Kan enskild egendom i gåvobrev ingå som giftorättsgods i bodelning?

2021-01-24 i Gåva
FRÅGA |Min man har fått ett gåvobrev av sin far som han skrivit undet men inte vill ta emot då han tycker vi skall dela lika på pengarna.Om vi skulle skiljas kan han kräva att pengarna vi använt i renovering skall tillfalla honom då eller är det gemensama pengar då vi lagt det på renovering?Kan man avskriva sig gåvobrev i ett äktenskapsförord?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheterna i din fråga är lite oklara, men jag utgår ifrån att gåvobrevet avser lös egendom i form av pengar och att det i gåvobrevet framgår att gåvan ska vara enskild egendom. Kan pengar som mottagits i gåva och sedan använts för renovering i gemensamt bohag anses vara enskild egendom vid eventuell bodelning?Rättsläget kring frågan när enskild egendom sammanblandas med giftorättsgods är något oklar.I NJA 1992 s. 773 hade makarna ett gemensamt konto med pengar och den ena maken satte in enskild egendom på kontot. Högsta domstolen förklarade att för att den enskilda egendomen skulle fortsätta vara enskild måste pengarna hållas isär på ett tydligt sätt, exempelvis genom att man noggrant bokför och skriver upp exakt hur mycket av pengarna som utgör enskild egendom. I målet hade makarna dock inte gjort det utan pengarna sammanblandades och den enskilda egendomen hade därmed upphört att vara enskild egendom.I NJA 1995 s. 577 hade makarna köpt en bostad gemensamt och den ena maken hade betalat sin andel med enskild egendom. I detta fall var det tydligt att den ena maken hade betalat halva fastigheten med just enskild egendom och därmed ansågs halva fastigheten fortfarande vara hennes enskilda egendom.Av dessa rättsfall kan vi konstatera följandeEn enskild egendom kan tappa sin karaktär som enskild under vissa omständigheter. Det kan exempelvis hända vid en sammanblandning med giftorättsgods. Om ni exempelvis säljer en enskild egendom och sätter in pengarna på ett gemensamt konto, där flera in- och utsättningar sker och ingen noggrann notering eller bokföring förs, kan pengarna förlora sin karaktär som enskild egendom och därmed bli giftorättsgods. Pengar som är enskild egendom kan även användas för att renovera en gemensam bostad, såsom du här har frågat om. I den mån huset är giftorättsgods kommer pengarna att tappa sin karaktär av att vara enskild egendom. Den eventuella värdeökningen som kan uppkomma i samband med renoveringen kommer då att ingå i en framtida bodelning.Skulle ni dock tydligt redovisa hur stor andel av renoveringen som har betalats med den enskilda egendomen, eller pengarna till inredningen tas från ett separat konto med enskild egendom, bör pengarna behålla karaktären av enskild egendom i framtiden. Då skulle din make kunna kräva den andelen som sin enskilda egendom i framtiden vid en eventuell bodelning.Giftorättsgods och gåvobrev Giftorätten innebär att en make har rätt till halva värdet av allt giftorättsgods som tillhör den andre när äktenskapet upplöses. Giftorättsgods kan både vara de saker som den andra maken ägde innan de gifte sig och sådant som tillkommit under äktenskapet. En makes egendom är helt enkelt giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, (7 kap. 1 § äktenskapsbalken).Står det i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom kommer det inte ingå i ett framtida bodelning som giftorättsgods, (7 kap. 2 § 1 stycket 2 punkten äktenskapsbalken). Ett gåvobrev har nämligen företräde framför ett äktenskapsförord. Ett äktenskaps­förord kan inte upphäva ett krav från en givare (eller testator för den delen) att det som en make får ska vara hans enskilda egendom, såvida det inte finns en sådan möjlighet inskriven i gåvobrevet (eller testamentet). Detta förutsätter dock att, som ovan, gåvan inte har sammanblandats med övrig giftorättsgods på ett sätt som gör den oskiljbar. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag säga upp mig innan provanställningen har börjat?

