Tolkning om uppsägning har skett

2020-06-29 i Hyresavtal
FRÅGA |HejJag undrar hur man skall tolka detta mail då jag och uthyraren är oense om detta är en uppsägning eller inte.Påminnelse 3Hej! MathiasEnligt våra noteringar har du undertecknat följande magasineringsavtal med vårt företag.Trots tidigare påminnelser är fakturan med belopp 1619 kr fortfarande obetald. Detta motsvarar obetalda fakturor gällande dina månatliga avgifter (för magasinering) plus en påminnelseavgift.Med det här e-brevet meddelar vi dig om uppsägning och kräver formellt betalning av samtliga utestående fordringar. Om du inte betalar inom 25 kalenderdagar från datumet i denna skrivelse kommer det utestående beloppet att öka ytterligare med en extra förseningsavgift om 400 kr i enlighet med de allmänna villkoren i magasineringsavtalet.Vi kan dessutom enligt våra allmänna villkor säga upp ditt magasineringsavtal omgående om du inte betalar in hela det utestående beloppet. Sådan uppsägning kan följas av att de magasinerade sakerna avyttras.Vi påminner om att åtkomsten till dina tillhörigheter kan komma att spärras tills full betalning mottagits.Har betalning skett någon av de senaste dagarna ber vi dig bortse från denna påminnelse.Tack för din uppmärksamhet.Vänliga hälsningar,
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill ha hjälp att tolka detta mejl du har fått. Utifrån tolkningen av mejlet framkommer det i början att företaget meddelar dig om uppsägning. Detta framgår av meningen "Med detta e-brev meddelar vi dig om uppsägning". Det bör inte vara några tvivel om vad syftet med mejlet är. De anger sedan att du har 25 dagar på dig att betala in dina skulder. Sedan verkar de ange att avtalsvillkoren i avtalet mellan er ger dem rätt att ignorera uppsägningstiden om inte skulderna betalas. Detta är att anse som en betalningspåminnelse och uppsägning i samma meddelande. vad gällande uppsägningen finner jag inte att hyresvärden bryter gentemot 12 kap Jordabalken, som reglerar uppsägningar, eller delgivningslagen som reglerar hur delgivande får ske. Ersättning för uppsägande av hyreslokaler kan ske enligt 12 kap 58 § Jordabalken, men jag har svårt att se att villkoren för ersättning uppfylls i detta fall. För frågan om ersättning vänligen kontakta våra jurister eller annan insatt expert i sakfrågan.Mvh

klargörande kring testamente och arvsordning

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Hej,Både min fru och jag tillhör riskgrupperna, 73 och 75 år, och ganska skröpliga.Vi avser att sätta samman ett infodokument till våra två arvsberättigade barn.Vi förstår nog inte fullt ut termerna arvslott och laglott.Har vi uppfattat fakta rätt när vi skriver följande:1. Laglotten är hälften av arvslotten.2. Exempel: Om jag dör och vi har har 500 000 på banken ska då 250 000 tillfalla min fru Marianne i arvslott och de två barnen 125 000 vardera i laglott?3. I vilket skede kan barnen begära uttag av laglotten, direkt efter min död även om det drabbar min frus möjlighet att stanna kvar i s k orört bo eller försörja sig rimligt?Vad skulle det kosta om ni går igenom vårt skrivna dokument, cirka tre A4-sidor, med målet att kolla sakuppgifter?Med vänlig hälsning
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag ska presentera ett svar på era frågor och utgår från följande i mina svar. Att barnen i fråga är födda inom äktenskap och inte anses vara särkullsbarn, samt att du och din fru är gifta med varandra. Skulle det råda andra förhållanden kan omständigheterna förändra det slutgiltiga resultatet. (När du skriver infodokument hoppas jag att detta menas som ett testamente, annars kommer detta inte bli juridiskt bindande för era barn när ni väl har dött, 9 kap 1 § ärvdabalken!)Svar på fråga nr 1: Ja laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken.Svar på fråga nr 2: Svaret på denna fråga blir faktiskt, om vi endast utgår från vad lagen säger, nej. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken råder det förhållandet att om den döda var gift, ska all kvarlåtenskap (allt som går att ärva) tillfalla den kvarlevande maken. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet före gift kvarlevande make. Din fru kommer därför att få ärva allt vid din död, varav barnen först har rätt att ärva det som var ditt vid din frus död. Detta innebär att om du har 500 000 kr kvar i kvarlåtenskap, kommer allt att tillfalla din fru. (Om du vill ge dina barn 125 000 kr vardera direkt vid din död är detta fullt möjligt att göra, men detta ska då skrivas ned i ett testamente). Svar på fråga nr 3: I och med reglerna i 3 kap 1 § Ärvdabalken kommer barnen först att ärva dig efter att även din fru har dött. Endast särkullsbarn har rätt att kräva sin del av arvet direkt vid din bortgång, det kan aldrig barn inom äktenskap göra. Laglott är något som i praktiken endast blir aktuellt vid testamente eller om det finns särkullsbarn. Om ett testamente eller inga barn inte finns kommer inte laglott att bli aktuellt. Om det däremot finns ett testamente där hur ditt arv ska fördelas även efter din frus död kan detta jämkas enligt 7 kap 3 § Ärvdabalken om laglotten på något sätt kränks av testamentet (om dina barn för mindre än hälften av sin berättigade arvslott). Generellt för samtal med jurist gällande granskning av avtal debiterar vi en avgift på 2000 kr i timmen, kontakta gärna vår telefonlinje eller våra jurister direkt för mer information. Hoppas detta var svar på din fråga!

