Är det möjligt med dubbel bestraffning vid en trafikolycka?

2020-12-13 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Jag hade en trafikolycka där jag stötte på en bil framför mig. Vi ringde polisen och rapporterade det och allt var bra. Gjorde också alla försäkringspapper. Efter lite tid ringde polisen och förklarade att jag kommer att få straff men de tar inte mitt körkort. Fick räkningen och betalade den. Nu i princip sex månader senare fick jag ett brev från Transportstyrelsen och de bestämde sig för att ta bort mitt körkort för en månad. Är det möjligt att ha dubbelt straff för en olycka? Jag har inga tidigare misstag i systemet.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om det är möjligt med dubbel bestraffning vid en trafikolycka i form av att du både får betala böter och ditt körkort återkallat i en månad. Frågan om denna typ av "dubbelbestraffning" strider mot förbudet mot dubbelbestraffning enligt protokoll nummer 7 artikel 4.1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har prövats av domstolar i flera ärenden. Exempelvis uttalade Högsta domstolen i mål NJA 2015 s. 587 att en slutlig återkallelse av körkort till följd av trafikbrott inte innebär att den enskilde blir föremål för en ny prövning eller utsatt för ett nytt straffrättsligt förfarande. Detta gäller trots att den svenska ordningen innebär att olika sanktioner beslutas av två olika myndigheter i skilda förfaranden för en och samma händelse. Enligt domstolen strider därför inte den svenska ordningen för körkortsåterkallelse vid trafikbrott mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning, att först dömas till böter för brottet och sedan få körkortet återkallat. Möjlighet till att överklaga beslutetDu ska ha möjlighet att yttra dig gällande återkallelsen av körkortet. Efter yttrandet kommer Transportstyrelsen att ta ett beslut. Om du är missnöjd med beslutet har du möjlighet att överklaga det till förvaltningsrätten. Om du är intresserad av att överklaga är du varmt välkommen att återkomma till våra jurister på info@lawline.se som kan hjälpa dig med det.Hoppas att du fick svar på frågan!Med vänliga hälsningar,

Kan jag få hjälp att driva ärendet vidare?

2020-11-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Genomgick en operation 8 år sedan. Kirurgen begick ett misstag och jag fick en grav nervskada som har helt invalidiserat. Har genomgått 48 operationer i Sverige och UK, har betalat många operationer privat. Jag har extrem smärta dagligen krampanfall som kräver ambulans/akutsjukvård. Jag fick aldrig några pengar av LÖF. Summorna jag förlorat pga kirurgens misstag är astronomiska för att ej tala om mänskligt lidande. Önskar om möjligheten finns hjälp att driva detta.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väldigt tråkigt att höra vad du har varit med om. För att du ska få den bästa hjälpen vi kan erbjuda råder jag dig att boka tid med våra verksamma jurister här eller kontakta oss på info@lawline.se. Hoppas att du får den hjälpen du behöver!Med vänliga hälsningar,

Måste jag ange vem som körde min bil vid en fortkörning?

2020-11-22 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Om man har fått hem ett brev från polisen där det står att man ska fylla i uppgifterna på den person som man tror har använt bilen vid en fortkörning, vad ska man göra? Om jag inte vill lämna ut uppgifterna, vad ska jag göra med brevet då? Och vad händer i så fall?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast bilens förare som kan straffas för en fortkörning. Om polisen inte på egen hand kan identifiera föraren skickar de en förfrågan till bilens ägare om vem som har kört fordonet. I Sverige finns det dock ingen angivelseplikt, det vill säga krav på att bilens ägare måste upplysa om vem det var som körde bilen vid fortkörningstillfället. Detta innebär att när polisen skickar ut ett brev med begäran om vem som framfört fordonet vid den aktuella tidpunkten, har du ingen skyldighet att uppge vem som framfört fordonet. Det är förhållandevis vanligt att folk vägrar att uppge förare eller att vederbörande "inte vet/minns". Huruvida det är moraliskt att göra så kan diskuteras men är upp till var och en. Om du vägrar att uppge vem som framfört fordonet blir det således svårt för polisen att utreda ärendet och lagföra föraren. Polisen har förvisso rätt att hålla förhör med den som kan antas lämna uppgifter som är till förmån för utredningen. I teorin skulle de därför kunna förhöra dig. Däremot finns det inte heller någon skyldighet för dig att uttala dig i ett sådant eventuellt förhör. Sammanfattningsvis har du ingen angivelseplikt, vilket innebär att det inte är brottsligt att vägra uppge vem som framfört fordonet. Du kan inte heller dömas i egenskap av ägare till bilen eftersom det enligt svensk rätt endast föreligger ett föraransvar.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får inkassoföretag skicka inkassokrav till mig i digitala brevlådan Kivra?

