Separationsrätt om man inte får betalt vid konkursutbrott

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Vill börja med att tacka er för en väldigt bra och informativ sida. Jag ska sälja min bil och har en fundering kring om jag lämnar över bilen till bilhandlare som muntligt lovar att betalningen kommer att göras samma dag till mig men att dem inte kan lämna över en kvittens på plats. Vi skriver ett köpeavtal där pris, regnr, dagens datum, etc. förekommer och båda parterna skriver under. I det här fallet handlar det om att jag lämnar bilen en viss dag och pengarna ska sedan föras över till min bank inom 1-2 arbetsdagar. Min fundering är hur skulle det bli om bilhandlaren i det här fallet går i konkurs efter att jag har lämnat över bilen men innan pengarna har förts över till mig? Tack på förhand! Vänliga hälsningar
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Jag förstår din fråga som sådant att du undrar hur situationen blir om du inte fått betalat för din bil, som du lämnat hos bilbolaget, om bilbolaget skulle gå i konkurs. Jag vill påpeka att om betalning ska ske inom 1–2 dagar och betalning faktiskt sker, så blir bilen konkursboets egendom. Då finns inget rättsligt problem. Men jag kommer därför gå igenom situationen om du inte får betalt innan bilbolaget gått i konkurs och om du inte heller får betalt alls!Vid konkurser finns det en princip som heter Specialitetsprincipen. Detta är en princip som är omskriven i juridisk litteratur, fastställd i olika lagar så som 23 § kommissionslagen och som kan läsas e contrario (motsatsvis) utifrån 1 kap 1 § och 3 kap 3 § konkurslagen (KL). Där säger 1:1 KL att all gäldenärens egendom ska tas i beslag i konkursboet för att kunna betala av alla skulder, likväl 3:3 KL säger att all egendom som tillhör gäldenären ska ingå i konkursboet. Detta innebär då att all egendom som INTE tillhör gäldenären ska tas bort från konkursboet. Denna princip innebär att om man överlämnar egendom, som man själv fått besittning över, hos någon annan och denna person har gått i konkurs så kan man separera sig egendom från konkursgäldenärens egendomsmassa. Man måste uppfylla kraven på individualiserad egendom och att egendomen går att identifiera hos konkursgäldenären enligt specialitetsprincipen för att uppnå separationsrätt. Vill du vara ännu mer säkrare på att du kan få återta bilen ifall du inte får någon betalning, så kan du skriva med ett återtagandeförbehåll i avtalet. Återtagandeförbehåll eller äganderättsförbehåll innebär att man skriver in i ett avtal att förvärvaren är inte ägaren av egendomen eller har rätt att förfoga över denna innan den fullgjort sin prestation enligt avtal, se 54 § Köplagen. Om förvärvaren inte fullföljer avtalet och fullgör sin prestation så innebär detta att egendomen tas tillbaka av ägaren/överlåtarenVad innebär detta för dig? Om du inte har fått betalt och kan styrka att du inte har fått betalt för bilen, vilket innebär att du fortfarande äger bilen, samt att du kan identifiera bilen, så ska du ha rätt att få tillbaka bilen. Vill du vara extra säker på att få tillbaka bilen om du inte får betalt, skriv in ett återtagandeförbehåll i avtalet. Hoppas detta svar var till hjälp!

