Stopp i avlopp i hyresrätt - vems ansvar?

2019-12-03 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Vi bor i en hyresrätt och nyligen blev det ett stopp i avloppet (toan) Hyresvärden sa då att det skulle läggas på hyran och att vi skulle stå för betalningen. Stämmer det att vi ska betala för detta? Är det inte så att fastigheten äger rören, så att säga? Tacksam för svar
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I ett hyresförhållande råder ömsesidiga förpliktelser mellan hyresvärd och hyresgäst.Hyresgästens vårdpliktSom hyresgäst är man skyldig att vårda lägenheten väl. Som hyresgäst blir man ersättningsskyldig för skador som man vållat pga. vårdslöshet eller försummelse. Detta gäller enligt 12 kap. 24 § jordabalken. Hyresvärdens underhållsskyldighet Hyresvärden är under hyrestiden skyldig att hålla lägenheten i ett sådant skick "att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukar för det avsedda ändamålet", (se 9 och 15 §§ jordabalken). Vad som menas är vad man kan kalla "sedvanligt underhåll". Vem som bär ansvaret för skadan i avloppsrören i detta fall beror lite på omständigheterna. Är det så att ni som hyresgäst har varit försumliga genom att t.ex. spolat ner orimligt mycket papper eller liknande talar det för att ni som hyresgäst är ansvariga enligt 12 kap 23 § jordabalken. Skulle det vara så att avloppsrören är så pass gamla att stoppet i avloppet har förorsakats enbart pga. att de inte har bytts ut torde det vara en skada som hyresvärden ska svara för. Har du fler funderingar är du välkommen att hör av dig!Med vänlig hälsning,

Åtgärder vid varumärkesintrång

2019-11-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan!Det är så att jag har några varumärken som jag tagit patent på. Dessa är kopplade till event och nattklubb och är registrerade i svenska varumärkesdatabasen på mitt företag. Nu har jag inte använt dessa de senaste året men upptäckte att andra restauranger och verksamheter använder dessa namn flitigt. Så min fråga är nu hur jag kan gå tillväga på ett bra sätt för att upplysa om att jag äger dessa? Vad har jag för rättigheter? Kan jag utkräva att de tar bort varumärket och vad händer om de vägrar? Tacksam för svar! :)
Catharina Såmark |Tack för du vände dig till Lawline med din fråga!Genom din varumärkesregistrering har du en s.k. ensamrätt till ditt varumärke, enligt 1 kap 1 § varumärkeslagen (VML). För att varumärkesintrånget ska vara straffbart krävs det att intrångsgöraren antingen har agerat uppsåtligt eller har agerat grovt oaktsamt (8 kap 1 § VML).Jag anser att det bästa är att du personligen hör av dig till dem som använder ditt varumärke, och klargör din ensamrätt, exempelvis via mail. Du kan kräva att de slutar använda ditt varumärke, men du kan givetvis inte själv vidta rättsliga sanktioner om de inte följer din uppmaning. Om de vägrar/ignorerar din uppmaning är min rekommendation att du vänder till till Patent- och marknadsdomstolen. Domstolen kan döma företaget för varumärkesintrång. Domstolen kan även efter yrkande av dig som varumärkesinnehavare vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varumärkesintrång, vilket brukar ha en preventiv effekt, (8 kap 3 § VML) Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Skälig hyra för andrahandshyresgäst

2019-11-20 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Jag hyr lägenheten i andra hand av Salems kommun sedan 170506 och lägenheten har bara ett rum och kök. Jag betalar en hyra på 13 138 kr i månaden utan el.Undrar om jag har rätt att klaga på hyran eller inte.Tack så mycket
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 55 § jordabalken ska hyran för en bostadslägenhet bestämmas till ett skäligt belopp. Hyran anses inte som skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. När det gäller hyresrätter som upplåtits i andra hand har det sedan 1 oktober 2019 tillkommit en ny lagbestämmelse (55 § 4 stycket jordabalken) som säger att hyran inte ska anses som skälig om den överstiger det som förstahandshyresgästen betalar. Förstahandshyresgästen får dock ta ut ett tillägg om 15 % om bostadslägenheten hyrs ut möblerad. Detta framgår också av Hyresgästföreningens hemsida, (se länk här).Vad du bör göra:Ta reda på vad förstahandshyresgästen betalar i hyra. Om den överstiger vad du betalar i hyra kan du vända dig till Hyresnämnden som kan besluta om att sätta ner hyran, (beakta dock förstahandshyresgästens rätt till tillägg på 15 % för möblering). Hyresnämnden kan även besluta enligt 55 § 6 stycket jordabalken,- om att du som andrahandshyresgäst kan få betala en lägre hyra för en kommande period som understiger det skäliga beloppet, som en sorts kompensation, förutsatt att du som andrahandsgäst har begärt det och att inga särskilda skäl talar emot.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Köp av hyresrätt

