Hur många betalda och obetalda semesterdagar har jag om jag börjar arbeta i april?

2021-05-13 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |HejHar en fråga om semester under provanställning. Om man anställs 12 april 2021 och har provanställning till 10 oktober 2021, dvs 6 månader, hur många dagar betald semester och hur många obetalda dagar har man? Kan arbetsgivaren neka semester under själva sommaren? Mvh
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Semesterlagen reglerar frågor kring semester och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Jag kommer först gå igenom mer detaljerat vad som gäller men en sammanfattning finns längre ner i texten.Notera att lagen är semidispositiv, vilket innebär att kollektivavtal kan ange andra bestämmelser än vad som anges i semesterlagen och därmed vad jag anger nedan (2a § semesterlagen).Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterårEnligt lag får alla arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Med semesterår räknas 1 april till 31 mars nästa år, det vill säga 1 april 2021 till 31 mars 2022 i ditt fall. Det ställs inget krav på att dessa dagar behöver vara intjänade men om de inte är det gäller att man inte får betalt för de dagar som inte är intjänade (3 § och 4 § semesterlagen).Semestern ska förläggas mellan juni och augusti om inget annat har avtalats. Hur många av semesterdagarna som är intjänade är beroende av hur långe du varit anställd. Semesterlönen tjänas in under intjänandeåret 1 april till 31 mars innan semesteråret, det vill säga mellan 31 mars 2020 och 1 april 2021 i ditt fall (7 § och 12 § semesterlagen).Notera att det är frivilligt för arbetstagare att ta ut obetald semester. Arbetstagaren kan alltså välja att inte ta ut obetalda semesterdagar (8 § semesterlagen). Notera även att vissa arbetsgivare tillämpar sammanfallande intjänade- och semesterår. Detta innebär att arbetstagaren får semesterdagarna utbetalda trots att de inte har intjänats och betalar därför succesivt av förskottet vart efter anställningen fortgår. SammanfattningEnligt semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 obetalda semesterdagar eftersom denne börjar arbeta i april. Arbetsgivaren kan alltså inte neka hen semester för färre än dessa dagar. Den anställde har dock inte tjänat in någon semesterlön eftersom hen började att arbeta efter intjänandeåret (det vill säga efter 1 april 2021) och har därför inga betalda semesterdagar.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Måste underhållsbidraget justeras varje år? Kan man ändra underhållsbidragsbeloppet?

2021-05-12 i Underhåll
FRÅGA |Betalar idag underhållsbidrag på 3300kr för mitt barn efter ett Tingsrätts-beslut sedan några år tillbaka.Barnet fyller 18 i år och jag undrar om underhållet MÅSTE räknas om eller kan jag fortsätta betala samma summa?Boendeförälder har knappt inkomst men jag anser att de 3300kr ändå är högt då minsta lagstadgade beloppet är 2073kr.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om det dels går att ändra underhållsbidragsbeloppet och dels om underhållsbidraget måste justeras varje år. Föräldrabalkens sjunde kapitel anger vad som gäller angående underhållsskyldigheten och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom vad som gäller mer generellt men en sammanfattning av mitt svar på din fråga kommer även finnas i slutet av texten.Underhållsbidraget ska justeras varje år men kan också jämkasEnligt föräldrabalken har vardera förälder underhållsskyldighet för sitt barn tills barnet fyller arton år. Om barnet går i skolan efter denna ålder fortsätter dock skyldigheten längst tills barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § föräldrabalken). Om en förälder ska betala underhållsbidrag till barnet ska beloppets storlek beror dels på barnets behov, dels på föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Detta belopp kan fastställas antingen genom avtal eller dom (7 kap. 1 § och 2 § föräldrabalken).Lagen anger inte att underhållsbidrag ska justeras varje år men enligt Försäkringskassans samt förarbeten till lagen kan stöd finnas för att justering ska ske utefter prisutvecklingen i samhället. Enligt Försäkringskassan innebär detta att det belopp som kommit till genom Tingsrättens beslut