Personligt ansvar vid konkurs av aktiebolag

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag har ett aktiebolag som jag bedrivit i cirka 3 år. För cirka 8 månader sedan så visade det sig att skatter från början av året inte blivit bokförda hos Skatteverket. Vilket gjorde att vi fick betala en stor klumpsumma på en gång för moms och arbetsgivaravgifter. Vi hade tyvärr inte så mycket pengar i bolaget så jag fick använda alla pengar vi hade på bolagskontot, plus ta ett privat lån som jag skyfflade in i aktiebolaget för att betala skulderna. Detta medförde att vi istället inte kunde betala leverantörsskulderna. Eftersom jag hade en verksamhet som gick relativt bra fortfarande så valde jag då att fortsätta bedriva verksamheten genom min enskilda firma. Hyresavtal på lokalen stod redan skrivet på min enskilda firma innan AB hamnade på obestånd. Nu har vi däremot inte en krona på mitt aktiebolags konto och det är nu massor av prickar hos KFM eftersom vi inte betalat leverantörsskulderna. Jag vill nu bara bli av med det aktiebolaget. Men jag är livrädd att jag ska bli personligt ansvarig för att jag inte var smart nog att sätta bolaget i konkurs i rätt tid. Dom saker som fanns i lokalen finns inte längre kvar då jag har överlåtit allt genom en inkråmsaffär till en ny ägare. Den nya ägaren fick ta över alla möbler, produkter, hyresavtal m.m. Eftersom hyresavtalet stod på min enskilda firma så gick det inte genom mitt AB.Hur ska jag göra nu för att bli av med AB? Kommer jag behöva betala massor av pengar privat för att bli av med det?
Oscar Rudén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler kring personligt ansvar - Regler om aktiebolag finner du i Aktiebolagslagen. Det som skiljer ett aktiebolag från andra företagsformer är framför allt att aktieägare inte har något personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder. Detta framgår av Aktiebolagslagen 1 kap 3§. Det finns dock vissa regler som kan göra företrädarna för aktiebolaget personligt ansvariga.Personligt betalningsansvar för skatterEnligt Skatteförfarandelagen 59 kap 13§ kan en företrädare för ett aktiebolagbli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Med företrädare avses främst styrelseledamöter och VD. För att en företrädare ska bli personligt betalningsansvarig krävs att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Att inte betala en skatteskuld anses inte som ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt förfarande om man senast på förfallodagen vidtagit åtgärder för att avveckla bolagets skatteskulder. Sådana åtgärder kan vara ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.VärdeöverföringUtöver det ovan nämnda finns vissa regler i Aktiebolagen 17 kap om att bolaget inte får göra vissa värdeöverföringar om det inverkar på det egna kapitalet. Bolaget får till exempel inte genomföra en affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En sådan värdeöverföring kan vara otillåten och i slutändan även i vissa fall medföra att de personer som medverkat till överföringen blir personligt ansvariga. Detta är de enda gångerna en person kan bli personligt ansvarig för ett aktiebolags skulder eller handlingar. Vad gällande själva konkursen gäller följande generella regler. För att sätta bolaget i konkurs - 1:2 Konkurslagen (KL) säger att gäldenären eller borgenären kan begära en gäldenär i konkurs. 2:1 KL säger att konkursansökan ska lämnas in till behörig tingsrätt, vilket bör vara närmaste tingsrätt där man bor eller företaget har sin verksamhet i SverigeOm konkursen och vad som ingår i konkursen - 1:1 Konkurslagen (KL) säger att all gäldenärens egendom ska tas i beslag i konkursboet för att kunna betala av alla skulder, likväl 3:3 KL säger att all egendom som tillhör gäldenären ska ingå i konkursboet. Detta medför att all egendom som är skriven på AKTIEBOLAGET är det som kan räknas in för att betala skulderna som är hänförda till aktiebolaget. All egendom som finns hos aktiebolaget vid konkursutbrottet ska räknas med i konkursboet. Men även egendom som har funnits men inte finns kvar i aktiebolagets ägo kan räknas med. Detta kallas för återvinning, återvinning kan väckas enligt 4:19 KL av konkursförvaltare eller övriga borgenärer. Återvinning kan göras enligt 4:5 KL, 4:10 KL eller 4:12 KL. Vad gällande din inkråmsöverlåtelse så kan denna potentiellt återvinnas till konkursboet. Detta innebär att konkursförvaltaren har rätt att återta egendom du har sålt, för att sälja denna igen så att dina borgenärer får så stor utdelning från konkursboet som möjligt. Det vanligaste är att återvinning sker med hjälp av 4:10 KL. 4:10 KL är den objektiva återvinningsregeln, varav man enbart kollar på om betalningen eller överlåtelsen var missgynnsam för gäldenärens ekonomiska situation, om betalningen var ordinär och om betalningen i fråga skedde i förtid (inom 3 månader innan konkurs). Man kollar alltid även på nackdelsrekvisitet, det vill säga att betalningen ska ha haft en negativ påverkan för gäldenärens övriga borgenärer. Vid konkurs så är det dock upp till konkursförvaltaren att besluta om återvinning ska genomföras. Hoppas att detta besvarar dina frågor. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en erfaren jurist för att få mer hjälp med dessa frågor och även hjälp med att eventuellt ansöka om konkurs samt hur denna ska skötas. Med vänlig hälsning,

