Vilka är konsekvenserna av en felaktig uppsägning?

2021-02-25 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, vad hände om jag säger upp en person som varit anställd på mitt företag i ungefär 20 år, han är en av de som varit anställd längst på företaget och jag skulle då bryta mot LAS. Vad blir konsekvenserna för mig som företagare?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.För att en arbetsgivare ska få säga upp en arbetstagare måste det finnas saklig grund. Saklig grund brukar sägas föreligga antingen vid arbetsbrist eller om det finns personliga skäl hänförbara till den enskilde arbetstagaren (se vidare 7 § LAS).Om en arbetstagare sägs upp på otillåtna grunder kan uppsägningen ogiltigförklaras på yrkande av arbetstagaren (se 34 § första stycket LAS). Därtill kan arbetstagaren kräva skadestånd, både ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd (se vidare 38 § LAS). Allmänt skadestånd tar sikte på den kränkning som lagbrottet har inneburit för arbetstagaren.Observera dock att en ogiltigförklaring av en uppsägning inte kan komma ifråga om den felaktiga uppsägningen beror på att arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna, oavsett om turordningsreglerna följer av 22 § LAS eller av ett kollektivavtal. Detta framgår av 34 § första stycket LAS. Vid ett turordningsbrott är skadestånd den enda möjliga sanktionen som kan drabba arbetsgivaren.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en misstänkt överklaga avslag om partsinsyn i en förundersökning?

2021-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |Fråga om överklagande av nekad partsinsyn i förundersökning.Enligt 18 kap. första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller s.k. förundersökningssekretess. Jag har uppfattat att den misstänkte såsom part under pågående förundersökning enligt 23 kap. 18 § andra stycket rättegånsbalken har en mer omfattande insynsrätt enligt än vad allmänheten har. Min fråga avser den situation att den misstänkte under pågående förundersökning begär partinsyn med stöd av 23 kap. 18 § rättegångsbalken, och nekas insyn med hänvisning till förundersökningssekretessen i 18 kap. OSL. Då har den misstänkte begärt insyn enligt rättegångsbalkens regler och inte enligt bestämmelsena i tryckfrihetsförordningen och OSL.Fråga: Får en misstänkt som har fått avslag på en begäran om partsinsyn enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken överklaga avslagsbeslutet? Och, i så fall, vem prövar ett sådant överklagande?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ett beslut om avslag för den misstänkte att få ta del av det som förekommit under förundersökning får fattas om det skulle innebära men för utredningen (se vidare 23 kap. 18 § andra stycket RB). Denna prövning görs av undersökningsledaren (se 23 kap. 23 d § första stycket RB). Den misstänkte kan begära att rätten ska pröva ett sådant avslagsbeslut (se 23 kap. 23 d § andra stycket RB).Svaret på din fråga är alltså att den misstänkte kan begära prövning av ett sådant beslut och det är rätten som pröva saken. Observera dock att prövningen sker först när undersökningsledaren har slutfört den utredning hen anser är nödvändig.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Gäller uppsägningstid vid provanställning?

2021-01-31 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Givet nedan skrivelse, två frågor1. Kan ett avtal utformas likt nedan i linje med lagen om anställningsskydd? Tänker på provanställning under inledande del av avtalet om 2 veckor eller gäller alltid 1 månad enligt LAS oavsett?2. Givet skrivelsen "Överenskommelser kring anställningen kanske per e-post" kan då även uppsägning ske per email eller är det rekommenderad post/personligen/e-sign som gäller?***Anställningstid: Överenskommelse om allmän visstidsanställning (timanställd) med start senast 2019-XX-XX och somlängst till och med 2021-05-31. Under den inledande perioden fram till 2019-XX-XX kan avtalet sägas upp i förtid med 14 dagars ömsesidig uppsägningstid ifrån båda parter under avtalsperioden i enlighet med 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd med tillämpning om tidsbegränsad anställning. Därefter råder 30 dagars ömsesidig uppsägningstid. Överenskommelser kring anställningen kanske per e-post. ***Mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Vid en provanställning enligt 6 § LAS gäller ingen uppsägningstid, utan arbetsgivaren kan när som helst avbryta en provanställning. Tidsfristen på 14 dagar i ditt anställningsavtal tar förmodligen sin utgångspunkt i regeln i 31 § LAS, vilken stadgar att en arbetsgivare som vill avbryta provanställningen i förtid måste informera arbetstagaren om detta fjorton dagar i förväg. Skrivelsen är alltså i enlighet med LAS.En uppsägning ska vara skriftlig (se 8 § första stycket LAS). Motsvarande krav finns inte på en sådan underrättelse om avbrytande av provanställning i förtid i enlighet med 31 § LAS. Om din arbetsgivare skulle avbryta din provanställning i förtid är det således tillräckligt att det sker via e-post.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får arbetsgivaren fritt omplacera sin personal?

