Vilka skyldigheter har arbetsgivaren vid avskedande?

2021-03-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Har man rätt som arbetsgivare att avskeda någon som missköter sig? Om man, som i mitt fall, blivit avskedad med omedelbar verkan utan någon förvarning innan? Har arbetsgivaren handlat fel så att säga? Har blivit avskedad omedelbart och muntligt utan någon förvarning? Är paragraferna tvingande? kan ett avskedande ogiltighetsförklaras om arbetsgivaren inte förvarnat om ett avskedande och dessutom framfört det muntligt?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Möjligheten för en arbetsgivare att avskeda en arbetstagare ska i svensk rätt ses som en sorts sista utväg och regleras i 18 § LAS. Ett avskedande får endast ske i sådana fall där det är fråga om ett avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande från arbetstagaren som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande. Detta kan vara misskötsamhet av allvarlig natur, t.ex. ett brottsligt förfarande eller upprepad misskötsamhet där arbetstagaren vägrat rätta sig efter arbetsgivarens anvisningar trots tillsägelser och varningar.Vid ett avskedande finns det vissa ordningsföreskrifter som arbetsgivaren måste förhålla sig till. Ett avskedande ska vara skriftligt och innehålla viss bestämd information (se vidare 19 § LAS). Arbetsgivaren ska även vid ett avskedande underrätta arbetstagaren om detta minst en vecka i förväg (se vidare 30 § LAS). Om din arbetsgivare har avskedat dig utan en sådan underrättelse och det dessutom har skett muntligt har hen således brutit mot dessa regler.Som sagt är dessa regler emellertid enbart så kallade ordningsföreskrifter. Det innebär att avskedandet fortfarande kommer att gälla, och det finns inte någon möjlighet att ogiltigförklara avskedandet i enlighet med 35 § LAS. Nämnda lagregel kan dock användas om du blivit felaktigt avskedad på grund av omständigheter som inte en skulle ha räckt till för en uppsägning på grund av personliga skäl. Om så inte är fallet kan du ändock kräva skadestånd enligt 38 § LAS av arbetsgivaren för brott mot ovannämnda ordningsföreskrifter.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid förenklade tvistemål?

2021-03-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan näringsidkare, t ex. enskild firma stämma en annan näringsidkare avseende tvist som som via reglerna om förenklat tvistemål? Jag hade för mig att detta endast gällde om den part som valde att föra tvisten till domstol var privatkonsument, men jag ser inga sådana begränsningar i RB 1 kap 3 §.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Förenklade tvistemål regleras i 1 kap. 3 d § RB. Förenklade tvistemål är mål som på grund av deras relativt låga värde handläggs på ett annorlunda sätt än ordinarie tvistemål. Skillnader mellan de två typerna av tvistemål berör bland annat antalet domare samt möjligheten att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten (se vidare 18 kap. 8 a § RB).Beloppsgränsen vid förenklade tvistemål ligger på hälften av prisbasbeloppet (2021 är således gränsen vid 23 800kr) och det är värdet på det som yrkas av käranden som utgör bedömningsgrunden. Det finns inte någon begränsning till att den ena parten måste vara konsument vid förenklade tvistemål. Om så ändå skulle vara fallet finns en särskild forumregel som ger konsumenten rätt att stämma näringsidkaren vid sin egen hemvistort (se vidare 10 kap. 8 a § RB).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilken straffskala gäller vid försök till brott?

2021-02-28 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Vad innebär "må ej sättas under fängelse, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller däröver" i 23 kap 1 § Brottsbalken?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.23 kap. 1 § BrB reglerar den osjälvständiga brottsformen försök till brott. Din fråga berör straffskalan för försöksbrott och detta regleras i lagrummets andra stycke. Innebörden av stadgandet i andra stycket är att om själva huvudbrottet, alltså det brott som gärningsmannen har försökt att begå, inte kan leda till ett lägre straff än fängelse i två år, får inte gärningsmannens straff för försöket sättas under fängelse. Gärningsmannen kan alltså till exempel inte bli ådömd böter om hen har försökt begå ett mord.När det gäller försök till brott som kan leda till lägre straff än två års fängelse är domstolen mer fri vid utdömandet av påföljd och kan alltså ådöma gärningsmannen böter. Straffet för försöksbrottet får emellertid aldrig sättas högre än straffet hade varit för det fullbordade brottet.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden på åtalsunderlåtelse och strafföreläggande?

2021-02-25 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har sökt och försökt finna skillnaden mellan Strafföreläggande och Åtalsunderlåtelse. Vad jag kan urskilja är att de båda förfarandena kan aktualiseras om personen erkänt gärningen, att det inte leder till åtal och rättegång och att de båda har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. När aktualiseras det ena förfarandet framför det andra? Mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna om åtalsunderlåtelse och strafförelgande återfinns i rättegångsbalken (RB).Åtalsunderlåtelse regleras i huvudsak i 20 kap. 7 § RB. I lagrummet räknas ett antal situationer upp där åklagaren kan besluta om åtalsunderlåtelse. Den vanligaste orsaken i praktiken torde vara att åklagaren bedömer att det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter (första punkten). För åtalsunderlåtelse krävs det mycket riktigt att den misstänkte erkänt brottet.Strafföreläggande regleras i 48 kap. RB. Ett strafföreläggande är precis som åtalsunderlåtelse ett alternativ till att väcka åtal. Åklagaren utfärdar i dessa fall, utan rättegång, böter eller villkorlig dom till den misstänkte. Detta får göras vid brott där böter ingår i straffskalan (se 48 kap. 4 § första stycket RB). Precis som du säger är en förutsättning för detta att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet (se vidare 48 kap. 9 § första stycket RB). Av 48 kap. 3 § andra stycket RB framgår att ett strafföreläggande gäller som en dom som vunnit laga kraft.En skillnad är alltså att man vid åtalsunderlåtelse inte får någon påföljd, vilket man får vid ett strafföreläggande. Det finns ingen regel som anger vilket av dessa alternativ åklagaren ska välja när förutsättningarna för båda instituten är uppfyllda.Det stämmer även att både åtalsunderlåtelse och strafföreläggande förs in i belastningsregistret (se 3§ lagen (1998:620) om belastningsregister).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Efter hur lång tid omvandlas ett vikariat till en tillsvidareanställning?