Se till att särkullsbarn inte får ärva

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min kille vill köpa en bostadsrätt. Vi vill även gifta oss i framtiden. Vi har ett gemensamt barn på 1 år, han har även ett barn från sitt tidigare förhållande som är några år äldre. Dock bor inte särkullbarnet i Sverige, men bor i ett EU-land. Min kille betalar underhåll samt står för en stor del av olika kostnader för barnet. Till frågan. Hur ska vi göra för att jag ska kunna ärva hela dekan av min mans bostadsrätt vid min mans dödsfall, utan att behöva betala av något till hans barn?Jag vill inte behöva flytta ut och sälja bostadsrätten för att kunna betala av särkullsbarnet. Och nej, barnet kommer inte att låta mig bo kvar och kommer att kräva allt hen har rätt till på en gång.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill kunna säkerställa att bostaden tillfaller dig vid din mans bortfall. Jag kommer utgå från de omständigheter jag har blivit given av dig, råder de andra omständigheter kan resultatet bli ett annat. Jag kommer först redogöra för hur arvsordningen ser ut via lag, dvs Ärvdabalken. Vem får ärva först enligt lag? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv.Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med kvarlevande makes rätt till arv. Denna har i sin tur har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att den kvarlevande makens enskilda egendom och dennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså kvarlevande make inte rätt att ärva. Detta är då det som sägs i lag. Sätt att ta sig runt lagen - Det finns dock sätt att komma runt detta. Vi har några alternativ framför oss. Alternativ nr 1: Antigen väljer ni att skriva ett testamente, detta regleras i 9-12 kap Ärvdabalken. I testamentet anger din partner att bostaden ska bli din egendom som enbart du kan ärva. Detta medför att du blir garanterad att få ärva bostaden. Detta kan dock jämkas om bostaden utgör en stor del av din partners totala giftorättsgods. Testamentet kan ogiltigförklaras enligt kap 13-15 Ärvdabalken. Jämkning av testamente kan även ske genom 7 kap Ärvdabalken. Alternativ nr 2: NI kan skriva ett äktenskapsförord vid ert giftemål för att göra bostaden till din enskilda egendomen, detta enligt 7 kap 2 § Äktenskapsbalken. Detta innebär att när din partner dör blir då garanterad bostaden då denna aldrig kommer ingå i en bodelning. Detta skydd är också svårare för barn eller andra arvtagare att överklaga och där med bryta. Att skriva ett äktenskapsförord är i detta fall bättre än att skriva ett testamente. Ända sättet att bryta detta är genom att äktenskapsförordet anses som ett oskäligt enligt 12 kap 3 § Äktenskapsbalken. Detta är dock ovanligt och det krävs ovanliga omständigheter för att ett äktenskapsförord ska anses oskäligt. Troligen det bästa alternativet av de två. Hoppas det var svar på din fråga!

