Kan man få ersättning för sina förlorade pengar vid bedrägeri?

2021-06-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jaghar blivit utsatt för bedrägeri när jag sålde en dator på blocket, kan man få ersättning för dom 6000 som jag förlorade? kommer ej få tag i personen som har fått pengarna pgr av att han fejkade pay pal. Har gjort en polisanmälan och min hemförsäkring sa att den ej gäller angående detta pgr av att det ej har hänt i min bostad.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om möjligheten att få ersättning när man blivit utsatt för bedrägeri. Enligt 9 kap. 1 § brottsbalken utgörs ett bedrägeri av en vilseledande handling som förmår en person att göra något som resulterar i vinst för den som vilseleder och förlust för den som blir vilseledd. Jag förstår dock inte riktigt hur denna händelsen gått till men utgår ifrån att det kan anses vara bedrägeri i lagens mening. När du köper något av eller säljer något till en annan privatperson är det köplagen som gäller. Lagen reglerar dock inte just bedrägeri. Det första sättet att försöka begära ersättning för bedrägeriet är att försöka få tag i gärningspersonens riktiga personnummer med hjälp av Skatteverket för att rikta krav, betalningsföreläggande, mot gärningspersonen via Kronofogdemyndigheten. På så sätt skulle du kunna fastställa skulden och få hjälp med att driva in betalningen. Går gärningspersonen att identifiera kan du även rikta skadeståndskrav mot gärningspersonen. Skadeståndskravet behandlas vanligen i domstol i samband med att brottet prövas. Åklagaren är vanligtvis skyldig att driva skadeståndsfrågan åt brottsoffret om man begär detta, i annat fall kan ett målsägandebiträde hjälpa dig att driva en sådan fråga vidare. Du bör ha tydliggjort att du även vill få ut skadestånd redan när du polisanmälde bedrägeriet.Är det omöjligt för en dömd gärningsperson att betala skadeståndet, eller att man inte kan få ersättning från sitt försäkringsbolag, kan man i vissa fall få ersättning från staten i form av brottsskadeersättning. För en sådan ersättning måste man göra en ansökan om brottsskadeersättning. Det är dock svårt att få brottsskadeersättning för skador som uppkomit genom bedrägeri, (se även6 § brottskadelagen). Det kan även finnas andra möjliga aktuella ersättningsmöjligheter beroende på vad PayPal och Blocket har för villkor gällande bedrägerier. I övrigt finns det i dagsläget med denna utgångspunkten tyvärr inte mycket som du kan göra ytterligare enligt min kännedom för att få tillbaka pengarna som du förlorat i samband med bedrägeriet. Jag hoppas att det går bra för dig ändå framöver. Med vänliga hälsningar,

Kan man förlora ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige om man reser från Sverige?

2021-06-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |En person har tidsbegränsad uppehållstillstånd, som gäller 5 år. Han fått det 2018.Sedan han flyttade till sitt land och fortfarande är där. Kan han förlora sin uppehållstillstånd??
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om man kan förlora ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige om man reser utomlands en längre tid.Det finns två typer av uppehållstillstånd enligt lag. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och ett permanent uppehållstillstånd, (2 kap. 4 § utlänningslagen). Ett permanent uppehållstillstånd innebär att personen har rätt att bo och arbeta i Sverige under en obegränsad tid. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär däremot att personen har rätt att stanna i Sverige under en begränsad tid.Med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan personen resa in och ut ur Sverige under tiden som det tidsbegränsade uppehållstillståndet är giltigt. Åker personen från Sverige måste denne ha ett giltigt pass och ett uppehållstillståndskort för att kunna återvända till Sverige. Uppehållstillståndskortet är ett bevis för personens uppehållstillstånd i Sverige, det vill säga bevis för att personen har rätt att vistas i Sverige. För en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller uppehållstillståndskortet lika länge som tillståndet. Så länge personen återvänder till Sverige innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut kommer personen inte ha några problem att återvända till Sverige och kommer inte att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd endast med anledning av att personen inte befinner sig i Sverige. Det finns således inget krav på att personen måste befinna sig i Sverige under hela uppehållstillståndstiden. Uppehållstillståndet ger istället personen rätt att vistas i Sverige under hela uppehållstillståndstiden.Om det tids­be­grän­sade uppe­hålls­till­stånd slutar gällaOm personen har rest utanför Sverige och uppehållstillståndet hinner gå ut när personen är utomlands kommer uppehållstillståndet inte längre vara giltigt. Då måste personen ansöka om ett nytt uppehållstillstånd om personen vill resa tillbaka till Sverige. Personen ansöker då om uppehållstillstånd i det land där denne bor och tillståndet ska vara klart innan personen reser tillbaka till Sverige. Informationen är hämtad från Migrationsverkets hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur fungerar arbetsgivarens omplaceringsskyldigheter?

