När har en arbetstagare rätt till återanställning?

2020-09-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! En vän har jobbat på en restaurang slutet på oktober 2019. Hon fick ett kontrakt då men blev uppsagd under corona. Hon har nu jobbat extra under sommaren heltid. Nu vägrar dem anställa henne igen trots att det går jättebra för restaurangen. Har hon rätt till ett nytt kontrakt. Har hört om att man har rätt till ett efter att man har jobbat en tid. Restaurangen har avtal med hrf. Hon ska prata med chefen idag, tacksam för snabbt svar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om din kompis har rätt till återanställning hos sin arbetsgivare genom den företrädesrätt som finns reglerad i lagen om anställningsskydd (LAS).En arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare varit sysselsatta, förutsatt att man varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren (se vidare 25 § LAS). Arbetstagaren måste även anmäla sitt intresse om återanställning (se 27 § LAS). Något som ska observeras är att företrädesrätten enbart gäller när arbetstagaren nyanställer. Man har som arbetstagare alltså ingen företrädesrätt till återanställning enbart på den grunden att det nu går bättre för arbetsgivarens verksamhet.Reglerna om företrädesrätt hindrar inte heller en arbetstagare från hyra in personal istället för att återanställa arbetstagare. Endast i särskilda fall kan ett sådant agerande ses som ett försök att kringgå företrädesreglerna (se AD 2003:4). Även åtgärder som omplaceringar och befordringar går före företrädesrätten.Din kompis har alltså inte rätt till återanställning på företaget enbart på den grund att det nu går bättre för deras verksamhet.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att få min egendom vid en bodelning?

2020-09-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vid skilsmässa så skall Vi ju dela lika av Det ekomiska värdet i en bodelning. Men om jag tex hade med mig ett köksbord in i äktenskapet, kan jag då ha förtur på det vid skilsmässan? Men självklart att värdet räknas in. Finns inget skrivet om tex enskild egendom.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Till att börja med ska det poängteras att i ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (se 1 kap. 3 § ÄktB). Det händer alltså ingenting med äganderätten över egendom när man ingår ett äktenskap. Däremot uppkommer genom äktenskapet ett latent anspråk på att vid en bodelning få en viss andel av all egendom som är giftorättsgodsPrecis som du säger ska makarnas egendom när ett äktenskap upplöses fördelas lika mellan dem genom en bodelning (se 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom ska alltså ingå i bodelningen såsom giftorättsgods.Efter att makarnas andelar i boet beräknats följer den så kallade lottläggningen. Vid denna har varje make rätt att på sin lott i första hand få sin egen egendom (se 11 kap. 7 § ÄktB). Du har således rätt att i första hand få till exempel ditt köksbord på din lott vid en eventuell äktenskapsskillnad.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att min före detta fru byter efternamn?

2020-09-28 i Alla Frågor
FRÅGA |HejMin familj har ett mycket ovanligt efternamn. Jag har nu skilt mig och undrar om jag kan kräva att min ex fru byter tillbaka till sitt gamla efternamn (som hon hade innan hon gifte sig m mig) och inte längre använder sig av mitt och min familjs efternamn? Finns det något stöd från min sida att kunna kräva en sådan sak?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Lag (2016:1013) om personnamn. I lagens 12 § regleras rätten för en make att byta sitt efternamn till det som den andre maken har.Lagen medger en enbart en möjlighet för någon att kräva att en annan person ska byta sitt efternamn, detta är om någon har förvärvat ett efternamn som hen inte har rätt till och detta leder till besvär för någon (se vidare 21 §). Detta lagrum kommer du emellertid inte att kunna använda dig av då din före detta fru förvärvade ditt efternamn i enlighet med lagens 12 §.Du har dessvärre ingen rätt att kräva att din före detta fru ska ändra sitt efternamn utan hon är berättigad att behålla det om hon vill. Dessutom kan hon om hon gifter om sig föra över efternamnet till en eventuell ny make.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan min sambo få rätt att överta min bostad?