att du ska betala 3 300 kr som underhållsbidrag ska höjas med 1 procent varje år (se Försäkringskassans hemsida och prop. 1978/79:12 s. 123).Underhållsbidragets storlek kan dock komma att jämkas utefter att barnets behov förändras, både till ett högre eller lägre belopp. Om föräldrarna inte kan komma överens om denna ändring kan domstol avgöra ett nytt beslut angående bidragets storlek (7 kap. 10 § föräldrabalken). För att jämkning ska ske krävs att bidragsbeloppet med hänsyn till de ändrade förhållanden inte framstår som rimligt samt att förändringen inte är tillfällig. Alla möjliga förändringar kan inte åberopas utan förändringen måste vara "så när betydelsefull". Omständigheter som varit kända eller kunnat förutses när underhållsbidraget bestämdes kan dock inte föranleda jämkning (se prop. 1978/79:12 s. 116). Sammanfattning och min rekommendationJag kan tyvärr inte bedöma om underhållsbidraget som du anger är rimligt eller inte utan det är ytterst upp till en domstol att avgöra utefter omständigheterna i det enskilda fallet. Notera dock att underhållsbidraget ska justeras varje år och du kan alltså inte betala samma summa. Om du tycker beloppet bör ändras kan du antingen försöka komma överens med boendeföräldern om en mindre summa. Om detta inte når framgång kan du begära att domstolen ska jämka underhållsbidraget och fastställa ett nytt. Behöver du vidare hjälp med detta rekommenderar jag dig att boka tid med någon av våra kunniga jurister. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Kan pappa utan vårdnad påverka namnbyte av dotter?

2021-05-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Ett år fick en dotter som nu är över 12 år. Paret separerade tidigt och pappan har nu avsagt sig vårdnaden. Mamman som har egen vårdnad har gift om sig för några år sedan och har fått 2 nya barn. Alla har de tagit det efternamn vara den nya mannen bär.Dottern vill nu ändra sitt efternamn. Hon har haft sin mammas efternamn sedan födseln men vill nu byta till det nya efternamnet som familjen har, den nya mannens efternamn.Pappan till dottern har ingen kontakt med dottern men vill inte att dottern ska byta efternamn. Kan pappan verkligen påverka detta?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I lagen om personnamn anges vad som gäller vid ändring av efternamn. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.Som utgångspunkt krävs pappans skriftliga samtycke för att byta dotterns efternamnEftersom pappan till dottern inte är vårdnadshavare gäller att pappans skriftliga samtycke krävs för att barnet ska få byta efternamn (34 § och 47 § lag om personnamn).Om barnets pappa vägrar att ge sitt samtycke kan man vända sig till tingsrätten för att de i sin tur ska fastställa att byte ska ske. Avgörande blir om domstolen anses namnbytet förenligt med barnets bästa. Eftersom barnet är över 12 år krävs även barnets samtycke till bytet (34 § och 46 § lag om personnamn).Vad som utgör barnets bästa är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt förarbeten till lagen ska domstolen ta hänsyn till barnets vilja med hänsyn till barnets ålder och mognad. Enligt tidigare rättsfall förhåller sig dock domstolen restriktivt inställt till namnbyte när den förälder som inte är vårdnadshavare inte har samtyckt till det. Omständigheter som kan få betydelse är om förälderns visat intresse för barnet samt i vilken utsträckning föräldern har haft kontakt med barnet (RH 2003:6 och prop. 2015/16:180 s. 124).SammanfattningPappan till dottern kan motsäga sig namnbyte av dottern. Mamman till dottern kan dock ansöka om namnbyte till tingsrätten varav domstolen avgör om namnbytet ska ske med grund i att det är barnets bästa.Min rekommendationOm pappan vägrar namnbyte och mamman anser att namnbytet är förenligt med dotterns bästa, kan hon ansöka om namnbyte hos tingsrätten. Att pappan inte har någon kontakt med dottern kan tala för att namnbyte ska ske.Information om sådan ansökan finns på Sveriges Domstolars hemsida. Behöver du vidare hjälp med hur en sådan ansökning ska göras rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra kunniga jurister.Annars hoppas jag du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Varför tas "LAS-dagar" bort när jag har intermittent anställning?