2021-05-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |HejJag har fast anställning inom region Uppsala, en stor arbetsgivare. Jag har varit sjukskriven efter att ha drabbats av en kronisk sjukdom, en inflammatorisk ryggsjukdom. Sjukdomen omöjliggör att pendla till den arbetsplats där jag har tjänst och jag har under rehabiliteringen fått arbeta på en annan mottagning på min hemort. Jag har läkarintyg på att jag inte kan pendla men kan i övrigt utföra det arbete jag har legitmation i. Min fråga gäller omplacering. Eftersom jag inte längre kan pendla har jag fått beviljat att erbjudas omplacering inom arbetsgivaren. HR säger dock att de bara har skyldighet att erbjuda mig en tjänst som är ledig inom deras division av regionen just vid tillfället då jag är klar med min rehabiliteringsprocess. Det kan vara ett kort vikariat eller liknande. Om jag inte kan eller vill ta den oavsett orsak ses det som att jag säger upp mig, om ingen tjänst är ledig kommer jag att bli uppsagd. Jag försöker navigera mig i arbetsrätten och se om det är så här arbetsgivarens omplaceringsskyldighet är reglerad. Stämmer det som min HR-representant säger?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som reglerar din fråga är lagen om anställningsskydd (LAS).Avslutande av anställningEn tillsvidareanställning kan avslutas från arbetsgivarens håll endast om det finns saklig grund för uppsägning (7 § LAS). En uppsägning innebär att arbetstagaren avslutar sitt arbete efter en uppsägningstid på minst en månad (11 § LAS). Saklig grund för uppsägning är arbetsbrist eller personliga skäl.Sakligt grundad uppsägningEn uppsägning är dock aldrig sakligt grundad om arbetsgivaren inte först uppfyller sin skyldighet att utreda omplaceringsmöjligheterna hos sig för att du som arbetstagare ska kunna behålla ditt arbete, (7 § 2 stycket LAS). Omplaceringen ska då innebära arbetsuppgifter inom ramen för din arbetsskyldighet. Det kan exempelvis omfatta arbete som faller under det tillämpliga kollektivavtalets eller anställningsavtalets ramar. Arbetsgivaren kan inte beordra arbetstagaren till arbetsuppgifter som ligger utanför arbetsskyldigheten. Har arbetsgivaren en ledig tjänst på samma ort (eller på annan ort, men du kan inte pendla) måste denna tjänst erbjudas till dig om du har tillräckliga kvalifikationer som behövs för tjänsten. Du som anställd kan då välja att acceptera omplaceringen eller inte. Skulle det vara omöjligt och någon annan lösning inte finns kan arbetsgivaren hävda att du som anställd inte står till arbetsgivarens förfogande och därmed grundar saklig uppsägning. Detsamma gäller om du tackar nej till en erbjuden omplacering.Arbetsgivarens omplaceringsskyldighetOmplaceringsskyldigheten omfattar hela arbetsgivarens verksamhet och är även beroende av företagets storlek, ju större företag desto mer långtgående är omplaceringsskyldigheten. Detta innebär dock ingen skyldighet för arbetsgivaren att skapa arbete utan arbetsgivaren ska erbjuda en tjänst i den mån det finns någon ledig på den orten som det i detta fallet gäller. För att fullgöra sin omplaceringsskyldighet bör arbetsgivaren i första hand undersöka möjligheten att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter inom ramen för den nuvarande anställningen. Om det inte är möjligt bör arbetstagaren erbjudas annan anställning hos arbetsgivaren. Detta arbete bör så långt som möjligt vara likvärdigt med det som du tidigare har haft. Skyldigheten är dock inte inskränkt till anställningar av samma eller liknande slag som den du har haft, det vill säga att vikariat kan erbjudas, och det krävs inte heller att du erbjuds samma lön (se exempelvis AD 2016 nr 53). Under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer för den tilltänkta anställningen kan tjänsten skilja sig från den ursprungliga arbetsuppgiften, utan att arbetsgivaren försummat omplaceringsskyldigheten. Med tillräckliga kvalifikationer menas att den anställde ska kunna klara av arbetsuppgifterna, eventuellt efter en kortare utbildning.Finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen råder jag dig att vända dig till din fackförening för vidare hjälp med din situation. I huvudsak har dock din HR-representant, utifrån informationen du skrivit i frågan, förmedlat korrekt information om omplaceringsskyldigheten. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?

