Är det ett brott att busringa en restaurang?

2020-12-31 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Är det olagligt att busringa till en restaurang och beställa mat som man sen aldrig betalar och kommer och hämtar? Det är nämligen så att någon busringde med dolt nummer till min familjs restaurang och beställde massa mat som de aldrig någonsin kom eller betalade för. Och ifall om det är olagligt, vad kan vi göra nästa gång om det skulle ske igen?Mvh Julia
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Att busringa till restauranger och beställa mat som man sedan aldrig hämtar ut kan vara brottsligt såsom oredligt förfarande (se 9 kap. 8 § BrB). Att ringa och beställa mat man aldrig tänkt hämta ut är ett vilseledande genom vilket man förmår restaurangägaren till en handling som orsakar skada för denne. Skadan ligger i arbetsinsatser och ingredienser som används för matlagningen. Straffet för oredligt förfarande är böter eller fängelse i högst två år. För alla brott krävs det även att gärningsmannen har uppsåt, vilket uppenbarligen är fallet i ditt exempel (se 1 kap. 2 § första stycket BrB). Jag skulle råda er att påtala detta för personen om de skulle busringa er igen, om ni eventuellt skulle känna igen rösten. Ni kan även göra en polisanmälan men det är förstås problematiskt att ni inte vet vem det är som busringer er.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med förundersökningen om den misstänkte avlider?

2020-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har polisanmält någon för brott och det ledde till att en utredning startades. Men den misstänkta gärningsmannen avled av COVID 19 helt plötsligt igår, vad kommer hända med utredningen nu när den tilltalade är död? Kommer åklagaren lägga ner fallet direkt eller?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om förundersökning regleras i rättegångsbalken (RB). En förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (se 23 kap. 4 § andra stycket RB). Att den misstänkte gärningsmannen har avlidit är just en sådan anledning som gör att det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen. Förundersökningen mot personen du anmälde kommer alltså läggas ned.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är en vara felaktig om den inte stämmer överens med rubriken?

2020-11-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde en jacka till en tjej på en app där man kan sälja begagnade saker. Hon ber om bilder och jag skickar flertalet tydliga där hon godkänner att hon vill köpa och jag fraktar den. Nu, 3 dagar senare skriver hon att jackan inte stämmer överens med titeln. Jag har skickat bilder och hon har godkänt så där tror jag undersökningskyldigheten tillämpas. Ses detta som något svek och att jag hade upplysningsskyldighet. Vad gör jag?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Din fråga rör ett köp av lös egendom mellan två privatpersoner. I sådana situationer tillämpas Köplagen (KöpL), se 1 § och 4 § KöpL.Utifrån hur du beskriver situation uppkommer frågan om varan kan vara behäftad med ett möjligt fel. Enligt 17 § första stycket KöpL ska varan bland annat i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper stämma överens med vad som följer av avtalet. I och med att du använde en viss titel för jackan som du sålde kan det anses avtalat att jackan just skulle stämma överens med titeln. Varan är då att anse som felaktig i och med att den inte gjorde det (se 17 § tredje stycket KöpL). Även om titeln på jackan inte skulle ses som avtalsinnehåll, vilket den förmodligen gör, är jackan också enligt 17 § tredje stycket KöpL att anse som felaktig om den avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Detta sistnämnda krav är definitivt uppfyllt då köparen av din jacka med fog kunnat förutsätta att den skulle stämma överens med titeln. Varan är alltså att anse som felaktig.Ett antal möjliga påföljder aktualiseras i och med detta för hon som har köpt din jacka (se vidare 30 § KöpL). Det jag skulle rekommendera dig att göra är helt enkelt att låta köpet återgå, du får tillbaka din jacka och du ger tillbaka pengarna till köparen. På så sätt slipper du ett utdraget efterspel där hon kan göra gällande olika påföljder. Detta är nog det absolut bästa att göra i din situation. Hon som köpte din jacka har rätten på sin sida, utifrån de omständigheter du beskrivit för mig.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när företaget vägrar betala tillbaka mina pengar?

