsförmåga?

2021-11-29 i Omyndiga
FRÅGA |Hej!Jag ska i en presentation utveckla kunskapen om underårigas/omyndigas rättsliga handlingsförmåga genom att ge en samlad beskrivning av begreppen tillåtelse på förhand, fullmakt och ställningsfullmakt samt ensidigt bunden.Hur skulle ni formulerat detta svar?Jag har svårt att göra det i en samlad beskrivning då det enligt mig är fyra skilda begrepp. Men skulle man kunna säga att de har gemensamt att det vidgar den omyndigas rättsliga handlingsförmåga?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På Lawline besvarar vi tyvärr inte skolrelaterade frågor. Jag vill trots detta ändå vara till hjälp för dig på vägen. Eftersom du har formulerat en mer övergripande fråga blir svaret inte heller specifikt kopplat till någon situation. Utgångspunkten gällande minderårigas rättsliga handlingsförmåga framkommer i 9 kap. 1 § föräldrabalken. Där står att den som är under 18 år är omyndig och inte själv får råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som ska gälla på grund av lag eller andra villkor. Ett exempel på ett undantag till utgångspunkten är att en person som är under 18 år men äldre än 16 år får råda över sådant som hen arbetat sig till, (9 kap. 3 § föräldrabalken). De begrepp som du nämner i frågan framkommer inte uttryckligen i föräldrabalken. Däremot finns det vägledande bestämmelser om omyndiga, förmyndare och ställföreträdare som kan vara behjälpliga. Det finns olika samband mellan begreppen som du kan beakta i din presentation. Jag skulle inte nödvändigtvis påstå att begreppen "vidgar" minderårigas rättshandlingsförmåga, men de kan göra det. Exempelvis finns det inget som hindrar en omyndig från att uppträda som fullmäktig då denne ingår avtal för huvudmannens räkning i huvudmannens namn och inte sitt eget namn, (10 § avtalslagen). En fullmäktig är nämligen inte själv part i avtalet och därför spelar det ingen roll att denne är omyndig. Om en minderårig själv ska ingå ett avtal så krävs förmyndarens samtycke, vilket oftast är den minderårigas föräldrar, om dessa har gemensam vårdnad, (10 kap. 2 § föräldrabalken). Föräldrarna kan ge sitt samtycke (tillåtelse) till en viss rättshandling, som då blir giltig. Ingår en myndig person ett avtal med en omyndig person som inte har sådan tillåtelse eller där något undantag inte är aktuellt, blir denne ensidigt bunden av avtalet, med anledning av att den omyndiga saknar rättshandlingsförmåga. Det innebär att avtalet som huvudregel blir ogiltigt. Som en parantes kan dock förmyndare även godkänna sådana avtal i efterhand, (9 kap. 6 § föräldrabalken). Hoppas att du fick lite hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar,

Måste arbetsgivaren förelägga rast under arbetsdagen?

2021-10-31 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Har en undran bara. Får en arbetsgivare dra av för rast även om man inte har någon? Kör taxi på heltid med timlön. Dom säger nu att dom kommer dra av för rast 30 min om dagen även om man inte har rast. Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om vad som gäller angående rätten till rast under en arbetsdag.I mitt svar kommer jag utgå från arbetstidslagen som reglerar rätten till rast. Lagen är semidispositiv vilket innebär att ett kollektivavtal på arbetsplatsen kan ange andra bestämmelser som går före lagen, (3 § arbetstidslagen). Det är därför klokt att först kolla upp om ett kollektivavtal finns och vad som föreskrivs i det. Arbetstagare har rätt till rast enligt lagEnligt lag har en arbetstagare rätt till rast efter fem i följd arbetade timmar. Rasten innebär ett avbrott från den ordinarie arbetstiden och arbetstagaren inte är skyldig att kvarstanna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är enligt lagen även skyldig att på förhand ange rasternas längd och förläggning på ett så noga sätt som omständigheterna medger, (15 § arbetstidslagen). Lagen anger däremot inte hur lång denna rast ska vara men enligt arbetsmiljöverket bör en rast vara minst 30 minuter.Som svar på din fråga är det alltså enligt lag rätt av arbetsgivaren att förelägga 30 minuter rast om du arbetat fem timmar i streck, oavsett om du tar rasten eller inte. Eftersom du enligt lag dock har rätt till rast föreslår jag att du inte arbetar under den oavlönade tiden. MåltidsuppehållEn rast får bytas ut mot måltidsuppehåll vid händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, exempelvis med hänsyn till arbetsförhållandena eller sjukdomsfall. Måltidsuppehåll innebär att arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen och kan behöva arbeta under sitt uppehåll. Denna tid räknas däremot in i arbetstiden, det vill säga att arbetstagaren har rätt att få betalt för måltidsuppehåll, (16 § arbetstidslagen).PauserUtöver rasten har arbetsgivaren också en skyldighet att se till att arbetstagaren får pauser som behövs beroende på arbetsförhållandena. Dessa pauser räknas dock in i arbetstiden, (17 § arbetstidslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för kontrollavgiften vid felparkering?

