Behöver man lämna Sverige vid ansökan om skilsmässa om man har permanent uppehållstillstånd?

2021-03-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående skillsmässa. En vän till mig är från Thailand och vill skilja sig med sin svenska man men han vill inte. Hon har ett barn med sig från Thailand. Vad gäller då? Hon har permanent uppehållstillstånd. Behöver hon lämna Sverige då.Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar som att du undrar om din vän, som har permanent uppehållstillstånd, har rätt att begära ut skilsmässa från en svensk man och äktenskapet har ingåtts i Sverige. Den som har fått beviljat permanent uppehållstillstånd i Sverige har rätt att bo och arbeta i Sverige på samma villkor som alla andra som är bosatta här, så länge personen är bosatt här. Återkallande av permanent uppehållstillståndDet permanenta uppehållstillstånd kan återkallas om man flyttar från Sverige. Det sker dock inte om en anmälan görs till Migrationsverket om att man vill behålla sitt permanenta uppehållstillstånd under tiden man har flyttat från Sverige. Då kan personen resa utomlands i upp till två år utan att tillståndet påverkas, (7 kap. 7 § utlänningslagen). Uppehållstillståndet kan även återkallas om man döms för ett brott som ger fängelse som påföljd och domstolen beslutar om utvisning, (8a kap. 1 § utlänningslagen). Skulle det även vara så att man har ljugit i sin ansökan kan även det innebära att uppehållstillståndet återkallas, (7 kap. 1 § utlänningslagen). Du hittar mer information om permanent uppehållstillstånd på Migrationsverkets hemsida.Det innebär att din vän inte behöver lämna Sverige om hon önskar ta ut en skilsmässa med någon hon inte vill vara gift med. Betänketid måste beaktas vid skilsmässaDock måste betänketid beaktas enligt svensk lag eftersom bara ena maken vill skiljas, detsamma om hennes barn som hon har vårdnad över är under 16 år och hon varaktigt bor med barnet, (5 kap. 1-2 §§ äktenskapsbalken). Trots detta ska det påpekas att man alltid har rätt att driva igenom en skilsmässa. Betänketiden är endast till för att förhindra förhastade skilsmässor. Betänketiden löper minst sex månader från när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken, (5 kap. 3 § äktenskapsbalken). Om det är så att den ena maken därefter ändå inte vill skiljas och inte vill skriva under ansökan om skilsmässa, måste den andra maken använda sig av en stämningsansökan och yrka att rätten måste meddela äktenskapsskillnad. När tingsrätten meddelat dom om äktenskapsskillnad, är äktenskapet upplöst, (5 kap. 6 § äktenskapsbalken).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte får du gärna återkomma till oss med mer information om omständigheterna. Med vänliga hälsningar,

Kommer Transportstyrelsen ta mitt körkort?