2021-03-29 i Anställningsformer
FRÅGA |Hejsan! Jag har gått som timvikarie på min arbetsplats sedan Maj-18 och from Jan -21Så går jag på ett vikariat som sträcker sig till 21.08.31. När har jag rätt att få tillsvidare anställning? Har hört något om 2 år inom en 5års period? Mvh Liza
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regeln du syftar på är den så kallade omvandlingsregeln och återfinns i 5 a § LAS. Där stadgas att ett vikariat omvandlas till en tillsvidareanställning när arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i ett vikariat under sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.När du har varit anställd som vikarie i mer än två år har således ditt vikariat omvandlats till en tillsvidareanställning. Av Arbetsdomstolens praxis framgår att denna omvandling sker automatiskt när tidsgränsen passerats, det spelar alltså ingen roll om varken arbetsgivaren eller arbetstagaren varit medvetna om det (se AD 2015:26).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har makat underhållsskyldighet om de inte bor tillsammans?

2021-02-28 i Underhåll
FRÅGA |Jag och min man är fortfarande gifta men lever i sär, vi bor alltså åtskilda i varsitt hus och delar ingen ekonomi, är jag ändå underhållskylldig gentemot min man?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Makars underhållsskyldighet gentemot varandra regleras i 6 kap. 1 § äktenskapsbalken. Av lagrummet framgår att makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. En konsekvens av paragrafens utformning är att den maken med den högsta inkomsten får täcka en större del av dessa gemensamma och personliga utgifter.Om makarna inte varaktigt bor tillsammans försvinner inte denna underhållsskyldighet. Det framgår av 6 kap. 6 § äktenskapsbalken att den ena maken i en sådan situation ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken. Svaret på din fråga blir därmed att du fortfarande kan vara underhållsskyldig gentemot din man, även om ni inte varaktigt bor tillsammans.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När omvandlas ett vikariat till en tillsvidareanställning?

2021-02-28 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej,Jag fick min fjärde heltid tidsbegränsad anställning som vikarie hos samma arbetsgivare. När den kommer att ta slut blir det i sammanlagt mer än två år (2 år och 4 dagar) utan uppehåll mellan kontrakten. Enligt lagen som jag har läst omvandlar den dock till en tillsvidareanställning. Har jag fattat rätt?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Lagregeln du syftar på är den så kallade omvandlingsregeln i 5 a § LAS. Det är mycket riktigt så att ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod (se 5 a § tredje stycket LAS). Ett undantag från detta gäller anställningar som kräver viss behörighet enligt lag, till exempel för lärare.Det ska även observeras att omvandlingen sker helt automatiskt när den aktuella tidsgränsen nås. Detta gäller även om arbetstagaren och arbetsgivaren inte varit medvetna om det. Arbetstagaren behöver alltså inte upplysa arbetsgivaren om detta eller framställa några krav. Detta framgår av Arbetsdomstolens praxis (se AD 2015:26).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka är skillnaderna mellan stöld, ringa stöld och grov stöld?

2021-02-25 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Beskriv de skillnader som finns mellan brottsrubriceringarna ringa stöld, stöld och grov stöld. Finns det likheter skillnader mellan brotten och påföljderna?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Alla former av stöld är ett tillgreppsbrott och regleras därmed i 8 kap. brottsbalken (BrB).Stöld av normalgraden regleras i 8 kap. 1 § BrB. Stöldbrottet består i att gärningsmannen tar något, som tillhör någon annan, i sin besittning. Därtill ska gärningsmannen ha ett tillägnelseuppsåt. Gärningsmannen ska alltså ha ett uppsåt att disponera över egendomen som om hen vore den rättmätige ägaren. Det finns ingen krav på att gärningsmannen ska behålla egendomen utan tillägnelseuppsåt kan vara för handen även om hen konsumerar eller säljer egendomen. Slutligen krävs det att tillgreppet innebär skada för brottsoffret, härmed avses ekonomisk skada. Dessa kriterier gäller för alla stöldbrott, alltså även vid ringa stöld (snatteri) och vid grov stöld. Påföljden för stöld är fängelse i högst två år.Ringa stöld, eller snatteri, regleras i 8 kap. 2 § BrB. En stöld är ringa om det tillgripnas värde och övriga omständigheter talar för det. Samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska alltså beaktas, men åtminstone vid butikstillgrepp är det i praktiken värdet av det tillgripna som styr brottsrubriceringen. Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 951 satt gränsen på 1250kr, men observera att detta alltså gäller vid butikstillgrepp och det är inte säkert att det går att applicera i andra situationer. Påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader.Grov stöld regleras i 8 kap. 4 § BrB. I lagrummet stadgas ett antal faktorer som ska beaktas vid klassificeringen, bland annat om gärningsmannen varit försedd med vapen eller om gärningen varit särskilt farlig eller hänsynslös. Faktorerna som räknas upp i lagrummet är inte uttömmande och en domstol kan även beakta andra omständigheter som skulle kunna göra att stölden är att anse som grov. Påföljden för grov stöld är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,