2020-08-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag äger idag en fastighet som jag har haft under 4 års tid.Jag har nu träffat en partner och vi planerar att flytta ihop, vi tänker skaffa ett samboavtal trots att bostaden är införskaffad tidigare bara för att under inga omständigheter det kan bli något fel eller liknande vid en ev seperation.Jag undrar dock hur det ser ut att om ifall vi skulle få barn, äger den andra partnern ev någon besittningsrätt vid en ev separation, trots att fastighet är införskaffad innan vi träffades?Kan man isåfall skriva bort detta?Tack på förhand.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Precis som du säger kommer din bostad inte att utgöra samboegendom eftersom den inte har förvärvats för gemensam användning (se 3 § SamboL). Det kan ändock vara smart att reglera situationen i ett samboavtal (jämför 9 § SamboL) för att vara helt säker, något du också säger att ni kommer att göra.När det gäller din fråga finns det ett scenario vari en sambo har rätt att överta den andre sambons bostad, även om den inte utgör samboegendom. Situationen regleras i 22 § SamboL. Den sambon som bäst behöver bostaden har rätt att överta den när samboförhållandet upphör, förutsatt att bostaden utgörs av en hyresrätt eller en bostadsrätt. Paragrafen är således inte tillämplig på vare sig fast egendom eller eventuellt bohag i bostaden. Om det alltså är en fastighet som du äger behöver du inte oroa dig för ett sådant scenario, din sambo kommer i så fall inte vid en eventuell separation att kunna ta över din fastighet.Att observera är dock att 22 § SamboL inte är dispositiv, paragrafen kan alltså inte avtalas bort i ett eventuellt samboavtal.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur fungerar ramtid och normalarbetstid?

2020-09-30 i A-kassan
FRÅGA |Hej, Nedan finner ni mitt beslut från A-kassan.Jag har arbetat fulltid 40h/veckan de senaste 6 månaderna. (innan detta saknade jag arbete) Nu säger a-kassan att jag har en genomsnittlig arbetstid på 20h/veckan baserat på ramtid? Klarar mig ju knappast på halva lönen. Är detta rätt? Fick uppfattningen av att jag skulle få full grundersättning när jag jobbar fulltid.Vårt beslutUnionens arbetslöshetskassa beviljar dig ersättning från och med den 31 augusti 2020. Din genomsnittliga arbetstid är 20 timmar per vecka, din genomsnittliga inkomst är 677,88 kronor per dag och din ersättning är 543,00 kronor per dag. Din ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar. Om du har barn som är under 18 år när dag 300 i ersättningsperioden infaller förlängs perioden till 450 dagar. För ersättning som avser tid före den 30 mars dras karens innan du kan få ersättning. Karensen är som mest 6 dagar. För ersättning som avser tiden 30 mars 2020 till och med 3 januari 2021 dras ingen karens. Förklaring till beslutetErsättningen från a-kassan baseras på de senaste 12 månaderna innan du anmälde dig som arbetslös på Arbetsförmedlingen. Denna tid kallas ramtid. Din ramtid är den 1 september 2019 till den 31 augusti 2020. Din genomsnittliga arbetstid har beräknats på den tid som du har arbetat under ramtiden. Din genomsnittliga inkomst har beräknats på inkomsterna under samma tid. Vi har räknat med sjuklön i din genomsnittliga arbetstid och inkomst.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i lag om arbetslöshetsförsäkring (ALF). För att ha rätt till arbetslöshetsersättning gäller för det första att personen som söker ska uppfylla medlemsvillkoret (7 § ALF) det allmänna villkoret (9 § ALF) samt arbetsvillkoret (12 § ALF). Nästa steg i bedömningen är att fastställa ramtiden, vilken utgörs av de tolv månader som närmast föregått den månad när den sökande anmält sig som arbetslös (se vidare 15 a § ALF). Ersättningen man får som arbetslös är baserad på tidigare förvärvsinkomst och bestämt utifrån den sökandes normalarbetstid (se vidare 25 § ALF). Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid (se 23 b § ALF).Din normalarbetstid under den 12 månader långa ramtiden blir således 20 timmar per vecka i och med att du inte arbetade något alls under sex månader och efter det arbetade 40 timmar per vecka. Din A-kassa verkar således ha gjort en korrekt bedömning i ditt ärende.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man begära ut gamla prov eller nya prov som inte har tagits?

2020-09-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Man har ju som medborgare att begära ut många dokument från de olika myndigheterna. Exempelvis kan man ju begära ut inkomstuppgifter från Skatteverket eller betyg från Utbildningsnämnden. Jag undrar hur mycket man får begära från en skola. Kan man exempelvis begära att få se gamla prov? Eller kan man teoretiskt till och med begära ut prov som ännu inte tagits, eller facit till dessa? Tack!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Huvudregeln på området är offentlighetsprincipen, vilken innebär att var och en har en rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den är förvarad hos en myndighet och antingen har upprättats där eller inkommit dit (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Även om en handling är allmän krävs det även att den är offentlig för att man som medborgare ska få ta del av innehållet. Av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas och att det i ett sådant fall ska anges i lag. Den lag som reglerar denna begränsning är offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Vad gäller kunskapsprov framgår det av 17 kap. 4 § OSL att sekretess gäller för uppgifter i prov om det kan antas att syftet med proven motverkas om uppgiften röjs. Denna bestämmelse medför alltså hinder bland annat mot att lämna ut provformulär innan ett prov har ägt rum. Du kommer alltså inte kunna begära ut prov som inte har tagits eller facit till dessa.Vad gäller gamla prov medför denna bestämmelse även ett hinder mot att standardiserade och återkommande prov lämnas ut. Av praxis framgår att till exempel gamla teoriprov för att ta körkort och nationella prov på skolor omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse då de är standardiserade och återkommande. Även uppgifter i prov som bestod av standardiserade frågor som återkommande användes i en skolas SO-undervisning för kunskapsprov på korta ämnesavsnitt har av Kammarrätten i Göteborg ansetts omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse (Kammarrätten i Göteborg den 11 maj 2011 mål nr 1942-11).Gränsen för gamla prov beror alltså på i vad mån de är återkommande och standardiserade. Det är inte ovanligt att man som student på många högskolor kan begära ut gamla tentor och tentasvar, detta kan bero på att de ej anses standardiserade i den utsträckning som krävs för bestämmelsens tillämpning.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När kan man bli beviljad avlösarservice enligt LSS?