2021-03-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag råkade köra 46 på en 30 väg fick böter 2800kr jag undrar nu får jag en varning oxå eller kan transportstyrelsen ta mitt körkort undrar vad som händer nu är så orolig har aldrig varit i denna situationen
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad jag uppfattar det som undrar du om du även kommer få en varning och om ett körkortsingripande kan göras med anledning av denna överträdelse. Nedan redovisar jag förutsättningarna för ingripande. Indraget körkortKörkortslagen reglerar möjligheterna till körkortsingripande. Enligt 5 kap. 3 § 4 p. körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortshavaren överskridit högsta tillåtna hastighet och överträdelsen inte kan anses som ringa. Istället för att körkortet återkallas ska en varning utfärdas om det av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd (5 kap. 9 § körkortslagen).Ringa fortkörningEnligt praxis utgör det ringa fortkörning vid hastighetsöverträdelse med 1-20 km/h på en sträcka med hastighetsbegränsningen upp till 30 km/h. Normalpåföljden vid en överträdelse med 16-20 km/h är en varning. Överskrider föraren hastighetsgränsen med 21 km/h eller mer återkallas körkortet vanligtvis. En samlad bedömning av hastighetsöverträdelsen görs från fall till fall, då beaktas inte bara din tidigare historik utan även hur området där du körde såg ut och liknande omständigheter.Du körde på en väg med hastighetsbegränsning 30 km/h och din hastighetsöverträdelse motsvarande 16 km/h. Av den anledningen är det troligt att du skulle kunna få en varning och att det kommer anses vara en tillräcklig åtgärd för din hastighetsöverträdelse. Återkallelse av körkortet skulle kunna ske om du inom en två-årsperiod åker fast för flera ringa fortkörningar.Utifrån den informationen jag har att gå på skulle jag säga att du inte behöver vara orolig för ett körkortsingripande i dagsläget. Trots det är det alltid bättre att vara försiktig och visa respekt och hänsyn till dina medtrafikanter, det är förstås inte bara du som kör bilen som påverkas av ditt beteende i trafiken.Om du vill klaga på en eventuell varningSkulle det vara så att du får en preliminär varning från Transportstyrelsens så kan du välja att godkänna den och då vinner den laga kraft, vilket innebär att beslutet därefter inte kommer gå att överklaga och du får då varningen utfärdad till dig.Om du väljer att inte godkänna varningen kommer ärendet att handläggas som andra ärenden. Du får då möjlighet att yttra dig över händelsen och ge din inställning innan Transportstyrelsen fattar ett beslut efter en mer ingående prövning. Det du skulle kunna framhäva då är just hur du inte har haft en hastighetsöverträdelse tidigare, att överträdelsen var ringa och kanske eventuellt hur området såg ut där du överskred hastighetsgränsen. Var området tätbebyggt eller utanför en skola eller liknande blir det dock svårt att vinna framgång med en sådan typ av argumentation, eftersom en hastighetsöverträdelse då inte blir lika försvarbart.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gör man en ansökan om adoption?

2021-02-24 i Adoption
FRÅGA |Min man vill adoptera mina 3 vuxna flickor. Måste han skriva 3 ansökningar alltså en ansökan per flicka eller kan han ansöka för alla 3 namnen på samma ansökan? Flickorna önskar också bli adopterade av honom. Deras biologiska far är avliden. Tack
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Adoption regleras i föräldrabalken (FB).Utifrån era omständigheter handlar det om adoption av personer som är myndiga, (4 kap. 4 § FB). Där framgår att adoption enbart får ske i det fall det föreligger särskild anledning för adoptionen. En särskild anledning som nämns är ifall sökande har uppfostrat den som sökande vill adoptera, (4 kap. 4 § 2 st. FB). Det bör nämnas att adoptionen inte får ske för ekonomiska skäl, exempelvis om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning, då det finns ett förbud mot sådana adoptioner, (4 kap. 10 § FB).Ansökan om adoption ska göras av den som vill adoptera, (4 kap. 11 § föräldrabalken). Ansökan görs dock till den tingsrätt där den som sökanden vill adoptera har sin hemvist/är folkbokförd, (4 kap. 12 § föräldrabalken). En ansökan per dotter som ska adopteras får därför göras och skickas till respektive tingsrätt. På Sveriges domstolar finns all information som ni behöver ha med i er ansökan. Det ska tydligt framgå att det avser adoption av en myndig person (vuxenadoption). Även namn och personnummer ska uppges för alla inblandade parterna. Det ska framgå att den som ska bli adopterad faktiskt vill bli det, samt undertecknas av sökande och personerna som vill bli adopterade. En motivering till varför adoptionerna sker ska också framgå. Att deras biologiska far är avliden är en fråga som tingsrätten får ta ställning till. Slutligen rekommenderas det att man bifogar personbevis, vilket ni kan beställa hos Skatteverket.Rättsverkningen av adoptionen är att den som blir adopterad får samma juridiska rättigheter som ett biologiskt barn, (4 kap. 21 § FB).Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för er!Med vänliga hälsningar,

Är testamentet fortfarande giltigt trots byte av efternamn?