Förhindra arvinges makar från att ta del av arv

2020-06-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi är två makar som har två söner. Vi äger olika fastigheter och har fonder och värdesaker som allt tillsammans utgör ca 12 miljoner kronor. Vi har 5 barnbarn. Av olika orsaker önskar vi att våra svärdöttrar inte ärver något av oss. Vi förstår att man kan testamentera hälften av den totala förmögenheten till varje son som enskild egendom. Vi vill dock försäkra oss om att det av oss testamenterade inte kan användas av sonhustrurna. Sönerna skall inte heller kunna (tvingas) använda arvet från oss för inköp som skall ingå i det gemensamma hushållet. Om en av sönerna skulle avlida före sin maka, önskar vi att det av oss testamenterade arvet skall föras över i sin helhet till sonens barn och inte kunna användas i någon del av sonhustrurna. Hur skall vi göra för att försäkra oss om ovanstående?
Oscar Rudén |Hej och tack för att ni vänder er till lawline med er fråga!jag förstår frågan som att ni vill begränsa era söners makars möjlighet att ta del av ert arv så mycket som möjligt. För att besvara frågan kommer jag endast att utgå från den informationen jag har blivit given. Vi kommer använda oss av Ärvdabalken för att besvara denna fråga. 7 kap 1 § ÄKB anger att den egendom som make inte har undandragit som enskild egendom, ska anses som giftorättsgods. 7 kap 2 § ÄKB anger vad som är att anse som enskild egendom. Giftorättsgodset ska alltså ingå vid en bodelning vid en makes död eller vid skilsmässa, enligt 9 kap 1 § ÄKB och 10 kap 1 § ÄKB.Detta innebär då att genom att göra eran egendom till enskild egendom genom testamente som era barn får ärva, är denna egendom garanterad era söner vid en eventuell skilsmässa. Vid era barns eventuella död kommer även den enskilda egendomen inte anses som giftorättsgods och därför inte ingå i bodelningen. Den enskilda egendomen kommer därför att ärvas direkt av era barnbarn när era söner dör. Dock bör poängteras att era söner har lika full rätt att testamentera, ge bort eller sälja den enskilda egendomen till vem som helst när de blir ägare över egendomen. Genom testamente kan ni endast kontrollera vem som får vad vid era söners död eller skilsmässa. Ni har ingen möjlighet att, genom testamente, förbjuda era söner eller fullt ut hindra deras makar från att ta del av erat arv. För att uppnå något sådant kan man lägga in pengarna i en stiftelse för att låsa dem så mycket som möjligt. Detta får dock effekten att era söner inte kommer ha fri tillgång till era pengar eller egendom heller, varav arvet blir begränsat för alla.Hoppas detta svar var till hjälp, Mvh

Servitut ses som godkännande för utbyggnad närmare tomtgräns än 4,5 m?