Särkullsbarn och kvarlevande makes arvsrätt

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor 85 år har varit gift ca 5 år med en man som avled och har särkullbar. Det finns inga tillgångar annat än en gammal bil ca 5-8000:- samt pengar till begravning. har särkullbarnen rätt att plocka bort möbler från deras gemensamma bohag. Vad är min mammas rätt i detta fall, hon har dessutom bara garantipension
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår frågan som sådant att du undrar hur stor del av din mors egendom som hennes avlidna makes särkullsbarn har rätt att ta ut. Jag kommer endast att förhålla mig till den information jag har blivit delgiven, råder det andra förhållanden kan slutresultatet ändras. För att reda ut detta förhållande måste vi vända oss till Äktenskapsbalken (ÄKB) och Ärvdabalken (ÄB).Hur mycket har man rätt att ärva? - 7 kap 1 § ÄKB anger att den egendom som make inte har undandragit som enskild egendom, ska anses som giftorättsgods. 7 kap 2 § ÄKB anger vad som är att anse som enskild egendom. Giftorättsgodset ska alltså ingå vid en bodelning vid en makes död eller vid skilsmässa, enligt 9 kap 1 § ÄKB och 10 kap 1 § ÄKB. Make har rätt att undandra egendom som är för personligt bruk från bodelning (kläder, mindre värd personlig egendom etc.) enligt 10 kap 2 § ÄKB. Alla skulder den döde har ska betalas innan bodelning blir aktuell, enligt 11 kap 2 § ÄKB och 21 kap 4 § ÄB. Det som återstår efter undandraget av skulderna i giftorättsgods läggs ihop och delas sedan lika (50/50) enligt 11 kap 3 § ÄKB. Detta innebär då att all egendom som tillhört din mor och hennes avlidne make som inte är enskild egendom ska delas lika mellan de båda. Vem får ärva först? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person (särkullsbarnen). Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv. Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med din mors rätt till arv. Modern din i sin tur har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att din mors enskilda egendom och hennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså din mor inte rätt att ärva. Vad innebär detta för din mor? - Detta innebär då att 50 % av det totala giftorättsgodset, är så mycket som särkullsbarnen har rätt att ärva. Eftersom de har rätt till 50 % av det totala giftorättsgodset, och fadern verkar ha haft ytterst lite egendom, kommer en del av din mors egendom eller rena pengar motsvarande totalt 50 % av hela giftorättsgodset att behöva överlämnas till särkullsbarnen. Det kan innebära att möbler och annan egendom måste överlämnas eller säljas av. Men om din mor inte når upp till ett värde motsvarande 189 200 kr genom bodelning och enskild egendom, så har hon rätt att ärva motsvarande del av sin make så att hennes egendom + del av makens kvarlåtenskap blir lika med 189 200 kr. Det innebär i slutändan att särkullsbarnen har rätt att ärva allt, men att din mor kan ha rätt till viss del av arvet om förutsättningarna i 3 kap 1 § ÄB 2 stycket är uppfyllt. Hoppas det var svar på din fråga!

Force Majeure

2020-05-08 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min son och hans gymnasieklass har betalt 25000kr för ett studentflak som nu blev inställt på grund av Coronavirus. På avtalet står det att de bara får tillbaka 30% på beloppet vid händelse av Force Majeure. Eleverna har inte sett lastbilen och således inte heller målat eller pyntat den.Har företaget rätt att göra så här eller kan vi kräva mer pengar tillbaka?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om avtalet vad gällande Force Majeure är giltigt eller går att förändra. Utan att ha sett avtalet i sig kommer jag endast att utgå från de generella regler som finns om avtal och avtals giltighet. Huvudregeln i svensk rätt är att det står en part fritt att avtala med vem han vill och om vad han vill, i princip avtalsfrihet med andra ord. Någon avtalsfrihet i ordets direkta bemärkelse är det dock inte frågan om utan det finns undantag. Ett grundläggande undantag rör så kallad *pactum turpe* som gäller avtal som har olagligt eller omoraliskt syfte, beroende på omständigheterna runt dessa avtal kan de ses som ogiltiga, men pactum turpe i sig är inte tillräckligt för ett avtals ogiltighet. Däremot kan sägas att avtal som rör brottslig verksamhet inte är bindande, där är alltså en klar gräns gällande den svenska avtalsfriheten. 36 § lag (1915:218) om slutande av avtal (Avtalslagen) innehåller även en s.k. generalklausul som ser till att avtal eller avtalsvillkor som är oskäliga kan jämkas i första hand som skydd för en svagare part (36 § 2 st. AvtL). Så avtalsfriheten sträcker sig alltså inte så långt att det är tillåtet med för oskäliga avtal.Dock har Force Majeure en speciell ställning vad gällande att det är en klausul som medför att en part får ansvarsfrihet (behöver inte) att prestera helt eller till viss del enligt avtal om det uppkommer helt oförutsedda situationer. Utifrån den information jag har fått av dig verkar det inte som att denna klausul är att anse som oskälig, och den blir aktuell eftersom att en världspandemi absolut klassas som en oförutsebar situation. Just denna typ av bransch berörs väldigt illa av Corona eftersom studentfirandet ställs in på många ställen i landet. Jag är nog dessvärre rädd att avtalet inte går att angripa eller förändra så som jag kan se det på grund av oskäligt. Alternativ skulle man kunna angripa avtalet om den person som bokat studentflaket var under 18 år då omyndiga personer inte har rätt att ingå avtal. Personer under 18 år är omyndiga. Det innebär alltså att den som är under 18 år har begränsade möjligheter att ingå avtal, ta hand om eventuella tillgångar, med mera (9 kap. 1 § FB). Detta skulle kunna vara ett sätt att angripa avtalet. hoppas detta var till hjälp!