2021-01-24 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit under en anställningsavtal för en tjänst hos en myndighet. Den ska börja om drygt 2 månader. Jag har 6 månads provanställning och därmed 2 veckors uppsägningstid, tror jag.Nu har jag fått ett annat jobberbjudande som är mitt drömjobb och jag vill helst ha detta jobb.Kan jag säga upp mig från första avtalet innan tillträde? Vad har det för konsekvenser, kan de kräva skadestånd el. lik.?Vad gäller som uppsägningstid och måste jag ange varför jag säger upp mig?Tack på förhand!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller frånträdande innan en anställning har påbörjats. Frågan regleras dels i lagen om anställningsskydd (LAS) och dels i lagen om medbestämmande (MBL). Eftersom du har tackat ja till jobbet och dessutom skrivit på anställningsavtalet så innebär det att du redan har ett bindande avtal som arbetstagare hos arbetsgivaren.Som arbetstagare omfattas du av lagen om anställningsskydd, (1 § första stycket LAS). Reglerna är tvingande till arbetstagarens fördel, arbetstagaren och arbetsgivaren kan därför inte avtala om villkor som är sämre för arbetstagaren än lagens. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste dock följa kollektivavtalets regler. I kollektivavtal är det möjligt att avtala om regler som är mindre förmånliga för arbetstagare än lagens.Den anställningsform du har tackat ja till är en provanställning, vilket också omfattas av reglerna i LAS. När det gäller provanställningar kan dessa avbrytas när som helst, om inte annat har avtalats, (6 § tredje stycket LAS). Detta gäller både för arbetstagaren och arbetsgivaren, och några skäl till avbrytandet behöver inte anges. Frågar arbetsgivaren kan det dock vara bra att ge en förklaring. För din del innebär detta alltså att så länge du och din arbetsgivare inte avtalat om annat, kan du avbryta din provanställning redan innan du tillträtt den. Detta kan du enligt lagen göra utan att behöva iaktta någon uppsägningstid, eller som i ert avtalade fall iaktta en uppsägningstid på två veckor om uppsägning sker när anställningen påbörjats.Observera även att myndigheten kan ha ett kollektivavtal som du omfattas av. I kollektivavtalet kan det finnas avvikande regler för provanställning, till exempel för prövotidens längd och tid för avbrytande. Om du som arbetstagare inte följer kollektivavtalet eller gör det på ett felaktigt sätt så kan du bli skyldig att ersätta uppkommen skada som drabbar arbetsgivaren, (54 § MBL). I övrigt ser jag inga hinder för dig att frånträda anställningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man begära studieledighet för specifika tider och dagar?