2021-05-10 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej. Jag har jobbat som timvikarie sedan 2017. Har intermittent på mitt kontrakt och kommunen tar bort över 200 dagar från mig varje år. Något som gör att jag aldrig kommer att få 731 dagar. Ska det verkligen vara så?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som gäller vid beräkning av så kallade "LAS-dagar" för intermittent anställning, det vill säga antal dagar från när en visstidsanställning övergår till en tillsvidare.Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar vad som gäller vid inlasning. Jag kommer därför utgå från att du är en arbetstagare som omfattas av LAS, eftersom vissa personer kan vara undantagna lagen så som en vd eller arbetsgivares familjemedlemmar (se 1 § LAS).Notera även att ett kollektivavtal på arbetsplatsen kan innehålla bestämmelser som avviker från lagen och därmed vad jag anger nedan (se 2 § LAS). Vid intermittent anställning räknar man varje separat arbetstillfälle vid beräkning av "LAS-dagar"Enligt LAS finns två huvudsakliga anställningsformer – tillsvidareanställning och visstidsanställning. Även provanställning förekommer. En intermittent anställning är inte någon anställningsform men brukar grunda sig på en allmän visstidsanställning, varav reglerna om så kallad "inlasning" blir aktuella (4 §, 5 § och 5a § LAS).Inlasning innebär att en allmän visstidsanställning eller vikariat övergår till en tillsvidareanställning (även kallad fast anställning) när en arbetstagare har varit anställd hos en arbetsgivare i mer än två år under en femårsperiod alternativt under en period med varierande anställningsformer (5a § LAS).När man ska beräkna de två åren är det precis som du skriver sammanlagd anställningstid på 731 så kallade "LAS-dagar" som gäller. Beräkningen sker utefter hur många dagar man jobbat, inte antal timmar. Det gör alltså ingen skillnad på om du arbetar en-timmarspass eller åtta-timmarspass (se AD 2019 nr 56).En intermittent anställning kännetecknas av att arbetstagaren arbetar vid förfrågan alternativt behov, har möjlighet att tacka nej till arbete samt att en "ny" anställning tillkommer varje nytt arbetspass. Vid en intermittent anställning räknar man således varje separat arbetstillfälle vid beräkning av "LAS-dagar" medan man vid andra anställningar även kan räkna dagarna däremellan.SammanfattningSom intermittent anställd räknas enbart de dagar du jobbar, inte dagarna där emellan som vore fallet om du hade haft en annan anställning. Detta eftersom en "ny" anställning anses uppstå varje nytt arbetspass.Jag vet tyvärr för lite för att avgöra om de 200 angivna dagarna är dagarna du har jobbat eller inte men förutsatt att du inte har jobbat de dagarna så ska de inte räknas in vid beräkning av inlasningen.Jag hoppas du fått svar på din fråga, annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Vem kan aktivera en framtidsfullmakt när det finns flera fullmaktshavare?

2021-05-13 i Avtal
FRÅGA |Min far har skrivit en framtidsfullmakt på mej och min bror, jag undrar om vi båda måste närvara på banken när fullmakten ska aktiveras eller kan jag själv aktivera fullmakten?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagen om framtidsfullmakter reglerar vad som gäller angående när fullmakten börjar gälla, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom mer detaljerat vad som gäller men en sammanfattning kommer även finnas med i slutet av texten.När börjar en framtidsfullmakt gälla?En framtidsfullmakt ska gälla när fullmaktsgivaren (det vill säga din far) inte längre har förmåga att ha hand om sina angelägenheter som fullmakten avser. Detta kan ske på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande varaktigt förhållande (1 § lag om framtidsfullmakter).Som utgångspunkt är det fullmaktshavare (du och din bror) som avgör när framtidsfullmakten ska börja gälla. Om framtidsfullmakten särskilt anger att domstol ska avgöra när fullmakten ska börja gälla alternativt att fullmaktshavare inte vill avgöra detta själv, kan tingsrätten bestämma om den ska börja gälla eller inte (9 § och 11 § lag om framtidsfullmakter).Vad gäller om det finns två framtidsfullmaktshavare?Förutsatt att det inte anges i framtidsfullmakten att domstol ska avgöra när fullmakten blir gällande, så gäller att fullmaktshavare avgör när den ska börja gälla (9 § andra stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmaktsgivaren bör ha angett i framtidsfullmakten huruvida du och din bror har behörighet att företräda er far var för sig, tillsammans eller subsidiärt (i första och andra hand) (prop. 2016/17:30 s 36). Jag finner dock inget direkt lagstöd för vad som gäller om det inte har angivits något angående behörighet mellan dig och din bror. Enligt förarbeten till lagen anges dock att:"Om fullmaktsgivaren så önskar, bör han eller hon kunna ange i framtidsfullmakten att flera fullmaktshavare endast ska få utöva uppdraget