2019-11-14 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag ska skilja mig från min man, säg att han heter Pelle. Pelle köpte för några år sedan en hyresrätt "svart" och det är den vi bor i nu. Jag har har fått rätt till ensam vårdnad av vår dotter på 12 år och tycker därför att det är lämpligast att jag får ta över lägenheten. Hur ska vi gå tillväga? Hyresrätten köptes ju svart så hur ska vi göra med den? Går det att sälja den och dela på pengarna? Tack på förhand!
Catharina Såmark |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att sälja/köpa kontrakt för bostadshyresrätt är brottsligt enligt 12 kap 65 § jordabalken, och är därför inget jag skulle rekommendera dig till att göra. Lagstiftaren har sett mycket allvarligt på den svarta marknaden med hyresrätter, vilket har resulterat i strängare sanktioner vid överträdelse av bestämmelsen. Fr.om. 1 oktober 2019 kan den som säljer/köper bostadshyresrätt riskera 2 års fängelse, (4 års fängelse gäller vid grovt brott). Vad du bör göra är ställa dig i bostadskön så att du kan få en hyresrätt på laglig väg (utan betalning).Med vänlig hälsning,

Expropriation som inte fullbordats - rätt till skadestånd?

2019-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, vår fastighet blev 1992 av kommunen utsatt för expropriation, efter en mycket lång och tråkig procedur i ca 10 år. Vi blev av med hälften av med ca 2.000kvm av vår gräsmatta, kommunen skulle bygga en radhuslänga med ca 7 lägenheter för pensionärer. De skulle om de så ville kunna gå över gatan till ett av kommunens ålderdomshem för att äta. Vi påpekade att det var lämpligare att bygga på andra sidan ålderdomshemmet för att slippa gå över gatan, som är livligt trafikerad. Detta passade naturligtvis inte kommunen, men i slutet av 1980-talet byggdes det bakom hemmet, som som vi förgäves föreslagit. Trots detta skulle expropriationen genomföras, då ärendet kommit så långt. Idag, har det fortfarande inte hänt något i vår trädgård, jag sköter marken som om det vore vår, men kan ju inte använda den till något, då jag inte vet när de vill åt den. Marken kommer inte att användas till det de fått expropriationstillstånd för, då de ju byggt på andra sidan. Har någonstans läst om att marken inom rimlig tid inte användes till det man fått tillstånd för, skall vi kunna få ersättning enl dagens värde på marken. Kan detta vara riktigt? Mycket tacksam för svar.
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!2 kap. 12 § Expropriationslagen (ExpL) föreskriver att expropriationstillstånd inte ska meddelas om ändamålet lämpligen kan tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Detta utgör en slags grundprincip, - utifrån det du beskriver verkar det som att denna bestämmelse inte har tillgodosetts, eftersom att byggnaderna ändå uppfördes på andra sidan vägen.SkadeståndRätten till ersättning pga. expropriation regleras i 4 kap. ExpL. Eftersom att expropriationen inte har fullbordats aktualiseras inte dessa regler i detta fall.Rätten till ersättning förutsätter att man har lidit någon form av skada. Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen ska "stat eller kommun ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar."Ren förmögenhetsskada utgör en ren ekonomisk skada, och utifrån det du beskriver tycks någon sådan inte ha uppstått. Skadan som ni har drabbats av torde vara av ideell karaktär, då ni som fastighetsägare inte kunnat bruka marken som ni vill, då ett expropriationstillstånd föreligger. Vad ni bör göra:Den ideella skadan kan anses bero på myndighetsfel, där 2 kap 12 § ExpL inte har tillgodosetts. Justitiekanslern (JK) har möjlighet att på frivillig väg att reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten, som grundar sig på ett felaktigt myndighetsbeslut. Med tanke på att det har varit en långdragen process, som säkerligen har varit tidskrävande för er, och ni inte har kunnat nyttja marken som ni vill, tror jag att ni inte har något att förlora på att skicka in ett skadeståndsanspråk till JK, se mer info (här). Jag tolkar din fråga som att expropriationstillståndet meddelades för drygt 25 år sedan sedan. Fullföljs inte expropriationstillståndet inom ett år från att det meddelades kan ni vända er till domstolen och yrka på att det ska upphävas, (3 kap. 6 § ExpL).Om förhållandena sedan expropriationstillståndet meddelades har ändrats så att förutsättningarna för expropriationstillståndet inte föreligger ska regeringen upphäva beslutet, (3 kap 10 § ExpL). Får ni expropriationsbeslutet upphävt kan ni bruka marken hur ni vill. Jag hoppas att jag bringade lite klarhet i vad som gäller! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig. Med vänlig hälsning,

