Gränsdragning EU och EKMR

2020-09-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag undrar vad det finns för föhållande mellan EKMR och EU:s rättighetsskydd? Finns det några problem som omfattar dessa två'?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättighetsskyddet i EU och EKMR är i de närmaste identiska, av den anledning att EU:s rättighetsskydd bygger på EKMR. Det finns såklart variationer i tolkningen av mindre relevanta rekvisit och paragrafer men i helhet är rättighetsystemet liknande. En relevant skillnad att påpeka är just att privatpersoner mycket lättare kan väcka talan hos Europadomstolen för staters överträdelse av EKMR än att väcka talan i EU. https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv = Länk till lagstiftning EUhttps://echr.coe.int/Pages/home.aspx?p=home = Länk till EuropadomstolenHoppas det var svar på din fråga!

Kan en förälder ensam adoptera gemensamma barn?

2020-09-07 i Adoption
FRÅGA |AdoptionJag har en fråga angående adoption. Jag har ett stort problem med mina döttrar då jag knappt får träffa dom av olika konstiga anledningar men det jag undrar är om jag kan adoptera bort mina barn till den andra föräldern då jag inte orkar med alla dessa instanser som är nu med umgänge och vårdnadstvist men den andra föräldern fortfarande inte följer det interimistiska beslut som tagit mm. Jag har inte kraften att hela tiden bli besviken att dom aldrig kommer på bestämda datum och att mamman inte gör något för att få det så. Därför har jag gått i tankarna att hon får adoptera dom för det känns redan som jag ej har dom som barn.Tacksam för snabbt svar.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det är möjligt att din tidigare partner/den andra föräldern till dina barn kan adoptera era barn för att få ensam vårdnad om barnen. Vi vänder oss till Föräldrabalken (FB) för svar. Vad krävs för att få adoptera? - Barnets bästa är av största vikt vid lämplighetsbedömning 4 kap 1 § FB. Ett barn får endast adopteras om det under samtliga omständigheter kan anses som lämpligt, 4 kap 2 § Föräldrabalken. Adoptionen ska skapa eller befästa en relation som väsentligen motsvarar den hos ett barn och dess förälder. Barn över 12 år måste samtycka till adoptionen för att denna ska vara giltig, 4 kap 7 § FB. För att barn under 18 år ska få adopteras krävs alltid samtycke från en förälder som är vårdnadshavare, 4 kap 8 § FB. Rättsliga effekterna av en adoption - Det är upp till socialnämnden att bedöma om det ligger i barnets bästa att bli adopterad, 4 kap 14 – 15 §§ FB. Rättsverkan av en adoption blir att den tidigare föräldern mister alla juridiska band med barnet, då den personen som adopterar barnet blir ensam vårdnadshavare, om de ansöker är ensamansökande, 4 kap 21 § FB.Vad innebär detta för dig – Detta innebär att det är möjligt för den andra föräldern att adoptera barnen, men att beslutet ska handläggas till tingsrätten där socialnämnden i eran kommun kommer utreda om det är barnets bästa. Ofta anser socialnämnden att kontakten med båda föräldrarna är väldigt viktig för barnet, varav konsekvenserna av en adoption mellan två föräldrar enligt 4 kap 21 § FB anses vara skäl till att inte bevilja adoption. Detta innebär som sagt då att adoption är möjligt för den andra föräldern, men att det inte är säkert att denna kommer beviljas. Andra alternativ – Föräldrar har rätt enligt 6 kap 6 § FB att sluta egna avtal där de reglerar vårdnaden om sina barn, där man kan avtala mellan föräldrarna om någon ska ha ensam vårdnad. Om barnen är under 15 år gamla kan den andra förälderns handlande vara brottsligt genom att dina barn skiljs obehörigen från dig utan anledning. Detta är så kallad egenmäktighet med barn, 7 kap 4 § Brottsbalken.Hoppas de var svar på din fråga!

