Förtal mot tidigare partner

2020-05-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag och mitt ex har tre barn ihop, 8år, 10år och 15år. Vi separerade 2013 och han den tiden ville inte ha kontakt alls med mig eller barnen, vid separationen gav han mig ensam vårdnad. Nyligen tog han kontakt med 15åringen där pappan i mejlet påstår att han har försökt flera gånger ha umgänge men det va jag som vägrat och stod i vägen och att pappan inte vill att barnet ska berätta för mig (mamman) att de har kontakt med varandra mm.- Pappan har inte hört av sig på flera år, han har aldrig försökt få umgänge med barnen, det är lögn.Kan jag då anmäla pappan för förtal eller annat? Vad vinner/förlorar jag på det?- Är det ens lämpligt att pappan uppmuntrar barnet att ha hemligheter från mig som är barnets enda förälder? barnet har haft endast mig under alla dessa år och har inte sett eller hört något från sin pappa. Kan jag anmäla det någonstans för att ha det som stöd för hur olämplig pappan är som förälder?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån den information jag har fått, förstår jag frågan som om att du vill veta om det är möjligt att genomföra några juridiska åtgärder gentemot barnets fars uttalanden om dig. Utgör detta förtal - Eftersom detta kommer beröra förtal, förolämpning m.m. kommer vi att röra oss i 5 kap i Brottsbalken (BrB). 5 kap 1 § BrB anger att om någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter för att uppbringa missaktning hos andra, ska dömas för förtal. Detta innebär då att man gör sig skyldig till förtal när man säger att någon annan är: 1)Brottslig, utför brottsliga handlingar 2)Klandervärd i sitt levnadssätt = att man har ett missbruk eller liknande vanor som är väldigt nedvärderande. 3)Eller lämnar uppgift för att väcka missaktning = man sprider rykten eller säger saker för att man vill få en annan person att framstå som en dålig människa. I och med att dina barns far inte verkar ha sagt att du har brottsliga vanor eller utför brott, kan det inte vara förtal på den punkten. Han verkar inte heller ha sagt sådant, så vitt framkommer i den information jag har blivit delgiven, ha yttrat sig om att du har ett klandervärt levnadssätt genom att du är missbrukare, inte kan ta hand om barnen etc. Om sådant skulle vara fallet kan detta utgöra förtal. Utav det jag har blivit delgiven tyder dock inte mycket på att sådant är fallet. Det som kan komma in under förtal är då att dina barns far har lämnat uppgifter om dig för att väcka missaktning hos dina barn. Han har lämnat uppgifter om att du har förhindrat honom från att träffa dem, i syfte att få barnen att tycka illa om dig och mer om honom. Detta skulle kunna utgöra förtal. Om ett förtal anmäls, återfinns det två potentiella register som personen i fråga kan hamna i, misstanke- och belastningsregistret. Du kan läsa om dessa två register här.Vad har du att vinna på detta – Det du har att vinna på en sådan här situation är att i en potentiell vårdnadstvist där fadern kräver eller vill tvista om vårdnaden om barnen, kan det vara bra att ha en dom om förtal för att kunna påvisa att han har samarbetssvårigheter etc. Problematiken är att förtal är brott som hanteras under enskilt åtal, 5 kap 5 § BrB, vilket innebär att det enbart är målsägaren som har rätt att väcka åtal mot den tilltalade. Det innebär alltså att det är endast du själv som kan väcka åtal hos domstol, varav du själv får stå för dina kostnader för att driva målet. Det största varningstecknet jag vill uppmärksamma dig på är det om rättegångskostnaderna. När en åklagare för ett "vanligt" åtal i rätten riskerar målsägande inte att bli betalningsskyldig även om den tilltalade frikänns och man kan säga att den målsägande "förlorade". Systemet när det kommer till enskilt åtal är dock annorlunda. Här gäller de civilrättsliga reglerna vilka bygger på principen om att "förlorande part betalar". Om du åtalar personen som trakasserar dig och inte lyckas bevisa dennes skuld kommer du att bli ersättningsskyldig för dennes rättegångskostnader. Detta kan innebära mycket höga summor, inte minst de som härför sig till personens advokatkostnader. Så kort och gott, ja om du anmäler honom för förtal och får honom fälld så har du något positivt att använda dig av vid en framtida tvist, medan nackdelen är att om du inte vinner tvisten kommer det troligen kosta dig väldigt mycket pengar.