2021-01-24 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Jag är studieledig från min tjänst men behöver endast vara ledig måndag och onsdag förmiddag varje vecka och skulle kunna jobba alla andra tider. Kan jag söka studieledigt för dessa dagar/tider? Min arbetsgivare säger att det inte är möjligt.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheterna i din fråga är oklara, men jag gör en helhetsgenomgång av den frågan jag uppfattar att du vill ha svar på, nämligen möjligheten till studieledighet på deltid för bestämda tider. Frågan regleras i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Rätt till behövlig ledighetDu som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst har rätt till behövlig ledighet från din anställning för att genomföra en utbildning, (1 § studieledighetslagen). KvalifikationsreglerFör att studierna ska omfattas av lagen måste utbildningen vara planmässig och innehålla vissa inslag av undervisning. Rena självstudier ger alltså inte rätt till ledighet. Du som anställd bestämmer själv uppläggningen på studierna. Vid deltidsstudier väljer man själv mellan vilka tider på dagen man behöver vara ledig, (Studieledighetslagen - med kommentarer av LO, sid 9).Du får rätt till ledighet enligt lagen om du vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, (3 § studieledighetslagen). Observera arbetsplatsens kollektivavtal Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt lagen inte kan tillgodoses är ogiltigt i den delen. Dock får avvikelser göras i kollektivavtal som godkänts av en central arbetstagarorganisation, (2 § studieledighetslagen). Det som får avtalas om är kvalifikationstid för rätt till utbildning, underrättelse till facket om uppskov och rätten till överläggning, fackets bestämmanderätt om längre uppskov, turordning mellan flera anställda och regler vid återgång till arbetet. Arbetsgivaren får skjuta upp ledighetenDin arbetsgivare kan inte neka dig att vara ledig om du uppfyller kvalifikationsreglerna, däremot får arbetsgivaren skjuta upp ledigheten, (4 § studieledighetslagen). Fackets godkännande behövs när arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten mer än sex månader från din ansökan avseende annan utbildning än facklig. En arbetsgivare som inte är eller brukar vara avtalsbunden med facket behöver dock inte inhämta något godkännande från facket. Har du inte fått börja din ledighet inom två år efter din ansökan kan du dock begära domstolsprövning, (6 § studieledighetslagen). Även om arbetsgivaren skjuter på ledigheten är det fortfarande du som arbetstagare som bestämmer när du behöver ta ut ledigheten.LedighetsansökanDet som ska finnas med i en ansökan om studieledighet är vilken utbildning det gäller, vem som anordnar utbildningen, om man vill vara ledig på heltid eller deltid, när ledigheten ska börja och i de fall utbildningen är tidsbestämd, när den beräknas vara slutförd, (Studieledighetslagen - med kommentarer av LO, sid 15). Vad jag uppfattar det som i din fråga har du redan beviljats tjänstledigt, och du vill nu begära specifika tider som du är ledig på. Lagen reglerar inte de situationer där arbetstagaren redan har beviljats tjänstledighet för studier, och därefter vill ändra tjänstledighetens omfattning. Din begäran om ändrad tjänstledighet kan därmed ses som en ny ansökan, om du inte i första ansökan har uppgett i vilken omfattning du behöver vara ledig. SammanfattningDu har alltså enligt studieledighetslagen rätt till den ledighet som du behöver för att fullfölja dina studier, oavsett hur många dagar i veckan det är och när på dagen. Mot din vilja bör ledigheten inte kunna förläggas till annan tidpunkt än den som du har uppgett i ledighetsansökan, (prop. 1974:148 s. 97). Även om du själv bestämmer när du behöver vara ledig ger lagen dig dock ingen exklusiv rätt att fördela timmarna särskilt, utan det är något du och arbetsgivaren gemensamt får komma överens om med hänsyn till arbetsgivarens personalsituation. Har arbetsgivaren inte möjlighet att vid tillfället för den begärda ledigheten ge dig ledigt för just de specifika tiderna och dagarna som du begär, har arbetsgivaren rätt att skjuta upp din ledighet en viss tid. Om du inte kan komma överens med din arbetsgivare kring din ledighet så råder jag dig att vända dig till ditt fackförbund eller den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om en arbetsgivare bryter mot de uppställda bestämmelserna i lagen kan arbetsgivaren fåbetala skadestånd, (13 § studieledighetslagen). Det kan gälla två typer av skadestånd. Dels ekonomiskt skadestånd (ersättning för den ekonomiska förlust som du gjort på grund av arbetsgivarens lagbrott, exempelvis utebliven lön), samt allmänt skadestånd (ersättning för den kränkning som du/facket utsätts för genom lagbrottet).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har målsägandebiträde rätt att avsäga sig sitt uppdrag?