Rätt till Rättskydd och Rättshjälp

2020-09-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hejsan, Kan man använda hemförsäkring for att betala rätt kostnader for barnvårdnad?Vem står for kostnaderna?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du via din hemförsäkring kan få dina kostnader i domstol betald. Hemförsäkringar brukar för det mesta innehålla en rätt till ersättning för betalning i domstol, så kallad rätt till rättskydd. Vad är då rättskydd?Rättskydd - Rättsskyddsförsäkring är en del av privatpersoners hemförsäkringar. Att inneha en rättsskyddsförsäkring innebär att det är försäkringsbolaget som står för ens kostnader vid en rättstvist, varav omfattningen för detta stöd regleras i försäkringsavtalet. Den försäkrades ekonomi påverkar inte försäkringsbolaget åtagande eller dess omfattning. Den största betydelsen denna försäkring får är gällande att denna betalar för ombudsarvodet. Försäkringsvillkoren täcker oftast endast en kostnad till exempelvis maximalt 250 000 kr för rättegångskostnaderna, och de har oftast enbart ett visst antal arbetstimmar för ombudsarvodet som de brukar ersätta, vanligen cirka 100 timmar. Ersättningen per timme är också inte alltid de arvode ombudet kräver, utan försäkringsbolaget gör en bedömning av vad som är att anse som skälig timersättning. När väl rättsskyddsförsäkringen har uttömts finns det i princip ingen möjlighet att få ytterligare rättsskydd.Rättshjälp - Skulle det vara så att du inte har rättskydd via hemförsäkringen, så finns det andra medel att tillgå. En av dessa är så kallad rättshjälp. Rättshjälp innebär att staten går in och betalar vissa kostnader för partens rättegång, exempelvis rättshjälpsbiträde, bevisning och vissa utredningskostnader, 15–19 §§ Rättshjälpslagen (RHL). Just arvodet är begränsat till ersättning för cirka 100 timmars arbete, 15 § RHL. När 100 timmar är nåda ska anmälan till rätten eller rättshjälpsmyndigheten göras, varav beslut om fortsatt rättshjälp ska fortgå eller avslutas, 39 RHL. Om beslut bestäms att hjälpen ska fortgå, ska tidsbegränsning anges av rätten eller rättshjälpsmyndigheten 34 § RHL. Komplicerade tvister om vårdnad eller liknande där barn är inblandat är att anse som skälig anledning för fortsatt rättshjälp.1.Personen i fråga inte har eller inte borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. Om det finns en rättsskyddsförsäkring beviljas inte rättshjälp, 9 § RHL.2.Personen i fråga ska inte ha något annat liknande rättsskydd som kan inträda i rättshjälpens ställe. Detta skulle kunna vara genom medlemskap i facklig organisation, där man har möjlighet att få rättsskydd, 9 § RHL.3.Den ansökande parten behöver juridisk hjälp, utöver enbart rådgivning, 7 § RHL. Anses personen i fråga själv kunna tillvarata sina egna intressen beviljas inte rättshjälp. Fysiskt och psykiskt tillstånd bedöms i detta fall, men enbart språksvårigheter är inte tillräckligt för att beviljas rättshjälp. Översättning av dom eller liknande från svenska till annat språk anses inte utgöra skäl för rättshjälp4.Ett ytterligare krav är att sökande part ska beviljas rådgivning enligt 4 § RHL i minst en timme, 2 § RHL. Detta för att hålla ned kostnaderna och för att kunna ge den sökande en korrekt bild av situationen och vad som krävs av denna. Rådgivning enligt rättshjälpslagen är troligen det enda en person i skilsmässa, 11 § RHL, är berättigad till. 5.Ytterligare begränsning är att rättshjälp endast får beviljas om det utifrån omständigheterna, arten och målets betydelse är rimligt att staten bidrar till kostnaderna, 8 § RHL. Är det tal om ringa värde, förvärv av egendom, tvist om mindre egendom, den sökande medvetet försvårar tvisten eller att målsägande vill föra talan i mål som faller under allmänt åtal.6.Endast fysiska personer, och ibland dödsbon, kan bli beviljade rättshjälp. I ytterst särskilda fall kan näringsidkare beviljas rättshjälp, 13 § RHL.7.Självfallet ska även den sökande vara i behov av rättshjälp. Rättshjälp får beviljas en person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr. Vid bedömningen väger man in inkomster + förmögenhet – skuld – underhållsskyldighet, 38 § RHL.Vad innebär detta för dig – Nu blev mitt svar kanske lite väl långt men det kan sammanfattas enligt följande. För att få svar på om din hemförsäkring har rättskydd, läs på om din hemförsäkring på försäkringsbolagets hemsida alternativt kontakta dem direkt för att få en överblick i vilka kostnader som täcks av hemförsäkringen. Om din hemförsäkring inte har rättskydd så kan du använda dig av rättshjälp som medel för att betala tvisten. För att få rättshjälp kan du antigen göra en ansökan om detta direkt till domstol eller rättshjälpsmyndigheten eller ta kontakt med ditt ombud och skicka in en gemensam ansökan till domstolen/rättshjälpsmyndigheten.