2021-11-30 i Parkeringsböter
FRÅGA |Fått p-bot (kontrollavgift) Dock är jag varken förare eller ägare av fordonet: Jag sålt bilen 65 dag innan och har köpekontrakt på det. Dock p g a administrativ fel var jag fortsatt registrerad ägare hos Transportstyrelse tills 38 dagar tillbaka i tiden. Under tiden mellan datum för köpekontrakt och datum för registrerad ägarbyte har fordonet parkerats fel.Min fråga är om det den faktiska ägare av fordon eller den som registrerad ägare av fordon som är betalningsansvarig?Om registrerad ägare ansvara att avgiften betalas har jag rätt kräva tillbakapengarna från nya registrerad ägare med hänvisning till köpekontraktet?Tackar väldigt mycket i förhand! :)
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kontrollavgift och felparkeringsavgift är olika typer av avgifter, vilk beror på var bilen stod parkerad. Dessa olika avgifter lyder under olika lagar. För att besvara din fråga har jag utgått ifrån vad som sägs i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. En markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges i lagen ta ut en kontrollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot dennes förbud eller villkor, (1 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Fordonets förare och ägare ansvarar solidariskt (lika) för att kontrollavgiften betalas. Med fordonets ägare avses den som var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret, eller som senare har antecknats som ägare vid tiden för överträdelsen, (7 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Den som är registrerad ägare av ett fordon är ansvarig för kontrollavgift som tas ut på grund av olovlig parkering, även om någon annan ägde bilen vid den tidpunkt då parkeringen skedde. Syftet med reglerna om kontrollavgift är att markägaren alltid, förutom vid undantagsfall, ska kunna kräva betalt från fordonets registrerade ägare, (se punkterna 4-10 i NJA 2015 s. 98). Eftergift av kontrollavgiftKontrollavgift vid olovlig parkering får inte tas ut om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt, (10 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering).Bestämmelsens ordalydelse talar för att den är avsedd enbart för sådana situationer som har med själva parkeringen att göra. I förarbetena nämns sådana fall då försummelsen har berott av någon oförutsebar omständighet av mer än bagatellartad natur, exempelvis situationer som den ansvarige inte kan påverka själv. Det skulle dock komplicera tillämpningen om bestämmelsen omfattar fall där någon annan än den registrerade ägaren ägde fordonet vid den tidpunkt då den olovliga parkeringen skedde, (se punkten 11 i NJA 2015 s. 98).Sammanfattningsvis innebär detta att du och den nya ägaren är lika ansvariga för att betala kontrollavgiften. Du har därmed rätt att kräva den nya ägaren på hälften av summan för avgiften. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Blir ett kontrakt ogiltigt om man endast skriver ett av sina två efternamn?

2021-11-29 i Avtal
FRÅGA |Jag har dubbla efternamn men använder bara ett utav dem till vardags. Även i mitt anställningskontrakt har enbart ett utav efternamnen använts. Är ett sådant kontrakt ogiltigt eftersom enbart ett utav namnen står med?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar i grund och botten om vad som krävs för att ett skriftligt avtal ska vara giltigt. I svensk rätt råder avtalsfrihet. Huvudregeln gällande avtal är därmed att de inte kräver någon särskild form eller särskilt innehåll för att vara giltiga, (1 § avtalslagen). Om avtalet kräver viss särskild form för giltighet står formkravet angivet i lag.En av de viktigaste principerna vid avtalstolkning inom svensk rätt är att se till vilken avsikt parterna hade med det aktuella avtalet. Syftet med att parterna skriver under avtalet är att tydliggöra vilka parter som omfattas av de rättigheter och skyldigheter som uppkommer genom avtalet. Har du exempelvis skrivit under med ditt personnummer går det fortfarande att urskilja att det är du och ingen annan som omfattas av avtalet. Förutsatt att du och motparten är överens om vem som ska prestera vad enligt avtalet kommer ett ”felskrivet”namn i praktiken inte vara märkbart för någon av er så länge ni följer era åtaganden i enlighet med det undertecknade avtalet. Skulle en eventuell tvist uppstå mellan dig och en avtalspart kan ett felskrivet namn leda till vissa svårigheter med bevisningen, men så länge det går att avgöra vilka avtalsparterna är och vad ni avsåg med avtalet så kommer det inte få några större konsekvenser.Svaret är därav nej, kontraktet blir inte ogiltigt om du endast skriver under med ett av dina efternamn. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Straffpåföljd för bedrägeri?