Straffskala ringa stöld

2020-05-04 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som hon hade tyvärr tjuvat två par byxor från Stadium och blev fångat av polisen. Men byxorna tog tillbaka personalen i stadium. Därmed har hon fått ett brev som kallar henne till domstol. Jag vill veta att vad finns straff för henne eller vad kommer det hända med henne. Och det var hennes första gång.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån den information jag fått så förstår jag frågan som att du vill veta hur stort straff din vän kan komma att få för att ha stulit 2 par byxor. Eftersom jag inte vet värdet på byxorna kommer jag att utgå från att deras värde var lågt. I och med att det som tagits har ett ringa värde, bör din vän vara åtalad för brottet ringa stöld, 8 kap 2 § brottsbalken. Ringa stöld har en straffskala på böter upp till 6 månaders fängelse. I och med att din vän är förstagångs förbrytare och om din vän är under 21 år, så finns det mycket som talar för att brottet endast kommer att straffas med böter. Hoppas du fick svar på din fråga!

arvsordning enligt ärvdabalken

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |hej om en person avlider efterlämnande en kvarlåtenskap(i förekommande fall:efter bodelning )på 600 000kr.hur fördelar jag följande när de efterlevande ära) sambon ett med sambon gemensamt barn och ett eget särkullbarn.b)mormor,morfar och en farbror.c)hustrun två gemensamma barnoch ett särkullbarn på vardera sidan.d)en bror och en halv bror e)en bror son och 3 systerdöttrar de sistnämnda har samma mammaf)tre egna säkkullbarn samt hustru(som vid bodelningen endast tilldelades 100 000kr totalt hälften enskild egendom och hälften giftorättsgods)hur förklarar man och fördelar beloppen?och vilka lagrum använder man?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör arv, så ska vi ta upp förutsättningarna för att kunna besvara din fråga. jag kommer utgå från den generella legala arvsordningen enligt lag, Ärvdabalken, och utgå från att testamente eller liknande inte finns. Förtydligande. När jag skriver 2:2 ÄB eller liknande så menar jag 2 kap 2 § Ärvdabalken. a) Sambon kan inte ärva, 2:4 ÄB varav hen inte får något. De enda kvar som kan ärva är därför barnen enligt 2.1 ÄB. De finns två barn, varav det inte finns någon inbördes skillnad mellan barnen ska de ärva jämt. Alltså 300 000 kr var. b) Om inga barn eller annan släkting i rakt nedstigande led finns, ärver föräldern 2:2 ÄB. Om föräldrarna är döda, kan syskon ärva 2:2 andra stycket ÄB. Om de inte finns föräldrar, syskon, syskonbarn etc, ärver mor-och farföräldrar 2:3 ÄB. 2:3 ÄB, är mor- och farföräldrarna döda, ärver deras barn deras rätt (alltså den dödes föräldrar syskon, alltså farbröder etc). Detta innebär att mormor och morfar ärver enligt 2:3 ÄB. Farbrorn kan endast ärva om farmor eller farfar till den döda också har dött. Vi utgår från att sådant är fallet. Detta innebär att den dödes mor- och farföräldrar skulle ha fått 150 000 kr var ( detta eftersom de är 4 personer = 600 000/4 = 150 000 kr). Dock lever varken farmor eller farfar, vilket innebär att deras totala lott på 300 000 kr faller på farbrodern. Alltså får farbrodern 300 000 kr, och mormor 150 000 kr och morfar 150 000 kr. c) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barnen ärver den döda föräldern. Dock säger 3:1 ÄB att maken till den döda gifta personen ska få överta all kvarlåtenskap när personen i fråga dör. Denna princip har företräde framför 2:1 ÄB. Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. Detta innebär att särkullbarnet till den döde får ut sin del, 200 000 kr direkt. De andra två barnen ska få ut resterande 400 000 kr, men eftersom vi har ett undantag i 3:1 ÄB, kommer hustrun ärva alla dessa pengar. Hustrun får 400 000 kr. Särkullsbarnet till hustrun får ingenting då denna inte på något sätt är släkt med den döde. d) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Detta innebär att syskonen, så väl hel som halv ärver. Eftersom de är de enda arvingar delar de lika på arvet. 300 000 kr var till brodern och halvsyskonet. e) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Är ett av syskonen i sin tur döda, går arvet till det döda syskonens barn, 2:2 andra stycket ÄB. Detta innebär att syskonbarnen har rätt att ärva den döde. Syskonen skulle ha fått 300 000 kr var. De är döda, varav barnen ärver deras del. Brorsonen ärver direkt 300 000 kr. Systerdöttrarnas mamma skulle fått 300 000 kr, varav de får dela denna summa på 3, alltså 100 000 kr var. f) Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. 3:1 ÄB säger även att en make har alltid rätt till att ärva 4 basbelopp, 1 basbelopp = 48 300 kr. Fyra basbelopp = 4x48 300 kr = 193 200 kr. Detta innebär att hustrun har rätt till 193 200 kr, men att resterande del kommer ärvas av de 3 särkullbarnen. 600 000 kr - 193 200 = 406 800 kr, vilket är den totala arvet särkullbarnen får dela på. 406 800 kr /3 = 135 600 kr. Varje särkullbarn får 135 600 kr.