2020-06-29 i Servitut
FRÅGA |Hej! Vi har ett gammalt avtalsservitut på vår fastighet gentemot vår granne som är tjänande. Servitutet handlar om "Rätt Att Bebygga Intill Tomtgränsen". Om vi skulle söka bygglov för att bygga ut vår huvudbyggnad, så skulle vi inte få bygglov för det pga att man går enligt detaljplansbestämmelserna, och där får man inte bygga inom 4,5 meter enligt gällande detaljplan.Men vi tänkte utreda om vi kan göra en attefallstillbyggnad, dvs bygga ut 15kvm på huvudbyggnad. Attefallsreglerna går ju utanför detaljplanen, men kräver att grannarna ger sitt godkännande om byggnaden är nära tomtgräns (4,5m). Skulle vi kunna använda avtalsservitutet för att hävda att grannfastigheten har gett sitt lov för en attefallstillbyggnad? Tack på förhand!
Oscar Rudén |hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om servitutet ger dig rätt att överskrida detaljplanen och bygga ett atterfallshus närmare än 4,5 m från din grannes tomt. Enligt 9 kap 4 b § Plan- och bygglagen anger att en utbyggnation får uppföras närmast 4,5 m från grannes tomt, och inneha storleken 15 kvm. Där anges det även att om man får berörda grannars tillåtelse, får utbyggnaden byggas närmare än dessa angivelser. 14 kap 5 § Jordabalken nämner att servitut ska upprättas skriftligen och att endast det som står i servitutet är gällande. 7 kap 6 § Jordabalken anger att servitut inte har någon begränsning i hur länge denna är gällande (om detta inte skrivits med i servitutet såklart). Har dock inget förbehåll för servitutet skett, om fastigheten har överlåtits enligt 7 kap 11 § Jordabalken, så försvinner servitutets verkan enligt 7 kap 18 § Jordabalken. Utan att ha sett själva servitutet och dess innehåll, kan jag endast dra en slutsats utifrån dess titel. Utifrån titeln så kan jag säga att du som innehavare av fastigheten har rätt att uppföra byggnader på din egen tomt, precis på tomtgränsen till din granne. Utifrån detta kan jag endast dra slutsatsen att ja, du har rätt att bygga ut din huvudbostad intill tomtgränsen eftersom servitutet kan ses som ett godkännande. Men om det är så att fastigheten du äger har bytt ägare utan att förbehåll för servitutet har gjorts så kan servitutet vara utan verkan. Hoppas det var till hjälp, mvh.

Utmätning eller konkurs?

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Inställt evenemang.Vi var ett lag som bokat ett idrotts evenemang med boende i skola hos ett event bolag.Nu är ju evenemanget inställt och jag har ställt krav på full återbetalning då det inte finns några speciella regler eller skrifter angående detta.( det fanns regler att om man avbokar senast 1 juni så får man tillbaka allt på boende och anmälnings avgiften minus 500 kr, men nu är det ju arrangören som ställt in.Nu har det gått 3 veckor och vi har inte hört av arrangören, så jag skickade ett mail idag, men krav på full åter betalning inom 7 dagar, med referens till de fakturor som jag skall få återbetalning för.Svart jag fick var att de skall återkomma men det kommer inte vara full återbetalning, för då behöver de gå i konkurs, och det skulle påverka kommunen och många sommarjobb osv. Desutom säger han att om han behöver gå i konkurs så får vi i alla fall inga pengar.Vem av gäldenärerna har förtur när de kommer till konkurs boet ? ( vet att fodrings ägare och tex banker som har säkerhet mot något går först i kön )Så om jag nu vill driva in den återbetalning jag anser att jag har rätt till, är vägen då med ett betalningsföreläggande hos kronofogden ? eller direkt till tings rätten för konkurs begäran ?De som skall återbetala är ett aktieboloag
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder till lawline med din fråga!Vad jag förstår frågan är du nyfiken på att veta vad som är mest fördelaktigt i din situation, att göra en anmälan om indrivning hos kronofogden eller begära företaget i konkurs, samt om företaget går i konkurs hur du är prioriterad i förhållande till andra borgenärer. För att finna svar på din fråga vänder vi oss till Utsökningsbalken (UB), förmånsrättslagen (FRL) och konkurslagen (KL).Utifrån den information du har givit mig anser jag att indrivning av fordran hos kronofogden är att föredra i detta fall, främst av den anledning att det ligger i allas intresse att företaget lever kvar så länge som möjligt. Genom att göra en indrivning (utmätning) får du även en indikation på om det kan vara värt att försätta bolaget i konkurs, och du kan alltid i ett senare skede har rätt att förklara bolaget i konkurs. 1:2 KL säger att gäldenären eller borgenären (du) kan begära en gäldenär i konkurs. 2:1 KL säger att konkursansökan ska lämnas in till behörig tingsrätt, vilket bör vara närmaste tingsrätt där man bor eller företaget har sin verksamhet i Sverige.Väljer man att göra indrivning kommer troligen följande att ske. Egendom som ska drivas in blir utsatta för utmätning. Egendom får utmätas om exekutionstitel har bestämt av domstol eller KFM, 4:1 UB. Utmätning ska endast ske om detta är försvarligt genom att tillräckligt stor vinst kan utvinnas ur egendomen, efter att arvoden och liknande är betalt, för att kunna betala av skulden, 4:3 UB. Man ska även helst ta egendom som kan betala av skulden och som gör minst skada för gäldenären om möjligt, 4:3 UB. Finns det särskild förmånsrätt kopplad till fordringen, så ska man utmäta just den egendomen förmånsrätten ligger i, 4:4 UB. Skulle det i ditt fall inte finnas tillräckligt med egendom eller kapital för din skuld så kan du begära företaget i konkurs som sagt. Prioriteringslista vid konkurs:1: Konkurskostnader 14:1-2 KL. 2: Massafordringar = kostnader konkursboet drar på sig efter konkursen 14:2 KL. 3: Panträtt i lös och fast egendom, 4 och 6 § FRL. 1:1 JB det rör fastighet, 17:6 JB och 6 § 2 p FRL, vid utmätning fördelas utdelningen efter den ordning som panträtterna har upprättats över tid. 4: Kostnader för att försätta bolaget/personen i konkurs och rekonstruktion 10 §, enligt 15 § FRL.5: Företagshypotek, 5 § FRL. 6: Allmän förmånsrätt och kostnader för att upprätta bokföring etc 10 a § FRL.7: Löne-, semester- och pensionsfordringar 12 § FRL. 8: Oprioriterade fordringar, resterande skulder så som statens regressrätt på lönegaranti (28 § Lönegarantilagen, har ingen förmånsrätt). Skatter har ingen förmånsrätt. 9: Eftersatta fordringar så som böter eller vite, 19 § FRL. Detta innebär att vid en konkurs kan din fordring troligast anses som en oprioriterad fordran (punkt nr 8). Enligt 9 § FRL ska man prioritera de olika förmånsrätterna i den ordning de kommer i FRL och enligt 15 § FRL ska man prioritera särskilda förmånsrätter före allmänna. De prioriterade fordringarna är först säkerställda obligationer, panträtt i lös egendom, företagshypotek, panträtt i fast egendom och panträtt i tomtinteckning. De allmänna förmånsrätterna är borgenärens kostnader för att försätta någon i konkurs, kostnader för bokföring etc och arbetares löne-, semester- och pensionsfordringar (12 § FRL, se denna för information om hur långt tillbaka man räknar). Som du ser utgör din fordran varken särskild eller allmän förmånsrätt, vilket medför att dina fordringar blir oprioriterade. I och med att jag inte vet hur stora skulder, hur mycket tillgångar eller andra förutsättningar i företaget du tvistar mot, kan jag inte uppskatta hur mycket du kommer få ut ur konkursen eller om du ens kommer få ut något. Att först göra en utmätning via kronofogden är att föredra då detta skvallrar om det är värt att försätta bolaget i konkurs eller inte. Hoppas detta var till hjälp!