2021-10-31 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om man tidigare blivit dömd för bedrägeri på under 3000 kr med böter och villkorlig dom och nu är misstänkt för samma typ av brott igen 7 år senare, på 15000kr, vad är en trolig straffpåföljd om man skulle bli dömd?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straff för bedrägeriBedrägeri innebär att en gärningsperson lurar någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Det medför att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och att det leder till ekonomisk skada för den som blir lurad. Straffskalan för bedrägeri är fängelse i högst två år, (9 kap. 1 § brottsbalken). Detta utgör ett så kallat straffmaximum. Påföljden för brottet bedrägeri kan aldrig bli längre än två års fängelse. Däremot finns det även brotten ringa och grovt bedrägeri, som gärningspersonen kan dömas för beroende på skadans omfattning, (9 kap. 2-3 §§ brottsbalken). Jag utgår dock ifrån att brottet du frågar om gäller bedrägeri enligt 1 §. För det är lägsta fängelsestraffet 14 dagar, (26 kap. 1 § brottsbalken).Den vanligaste påföljden för bedrägeri är villkorlig dom. Fängelse är den näst vanligaste påföljden och vid brott av normalgraden är det genomsnittliga fängelsestraffet 4 månader, enligt en rapport från Brottsförebyggande Rådet år 2011).Bedömning av straffDet är omöjligt för mig att säga vilket straff domstolen skulle döma ut, med anledning av att det är många omständigheter som beaktas vid påföljdsbedömningen. Det saknas för mycket information om exempelvis försvårande och förmildrande omständigheter eller vad det rör sig om för ålder på gärningspersonen för att jag ska kunna göra en riktig bedömning av vilket straff som troligen skulle dömas ut för det upprepade brottet. Jag kan dock översiktligt förklara och hänvisa till bestämmelser som domstolen tillämpar vid straffmätningen. Dessa bestämmelser finner du i brottsbalken (BrB).Straff ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets straffvärde, (29 kap. 1-3 §§ BrB). Straffvärdet är ett slags mått på hur allvarligt brottet är i jämförelse med andra brott. Vid bedömandet av brottets straffvärde kan skadans omfattning, det vill säga 15 000 kronor, särskilt beaktas. Vid val av påföljd fäster rätten särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.Som skäl för fängelse får rätten dock beakta vissa omständigheter. Utöver brottslighetens straffvärde och art får domstolen även beakta om gärningspersonen haft återfall. Detta innebär att domstolen får beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, (30 kap. 4 § BrB). Vid denna bedömning ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig, (29 kap. 4 § BrB).Slutligen görs en så kallad straffmätning. Domstolen utgår då från det konkreta straffvärdet och då kan till exempel återfall ge längre straff, om man inte redan beräknat det tidigare i bedömningen. Slutsats Har gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till samma typ av brott är det inte omöjligt att fängelse skulle kunna dömas ut för brottet till skillnad från den mildare påföljden som dömdes ut tidigare, särskilt med anledning av att straffskalan för brottet föreskriver fängelse i högst två år. Fängelsetiden skulle då troligtvis kunna sättas mellan 14 dagar - några månader. Däremot har det gått sju år sedan det tidigare brottet och det tidigare brottet verkar inte ha varit alltför omfattande. Detta skulle kunna indikera på att påföljden åter igen skulle kunna landa i villkorlig dom tillsammans med dagsböter, (27 kap. 2 § BrB). Detta verkar också vara den vanligaste påföljden som döms ut vid bedrägerier. Som tidigare sagts är detta dock endast spekulationer som inte utgör en bedömning för det enskilda fallet.Inverkan på belastningsregistretJag vill kort även nämna inverkningarna på belastningsregistret vid upprepad brottslighet. Belastningsregister innehåller uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom som vunnit laga kraft, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, (3 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hur länge ett brott står kvar i registret är beroende på vilket straff personen i fråga har dömts till.Är påföljden villkorlig dom står det kvar i 10 år efter domen, eller i 5 år om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet, (17 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Böter finns det kvar i belastningsregistret i fem år efter domen vunnit laga kraft, (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister).Efter att tiden har gått ut finns straffet alltså inte kvar i belastningsregistret. Om man döms till en ny påföljd medan man fortfarande har en påföljd i registret kommer de gamla påföljderna dock stå kvar fram tills dess att den nyaste domen preskriberas och går ut. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen endast avser penningböter, (18 § 1 st lagen om belastningsregister).Hoppas att du fick svar på din fråga och lite hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid fortkörning utomlands?