2020-12-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Om målsägandebiträdet innan rättegången får reda på att målsägandet ljugit i polisförhör, vad händer då?Har målsägandebiträdet rätt att avsäga sig ansvaret som målsägandebiträde? Och blir målsägande i sånna fall tilldelad ett nytt målsägandebiträde?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MålsägandebiträdeDen som är målsägande i ett mål har rätt till juridisk hjälp vid vissa brott oc även om målsägande begär det själv. Exempel på sådana brott som kan berättiga målsägandebiträde är sexualbrott och misshandel, (1 § lagen om målsägandebiträde). Målsägandebiträdets uppgift är att ge juridisk rådgivning, stöd och hjälp vid polisförhör samt även biträda målsäganden när denne för talan om enskilt anspråk vid huvudförhandlingen i domstol, det vill säga anspråk på skadestånd om inte åklagaren gör det, (3 § lagen om målsägandebiträde). Målsägandebiträdet är oftast en advokat eller en biträdande jurist, det vill säga någon med kvalificerad juridisk utbildning, (4 § lagen om målsägandebiträde).God advokatsedAdvokatens verksamhet regleras av Advokatsamfundets etiska regler som är mycket omfattande och grundas på oberoende, lojalitet mot klienten, tystnadsplikt och förbud mot att till exempel åta sig flera klienter med motstridiga intressen. Huvudregeln är att sedan advokaten väl åtagit sig ett uppdrag måste hen fullgöra uppdraget, vilket ligger i det åtagande om utfästelse att fullgöra uppdraget. Advokaten har alltså därefter inte frihet att efter eget tycke avgöra om hen vill fortsätta uppdraget eller inte. Är ombudet advokat ska denne följa Vägledande regler om god advokatsed. En advokat får inte frånträda ett mottaget uppdrag om det strider mot god advokatsed. Enligt artikel 3.4.2 är dock en advokat i vissa situationer skyldig att frånträda ett uppdrag mot sin klients vilja, samt enligt artikel 3.6 finns det möjlighet för advokaten att under uppställda omständigheter frånträda uppdraget utan att skyldighet till det föreligger och utan klientens samtycke.En advokat får till exempel inte ljuga, och det ska tydliggöras här att målsägandebiträdet är bunden av det klienten säger. Om en klient vill att en advokat ska ljuga kan det exempelvis vara en sådan situation där advokaten måste frånträda uppdraget eftersom denne inte kan tillgodose sin klients intresse att försvara sig. Mycket svåra avvägningar kan dock uppkomma. Advokaten får i princip genom sitt frånträdande inte skada klienten.Ett ombud får alltså avsäga sig uppdraget. Gör ombudet det ska hen dock tillgodose partens intresse och partens rätt ska bevakas till dess att denne hunnit vidtaga åtgärder som krävs för att fortsätta processen, såsom att från domstolen få tilldelad sig ett nytt juridiskt ombud, (12 kapitlet 18 § 2 stycket rättegångsbalken). MenedAtt ljuga inför en domstol är i Sverige en straffbelagd handling som kallas för mened (15 kapitlet 1 § brottsbalken). För att kunna dömas för mened krävs att man har ljugit under avlagd ed. I brottsmål är det endast vittnen som avlägger ed och alltså talar under sanningsplikt och straffansvar (36 kapitlet 11 § rättegångsbalken). Målsägande och den tilltalade behöver inte avlägga ed och omfattas därför inte av straffansvaret. Det är alltså inte straffbelagt att som målsägande ljuga i ett förhör i domstol. En osann berättelse kan däremot medföra att berättelsen inte anses som lika tillförlitlig, men den innebär inte att domen blir "ogiltig".Den som förhörs av polis under en förundersökning avlägger inte ed och kan därför inte straffas för mened. Det finns inte heller någon bestämmelse som straffbelägger osanna uppgifter som lämnas vid polisförhör. Däremot kan det i vissa fall vara straffbart att felaktigt anklaga någon för att ha begått brott. Hoppas att du fick svar på frågan!Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra myndigheten inte lämnar ut uppgifter på vem som är min handläggare?