Arvsfördelning när endast kusiner och död makas systrar återfinns

2020-06-30 i Arvsordning
FRÅGA |En fråga om arv: när hustrun avlider ärver hennes äkta man alla hennes tillgångar, men vilka ärver maken den dag han avlider? Makarna har inga barn, ej heller några föräldrar i livet. Maken har inga syskon, men kusiner, hustrun har syskon.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du valde lawline för din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta vem som ärver vem i ditt scenario. jag kommer endast utgå från den informationen jag har blivit given och kommer utgå från Ärvdabalken för att besvara din fråga. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Dock säger 3:1 ÄB att maken till den döda gifta personen ska få överta all kvarlåtenskap när personen i fråga dör. Denna princip har företräde framför 2:1 ÄB. . Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Är ett av syskonen i sin tur döda, går arvet till det döda syskonens barn, 2:2 andra stycket ÄB. 2:3 ÄB anger att om föräldrar, syskon eller syskonbarn inte finns, ska mor- eller farföräldrar ärva i deras ställa. Om dessa är döda, ska i sin tur deras kvarlevande barn (syskonen till den dödes föräldrar) ärva. Är även dessa döda, stannar arvsordningen. Kusiner kan aldrig ärva utan pengarna går till allmänna arvsfonden. 3:2 ÄB anger att om kvarlevande arvsberättigad släkting enligt 2:1 eller 2:2 ÄB återfinns när efterlevande make har avlidit ska hälften av den kvarlevande makens egendom fördelas till denna. Vad innebär detta för den döde maken? Detta innebär att i detta fall kan kusinerna inte få ärva honom, om inget testamente existerar. Hustrun har syskon som enligt 2:2 är berättigade till arv och enligt 3:2 ÄB ska få ta del av hustruns arv, vilket ska motsvara 50 % av efterlevande makes totala egendom. Kort och gott, makens kusiner får ingenting av makens egendom i arv, medan den döde hustruns syskon får 50 % av arvet.