2020-12-31 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Får arbetsgivare fritt omplacera sin personal sålänge det är inom ramarna för verksamheten?Om man t.ex blir anställd på en position och tillhör en specifik avdelning i sitt anställningsavtal, men under åren så genomgår företaget diverse omorganisationer, vilket gör att den anställningen "försvinner" och successivt förändras. Inget nytt avtal skrivs, och man får som medarbetare inte chans att ta ställning till om man vill gå med på förändringarna eller skriva på nytt befattningsinnehåll. När ny omorganisation åter igen gör att förändringen är så pass stor tillslut, så hävdar företaget att omplaceringen tillhör ens dagliga uppgifter och att originalavtalet med annan titel ej gäller längre då organisationen helt enkelt har förändrats.Vad har man för rättigheter som anställd? Är det bara att gilla läget eller självmant gå, eller kan man begära att få tacka nej till omplacering och istället sägas upp pga arbetsbrist? Dom hävdar att man behövs mer i den "nya" tjänsten än på den avdelning man varit sedan tidigare.Tack på förhand!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En omplacering föreligger om arbetsgivaren varaktigt förändrar en arbetstagares arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats. Arbetsgivarens arbetsledningsrätt medför en i princip ensidig omplaceringsrätt som sammanfaller med arbetstagarens arbetsskyldighet. Detta är en allmän rättsprincip inom arbetsrätten och en "dold klausul" som finns i alla kollektivavtal.Omfattningen av arbetstagarens arbetsskyldighet bestämts i första hand av eventuellt kollektivavtal och det personliga avtalet. Det är ovanligt att arbetsskyldigheten är reglerad i det personliga avtalet, men om den skulle vara det i ditt fall kan du svart på vitt se vad som omfattas av din arbetsskyldighet och om din omplacering i så fall innebär att du nu gör saker på arbetet som faller utanför denna. Du bör även kolla om arbetsskyldigheten finns reglerad i eventuellt kollektivavtal.Om arbetsskyldigheten inte finns reglerad i kollektivavtalet eller det personliga avtalet bestäms arbetstagarens arbetsskyldighet genom den så kallade 29/29-principen som kommer från rättsfallet AD 1929:29. Denna princip innebär att arbetsskyldigheten omfattar alla arbetsuppgifter som utförs för arbetsgivarens räkning, som har ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet och som faller inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer. Principen ger en väldigt vidsträckt arbetsskyldighet som i princip överensstämmer med det tillämpliga kollektivavtalets vidaste tillämpningsområde. Detta resulterar i att arbetsgivarens omplaceringsrätt är väldigt vidsträckt. Att märka är även att arbetsgivaren innan en omplacering ska primärförhandla med fackförbundet, om kollektivavtal finns på arbetsplatsen (se 11 § MBL).Om arbetstagaren "tackar nej" till en omplacering som faller inom arbetsgivarens omplaceringsrätt gör hen sig skyldig till arbetsvägran. Arbetsvägran ses som en allvarlig form av misskötsamhet som oftast utgör grund för uppsägning av personliga skäl (se vidare 7 § LAS). Det är alltså inte på grund av arbetsbrist som du riskerar att sägas upp vid arbetsvägran, istället blir det personliga skäl.Om du är medlem i ett fackförbund råder jag dig att kontakta dem med dina funderingar. Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om varan blir stulen utanför ens dörr?