Ogiltigförklara eller jämka testamente

2020-05-07 i Testamente
FRÅGA |Min mamma var ogift och hennes man dog för ett par år sedan ...dom har inga gemensamma barn ...dom skrev ett inbördes testamente där vid bådas frånfälle ska min syster ärva ett fritidshus och bil men idag så äger min syster bil redan kan man göra så och vad händer med laglotten
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som sådant att du vill veta om testamentet är giltigt även när din syster redan äger en bil och om detta testamente kränker din rätt till laglott. Jag kommer endast att utgå från den information jag har blivit given av dig, skulle det finnas andra omständigheter i ditt fall som inte har nämnts kan resultatet bli ett annat. Vi kommer att förhålla oss till Ärvdabalken för att klargöra denna fråga. Krav för att ett testamente ska vara ogiltigt – Det finns en del omständigheter som kan innebära att testamentet blir ogiltigt, och kan då ogiltigförklaras. Detta innebär att testamentet inte har någon verkan och man följer arvsordningen som statueras i 2 kap ÄB. 1. Om din släkting var under 18 år när denne upprättade testamentet, om det inte rör sig om någon som har fyllt 16 år och det rör egendom som denne själv får råda över (ÄB 9 kap. 1 §). 2. Om det inte upprättats skriftligen med två vittnen som närvarat samtidigt som din släkting skrivit under testamentet. Dessa vittnen behöver även ha skrivit under sina namn på testamentet och vetat om att det varit ett testamente (ÄB 10 kap. 1 §).3. Vittnena får inte vara under 15 år eller har en psykisk störning som gör att något av vittnena inte förstått betydelsen av att skriva under ett testamente. Vittnena får heller inte vara make till den som skrivit testamentet, inte heller sambo, någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerskap, eller är syskon till din släkting (ÄB 10 kap. 4 § första stycket).4. Har din släkting upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning är det inte gällande (ÄB 13 kap. 2 §). 5. Slutligen gäller inte heller testamentet om någon tvingat din släkting att upprätta det eller fått din släkting till att upprätta testamentet genom missbruk av dennes oförstånd, viljesvaghet beroendeställning, eller att din släkting blivit svikligt förledd att upprätta testamentet (ÄB 13 kap. 3 §). 6. Enbart en av dessa punkter ovan behöver uppfyllas för att bli ogiltigt. Viktigt att tänka på är att testamente blir inte automatiskt ogiltigt bara för att någon av de 5 punkterna ovan uppfylls. Det krävs att någon som har rätt att ärva klandrar/bestrider det inom 6 månader från det att dessa fått ta del av testamentet. Klandras inte testamentet inom denna tid gäller testamentet (ÄB 14 kap. 5 § första stycket).Jämka testamente - Om det skulle vara så att testamentet är giltigt och att det inte går att ogiltigförklara, då försöker man jämka det. Om det finns ett testamente som testamenterar bort all egendomen så har man som arvinge rätt att jämka testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Detta innebär att man inte får ut allt man skulle få om testamentet inte fanns, men man får rätt till hälften av allt man skulle haft ( 7 kap 1 § ÄB). Detta innebär alltså att om din släkting har 100 000 kr, men sedan testamenterar bort allt, så har du rätt att jämka testamentet och få 50 000 kr. Jämkningen måste ske inom 6 månader från att du får testamentet (7 kap 3 § ÄB).Vad innebär detta för dig - I och med att kraven endast berör utformningen av själva testamentet är det huvudsakligen inte möjligt att ändra testamentet enbart på grund av att din syster redan äger en bil. Om inget av kraven ovan är uppfyllda är testamentet därför att anse som giltigt. Det som skulle kunna komma att bli aktuellt är att du jämkar testamentet för att du anser att det är oskäligt att din syster får en bil, exempel av anledningen att bilen utgör en mycket stor del av det totala arvet och att detta kränker din laglott. Detta är dock endast möjligt att göra om din laglott begränsas. Om du ändå får ut 25 % av den totala arvsmassan om testamentet är oförändrat, kränks inte din laglott. Då kan man inte göra en jämkning.