Vårdnad om barnen när pappan inte är närvarande

2020-09-02 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om pappan har inte träffat barnen i fem år har jag rätt få vårdnaden
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vilka möjligheter du har att få ensam vårdnad om dina barn.Det du kan göra är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten där du begär att domstolen ska tillskriva dig vårdnaden för sonen. När domstolen bedömer hur vårdnaden för barnet ska se ut utgår man alltid från barnets bästa. I allmänhet ses det som barnets bästa att få ha kontakt med och ha en relation till båda sina föräldrar. Gemensam vårdnad är generellt sett vad som anses bäst för barnet, men i situationer där föräldrarna är så osams att det påverkar barnet negativt kan det vara bättre att besluta om ensam vårdnad. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet, detta enligt 6 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken (FB). Andra faktorer som domstolen tar med i bedömningen är t.ex. om den ena föräldern har ett missbruk eller på annat sätt är oförmögen att ta hand om barnet, om det förekommer våld från föräldern. Även sådana omständigheter som att föräldern har svårt att samarbeta, har bristande trovärdighet, negativ attityd mot den andra föräldern eller brister i sin kontakt med barnet kan vara sådant som gör att en förälder bedöms som olämplig att inneha vårdnad över barnet. I och med att barnets pappa inte frivilligt har träffat barnen på 5 år så som jag förstår det hela är det uppenbart att han har brustit i kontakten med barnen.Man har även möjlighet att skriva vårdnadsavtal enligt 6 kap 6 § FB mellan föräldrarna om detta är ett alternativ, på detta sätt behöver ni inte blanda in domstol utan kan ta beslut enbart mellan er själva. Hoppas detta var svar på din fråga

Kräva underhåll retroaktivt

2020-09-07 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan kräva underhåll från min sons fader mellan 2011 och 2017? Anledningen är för barnets far nu kräver mig på underhåll helt plötsligt (barnet bor numer hos sin far sedan 2017). Från år 2011 bodde vårt barn hos mig stadigvarande och inget underhåll betalades av fader. Kan jag i efterhand kräva underhåll under dessa 6 år som han inte betalade mig ett enda öre? Det är även frågan om umgängessabotage mellan mig som moder och sonen. Det är en invecklad fråga som är svår att sammanfatta kort. Jag förstår föräldrabalken och dess innebörd. Frågan gäller väl egentligen om jag i efterhand (med bevis) kan kräva fader på obetalt underhåll?
Oscar Rudén |Underhåll för barn retroaktivtHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt huvudregeln i 7 kap 2 § föräldrabalken ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet betala underhållsbidrag. Detta kan antingen ske genom dom eller avtal. Bidragets storlek avgörs bland annat då av förälderns inkomst, bostadskostnader och barnets ålder (7 kap 1 § FB). Enligt 7 kap 8 § FB får en domstol inte fastställa att underhållsbidrag ska betalas ut för en tid längre bak än tre år innan talan om bidrag väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Detta innebär med andra ord att domstolen kan fastställa underhållsbidrag tre år tillbaka i tiden och att man då får rätt till detta retroaktivt. Som huvudregel ska detta bidrag medges fullt ut, den underhållsskyldige ska alltså betala hela den sammanlagda kostnaden. Detta gäller dock bara om det inte anses vara oskäligt betungande för den underhållsskyldige sett till dennes ekonomiska förhållanden och betalningsmöjlighet. Vad innebär detta för dig – Detta innebär att du kanske kan kräva underhåll för året 2017 men inte mer då man enbart har rätt till 3 års retroaktivt underhåll. Enda sättet att få underhåll för tidigare år än 2017 är om barnets pappa i så fall beviljar detta, vilket inte är troligt. Det är även den ekonomiska situationen hos fadern som avgör hur stor del av underhållet han ska betala. Hoppas det var svar på din fråga!

Enskild egendom och fri förfoganderätt

2020-09-05 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej,Jag är änkling sedan två år. Jag och min avlida fru har två gemensamma barn och inga särkullbarn finns. Vi hade inget testamente, äktenskapsförord eller någon enskild egendom. Jag erhöll min frus kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Tänkte nu skriva mitt eget testamente med innebörden att all min kvarlåtenskap ska bli barnens enskilda egendom ,vilket också ska gälla eventuella substitut och avkastning.jag är införstådd med att fri förfogande rätt innebär att jag inte kan testamentera bort denna del, men finns det något sätt att även arvet vår barn erhåller efter sin mamma också kan bli deras enskilda egendom?Tacksam för svar!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet från din döde make ska bli enskild egendom för era gemensamma barn. Vi vänder oss till Ärvdabalken (ÄB) för att finna svar.Enligt 3 kap 2 § ÄB så anges det att kvarlevande make/maka ärver sin döde partners egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att den kvarlevande föräldern inte får testamentera bort egendomen till någon annan, vilket skulle innebära att man berövar arvingarna deras rätt till arv. Det man får göra dock är att skriva testamente som reglerar arvet till fördel för barnen. Den fria förfoganderätten sätter inte stopp för dig att skriva ett testamente om att arvet ska bli enskild egendom, i och med att du inte berövar eller inskränker arvsrätten på något sätt. Detta medför att all egendom som barnen kan ärva har du möjlighet att göra till enskild egendom, fri förfoganderätt är bara till för att föräldrar inte ska kunna göra sina barn arvlösa genom testamente.