2020-11-26 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Vad kan jag göra som privatperson när ett företag inte betalar tillbaka pengar som de är skyldiga mig? Företaget vet att de har gjort fel men efter 3 månader har jag fortfarande inte fått tillbaka mina pengar.Om jag hade varit 3 månader sen med en faktura hade jag fått flera påminnelseavgifter, men vad gäller för ett företag? Kan de bara vänta med återbetalning utan konsekvenser?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En given utgångspunkt i din situation är givetvis att kontakta företaget med ditt betalningskrav innan du vidtar rättsliga åtgärder. Om du har gjort detta utan resultat finns det ett par olika tillvägagångssätt för dig.Du kan vända dig till Kronofogdemyndigheten och begära ett betalningsföreläggande. Förfarandet regleras i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Av 2 § LBH framgår att en ansökan om betalningsföreläggande får avse en fordran som är förfallen till betalning, samt att målet är dispositivt. Båda dessa förutsättningar är uppfyllda i ditt fall. Hur man i en sådan situation går till väga rent praktiskt kan du läsa om på Kronofogdemyndighetens hemsida här.Du kan även stämma företaget inför domstol. Du får då formulera en stämningsansökan (se 42 kap. 2 § RB för vad en sådan ska innehålla) och väcka en fullgörelsetalan (se 13 kap. 1 § RB), dvs. en talan där du yrkar att du vill att företaget ska fullgöra sin betalningsförpliktelse till dig.Det kan också vara en bra ide att förklara för företaget att om de inte fullgör sin betalningsförpliktelse till dig ämnar du att vidta någon av ovanstående åtgärder, möjligtvis kan ett sådant framställande få dem att betala dig för att på så sätt slippa riskera en sådan åtgärd.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får en ny ägare avbryta provanställningen i förtid?

2020-12-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Blev den 1 oktober provanställd på ett företag, anställningen var till 31/12. Nu avbröts provanställningen i förtid pga att bolaget såldes och har nu en ny ägare. Nya ägaren vill nu anställa mig igen men nu endast timanställning pga inte vet hur mycket timmar det finns för mig. Är det rimligt? Jag hade siktet inne på en fast anställning.Tacksam för svar!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En provanställning är en tidsbegränsad anställning som får pågå i som mest sex månader (se 6 § första stycket LAS). En provanställning är en för arbetstagaren osäker anställningsform. Om inte annat har avtalats får arbetsgivaren när som helst under prövotiden avsluta provanställningen (se 6 § tredje stycket LAS). Arbetsgivaren behöver inte ha något särskilt skäl för detta och behöver inte heller uppge skälen för avbrytandet till arbetstagaren.Din arbetsgivare har således agerat i enlighet med lagen när din provanställning avbröts, om ni inte hade avtalat om att anställningen inte skulle kunna avslutas i förtid. Den nya ägaren är sedan fri att erbjuda dig den anställningsform som hen tycker passar bäst. Det kan tyckas orimligt från arbetstagarens perspektiv men du har inte i den aktuella situationen blivit lagstridigt behandlad.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gör man om man blir utsatt för en falsk orosanmälan?

2020-12-29 i Myndigheter
FRÅGA |Om man fåren anonym orosanmälan på sig vilket i sig är helt osann men man dock vet vart den kommer från,vilka rättigheter har man då?Hur
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När socialtjänsten får en orosanmälan till sig har de en skyldighet att utan dröjsmål göra en utredning (se 11 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om anmälan rör ett barn ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet är i behov av skydd (se 11 kap. 1 a § socialtjänstlagen). Det ses mycket allvarligt på orosanmälningar, och socialtjänstens utredningsskyldighet kan inte bortses från i ett enskilt fall, trots att personen som anmälan riktar sig emot hävdar att den är falsk. Det är då upp till socialtjänsten att istället göra en fullgod utredning och se vad den mynnar ut i.Jag skulle råda dig att du säger till socialtjänsten att anmälan är osann och att du även berättar för dem vem som har gjort den. Som sagt är detta inte något som kommer få dem att upphöra med sin utredning, men det kan ända vara bra att framhålla det. Särskilt gäller detta om samma person i framtiden skulle få för sig att göra ytterligare en falsk orosanmälan mot dig.Att märka i övrigt är att det kan vara ett brott att göra falska anmälningar till myndigheter, nämligen falsk tillvitelse (se 15 kap. 7 § BrB). Du skulle därmed kunna polisanmäla personen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller angående förhandlingsskyldighet vid uppsägning utan kollektivavtal?