2021-01-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, jag gick med på att en vara fick lämnas utanför min lägenhetsdörr vid hemleverans men inom 10 min av leveransen blev paketet tyvärr stulet. När jag läser i konsumentköplagen §6 står det att varan anses vara avlämnad när den är i köparens besittning, men att om den bara har lämnats utanför dörren så kan det inte ses som att den är i köparens besittning. Innebär detta att det är transportören/säljaren som har ansvaret för varan när den blir stulen eller har det ansvaret gått över på mig när jag gick med på att den fick lämnas utanför dörren? Tack för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Konsumentköplagen (KKL) är tillämplig eftersom du som konsument gar gjort ett köp av lös sak av en näringsidkare (se 1 § första stycket KKL).Risken för varanDen centrala frågan i fall som dessa är vem som bär risken för varan. Om köparen bär risken för varan är hen skyldig att betala för den även om den förstörts eller kommit bort (se 8 § första stycket KKL). Risken för varan går över på köparen när varan har avlämnats (se 8 § andra stycket KKL). Det framgår vidare att varan anses vara avlämnad när den kommit i köparens besittning (se 6 § KKL).BesittningVad som exakt avses med besittning varierar beroende på vilken typ av köp det rör sig om. I ditt fall rör det sig om ett transportköp, då du ska få varan levererad till dig. Det framgår då av lagens förarbeten att varan ska anses vara avlämnad när den har tagits hand om av köparen eller på annat sätt överlämnats till denne. Det nämns också uttryckligen att en vara som lagts i köparens brevlåda normalt anses ha kommit i dennes besittning även om hen inte är hemma vid tillfället. (se prop. 1989/90:89 s. 69 f.). Enligt lagkommentaren indikerar förarbetena dock att en vara inte anses vara avlämnad om den placerats utanför dörren till konsumentens lägenhet, detta även om konsumenten uttryckligen skulle ha önskat ett sådant leveranssätt. Det framgår emellertid vidare av lagkommentaren att det finns skäl som pekar på att varan i ett sådant fall ändå ska anses vara avlämnad. Detta skulle gälla enligt principen om "livets regel", vars tillämpning torde leda till att leda till att besittningsövergång anses ha skett när det är fråga om ett normalt agerande för parterna på marknaden. Att lämna varan utanför dörren utgör ett normalt beteende på marknaden och leder till att konsumenten får varan inom räckhåll, vilket bör vara tillräckligt för besittningsövergång. Vilken grad av auktoritet som finns i hänvisningen till "livets regel" är dock oklart.SlutsatsSom framgår av stycket ovan får rättsläget sägas vara någorlunda oklart. Mig veterligen har frågan heller aldrig varit uppe i HD för bedömning. Mitt råd till dig är att ta kontakt med företaget och hänvisa till vad som sägs i förarbetena om att varan inte är avlämnad när den lämnas utanför din dörr.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister kan du få det här. Jag kan även råda dig till att ta kontakt med konsumentverket om din fråga.Hoppas att detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar,

Hur länge kan man finnas i misstankeregistret?

2021-01-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Det är så att jag fick veta att jag förekommer mistankeregistret, när jag ansökte min medborgareskap. Innan dess visste jag ingenting om att jag förekommer mistänkeregistret. Det Som jag är misstänkt är bidragsbrott. Nu har det gått 2.8 år sedan, från det datumet jag blev inskriven i mistankeregistret. Ingen åtal har väcktes och jag skulle inte heller veta något om det inte vore pga min medborgarskap ansökan. Min fråga är då hur länge får man stå i misstanke registret utan någon åtal väcks?Tacksam för svar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om misstankeregistret återfinns i lag (1998:621) om misstankeregister. I lagens 13 § framgår att uppgifter i registret ska gallras bland annat om en förundersökning i ärendet har lagts ner utan att åtal väckts. Gallring innebär att uppgiften tillhörande ett arkiv avlägsnas eller förstörs.Du skriver i frågan att åtal för brott du är misstänkt för aldrig har väckts. Om det fanns en förundersökning avseende brottet du är misstänkt för och denna har lagts ner ska din uppgift alltså tas bort. Någon definitiv bortre tidsgräns för när uppgifterna ska gallras finns dock inte i lagen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid polisanmälan för förtal?