2021-05-29 i Domstol
FRÅGA |Min son dömdes till dagsböter för en ringa misshandel. I domen anges hans adress och personnummer under rubriken "Parter". Jag har aldrig sett att parters personnummer och adresser skrivs ut på vare sig i brottmåls- eller tvistemålsdomar i andra länder. Min fråga är: Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 30 kap. 5 § rättegångsbalken framgår det hur en brottmålsdom ska avfattas och vad den ska innehålla (17 kap. 7 § är motsvarande för tvistemål). I punkten 2 framgår det att information avseende parterna och deras ombud ska framgå skriftligen i domen. Det finns dock inga ytterligare föreskrifter i lag om vad detta exakt innebär, och således framgår det inte uttryckligen i lagen att personnummer ska stå med i domen. När det gäller brottmålsdomar har Domstolsverket dock utfärdat föreskrifter om avfattningen av domar (DVFS 1993:21 B 86; ändr. DVFS 1998:4; ändr. DVFS 2019:2). Enligt föreskrifterna ska bland annat den tilltalades namn, personnummer och adress anges i domen.Syftet med att ange parterna i domen är att dessa ska kunna identifieras för möjligheten att verkställa domen. När det inte föreligger sekretess beträffande några personuppgifter är det således en lämplighetsfråga vilka av uppgifterna som ska anges i domen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem kan hjälpa mig ekonomiskt om jag flyttar hemifrån när jag är myndig men fortfarande går i skolan?

2021-06-27 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Vem stödjer mig ekonomisk om jag är över 18 men har inte gått ut gymnasiet och vill flytta hemifrån? Jag får bara CSN och undrar hur det blir med hyra och såna utgifter?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om vem som kan vara ansvariga för att hjälpa dig ekonomiskt om du flyttar hemifrån när du blir myndig trots att du fortfarande går i gymnasiet. Din fråga regleras delvis i föräldrabalken.Självbestämmanderätten när man blir myndigSjälvbestämmanderätten inträder i samband med att man blir myndig som 18-åring i Sverige. Det betyder bland annat att föräldrarna inte är skyldiga att försörja sitt barn längre och att du själv kan bestämma var du ska bo. Dina föräldrar har alltså endast försörjningsskyldighet fram tills dess att du fyller 18 år. Försörjningsskyldigheten fortsätter dock att gälla därefter om du studerar en grundutbildning fram tills din skolgång är avslutad eller som längst tills dess att du fyller 21 år, (7 kap. 1 § 2 stycket föräldrabalken). Föräldrars försörjningsskyldighet utifrån barnets behovDetta innebär dock inte att föräldrarna är skyldiga att betala ditt boende om du väljer att flytta hemifrån innan din skolgång är avslutad. Det är nämligen så att en skälighetsbedömning görs avseende vilket underhållsbidrag till barnet som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, (7 kap. 1 § 1 stycket föräldrabalken). En förälders underhållsskyldighet genomförs i form av underhållsbidrag. Underhållsbidrag ska som regel betalas av föräldrar som inte har vårdnaden om barnet och som inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, (7 kap. 2 § 1 stycket föräldrabalken). Vårdnaden om ett barn består fram tills dessatt barnet fyller 18 år, (6 kap. 2 § föräldrabalken). Barnets behov innebär hur mycket barnet kostar varje månad, exempelvis kostnader för mat, hygien, fritidsaktiviteter, busskort och barnomsorg. Underhållsbidragets belopp fastställs genom dom eller avtal, (7 kap. 2 § 2 stycket föräldrabalken). Skulle bedömningen vara att dina föräldrar helt sakna ekonomisk förmåga blir de inte underhållsskyldiga. Avseende ditt behov av att flytta hemifrån blir det en bedömning även där. Anses du ha behovet av att inte bo kvar hemma kan föräldrarna vara skyldiga att ekonomiskt bidra till din försörjning. Anses du däremot inte ha ett behov av att flytta hemifrån blir föräldrarna inte skyldiga att försörja dig. Detta eftersom dina behov i sådant fall skulle kunna uppfylldas i deras hem.Ekonomiskt stöd från samhälletDet finns visst ekonomiskt stöd från samhället som kan lämnas till förälder eller anhörig trots att barnet fyllt 18 år. Det finns också ekonomiskt stöd som du kan söka för egen räkning. Ett exempel på ett sådant ekonomiskt stöd är ett bostadsbidrag som hjälper dig att betala för din hyra eller månadsavgift för ett boende, se Försäkringskassans hemsida. Ett annat exempel är inackorderingsbidrag av CSN om du måste bo på en annan ort under studietiden. Ett sådant tillägg kan man få till och med vårterminen det år man fyller 20.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att ett avtal ska bli juridiskt bindande?