2020-11-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej Är ett litet bolag om 5 medarbetare och 2 delägare. Vi har ej kollektivavtal. Nu måste vi säga upp 1 person pga arbetsbrist. Hen är inte fackligt ansluten. Hur gör vi då? Har vi förhandlingsskyldighet?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om förhandlingsskyldighet för arbetsgivare regleras i MBL. Där återfinns olika regler beroende på om arbetsgivaren är ansluten till ett kollektivavtal och om den aktuella arbetstagaren är fackligt ansluten.Det framgår av frågan att ni inte har något kollektivavtal. Förhandlingsskyldighet vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i sådana situationer regleras i 13 § andra stycket MBL. Det framgår där att du som arbetsgivare måste förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer innan ett sådant beslut. Av förarbetena framgår att med "berörd" arbetstagarorganisation avses alla organisationer som har minst en medlem hos arbetsgivaren (se prop. 1994/95:102 s. 84). Där sägs dock inte vad som gäller om arbetsbristuppsägningen enbart rör en person som inte är medlem i något fackförbund alls. Rent spontant kan det tyckas långsökt att arbetstagarorganisationer som har andra medlemmar hos er än den aktuella arbetstagaren skulle anses berörda av att den personen sägs upp. Det känns konstigt om dessa organisationer skulle anses beröras av arbetsbristen om ingen av deras medlemmar ska sägas upp. Jag kan dock inte kategoriskt utesluta det.Mot bakgrund av att din aktuella situation inte berörs i förarbetena, och inte heller mig veterligen någon gång prövas i domstol, kan jag inte ge ett helt säkert svar på din fråga. Det kan mycket väl vara så att situationen inte berörs i förarbetena eftersom det är uppenbart i sådana fall att ingen arbetstagarorganisation berörs. Det säkraste för er som arbetsgivare skulle jag emellertid ändå säga är att ta kontakt med de arbetstagarorganisationer som har medlemmar på er arbetsplats och informera dem om ert beslut. På så sätt kan ni se om de anser sig berörda och om det är något de vill förhandla om. Detta för att inte riskera att drabbas av skadestånd för utebliven förhandling.Om ingen av era arbetstagare är fackligt anslutna kan jag dock med säkerhet säga att ni inte behöver förhandla med någon organisation.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad kan vara särskilda skäl enligt 10 a § i lagen om sjuklön?

2020-11-26 i Sjuk
FRÅGA |Hej, Lag 1991:1047) om sjuklön 10 a § En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden enligt 10 § första stycket 1 eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod enligt 10 § första stycket 2. En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig.Paragrafen anger att en arbetsgivare kan begära att en arbetstagare ska styrka nedsättning av arbetsförmågan från den första dagen i sjukperioden om det finns särskilda skäl.Om personen är hemma från arbetet efter en lättare arbetsskada (vrickat foten, mindre skärskada mm), finns det något särskilt skäl som gör att arbetsgivaren kan begära läkarintyg från den första dagen i sjukdomsperioden? Tar tacksamt emot exempel på vad som menas med särskilda skäl.Vet att 10 § är tillfälligt upphävd men vill veta vad som gäller f.o.m. 1 jan 2021.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om sjuklön regleras i lag 1991:1047 om sjuklön (SjLL). Precis som du säger är 10 a § SjLL tillfälligt upphävd. När den träder i kraft igen kommer en arbetsgivare precis som förut kunna kräva ett läkarintyg av arbetstagaren från och med den första sjukdomsdagen om det finns särskilda skäl för det.För att ta reda på vad som kan utgöra särskilda skäl får man kolla i förarbetena till lagen. Där nämns som exempel att sådana skäl kan föreligga när det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att beakta eller när kontrollsynpunkter talar för tidigareläggning av kravet på intyg. Ett konkret exempel på när tidigareläggning kan bli aktuellt är om arbetstagaren har många korta sjukdomsfall under en begränsad tidsperiod utan att ha tagit kontakt med läkare och utan att det framkommit att arbetstagaren lider av en kronisk sjukdom eller liknande (se prop. 1990/91:181 s. 76).Jag skulle inte tro att särskilda skäl för en sådan begäran föreligger i ditt exempel, när arbetstagaren enbart är hemma en gång med en lättare arbetsskada. Bestämmelsen tar snarare sikte på fal där det förekommer ett flertal kortvariga sjukdomsperioder för arbetstagaren.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,