2020-09-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Finns det någon åldersgräns för att kunna få avlösarservice enligt 9§5 LSS? Min man har ALS,sitter i rullstol och har tappat sitt tal. Vi har haft avlösarservice enligt denna lag sen fem år tillbaka. Vi har under denna tid haft två olika handläggare som har beslutat att detta är riktigt vid omprövningarna. Min man tillhör 1§3 LSS.Nu har han fått en ny handläggare som menar att beslutet är fel då 9§5 LSS syftar till familjer med funktionshindrade barn där föräldrarna skall avlastas.Är detta riktigt? Vi har fått avslag vid omprövningen och tänker nu överklaga beslutet.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En utgångspunkt när det gäller stöd enligt LSS är att personen ifråga måste omfattas av den så kallade personkretsen i 1 § LSS. Här framgår det tydligt av din fråga att din man omfattas av personkretsen.De insatser som kan bli aktuella stadgas i 9 § LSS där avlösarservice nämns i femte punkten. Det finns inte någon åldersbegränsning för att bli beviljad avlösarservice utan det är en insats som är avsedd för barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättning som bor hemma med sin familj.Att neka din man stöd enbart pga. hans ålder verkar därför inte vara korrekt. Det skulle kunna vara så att den nya handläggaren ansett att han inte har behov av insatsen. Även om man omfattas av personkretsen i 1 § LSS ska en behovsprövning göras enligt 7 § LSS. För att bli beviljad stöd ska man dels ha behov av insatsen för sin dagliga livsföring och detta behov får inte bli tillgodosett på något annat sätt.När det gäller det första kravet ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses vara normal för en person i samma ålder. När det gäller det andra kravet ska det observeras att behovet faktiskt ska vara tillgodosett för att man ska kunna nekas en insats, det räcker inte att det "kan" tillgodoses på annat sätt.Vidare framgår det av 7 § andra stycket LSS att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. I praktiken har detta stadgande kommit att användas som ett villkor för rätten till insatser. Om den enskilde redan har goda levnadsvillkor finns alltså ingen skyldighet för kommunen att besluta om ytterligare insatser. Då anses hen redan vara tillförsäkrad det.Sammanfattningsvis kan man inte nekas avlösarservice enligt LSS enbart på den grunden att man är för gammal. Men för att beviljas stödet måste en handläggare göra bedömningen att man omfattas av personkretsen i 1 § LSS och att man dessutom har behov av den specifika insatsen enligt 7 § LSS.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När preskriberas en fordran?

2020-08-26 i Preskription
FRÅGA |Hej. Vi har en revers/skuldsedel som är äldre än 10 år .Efter en försäljning av ett företag .I skuldbrevet står det att om företaget säljs eller läggs ner ska reversen inlösas och betalas ut .Nu är det företag nedlagt och dom vill inte betala ut dom pengarna utan hänvisar till att det är preskriberat .Vad gör jag nu ??
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Preskription av fordringar regleras i preskriptionslagen (PreskL). En fordran preskriberas efter 10 år, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (se 2 § PreskL). Preskriptionen kan avbrytas genom att gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller på annat sätt erkänner fordringen gentemot borgenären. Det kan även ske genom att gäldenären får ett skriftligt brev eller en skriftlig erinran från borgenären. Slutligen kan en preskription avbrytas genom att borgenären väcker talan mot gäldenären i domstol eller hos Kronofogden. Alla dessa typer av preskriptionsavbrott regleras i 5 § PreskL och lagrummet är uttömmande.Om du som borgenär inte har vidtagit någon av dessa preskriptionsavbrytande åtgärder är fordran preskriberad efter 10 år. Detta innebär att du som borgenär förlorar din rätt att kräva ut din fordran (se 8 § PreskL). Att observera är även att det är borgenären som har bevisbördan för att ett eventuellt preskriptionsavbrott har skett (se till exempel NJA 1996 s. 809).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,