tillsammans, exempelvis beträffande vissa särskilt angivna frågor. Det får dock förutsättas att detta sker endast undantagsvis eftersom det riskerar att leda till att framtidsfullmakten förlorar sin verkan om en av flera utpekade faller ifrån. Dessutom måste risken för konfliktsituationer tas i beaktande av fullmaktsgivaren." (prop. 2016/17:30 s 36).Detta tolkar jag som att utgångspunkten å ena sidan är att flera fullmaktshavare har behörighet att företräde fullmaktsgivaren var för sig, eftersom det ska förutsättas endast undantagsvis att flera fullmaktsgivare endast tillsammans ska utöva uppdraget. Å andra sidan att fullmaktshavarnas inbördes förhållande ska beaktas av fullmaktsgivaren, eftersom konfliktsituationer måste beaktas. Jag kan dock inte finna något direkt stöd för att detta måste anges i fullmakten utöver att lagen anger att en framtidskullmakt ska ange "vilka övriga villkor som gäller" (5 § lag om framtidsfullmakter).Notera dock att lagen är relativt ny, det finns väldigt lite rättspraxis på området samt att det är ytterst upp till rätten att avgöra vad som gäller. Det är mycket möjligt att annan tolkning kan göras och därigenom flera fullmaktshavares inbördes förhållande är ett formkrav för att fullmakten ska vara giltig men jag tolkar förarbeten "om fullmaktsgivaren så önskar, bör han ange i framtidsfullmakten…" att detta inte är obligatoriskt (prop. 2016/17:30 s 36).SammanfattningOm inget särskilt har angivits i framtidsfullmakten gäller att fullmaktshavare avgör när framtidsfullmakten ska börja gälla. Det bör framgå av framtidsfullmakten vad som gäller om du och din bror kan aktivera fullmakten själv, tillsammans eller subsidiärt. Varken lagen eller förarbeten anger dock direkt att detta måste anges för att fullmakten ska vara giltigt. Så för det fall att inbördes förhållande inte har angivits är min tolkning att du och din bror kan aktivera fullmakten var för sig själva. Notera dock att detta enbart är min tolkning utifrån lagens förarbeten och det är ytterst upp till rätten att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga trots att svaret är något oklart. Om du vill ha ett mer säkert svar på din fråga är min rekommendation att du bokar tid med någon av våra kunniga jurister.Vänligen,

Har man rätt till en halvtimmes rast under ett fem timmars jobbpass?

2021-05-12 i Rast
FRÅGA |Jag är 16 år och är anställd för enstaka dagar. När jag jobbar fem timmars pass har jag en kvarts rast men jag har läst att jag måste ha minst en halvtimmes rast om jag jobbar 4,5 timmar. Är det okej att jag har en kvart mitt i eftersom jag inte jobbar 4,5 timmar streck eller måste det vara en halvtimme?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt till en halvtimmes rast under ett fem timmars jobbpass. Arbetstidslagen reglerar rätt till rast så jag kommer därför utgå från denna lag. Notera dock att lagen undantar vissa personer så som företagsledare, hemarbete eller personer som har så kallat okontrollerat arbete (2 § arbetstidslagen).Lagen är även semidispositiv vilket innebär att ett kollektivavtal på arbetsplatsen kan ange andra bestämmelser som går före lagen och därmed vad jag anger nedan (3 § arbetstidslagen). Arbetstagare har rätt till rast men lagen anger inte hur längeEnligt lagen har en arbetstagare rätt till rast efter fem i följd arbetade timmar. Rasten innebär ett avbrott från den ordinarie arbetstiden och att arbetstagaren inte är skyldig att kvarstanna på arbetsplatsen. Lagen anger däremot inte hur lång denna rast ska vara men enligt Arbetsmiljöverket bör en rast vara minst 30 minuter (15 § arbetstidslagen). Rast får dock bytas ut mot måltidsuppehåll vid händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren exempelvis med hänsyn till arbetsförhållandena eller sjukdomsfall. Måltidsuppehåll innebär att arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen men tiden räknas däremot in i arbetstiden, det vill säga att arbetstagaren har rätt att få betalt för måltidsuppehållet (16 § arbetstidslagen).SammanfattningFörst och främst bör du kontrollera om eventuellt kollektivavtal på din arbetsplats reglerar särskild tid angående rätt till rast. I annat fall har du rätt till rast vid fem i följd arbetade timmar. Lagen anger däremot inte hur lång denna rast ska vara men enligt Arbetsmiljöverket bör rasten vara minst 30 minuter.Om du upplever att du får för lite rast och att arbetsmiljön därmed brister kan du i första hand ta kontakt med din arbetsgivare och försöka lösa problemet. Om denne inte vidtar några åtgärder kan du kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen om sådan finns. Om du är medlem i ett fackförbund kan du även vända dig till dem för att få mer hjälp. Du kan också ta kontakt med Arbetsmiljöverket för svar på frågor och anmälan om dåliga arbetsförhållanden.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Vad händer om jag lämnar min hund utan uppsikt och hunden orsakar skada?