2021-02-23 i Testamente
FRÅGA |Jag har upprättat ett testamente med hjälp av en jurist för ganska många år sedan, men jag har ändrat efternamn sedan dess. Är testamentet fortfarande giltigt?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Du behöver inte skriva om ditt testamente endast på grund av att du byter efternamn, testamentet förblir giltigt. Nedan sammanställs en liten redogörelse för tillämpliga lagrum. Formkrav för testamenteDet finns vissa krav som måste beaktas när du skriver ett testamente. Ett testamente ska vara skriftligt och bevittnas av två vittnen, (10 kap. 1 § ÄB). Under vittnenas närvaro ska testatorn (den som skriver testamentet) skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva under med sina namn och de måste veta om att dokumentet är ett testamente. Detta är alltså krav som måste uppfyllas för att testamentet ska vara giltigt. Byte av efternamnI den nämnda paragrafen finns inget skrivet om att testamentet måste uppdateras om du byter efternamn. Därför är det fortfarande giltigt trots ett namnbyte. Det viktiga är att det framgår att det är ditt testamente, exempelvis genom att det framgår med personnummer eller att du förvarar testamentet hos en juristbyrå. Det finns möjlighet att ändra i sitt testamente, vilket du skulle kunna göra om du vill förtydliga att det är just ditt testamente. Då gäller samma formkrav med underskrifter och liknande som vid upprättande av testamente, (10 kap. 6 § ÄB). SammanfattningBland de krav som finns för upprättande av testamente står det inget om att du måste uppdatera testamentet när du byter efternamn. Bevarar du testamentet hemma måste det på något sätt framgå att det är ditt testamente, exempelvis genom personnummer. Då kan det vara en bra idé att skriva om testamentet med ditt nya namn, för att inte riskera att eventuella oklarheter uppkommer. I övrigt förblir testamentet fortfarande giltigt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan böterpåföljden påverka Socialstyrelsens kontroll vid utfärdande av yrkeslegitimation?

2021-03-21 i Påföljder
FRÅGA |Hej. För över ett år sedan gjorde jag något dumt som jag ångrar djupt då jag och min klasskompis blev tagna för stöld i butik. Om man har en prick i registret av stöld i butik och fått böter som straff hur fungerar det när man ska ansöka om sin legitimation för ett visst yrke från socialstyrelsen, kommer vi fortfarande att få ut vår legitimation? Tack på förhand!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att Socialstyrelsen gör en kontroll mot belastningsregistret vid prövning av om yrkeslegitimation ska meddelas, (4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen). De uppgifter som Socialstyrelsen får tillgång till vid en sådan kontroll rör vissa i lagen nämnda brott (exempelvis narkotikabrott eller rån) som har lett till en annan påföljd än böter, (16 c § 1 punkten förordningen om belastningsregister). Eftersom du “endast” har blivit dömd till böter för stöld enligt 8 kap. 1 § eller 8 kap. 2 § brottsbalken så kommer det inte synas i Socialstyrelsens kontroll. Du behöver därför inte oroa dig, utan bör i det här fallet kunna få din yrkeslegitimation trots din prick i registret.Har man begått andra brott, som har lett till en annan påföljd än böter, så är det inte automatiskt uteslutet att legitimation utfärdas. Socialstyrelsen gör nämligen en individuell prövning av varje ansökan. Syftet med kontrollen är att öka patientsäkerheten. Du kan läsa mer om ansökan på Socialstyrelsens hemsida.Böter gallras vanligen fem år efter domen (om du inte blir dömd för något annat under tiden, vilket innebär att påföljden kommer att försvinna helt från ditt belastningsregister först fem år efter dagen för domen, (17 § 1 stycket 9 punkten lagen om belastningsregister). Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till i framtiden med din legitimationsansökan!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om mitt ex vägrar lämna tillbaka nycklarna?