2021-06-27 i Avtal
FRÅGA |Hej jag undrar hur jag ska formulera ett dokument för att det ska vara juridiskt bindande?Med vänlig hälsning
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om hur man skriver ett dokument (vad jag tolkar som ett avtal) som juridiskt blir bindande. Jag kommer att besvara frågan genom att först ge en allmän redogörelse för avtalsfriheten och därefter ge dig några råd. Observera dock att olika sorters dokument/avtal bör innehålla olika delar för att ge ett fullgott skydd, vilket varierar beroende på vad det är som man vill avtala om. Avtalsfriheten i SverigeAvtalsfrihet innebär att man är fri att avtala om i princip vad som helst, så länge det avtalade håller sig till lagens gränser. Att ett avtal är ogiltigt beror oftast på hur avtalet har ingåtts, snarare än vad avtalet innehåller. Exempelvis är avtal som ingåtts under tvång ogiltiga (3 kap. 28-29 §§ avtalslagen). I stort sett krävs för ett giltigt avtal att ett anbud och en accept har givits, vilket innebär att minst två parter ska ha kommit överens om något och gett uttryck för att detta är bådas vilja (1 kap. 1 § avtalslagen). För att ett avtal ska vara giltigt krävs det normalt även att båda parterna är över 18 år. Avtal kan ingås på tre olika sätt: både muntligt, genom konkludent handlande (att parternas beteenden visar på att en viss överenskommelse finns) och skriftligt. I bevishänseende vid eventuella framtida tvister finns det dock många fördelar med att skriva ner avtalet, där det klart och tydligt framgår vad som gäller mellan parterna. Något att tänka på vid formuleringen av specifika dokumentI dokumentet/avtalet bör du undvika att använda otydliga formuleringar eller ord som du inte fullt ut vet innebörden av. Detta för att minska risken för tolkningsdiskussioner vid en eventuell framtida tvist. Var noga med vad som anges i avtalet och att båda parterna är införstådda med villkoren. Avtalet måste även undertecknas och i vissa fall registreras för att det ska vara giltigt. För vissa typer av dokument/avtal gällande speciell egendom, exempelvis fast egendom där endast skriftliga avtal är giltiga eller testamente där vittnen måste skriva under avtalet, finns det ytterligare en del specifika formkrav för giltighet som går att hitta i lagar som reglerar det specifika dokumentet/avtalet, exempelvis 10 kap. ärvdabalken för just upprättande av testamente.Förslag på punkter som måste finnas med i ett avtalVilka parterna är (vilka som ingår överenskommelsen, helst med personnummer så att det inte blir svårt att avgöra vem det rör sig om),Vilka prestationer som parterna åtar sig (vad som ska utföras och hur detta ska göras),Var/när prestationerna ska utföras,Vad som inte ingår i överenskommelsen (om eventuella begränsningar ska finnas),Vad konsekvenserna blir om någon av parterna bryter mot avtalet. Ändringar i och tillägg till ett avtal kan göras i efterhand, men för att det ska bli juridiskt giltigt krävs det att båda parterna samtycker till ändringen eller tillägget. Var noga med att skriftligen dokumentera alla ändringar i dokumentet/avtalet, annars kan detta bli föremål för tvist i framtiden.När man ska skriva ned ett dokument/avtal är det alltid av yttersta vikt att dokumentet är korrekt utformat och juridiskt riktigt. Om det inte är juridiskt korrekt kan det i värsta fall ogiltigförklaras. Därmed bör du vara noga med att dokumentet som ni har tagit fram är utformade efter de juridiska föreskrifterna som består av normer och av lagar. Det kan bli både svårt och dyrt att på egen hand skriva ett dokument som är juridiskt korrekt. Skulle du behöva hjälp med att formulera ett fulltäckande juridiskt dokument kan du dock boka tid med våra duktiga verksamma jurister på info@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om det är ett specifikt typ av dokument/avtal som du tänkte skriva. Då kan vi ger dig mer exakt hänvisning till vad som måste ingå i just ett sådant dokument.Med vänliga hälsningar,

Vad ska man göra när man får varor som man inte beställt?