2021-01-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej om man får brev från en offentlig myndighet och det står följande, vid ev. frågor kontakta din handläggare men det står inget namn eller andra uppgifter på någon handläggare och om man ringer och frågar så vägrar man säga vem som skickat breven vad gör man då? Enligt gällande regelverk och ett tidigare beslut från JO så måste alltid namn anges alt. lämnas ut när så efterfrågas men detta struntar avsändare helt i. Nu är min fråga vad man lämpligen gör med detta och för att bokstavligen tvinga fram att namn på vem som skickar brev till mig från myndigheten men under en längre tid vägrat att namnge sig eller lämna ut namn på avsändaren när så skriftligen begärts.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om myndigheters handläggning. Som du själv skriver får myndigheter inte skydda sina anställa genom att anonymisera myndighetsbeslut. Detta har Justitieombudsmannen (JO) klargjort i ärende 8000-2016 "Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att inte ha angett vem som fattat beslut i ärenden om bistånd". I beslutet har JO gjort det klart att det är ett grundläggande krav när myndigheter fattar beslut att den ansvariga beslutsfattaren inte är anonym. En part i ett ärende har alltså ett berättigat intresse att få veta vem som har beslutat i ärendet. Att en beslutsfattare inte får vara anonym innebär också att någon annan inte får anges i den verkliga beslutsfattarens ställe. Regelverket i frågaI 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som syftar till att ge offentliganställda skydd mot hot och trakasserier i personaladministrativ verksamhet. De ger dock inte stöd för att hemlighålla vem som har handlagt ett ärende eller fattat ett visst beslut.Det är ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande att den ansvarige beslutsfattaren inte är anonym. För de statliga myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 21 § myndighetsförordningen. I den bestämmelsen anges att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en handling som visar bland annat vem som har fattat beslutet. För de kommunala myndigheterna gäller ett sådant krav enligt 6 kap. 35 § kommunallagen (se sidan 3 i JO:s beslut).Vad du kan göraDet första steget är givetvis att försöka kontakta myndigheten och lösa situationen med den, vilket du skrivet att du har gjort. Eftersom du inte har fått någon respons från myndigheten kan du skicka in en anmälan till JO om du anser att du har blivit felaktigt behandlad av myndigheten. Anmälan kan du göra här.JO har i uppdrag att övervaka utövningen av den offentliga makten så att detta sker i enlighet med lagar och regler. I uppdraget omfattas granskning av myndigheterna, inte privata företag eller förtroendevalda politiker. Under JO:s tillsyn står statliga myndigheter (även domstolar), kommunala och regionkommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och regionkommunala myndigheter samt andra som har anförtrotts myndighetsutövning (myndighetsutövning innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande).JO:s beslut är dock inte rättsligt bindande. Det betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. I praktiken sker det dock nästan alltid. Ofta använder myndigheten JO:s uttalanden i arbetet med att förbättra interna rutiner och regler, samt utveckla praxis på området. Överklagan av beslutÄr det ett beslut som har fattats är du också välkommen att kontakta våra verksamma jurister på info@lawline.se för att få hjälp att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, och på så sätt begära ut uppgifter på handläggaren.Hoppas att du kan lösa situationen och få reda på vem som är din handläggare!Med vänliga hälsningar,

Hur kontaktar jag era verksamma jurister?

2021-01-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag skulle vilja få hjälp med att fylla i och skicka in det som behövs av handlingar och för att söka det som är tänkt av/inom innovation av hänvisningar hur göra om det, jag har idén om det men känner att jag vill ha rätt ifyllt av en kunnig jurist som kan alla bitarna om/inom det.Skulle ni kunna ge den hjälpen?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att du ska kunna få den bästa hjälpen i ditt ärende som vi kan erbjuda råder jag dig att boka tid med våra verksamma jurister här eller kontakta oss på info@lawline.se, och beskriv vad ditt ärende gäller.Hoppas att du får den hjälpen du behöver!Med vänliga hälsningar,

Kan åklagaren välja att besluta om åtalsunderlåtelse?