2021-05-11 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej! Jag har en rätt stor hund. Han är en Rumänsk vallhund och ser väldigt fluffig och snäll ut, vilket han oftast är, men han var en gatuhund i större delen av sitt liv och vill därför inte bli klappad eller nuddad av främlingar. Jag undrar detta: Om jag lämnar honom kopplad en kort stund utanför en affär vid krokarna avsedd för just det, och någon försöker stjäla/klappa/interagera med honom och han morrar eller rent av bits, hamnar jag eller han i trubbel för det? Jag är väldigt säker på att han skulle varna långt innan han skulle försöka skada någon men om ett barn ser honom bunden och försöker klappa honom och han reagerar aggressivt så tycker jag inte att han eller jag har gjort något fel.Hur ser lagen på detta?Tack!
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagen om tillsyn av hundar och katter anger att en hunds ägare eller innehavare har ett strikt skadeståndsansvar. Detta innebär att du som ägare ansvarar för skada som din hund orsakar oavsett om du har tillsyn över honom eller inte, exempelvis när du lämnar honom utanför affären (19 § lag om tillsyn av hundar och katter).Om din hund orsakar en skada exempelvis genom att bita någon så kan du alltså bli skadeståndsskyldig. Möjlighet finns att nedsätta skadeståndet enligt skadeståndslagen om skadelidande har ansetts medvållande till uppkommen skada, exempelvis genom att man har provocerat hunden (6 kap. 1 § skadeståndslagen).Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Kan jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist om jag är sjukskriven? Vad kan jag ställa för krav på arbetsgivaren i så fall?

2021-05-09 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HejsanÄr undersköterska sen 2000. Om man är sjukskriven och arbetsgivare börjat en omplacering kan jag då bli uppsagd om det inte skulle finnas något annat arbete som passar mig. Om det skulle vara så vad kan jag ställa för krav på arbetsgivare. Tack på förhand.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar vad som gäller när en arbetstagare blivit uppsagd. Jag kommer därför utgå från att du är en arbetstagare som omfattas av LAS, eftersom vissa personer kan vara undantagna lagen så som en vd eller arbetsgivares familjemedlemmar (se 1 § andra stycket LAS).Notera att ett kollektivavtal på din arbetsplats kan ange andra bestämmelser som kan avvika från lagen och därmed vad jag anger nedan (2 § tredje stycket LAS).I mitt svar kommer jag först gå igenom mer detaljerad vad som gäller men en sammanfattning kommer även finnas med i slutet.För att bli uppsagd krävs saklig grundFör att bli uppsagd krävs att saklig grund föreligger vilket kan grunda sig på antingen personliga skäl eller arbetsbrist. Du kan alltså bli uppsagd även fast du har en pågående sjukskrivning men en sjukskrivning i sig utgör i huvudregel inte saklig grund (7 § LAS).Notera att jag utgår från att du har en tillsvidareanställning. Om du har en tidsbegränsad anställning kan du som utgångspunkt inte bli uppsagd om inte särskilt har avtalats, utan då gäller anställningen till det datum som anges i anställningsavtalet. En arbetsbristsituation är hänförlig till alla situationer som inte har att göra med personliga omständigheter. Arbetsbrist behöver alltså inte vara egentlig brist på arbete utan kan även grunda sig på att arbetsgivaren vill omorganisera verksamheten och därigenom försvinner arbeten som tidigare funnits.Finns inte saklig grund för uppsägning kan arbetstagaren yrka på ogiltighetsförklaring av uppsägelsen samt skadestånd. Arbetstagaren har då även rätt att stanna i anställningen tills tvisten är avgjord. Notera dock att domstolen brukar ha svårt att överpröva arbetsgivarens ekonomiska beslut om arbetsbrist (34 § och 38 § LAS).En uppsägelse är inte sakligt grundad om omplaceringsskyldigheten