2021-05-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Ett företag VitaLiv påstår att jag godkänt ett avtal om prenumeration av piller. Jag har intet på min mejl eller sms om något avtal och minns inte heller att jag godkänt ngt avtal.Nu skickar de piller igen som jag inte vill ha och de vägrar att ta retur. De kommer att driva till inkasso om jag inte betalar. Vad kan jag göra? Med vänliga hälsningar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar, vad jag uppfattar det som, om fakturabedrägeri (även kallat bluffaktura, se 9 kap. 1 § brottsbalken om bedrägeri). Om företaget som skickar dig varor tillsammans med en faktura påstår att du har gjort en beställning måste de bevisa att den beställningen finns. När du får en faktura med varor som du inte har beställt ska du givetvis inte betala den. Enligt konsumenträtten lag har du som kund rätt att överklaga en faktura ifall du känner sig lurad eller är missnöjd. Om du krävs på betalning trots att du inte har gjort en beställning finns det några riktlinjer att följa.BestridandeOm du har fått en faktura med i paketet är det viktigt att skriftligen bestrida (protestera mot) den via brev eller mejl med information om dig och varorna samt förklara varför du inte tänker betala. Skriv till företaget och spara en kopia på det du skickar, detta är viktigt ur bevissynpunkt. Om du får en påminnelse på den första fakturan behöver du inte skriva ett nytt brev. Det är tillräckligt att invända mot det första betalningskravet.Inkasso eller KronofogdemyndighetenFrån det att du har bestridit fakturan kan företaget välja att skicka fakturan vidare, antingen till Inkasso eller Kronofogdemyndigheten. Får du ett nytt krav fast från exempelvis ett inkassobolag är det viktigt att du bestrider även detta krav skriftligen, förslagsvis genom mejl. Bestridandet kan utformas på samma sätt som bestridandet till det ursprungliga företaget. Skicka även med bestridandet du skrev till det ursprungliga företaget. Spara en kopia även på detta bestridande. Många inkassobolag undersöker inte om kravet är riktigt förrän en konsument bestrider det.DomstolsförfarandeNär du väl har bestritt Inkassobolagets eller Kronofogdemyndighetens krav har företaget två alternativa tillvägagångssätt, antingen att gå till tingsrätten med ärendet eller lägga ner fakturan helt. Du riskerar inte en betalningsanmärkning enbart för att du bestrider ett krav från ett inkassobolag. Betalningsanmärkningar ges först när tingsrätten har dömt att någon är skyldig att betala och trots detta väljer att inte betala. Ifall ditt ärende går vidare till domstol är det viktigt att du har konkreta bevis med motivation till varför du känner dig bedragen av företaget, därav är det viktigt att alltid göra skriftliga bestridande och att spara dessa. Det är dock upp till företaget som kräver dig på pengar att bevisa att du är skyldig att betala.Bestrid alla krav som du inte anser att du ska betala. Du kan läsa mer på Konsumentverkets hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har man rätt att få skadestånd för förstörd egendom vid husrannsakan?

2021-05-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Polisen gjorde husrannsakan hos en släkting och och rev sönder skivan som ligger längst in mot väggen på två garderober. Lägenheten är en hyresrätt och då blir hyresgästen skyldig och åtgärda felen när man flyttar ut. Har man rätt till ersättning via hemförsäkring eller vart kan man vända sig?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Husrannsakan är ett tvångsmedel som får tillgripas genom myndighetsbeslut om det finns anledning att anta att ett brott som det är föreskrivet fängelse för har begåtts, (28 kap. 1 § rättegångsbalken). Lagen som reglerar din situation är lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. Enligt den kan man få ersättning från staten för skador som uppkommit vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, (1 §). Din släkting ska få ersättning för de sakskador som orsakat vid en husrannsakan, under förutsättningen att denne inte betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat för polisen att använda våldet, (8 §).Vill du läsa mer om hur man ansöker om skadestånd finner du informationen på JK:s hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,