2021-01-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har fått veta att person Y som jag en gång i tiden kallade för min vän har förtalat mig framför mitt ex. Detta inkluderar mindre företeelser som under vår relation då han ljög om saker jag ska ha sagt och gjort för att skada vår relation. Efter att vi gjorde slut har förtalet ökat gradvis. Från att jag först ska ha flörtat med Y för att "straffa" mitt ex, vidare till att jag ska haft en sexuell relation med honom samt hans roommate (båda två är vänner till mitt ex). Jag ska uttryckligen ha sagt att anledningen till att jag gjorde var för att straffa mitt ex. Jag ska även ha skitsnackat, spridit rykten och ljugit om mitt ex framför andra. Anledningen är för att jag ska ha sagt att jag har velat "straffa" honom då med. Y ska även ha sagt att han misstänker samt att jag ska ha påstått/hintat/andra har sagt att jag har erkänt till att ha installerat ett spionprogram i mitt ex telefon. Han ska ha gått igenom med mitt ex hur jag ska ha gjort det och när. Att jag stalkar honom grovt. Med andra ord så har jag framställt som en svartsjuk psykopat. Detta har jag upplevt som extremt kränkande, sårande och smärtsamt. Noll stöd eller support från mitt ex trots han själv säger att han inte tror på Y.Problemet är att jag själv inte har några fysiska bevis på att detta har skett. Endast mitt ex via ord/sms. Mitt ex har också uttryckt att jag inte får "berätta" för han vill skydda Y. I hans ögon är vad Y gjort inte så farligt. Vad kan jag göra? Kan jag polisanmäla ändå?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § BrB. Brottet består i att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i dennes levnadssätt eller genom att annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Jag skulle säga att det händelseförlopp som du beskriver kan uppfylla kravet på att vara ägnat att utsätta dig för missaktning från andra eftersom det rör sig om nedsättande uppgifter. Det krävs då även att uppgifterna som lämnats om dig inte har varit försvarliga samt att personen som gjorde det kan visa att uppgifterna antingen är sanna eller att hen hade skälig grund för att lämna uppgiften. Att observera är alltså att även om något är sant kan personen som lämnar uppgifterna ha gjort sig skyldig till förtal. Du kommer alltså inte behöva bevisa att det som sagts om dig är falskt, däremot måste du kunna bevisa att sådana uppgifter faktiskt har spridits om dig.Vad som dock är speciellt med brottet förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Detta innebär att brottet inte faller under allmänt åtal, utan du som målsägande måste själv väcka talan i form av enskilt åtal (se vidare 5 kap. 5 § BrB). En åklagare kan enbart åtala för brottet om det kan anses vara påkallat från allmän synpunkt. Denna bedömning görs av åklagaren.Du kan absolut polisanmäla brottet men du ska vara beredd på att det finns en stor risk i att åklagaren inte kommer att väcka något åtal. I ett sådant fall är du hänvisad till att du själv får väcka åtal, vilket bland annat innebär att du måste föra din talan helt själv.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren sänka en provanställds arbetstider?

2020-12-31 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på en nyöppnad restaurang sedan 2 månader tillbaka och har en provanställning på 100%.Nu vill dem sänka min och mina kollegors kontrakt till 25% pga av arbetsbrist. Men de tänker fortfarande nyanställa en fjärde servitör/bartender. Är detta rimligt? Att sänka våra timmar medan de plockar in en ny? Vi jobbar alla med provanställning och förstår att man kanske inte har samma rättigheter då.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utgångspunkten när det gäller saker såsom arbetstid är det som står i anställningsavtalet. En arbetsgivare kan inte göra ensidiga förändringar i anställningsavtalet, detta följer av allmänna avtalsrättsliga principer. Det finns dock sätt för arbetsgivaren att "gå runt" detta, särskilt när det gäller arbetstagare som innehar en provanställning.En provanställning är en tidsbegränsad anställning som får pågå i som mest sex månader (se 6 § första stycket LAS). En provanställning är en för arbetstagaren osäker anställningsform. Om inte annat har avtalats får arbetsgivaren när som helst under prövotiden avsluta provanställningen (se 6 § tredje stycket LAS). Arbetsgivaren behöver inte ha något särskilt skäl för detta och behöver inte heller uppge skälen för avbrytandet till arbetstagaren.Arbetsgivaren kan således i princip åstadkomma en ensidig förändring av anställningsvillkoren genom att hen är fri att när som helst avbryta era provanställningar och sedan erbjuda er en ny tjänst på 75% istället för 100%. Det är förmodligen detta som hänt i ert fall. Arbetsgivaren är även helt fri att anställa en ny person, samtidigt som hen erbjuder er lägre arbetstider.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,