ångerrätt elavtal

2020-06-30 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Jag lämnade den 4 juni fullmakt till ett elbolag att de fick ta konakt med min elleverantör och signerade avtalet den 24 juni. Jag åberopar ångerrätt, men det nya elbolaget säger att avtalet gäller från den 4 juni. Vad gäller?Vänlig hälsningKarin Nyström
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!utifrån den informationen du ger mig framstår situationen som följande.4 juni skriver du ut en fullmakt till ditt elbolag för att ta kontakt med din elleverantör.24 juni skriver du på avtalet som ditt elbolag har förhandlat fram till dig, som gäller mellan dig och din elleverantör. utifrån den informationen så är min enda slutsats att om avtalet inte gäller retroaktivt så är avtalet gällande från och med 24 juni. Om avtalet slöts på distans utanför affärslokaler, via telefon eller internet, gäller ångerrätt i 14 dagar enligt distansavtalslagen 2 kap 10 §. Ångerrätt enligt Ellagen återfinns dessvärre inte och konsumenttjänst- eller köplagen gäller dessvärre inte för elavtal.

såld i befintligt skick via auktion

2020-06-29 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag har sålt en fullt fungerande mobiltelefon via Tradera via så kallad auktion. Telefonen hade inga kända skador och fungerade felfritt. När köparen fått varan meddelar han mig om ett skramlande ljud i telefonen och om jag känt till det. Jag svarar nej eftersom det är för mig helt okänt. Jag frågar köparen om han tappat eller skadat telefonen men han nekar. Jag rekommenderar då köparen att reklamera hos fraktbolaget trots att varan var väl förpackad. Fraktbolaget avvisar reklamationen. Säljaren vill då häva köpet. Jag nekar eftersom telefonen var (och är, förutom ett skramlande ljud) fullt fungerande. Jag vill inte ha en vara som är trasig åter. Köparen hotar då med polisanmälan och domstol. En vecka efter det sista meddelandet får jag information om att köparen lämnat in telefonen för service och där har man konstaterat att batteriet sitter löst. Köparen lämnar in telefonen och kontaktar mig och vill att jag ska stå för servicekostnaden. Jag erbjuder mig att stå för halva kostnaden av good-will eftersom det inte är möjligt att veta när och hur detta inträffat. Mitt good-will erbjudande avvisas av köparen. Jag undrar nu hur jag ska se på saken framåt: Vad är jag ålagd att göra och vilka möjligheter har jag? Tacksam för er hjälp!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån din frågeställning förstår jag det som att köparen av telefonen vill att du ska betala kostnaderna för reparationen av telefonen. Köparen verkar ha riktigt många olika krav under händelseförloppet men jag kommer utgå från det senaste kravet när jag besvarar din fråga.Eftersom detta berör köp mellan två privatpersoner kommer vi att beröras av köplagen.Eftersom du själv säger att varna såldes på aktion på tradera, blir 19 § köplagen 2 st tillämpligt. Denna säger att en vara ska anses ha blivit såld i befintligt skick om denna säljs på aktion och varan ska endast anses felaktig om det utifrån pris och andra omständigheter är en betydligt sämre vara än vad köparen hade kunnat förutsätta. Därför blir priset avgörande för bedömningen om ett löst batteri ska anses som ett fel på en vara och om då köparen har rätt att kräva dig på ersättningskostnaderna enligt 34 § köplagen. Om telefonen såldes för en väldigt billig peng borde köparen inte ha rätt att kräva dig på ersättning av den anledningen att ett löst batteri är en försämring som man bör kunna räkna med finns med i köpet. Om telefonen såldes till ett högt pris i förhållande till ursprungsvärdet kan dock köparen ha rätt att kräva dig på ersättning enligt 34 § köplagen. Hoppas de var svar på din fråga, Mvh.