2020-11-21 i Inkasso
FRÅGA |Jag har fått ett inkassokrav skickat till mig från Sergel som nu gått till kronofogden. Jag ringde upp sergel för att fråga vart inkassokraven tagit vägen, för jag kan inte minnas att jag fått något inkassokrav från dem. De sa då att de skickat kravbreven till min digitala brevlåda Kivra. Jag svarade då att de inte bara kan anta att jag kollar min kivra och sa att ni måste ju för fan skicka ut ett fysiskt exemplar. Jag sade sedan att jag tänkte bestrida ärendet. Varpå de svarade att det inte var någon mening, eftersom att det är samma sak inför lagen som att skicka ut ett fysiskt exemplar. Är det någon mening att gå vidare med det här? Eller är det bara att betala skulden?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om det kan anses tillräckligt att inkassoföretaget har skickat inkassokrav till din digitala brevlåda och inte skickat fysiskt krav via post.Datainspektionen är den myndighet vars uppgift är att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter, att underlätta det fria flödet av sådana uppgifter inom EU samt att verka för att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet, (se Datainspektionens hemsida).Frågan var uppe hos Datainspektionen i ärende 2019-5660Genom att ansluta sig till den digitala brevlådan Kivra kan företag och myndigheter, i stället för att skicka brev i pappersform med fysisk post, välja att skicka brev som elektroniska försändelser till privatpersoner som har registrerat ett konto hos Kivra.Datainspektionen konstaterade i ärendet att det inte finns något krav i 5 § inkassolagen på att ett inkassokrav måste sändas till gäldenären i pappersform, och att den digitala brevlådan Kivra är en sådan plats som kan jämställas med gäldenärens adress om gäldenären frivilligt anslutit sig till Kivra och inte meddelat Kivra att den digitala brevlådan inte får användas för utskick av myndighetsbeslut eller inkassokrav.Datainspektionen konstaterade att utskick av ett inkassokrav via den digitala brevlådan Kivra, under de omständigheter som förelåg i ärendet, fick anses överlämnat till gäldenären i enlighet med 6 § inkassolagen.Se även Datainspektionens ärende 2019-11314I detta ärendet kom Datainspektionen fram till att företaget hade brutit mot god inkassosed enligt 4 § inkassolagen genom att rutinmässigt skicka inkassokrav via digital brevlåda även fast gäldenären hade upplyst bolaget om att denne inte önskade ta del av försändelser via den digitala brevlådan.Har en gäldenär vänt sig mot inkassobolaget och meddelat att denne inte vill att framtida inkassokrav ska skickas via digital brevlåda har inkassobolaget nämligen inte fog att förvänta sig att gäldenären kommer att ta del av försändelser som ändå skickas på detta sätt. Inkassobolaget måste efter ett sådant upplysande vidta skäliga åtgärder för att se till så att gäldenären får del av inkassokrav som sänds till den digitala brevlådan. I sådant fall bör inkassobolaget skicka försändelser via fysisk post till gäldenärens folkbokföringsadress eller den adress som gäldenären uppgett att denne kan nås på.SlutsatsHar gäldenären inte på något sätt uppgett att denne inte önskar mottaga försändelser av detta slag via sin digitala brevlåda utgör det inget formellt hinder att sända ett inkassokrav till en gäldenär via en digital brevlåda, så länge utskicket av inkassokravet uppfyller 5 och 6 §§ inkassolagen samt god inkassosed i övrigt enligt 4 § inkassolagen.Vad som gäller i ditt fall och tips till digEftersom du valt att ansluta sig till den digitala brevlådan Kivra har du åtagit dig att bevaka den, på samma sätt som du är ansvarig för att läsa och hantera post som skickas till din folkbokföringsadress, (se Kivras svar på "vilket ansvar har jag som användare att läsa min post i Kivra?").Så länge informationen i inkassokravet är i enlighet med vad som krävs enligt lagstiftningen är det alltså tillåtet för företaget att skicka ut inkassokrav på det sätt som gjorts i ditt fall, förutsatt att du inte har upplyst bolaget om att du inte vill ta emot försändelserna via den digitala brevlådan. Har du inte upplyst Sergel om detta är utskicket att bedöma som i enlighet med lagstiftningen och du bör då betala skulden.Vill du inte längre mottaga krav och annan information genom den digitala brevlådan Kivra kan du avsluta tjänsten via Kivras hemsida, samt upplysa Sergel om detta.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Lawline besvarar inte skolfrågor!

2020-12-13 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande en fråga som jag har fått i skolan. Det är mellan två företag, Rydell heter det första företaget och VIKLO AB heter det andra företaget. Rydell gör en marknadsföring som inte VIKLO Ab står för. Dem har ett avtal med varandra och VIKLO AB drar sig ut och avslutar avtaletDå är frågan vilka lagar kan jag hänvisa till och har VIKLO AB rätt att dra sig ut fast dem har ett giltigt avtal.Förstår att det är en dåligt formulerad fråga, men hoppas det funkar ändå! Tack!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lawline besvarar dessvärre inte skolfrågor, och av den anledningen kan jag tyvärr inte hjälpa dig med denna fråga utan hänvisar dig istället till din kurslitteratur och lagtext. Som hjälp på vägen kan du först konstatera vad frågan handlar om, det vill säga två företag som har ett avtal mellan varandra, och därefter gå in i tillämplig lag som reglerar den specifika situationen, det vill säga att ena företaget vill dra sig ur det giltiga avtalet. Den tillämpliga lagen bör du kunna leta upp med hjälp av föreläsningsanteckningar och kurslitteratur.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan kungen benåda en dömd person?