2021-10-31 i Trafikbrott
FRÅGA |En vän körde 111 km/h på 80 km väg i spanien. Det blir ju böter 140 euro om jag förstår det rätt. Men om man betalar den inom utsatt tid så behöver man bara betalar 50% om jag förstått det rätt. --Inom utsatt tid står det vad menas med det? -- förutom böter blir det någon annan påföljd?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om trafikbrott utomlands. Enligt spansk lagVilka påföljder som gäller i Spanien följer av spansk lag. Vad som gäller enligt lagar utomlands har vi tyvärr inte möjlighet att svara på. Jag kan dock säga som så att rabatt på böter i Spanien är något jag hört talas om tidigare, vilket medför att det du skriver säkerligen stämmer. Inom viss tid skulle jag anta innebär inom viss föreskriven tid. Antingen framgår det hur lång tidsfristen är i trafikboten du fått eller kan du säkerligen hitta information om det på spanska Trafikverkets hemsida. Jag skulle tro att tidsfristen beror på vilket brott det är som begåtts.Enligt svensk lagKörkortslagen (KkL) reglerar möjligheterna till körkortsingripande och trafikförordningen reglerar påföljder för trafikbrott.För att man ska anses lämplig att inneha ett körkort krävs att man inte är opålitlig i nykterhetshänseende och att man i övrigt kan antas respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken, (3 kap. 2 § 2 stycket KkL).Straffet för brott mot trafikförordningen i form av hastighetsöverträdelse är penningböter, (3 kap. 17 § och 14 kap. 3 § första punkten, delpunkt b trafikförordningen).Enligt 5 kap. 3 § 4 p. KkL ska ett körkort återkallas om körkortshavaren överskridit högsta tillåtna hastighet och överträdelsen inte kan anses som ringa. Istället för att körkortet återkallas ska en varning utfärdas om det av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd, (5 kap. 9 § KkL). Även fortkörning utomlands kan medföra att det svenska körkortet återkallas. Ett körkortsingripande är dock inget straff utan en åtgärd som syftar till ökad trafiksäkerhet. Det är inte tingsrätten, utan Transportstyrelsen, som bestämmer om ett körkort ska återkallas eller inte. Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.Ringa fortkörning enligt svensk praxisEnligt praxis utgör det ringa fortkörning vid hastighetsöverträdelse med 1-24 km/h på en sträcka med hastighetsbegränsningen 40 km/h eller mer. Vanligen blir påföljden vid 25-30 km/h över hastighetsgränsen en varning och körkortet återkallas om hastighetsgränsen överskrids med mer än 31 km/h. En samlad bedömning av hastighetsöverträdelsen görs dock från fall till fall, då beaktas inte bara tidigare historik utan även hur området där din vän körde såg ut och liknande omständigheter.Din vän körde på en väg med hastighetsbegränsning 80 km/h, och hastighetsöverträdelse motsvarande 31 km/h. Överträdelsen är inte att anse som ringa. Vanligen bör påföljden för detta bli dels böter, dels återkallelse av körkortet. Däremot är återkallelsefrågan något som Transportstyrelsen avgör från fall till fall beroende på omständigheterna vid fortkörningen.Återkallelse av körkortet kan exempelvis ske om din vän inom en period på två år åkt fast för flera upprepade fortkörningar, (5 kap. 3 § 3 p. KkL).Man bör alltid tänka på att det är viktigt att följa de trafikregler som finns, oavsett i vilket land man befinner sig i. Det är alltid bättre att vara försiktig med anledning av att man inte är ensam i trafiken, därför bör man visa respekt och hänsyn till medtrafikanterna.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,