Brott som begås av 14-åring och föräldrars skadeståndsansvar

2019-11-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag undrar bara vad för straff som finns om man blir tagen får snatteri som 14 årig. Kommer straffet sättas på sig själv eller sina föräldrar, och vad blir straffet för dom isåfall?
Catharina Såmark |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En förutsättning för att kunna dömas för brott är att man är straffmyndig. I Sverige är man straffmyndig vid 15 års ålder, (se 1 kap 6 § brottsbalken). Det innebär att du som 14-åring inte kan dömas för brott. En förälder som har vårdnaden om ett barn är enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen skyldig att ersätta personskada (skada på person) eller sakskada (skada på sak) som barnet orsakar genom brott, samt skada pga. att barnet kränker någon annan.Så länge brottet inte har bidragit till någon skada som omfattas av skadeståndslagens bestämmelser uppstår ingen skadeståndsskyldighet för dina föräldrar.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Användning av någon annans konstverk för kommersiellt ändamål

2019-11-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en säljande konstnär och jag hade en vän som tog mina bilder från nätet och satte de på etiketter för sin egen bryggda öl. Som jag förstod det så skulle han endast sälja ölen till vänner och bekanta men nu flera år senare så har jag fått veta att ölen såldes i butik. Jag har inte fått någon sorts ersättning för att mina konstverk har sålts, som då etiketter på ölen. Jag gav aldrig tillåtelse till allt det här för övrigt, han snodde bilderna från min facebooksida rakt av... Kan jag göra något nu?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrättslagen ger ett skydd för olika typer av litterära och konstnärliga verk, som framgår av 1 § upphovsrättslagen, (URL).Upphovsrätten innebär en uteslutande rätt för skaparen att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, (2 § URL) Framställningen avser "varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis", (2 § 2 stycket URL) Att din vän har använt dina bilder som etiketter på ölflaskor utgör ett olovligt förfogande/framställning enligt 2 § 2 st. URL, då samtycke från dig som skapare saknas. Med andra ord innebär det ett intrång i "din ensamrätt" till verket, vilket din vän står till ansvars för enligt 53 § URL. Han blir skadeståndsskydlig enligt 54 § URL. Vad du kan göra: Du som rättighetshavare kan alltid kontakta vännen som begår intrång för att försöka få till en förhandlingslösning. En optimal lösning skulle ju vara att ni kommer överens om ett licensavtal där du erhåller ersättning mot att han får använda ditt verk.Skulle ni inte komma överens kan du skicka in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen, för att därigenom föra talan om intrång och skadeståndsanspråk.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Pantsatt fastighet som skänkts till närstående innan dödsfall

2019-11-14 i Skuld
FRÅGA |Hej,Om en pantsatt fastighet skänks bort till bröstarvingar ett par månader innan person går bort och där denna står kvar som låntagare och det av den anledningen uppstår ett underskott i bouppteckningen, vad gäller då för eventuella övriga lån utan säkerhet? Ska dessa skrivas av/-ner eller ska denna säkerhet i fastigheten tas upp som tillgång i bouppteckningen till samma belopp som bolånet? Eller vad gäller för dessa? Det finns tillgångar upptagna i bouppteckningen som skulle täcka övriga skulder om bolånet inte fanns med.
Catharina Såmark |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln den avlidnes skulder ska betalas av innan arvskifte sker, (jfr 21 kap 5 § ärvdabalken) Finns det inga tillräckliga tillgångar i dödsboet som kan täcka borgenärernas aktuella fordringar är det mycket troligt att borgenärerna begär dödsboet konkurs eftersom att de givetvis har ett intresse att få betalt så mycket som möjligt för sin fordran, (1 kap 2 § konkurslagen). Förklaras dödsboet i konkurs kan borgenärerna åberopa återvinning enligt 4 kap 6 § konkurslagen, vilket innebär att gåvor (såsom fastigheten) som den avlidne innan sin död har givit till närstående,- kan gå åter till dödsboet, för att därigenom kunna täcka borgenärernas fordringar. Denna regel kan tillämpas på gåvor som har givits till närstående tre år bakåt i tiden räknat från dagens då dödsboet förklarades i konkurs. Skulder räknas alltså inte av som regel när pantbrevshavare/borgenärer kan åberopa bestämmelsen i 4 kap 6 § konkurslagen. Hoppas du fick svar på din fråga!