2020-11-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Har kungen möjlighet att medla mellan parter i rättsprocesser eller benåda någon dömd person?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar dels om särskild medling och dels om benådning av dömd person.Gällande särskild medlingGällande medling i en förlikningsbar rättsprocess (inom ramen för ett mål i domstol) är detdomstolen som förordnar en särskild medlare åt parterna, (42 kap. 17 § 2 stycket rättegångsbalken). Medlaren ska vara en utomstående, det vill säga någon annan än den som sedan ska döma i målet, som hjälper parterna att komma överens om saken i målet. Vem som helst kan vara medlare eftersom lagen inte ställer några formella krav på en medlare.Medling framstår dock varken som en roll kungen skulle få tilldelad till sig, välja att själv ta på sig, eller som en av de uppgifter kungen har genom sin position. Gällande benådningEndast regeringen har möjlighet att genom nåd befria någon från en brottspåföljd eller mildra påföljden, (12 kap. 9 § regeringsformen). Nåd är till för undantagssituationer, och det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt fall om nåd ska beviljas eller inte.Ett beslut om nåd kan innebära att den dömde befrias från en påföljd eller att påföljden mildras, till exempel att ett fängelsestraff sätts ned eller ändras till skyddstillsyn, villkorlig dom eller böter. I vissa fall medges den dömde uppskov med eller avbrott i verkställigheten av påföljden under viss tid.Avslutningsvis kan sägas att nåd endast kan avse en brottmålsdom som vunnit laga kraft. Även utländska domar kan omfattas av nåd, om verkställigheten av påföljden har flyttats över till Sverige. Regeringen kan dock aldrig ompröva skuldfrågan i brottmålet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan den svenska drottningen straffas för brott?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hallo! Kann die schwedische Königin für Verbrechen verurteilt und bestraft werden?
Alexandra Madsen |Hello, thank you for contacting Lawline with your question!As I understand your question, you wonder if the queen of Sweden can be convicted and punished for crimes. Sweden's head of state cannot be prosecuted for his or her actions, (5 chapter 8 § regeringsformen). Although, only the king is currently head of state because he holds the throne of Sweden, (1 chapter 5 § regeringsformen). The paragraph refer to the Successionsordning, in which it is stated who holds the Swedish throne.The criminal immunity covers all acts of the king, both those performed in the service and those of a purely private nature. Nor does it matter how serious the act is, all acts are covered by the immunity. The rule stems from the view at the time when kings were sole rulers and were considered to be the source of all laws.In summary, the queen, Silvia, can be prosecuted and thus also convicted if she were to commit a crime, since she is not Sweden's head of state (in today's society). However, this will change in the future when Victoria becomes the queen, she will then be Sweden's head of state since she is the king's firstborn descendantI hope you got an answer to your question! Sincerely,

Har visstidsanställd rätt till sjuklön?

2020-11-21 i Sjuk
FRÅGA |Hej.Är visstidsanställd med ett löpande kontrakt på en tennisklubb. Pga. sjukdom (eller känning i halsen) är jag tvungen att inte arbeta under 1 veckas tid. Kan jag få ersättning från min arbetsgivare under de pass jag är sjuk? Samt är det möjligt att få kompensationen retroaktivt?Hade det inte varit för restriktionerna och pandemin hade jag jobbat.mvh,
Alexandra Madsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om din rätt till ersättning på grund av sjukdom i coronapandemin.En visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning, (5 § lagen om anställningsskydd). Rätten till sjuklönDu har rätt till sjuklön från och med den första dagen av anställningstiden. Är du visstidsanställd i kortare än en månad måste du dock har varit anställd i mer än 14 dagar i följd för att du ska ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare, (3 § lagen om sjuklön). Första dagen är en karensdag och sedan betalar arbetsgivaren ut sjuklön i maximalt 14 dagar, (6 § lagen om sjuklön). Sjuklönen, som är 80 % av din ordinarie lön, betalas bara ut för de dagar du skulle ha arbetat och därmed förlorat din inkomst. Har du kollektivavtal kan avvikande regler gälla enligt kollektivavtalet.Om du skulle bli sjuk längre än 14 dagar, är det Försäkringskassan som betalar sjuklönen därefter Du måste då kunna visa ett kontrakt eller ett schema som bevisar att du skulle ha jobbat.Rätten till retroaktiv ersättning för karensavdrag från FörsäkringskassanRegeringen har beslutat om tillfällig ersättning för karens från och med 11 mars till och med 31 december 2020. Det innebär att du kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens för tid från 11 mars. Som anställd gör arbetsgivaren karensavdrag på din sjuklön somvanligt. Sedan ansöker du om ersättning för karens hos Försäkringskassan, under rubriken "Sjuk - ersättning för karens". Där kan du även läsa mer om vad som gäller i dessa tider.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,