Adoption av vuxen

2020-09-02 i Adoption
FRÅGA |Hej Jag är en tjej på 27 år som undrar om min styvfar kan adoptera mig. Han har varit mer för mig dom senaste fyra åren som han har varit gift med min mamma än vad mi biologiska pappa har varit. Har bara träffat han 6- 8 gånger sen jag fyllde 18 år
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om det är möjligt att bli adopterad som vuxen.Enligt 4 kap 4 § föräldrabalken kan en person över 18 år bli adopterad, men endast om det kan anses som lämpligt med tanke på förhållandet mellan den sökande adopterande och den som blir adopterad, varav man särskilt ska beakta om den sökande har uppfostrat den adopterande under lång tid eller om adoption motsvarar att befästa en relation som liknar denna mellan en förälder och barn. Adoption kräver dock samtycke från båda föräldrarna om dessa har vårdnad, 4 kap 8 § FBDetta medför att det krävs väldigt specifika omständigheter för att bevilja en adoption av en vuxen person. Detta kan illustreras med ett fall RH 2003:18, från hovrätten över Skåne och Blekinge. Där ville en man adoptera sin hustrus dotter där han angav att han fostrat dottern i cirka 20 år, den biologiska pappan som fortfarande hade vårdnad om barnet sade nej till detta. Med beaktande av 4 kap 21 § FB, som innebär att adoption innebär att alla rättsliga band till tidigare förälder klipps av, kom Hovrätten i tidigare nämnde fall fram till att adoption inte kunde ske. Det framkommer även i ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 2002 s 425, att om det ligger i den vuxna personens intresse att bli adopterad så som att den blir berättigad till arv, andra vårdnadshavare är döda, eller att man ger personen en familjetillhörighet om personen inte har övrig familj osv. Detta innebär för dig – Detta innebär för dig att din styvfar kan adoptera dig men att det krävs speciella omständigheter för att detta ska kunna ske. Om din biologiska far motsätter sig detta, förutsätt att han har vårdnad/hade vårdnad om dig vill säga, blir det potentiellt komplicerat. Dock finns det bevis för att det är fullt möjligt att bli adopterad i vuxen ålder. Hoppas detta var svar på din fråga!

Gräns för olaga hot

2020-09-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag läste ett av era gamla svar på någon tidigare fråga om det är brottsligt att önska livet ur någon, typ som: jag hoppas du kör av vägen, jag hoppas du drunknar, hoppas din skalle krossas i tusen bitar.Svaret frågeställaren fick var att det var brottsligt, nämligen olaga hot.Då undrar jag varför det utgör olaga hot? Olaga hot handlar väl om att någon hotar en annan med brottslig gärning på ett sätt som orsakar rädsla hos mottagaren, men jag har svårt att se hur så är fallet här. För personen som säger något som: jag hoppas du blir misshandlad till döds menar ju INTE att det är just han som ska utföra handlingarna. Och om jag minns rätt så är det inte olaga hot om man önskar någon annan ska utföra handlingarna eller att den utpekade själv ska råka ut för en olycka som leder till döden.Länk: https://lawline.se/answers/ofredande-eller-olaga-hot-att-onska-nagon-dod#:~:text=Att%20upprepande%20g%C3%A5nger%20trakassera%20en,brottsbalken%2C%20att%20fridskr%C3%A4nkningen%20varit%20k%C3%A4nnbar.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Brottet olaga hot kräver enigt 4 kap 5 § Brottsbalken, precis som du säger, att man uttalar hot om att begå en brottslig handling för att framkalla rädsla hos en annan människa. Att göra dessa typer av uttalanden kan få det att framstå som om att man själv hotar denna person genom att uttryckligen själv framföra dessa uttryck. Dock håller jag med dig om att det kan anses väldigt långsökt då dessa fraser "jag hoppas du drunknar" eller " jag hoppas du kör av vägen" är hotfulla eller kränkande uttalanden men precis som du säger vittnar de inte om någon brottslig handling. Kravet för att anses som olaga hot är just de att köra av vägen eller drunkna inte är brottsliga handlingar. Att därför hota med sådana uttalanden kan inte utgöra olaga hot. Därför är det mer troligt att sådana uttalanden kan falla under brottet ofredande, 4 kap 7 § Brottsbalken, om detta är återkommande uttalanden. Jag tror att den föregående frågan besvarades som sådant att min kollega återgav rekvisiten för olaga hot samt anger att det finns en möjlighet att detta skulle utgöra olaga hot, om än att sannolikheten är ytterst liten. Hoppas de var svar på din fråga!