2021-02-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, Min ex sambo har flyttat ut från min bostadsrätt som jag äger för 1,5 månad sedan. Han är skriven på sin nya adress sedan 1 månad tillbaka. Han vägrar nu att lämna tillbaka nycklarna. Hur kan jag gå vidare? Vad kan jag anmäla honom för? Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt omständigheterna i frågan är lägenheten enbart din och ditt ex har flyttat ut samt är skriven på en ny adress. Jag utgår från att ditt ex inte har stulit nycklarna utan att du tidigare gett honom dessa frivilligt.Eftersom ditt ex har flyttat ska han inte längre anses vara bosatt på adressen, (7 § folkbokföringslagen). Han har därmed ingen rätt att behålla nycklarna eftersom nycklarna nu inte är nödvändiga för att komma in i hans bostad. Vid vägran att lämna tillbaka nycklarna kan han göra sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande, beroende på omständigheterna, eftersom det kan anses att din rätt att nyttja din bostad rubbas om du inte längre har kontroll över vilka som kan komma in i bostaden, (8 kap. 8 § brottsbalken). Ditt ex har inte rätt att behålla dina nycklar. Du bör i fösta hand göra honom uppmärksamma på att ett brott begås om nycklarna inte lämnas tillbaka, och att du kan välja att gå vidare med rättsliga åtgärder. Hjälper inte det finns möjligheten att polisanmäla honom genom att ringa 114 14. Om du känner dig rädd kan du också överväga alternativet att byta lås in till bostaden.Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Vilken instans kan jag vända mig till i fråga om arvstvist?

2021-02-23 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vilken instans kan jag vända mig till för att ifrågasätta hanteringen i en arvstvist?Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkiftesmanHar ni svårt att komma överens om arvskiftet kan ni vända sig till tingsrätten och få en skiftesman utsedd. Du kan även själv föreslå en skiftesman, exempelvis en advokat som du har förtroende för, som tingsrätten kan godkänna. En skiftesman har goda kunskaper inom arvsrätt, och dennes uppgift är att i första hand få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Kommer arvingarna inte överens kan skiftesmannen besluta om ett tvångsskifte, där hen beslutar hur dödsboet ska delas upp.TingsrättenIfall du som dödsbodelägare inte accepterar en skiftesmans arvsfördelning kan beslutet överklagas hos tingsrätten. Det görs genom att väcka en klandertalan direkt mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten i den avlidnes hemort. Klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet. Överskrids den tiden förloras rätten till att överklaga och tvångsskiftet börjar då automatiskt gälla.När en klandertalan har väckts är syftet att i första hand komma fram till en förlikning genom en förhandling. Förhandlingen hålls vanligen muntligt med en domare på plats för att försöka få parterna att komma överens. Om överenskommelse inte uppnås går ärendet vidare till en huvudförhandling. Tingsrättens beslut leder till en dom som parterna efter laga kraft blir bundna av. Det går även att inom vissa tidsramar överklaga tingsrättens dom till hovrätten.Den mänskliga faktornEn process i domstol blir snabbt mycket kostsam och långdragen, och man bör därför överväga om en sådan process är värd kostnaden i jämförelse med summan ni tvistar om. En arvstvist är även alltid uppslitande, förutom sorgen efter den avlidne hamnar man i en konflikt med syskon eller andra närstående och kan riskera att skada dessa relationer för livet. Det är därför viktigt att så långt som möjligt försöka komma överens sinsemellan och överväga vad som är viktigast för en själv. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om en tar sönder ett fönster på fastigheten som en hyr en lägenhet i?