särkullsbarn rätt till arv före kvarlevande make

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Har en bekant som ställts inför en svår bodelning. Hon och hennes man stod som hälftenägare på de två hus de ägde. Ett hus i Tärnaby och ett hus i Spanien. Särkullsbarnen överklagade testamentet och ta boutredningsman. Denna kör endast på särkullsbarnens linje. I bouppteckningen tog med detsamma inte upp jämkningsregeln, dock har den skrivits in i efterhand. Hur fördelas arv (laglott) till särkullsbarnen om respektive make/maka är hälftenägare till allt? Min vän har uppfattat att de 2 särkullsbarnen anser sig ha rätten till allt arv efter fadern och makan ingenting. Så ett svar vore intressant.
Oscar Rudén |hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår frågan som sådant att du är nyfiken på om kvarlevande make har rätt att ärva före särkullsbarn, eller om särkullsbarn har rätt till allt arv efter död make. jag kommer endast att utgå från generella regler och den information jag har blivit given. Återfinns det andra parametrar eller omständigheter som inte anges här, kan resultatet bli annorlunda. För att finna svaret vänder vi oss till Ärvdabalken (ÄB). Vem får ärva först? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv.Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med kvarlevande makes rätt till arv. Detta innebär i sin tur att kvarlevande make har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att kvarlevande makes enskilda egendom och hennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr eller mer, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså kvarlevande make inte rätt att ärva. *Dock genom testamente är det fullt möjligt att kringgå dessa regleringar till en viss grad. Se 12 kap Ärvdabalken för verkan av testamente och 7 kap 3 § ÄB för barns möjlighet att jämka testamente.Vad innebär detta för kvarlevande make? - Detta innebär då att 50 % av det totala giftorättsgodset till den avlidna, är så mycket som särkullsbarnen har rätt att ärva. Eftersom de har rätt till 50 % av det totala giftorättsgodset, har de i regel rätt till allt arv som kvarstår efter bodelning från faderns sida. Men om kvarlevande makes egendom inte når upp till ett värde motsvarande 189 200 kr genom bodelning och enskild egendom, så har hon rätt att ärva motsvarande del av sin make så att hennes egendom + del av makens kvarlåtenskap blir lika med 189 200 kr. Det innebär i slutändan att särkullsbarnen har rätt att ärva allt, men att kvarlevande kan ha rätt till viss del av arvet om förutsättningarna i 3 kap 1 § ÄB 2 stycket är uppfyllt. hoppas detta var svar på din fråga!

Ändring av semesterutbetalning

2020-05-04 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag är heltidsanställd som lånehandläggare och har en grundlön samt provisionsbaserad lön. Förra året hade jag 12% semesterersättning som "sparades" undan som en pott, som även gjorde att jag fick betalt under semestern. Nu har dem gjort om avtalet, vilket gör att dem räknar in semesterersättningen på lönen, är detta okej att göra? Alltså att räkna in semesterersättningen på varje lön? Tänker eftersom att jag då blir helt utan pengar under min semester. Hoppas ni förstår min fråga!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån den information jag har fått, förstår jag frågan som om att du vill veta om din arbetsgivare har rätt att ändra utbetalningsmetod vad gällande utbetalning av semesterlön eller semesterersättning. För att besvara frågan vänder vi oss till semesterlagen.Enligt 1 kap 2 a § semesterlagen har en arbetsgivare och ett fackförbund rätt att genomföra ändringar eller frångå reglerna i semesterlagens 1 kap 16, 16 a och 16 b §, där regleringar av semesterersättning och semesterlön kontrolleras. Detta medför att om överenskommelse har gjorts mellan arbetsgivaren och fackförbundet på arbetsplatsen så är ändringen giltig. 16 a § och 16 b § är de två paragraferna som anger olika metoder för hur semesterlön eller ersättning ska beräknas. 16 a § är den som är tillämplig på fast/tillsvidare anställda, men arbetsgivaren har som sagt möjlighet att välja att tillämpa regeln i 16 b § för beräkning om semesterlön, (detta enligt förarbeten till semesterlagen, prop 2009/10:4 s 47 och enligt 16 § semesterlagen). Detta medför att en ändring av beräkningen av semesterlön kan göras. Detta innebär med andra ord att så länge en ändring är godkänd av facket, så har arbetsgivaren full rätt att ändra löneutbetalningen från att vara under semester, till att vara en mindre utbetalning som sker varje månad. Det relevanta är enligt semesterlagen att man som fast anställd utfår motsvarande 12 % av årsinkomsten i semesterlön eller semesterersättning, varav själva utdelningsprincipen är upp till arbetsgivaren att avgöra.