inte är uppfylldFör att saklig grund ska föreligga måste först och främst omplaceringsskyldigheten vara uppfylld. Detta innebär att arbetsgivaren i första hand är skyldig att erbjuda arbetstagaren ledigt arbete inom företaget som arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för (7 § LAS).I andra hand ska arbetstagaren ha rätt till omplacering till annans arbete utefter särskild turordning. Denna turordning utgår från arbetstagarnas sammanlagda anställningstid varav den med längst tid har företräde framför den med kortare, under förutsättning att denne har tillräckliga kvalifikationer för den andres jobb (22 § LAS).Med tillräckliga kvalifikationer innebär att arbetstagaren ska uppnå samma krav som hade ställts för annan arbetssökande till tjänsten. Arbetsgivaren måste således tåla viss upplärningstid men inte att arbetstagaren omskolas (se AD 2018 nr 41).Notera att arbetsgivaren enbart behöver erbjuda ett annat arbete – tackar arbetstagaren nej till ett skäligt erbjudande har denne således inte rätt att få fler erbjudanden. Arbetstagaren har inte heller rätt att välja vilken position som ska erbjudas.Uppfyller inte arbetsgivaren omplaceringsskyldigheten föreligger inte saklig grund och arbetstagaren kan även i detta fall yrka på ogiltighet och skadestånd (34 § och 38 § LAS). Arbetsgivaren har en förhandlingsskyldighet INNAN beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist tasInnan uppsägelse på grund av arbetsbrist kan ske ska arbetsgivaren förhandla med de fackföreningar som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal måste hen förhandla med samtliga fackföreningar som har medlemmar på arbetsplatsen som berörs. Notera att förhandlingsskyldigheten enbart innebär skyldighet att förhandla, inte skyldighet att komma överens (11 § och 13 § MBL).Om detta inte görs kan arbetsgivaren göra sig skadeståndsskyldig (54 § och 55 § MBL).Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du företrädesrätt till återanställningJag utgår från att du har arbetat i mer än 12 månader i samma företag och du har i sådant fall företrädesrätt till återanställning, om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Denna rätt gäller under uppsägningstiden samt nio månader efter uppsägningstiden (25 § LAS).Företrädesrätten innebär att du har företräde framför andra till en tjänst som blir ledig och du har tillräckliga kvalifikationer för. Notera att det kan krävas att du anmäler anspråk om din företrädesrätt till din arbetsgivare (25 § och 27 § LAS).Om företrädesrätten inte tas hänsyn till kan arbetstagaren yrka på skadestånd av arbetsgivaren (38 § LAS).Sammanfattning Du kan bli uppsagd även fast du är sjukskriven, din sjukskrivning i sig utgör dock ingen grund för uppsägning.Om en arbetsbristsituation föreligger har arbetsgivaren en skyldighet att omplacera dig till ledigt arbete alternativt annans arbete i relation till en särskild turordning under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer.I sådant fall har arbetsgivaren även en skyldighet att förhandla under förutsättning att kollektivavtal finns på arbetsplatsen alternativt att du är fackligt medlem.Du har också företrädesrätt till återanställning till ledigt arbete som uppkommer under uppsägningstiden eller nio månader därefter. Om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter kan hen göra sig skadeståndsskyldig.Min rekommendationOm det skulle bli aktuellt med uppsägelse på grund av arbetsbrist är min rekommendation att du först och främst kollar om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen som eventuellt anger bestämmelser som avviker från lagen.Jag rekommenderar även att du i sådant fall tar kontakt med ditt fackförbund, om du är medlem i sådan. Du kan även höra av dig till oss igen om du har några fler frågor.Annars hoppas jag att du fått svar på din fråga!Vänligen,