2021-02-23 i Fastighet
FRÅGA |Min son råkade ha sönder en ruta (bara den yttersta, alltså inte hål rakt igenom) på fastigheten vi hyr lgh i. Dock tillhör fönstret en annan lokal än vår lgh. Hyresvärden anser att jag ska betala. Glasmästaren sa att i alla fall han varit involverad i har hyresvärdarna själv stått för skadan och tyckte det var konstigt att jag skulle faktureras. Vad gäller?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att din son av olyckshändelse har tagit sönder en glasruta i den byggnaden som ni hyr en lägenhet i. Det framgår dock inte i vilket utrymme fönstret som din son tog sönder fanns. Jag kommer att utgå ifrån att ditt hyresförhållande ger en rätt att använda det utrymmet som fönstret tillhörde och som är avsett att användas gemensamt av alla hyresgäster. Din fråga är vem som ska stå för reparationskostnaden.I första hand kan det vara bra för dig att se efter i hyresavtalet om vad som gäller för ansvarsfrågan vid skador, eftersom avtal kan reglera sådana förhållanden. Hyresvärdens ansvar att underhålla fastighetenFrågan om ansvar regleras även i Jordabalken (JB). Där anses det falla på fastighetsägaren och dennes försäkringsbolag att hålla uthyrd lägenhet och gemensamma utrymmen i fastigheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen är fullt brukbar för det avsedda ändamålet, samt för att periodiskt underhålla fastigheten och utföra nödvändiga reparationer för att hålla det i gott skick (12 kap. 9 § och 12 kap. 15 § JB se speciellt 3 punkten). Utifrån det är fastighetsägaren ansvarig för att reparera fönsterrutan. Fastighetsägaren kan dock i sin tur rikta krav mot andra som kan anses vara skyldiga till skadan. Hyresgästens ansvar för skadaHyresgästen ska vårda hyrd lägenheten väl under hyrestiden, (12 kap. 24 § JB). Vårdnadsplikten omfattar förutom den egna lägenheten och vad som hör den till även andra gemensamma utrymmen. Det innebär att du som hyresgäst är skyldig att ersätta skada som orsakats av uppsåt eller vårdslöshet. Till vårdplikten hör exempelvis att iaktta viss aktsamhet. Det finns egentligen inget generellt svar på hur långt hyresgästens vårdplikt sträcker sig, men den innebär att hyresgästen har en skyldighet att handla på ett sätt som undviker att risk för skador uppstår. Huruvida man bär ett ansvar för skador som uppstår på andra delar av fastigheten är dock inte helt klart. Lagtexten talar endast om skador orsakade på lägenheten. Det bör dock kunna dras den slutsatsen att hyresgästen är den som bär ansvaret för de skador som vållats genom oaktsamhet.Även Skadeståndslagen (SkL) kan komma i fråga gällande regler om ekonomisk ersättning till följd av att någon har orsakat skada. Huvudregeln i SkL säger att "den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan", (2 kap. 1 § SkL). Om din son med mening eller genom att ha varit oaktsam har orsakat skada på person eller på sak ska denne ersätta detta. Detta gäller i regel även för barn under 18 år som orsakat skadorna. Din son är dock endast ersättningsskyldig i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, om det finns någon ansvarsförsäkring i hemförsäkringen och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter (2 kap. 4 § SkL).BevisfråganVid rena olyckshändelser bör du inte bli ansvarig, men det förutsätter att du också kan påvisa detta på ett sakligt sätt. Huvudregeln enligt praxis är att hyresvärden ska bevisa att hyresgästen har vållat skadan (NJA 1987 s. 668). I NJA 1975 s. 657 uttalade domstolen dock att skada som typiskt sett uppkommer genom oaktsamhet får antas ha vållats av hyresgästen, såvida det inte framkommer omständigheter som tyder på att skadan kan ha uppkommit på annat sätt. Med andra ord innebär detta att om det finns en annan rimlig förklaring till skadans uppkomst än hyresgästens handlande ska hyresvärden ansvara för skadan.I ditt fallSom du förklarar så har din son orsakat skadan på glasrutan av olyckshändelse och du kan då bli ersättningsskyldig för detta beroende på omständigheterna i ditt fall, eftersom ansvar uppkommer även om skadan inträffar genom oaktsamhet. Jag kan inte göra någon vidare utredning av ansvarsfrågan då jag inte vet fler omständighete i fallet. Hyresvärdar har i många fall redan avtal och kontakt med reparationsföretag. Det innebär att det bästa är att låta hyresvärden utföra reparationen, och det är helt riktigt att hyresvärden därefter får fakturera/återkräva dig på reparationskostnaden om du på grund av oaktsamhet skulle kunna anses vara ansvarig för skadan. Skulle du vilja prata med en jurist angående detta råder jag dig att boka in ett möte med våra verksamma jurister på info@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte så är du varmt välkommen att återkomma till oss med mer information.Med vänliga hälsningar,