2020-12-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag är 16 år och begick ringa stöld på strax över 100kr. Jag hade ett samtal med soc och dem har sagt att det inte finns en anledning till oro om mig, därmed inleds ingen utredning. Jag är tidigare ostraffad och har ingen brottslig historia.Kan polisen bestämma om ett åtalsunderlåtelse i mitt fall? Jag ångrar mig så otroligt mycket och är super nervös inför det hela. Dumt misstag..
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Stöld eller ringa stöldI Sverige är åldern för straffmyndighet 15 år, (1 kapitlet 6 § brottsbalken). Ringa stöld har en straffskala som är från böter till fängelse i högst sex månader, (8 kapitlet 2 § brottsbalken). Gränsen till stöld går vid 1 250 kronor enligt Högsta domstolens dom i NJA 2019 s. 951, ett värde under den summan är alltså att klassificera som ringa stöld.PåföljderFör någon som har begått brott innan denne fyllt 18 år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan föreligga vid exempelvis grova våldsbrott, (30 kapitlet 5 § brottsbalken). När personer under 18 år begår brott är det vanligt att åklagaren beslutar om straffläggande eller åtalsunderlåtelse, (20 kapitlet 7 § rättegångsbalken och 17 § lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Om åklagaren i ditt fall gör detta blir det ingen rättegång, men åtalsunderlåtelsen har samma verkan som en dom och brottet kommer även synas i ditt belastningsregister, (3 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Vid åtalsunderlåtelse beslutar åklagaren att inte väcka åtal trots att du har begått brottet. Detta kan åklagaren göra om brottet är lindrigt och den misstänkte har en låg ålder. Har åklagaren beslutat om åtalsunderlåtelse gallras brottet från belastningsregistret tre år efter beslutet eftersom du är under 18 år, (17 § 11 punkten lagen om belastningsregister). När en gärningsperson under 18 år begår brott kopplas socialen in för att utreda de sociala förhållandena och ta reda på om det finns behov av en annan åtgärd som innebär att den unge gärningspersonen får hjälp eller stöd.SammanfattningJag kan inte med säkerhet göra en bedömning om vad som kommer ske i förväg och vilken straff du kommer att få. Åtalsunderlåtelse skulle dock kunna vara ett alternativ eftersom det verkar som att du har begått brottet som en engångsföreteelse att den förväntade prognosen för brottet är böter, inget allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom att åklagaren underlåter att väcka åtal samt att du själv som gärningsperson har en låg ålder.Hoppas att du fick svar på frågan!Med vänliga hälsningar,

Ingår praktik i rätten till studieledighet från anställningen?

2020-12-13 i Studieledighet
FRÅGA |Hej, Jag är idag tjänstledig på grund av studier, men under min studietid kommer vi att ha praktik vid två tillfällen. Praktiken kommer att ske på ett annat företag.Hur fungerar det när jag redan är anställd av ett företag? Behöver jag säga upp mig från min nuvarande anställning för att kunna fullfölja mina studier och ha min praktik?Tack!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om det är möjligt för dig att ha praktik på ett annat företag under dina studier samtidigt som du är studieledig från din anställning.Frågan regleras delvis i studieledighetslagen och i övrigt i branschpraxis och liknande bestämmelser. Lagen gäller för alla arbetstagare och i princip ger den rätt till ledighet för all utbildning. Det går bra att studera ämnen om man inte har någon som helst praktisk nytta av i arbetet. För att studierna ska omfattas av lagen måste dock huvudsyftet vara att deltagarna ska få någon kunskap eller färdighet. Utbildningen måste dessutom vara planmässig och innehålla vissa inslag av undervisning, därför ger enbart självstudier inte rätt till ledighet.Rätt till studieledighet enligt 3 § studieledighetslagenFör att du ska ha rätt till studieledighet ska du ha varit anställd hos samma arbetsgivare under de senaste sex månaderna, eller minst 12 månader under de senaste två åren.PraktikenUnder studieledighet har du inte rätt att ta anställning hos en annan arbetsgivare. Detta gäller även under loven om du inte i förväg slutit en överenskommelse med din arbetsgivare. Praktiktjänstgöring hos annan arbetsgivare, om den ingår som ett led i utbildningen och därmed är obligatorisk, omfattas dock av rätten till ledighet. En god idé kan dock vara att informera din arbetsgivare om det i förväg, (sidan 9 i studieledighetlagen - en kommentar av LO).Svaret på din fråga är alltså att om praktiken är ett obligatoriskt moment av studierna ingår det i rätten till studieledigheten, och du behöver då inte säga upp dig från din nuvarande anställning för att kunna fullfölja dina studier.Hoppas att du fick svar på frågan!Med vänliga hälsningar,