Avräkning skuld från dödsbo

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min man hade en skatteskuld som han inte kunde betala p.g.a. låg pension och skjukdomHan fick låna av mig och lösa skulden, och ett halvår senare gick han tragiskt bort. Min fråga är, får man dra av skulden från dödsboet?Det råder delade meningar. Juristen som upprättade arvskiftet, drog av skulden, dödbodelägarnas jurist menar att det är fel!?Jag vill veta, Vem har rätt!?Tacksam för svar!//
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Vår fråga berör arv, men även skuldsättning och prioritering av borgenärer, varav vi kommer röra oss i Ärvdabalken (ÄB) och förmånsrättslagen (FRL). I bouppteckningen sammanställer man den dödes tillgångar och skulder, och det som återstår efter alla skulder har avräknats är det som ska fördelas ut som arv ( 20 kap. 4 § ÄB).Skulderna ska betalas innan något fördelas mellan arvingarna men det finns inga särskilda lagar gällande vilken ordning man prioriterar betalning av skulder i ett dödsbo. Detta gäller då alla typer av skulder, oavsett vem borgenären är. Man brukar dock se på reglerna för förmånsrätt i konkurs för att prioritera skulderna. Därför vänder vi oss till FRL. Fordran med särskild förmånsrätt går före fordran med allmän förmånsrätt och även fordran utan förmånsrätt, se 15 § FRL. Fordran med någon form av säkerhet, t.ex. bostadslån med fastigheten som säkerhet, har särskilda förmånsrätt enligt 3a-7 §§ FRL och ska därför betalas ut först. Sedan följer begravnings- och bouppteckningskostnader med allmän förmånsrätt enligt 10 § FRL. Fordringar utan förmånsrätt har inbördes lika rätt enligt 18 § FRL, vilket innebär att varje fordringsägare får betalt I proportion till sin fordran.Vad innebär detta för dig – Utifrån detta ovan, innebär det att skulderna ska räknas av och betalas ut till borgenärer, och det menas då alla skulder, innan ett arvskifte inträder. Detta innebär att du har rätt att dra av skulden från dödsboet. Dock bör poängteras att skulden i fråga måste gå att bevisa på något sätt, du måste kunna stryka att du lånat ut pengar för att ha rätt att kräva boet på pengar. Detta innebär att om det finns pengar efter att ha betalat av banklån eller andra typer av skulder med prioriterad förmånsrätt, samt begravningskostnader m.m. så har du och andra oprioriterade borgenärer rätt att få ut betalning för era skulder. Nu känner jag inte till den tidigare skuldsättningen, men som sagt efter de prioriterade skulderna är betalda har du rätt att få betalt för dina lån. Om pengar finns kvar delas dessa upp efter arvsordningen i 2 kap ÄB.

Ex vill inte att man flyttar ihop med ny partner

2020-05-04 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Jag är separerad sedan ca 2 år tillbaka. Jag köpte mig en liten bostadsrätt vid skillmässan och pappan till barnen bor kar i de hus vid hade när vi levde ihop. Jag har inet haft råd att köpa i samma läge där han bor. Utan fick köpa i grannkommunen. Nu är min tanke att flytta tillsammans med min särbo, som bor lite läger bort. Barnen kommer fortfarande vara skrivna hos sin pappa. Dock vill inte han att jag flyttar ihop med min särbo, utan ser hellre att vi bor kvar i vår lilla lägenhet, där barnen inte trivs jätte bra. Dom hade fått helt andra möjligheter om vi hade haft möjlighet att flytta till min särbo. Hus med stor tomt, och många barn. Han hävdar att han har rätt att neka mig att flytta dit. Vad ska man ta hänsyn till i en sådan här sitution? och vilka möjligheter har jag att flytta, utan att förlora mina barn?MVH
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du valt lawline för din fråga! I och med att 2 kap 6 § regeringsformen anger att varje svensk medborgare har rätt att förflytta sig inom riket och att enbart regeringen har rätt att begränsa denna möjlighet så har du fritt fram att flytta ihop, bo med vem du vill, vart du vill. Om din tidigare make kommer med hot eller handlingar för att förhindra dig att flytta ihop med din särbo, kan detta utgöra brott enligt 4, 5 och 7 kap i brottsbalken. Han har ingen som helst rätt att förhindra dig från att flytta ihop med din nuvarande partner. Det som kan komma på fråga är att din ex make vill och hotar om att få ensam vårdnad enligt 6 kap föräldrabalken. Dock enbart att man flyttar en bit längre bort från tidigare partner är i sig inte en handling som medför att man förlorar vårdnaden som sina barn.

Skadestånd genom underlåtenhet

2020-05-04 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |HejJag undrar om vad lagen säger om denna händelse:Jag var på en inhägnad återvinningscentral och ska köra ut därifrån när det kommer en annan bil i full fart ifrån sidan och när jag väjer undan hamnar jag i en stor grop med utstickande armeringsjärn som naturligtvis skadar min bil ordentligt jag fick reparera min bil för 7470:- efter händelsen.Nu vägrar dom ansvariga att befatta sig med detta med hänvisningen att jag själv styrt ner i gropen, kan detta verkligen stämma?Kan tillägga att dom nu fyllt igen gropen...Med vänlig hälsning,
Oscar Rudén |Skadestånd underlåtenhetHejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån den information jag har fått så förstår jag det som en situation där det uppkommit skador på din bil, som du vill att de ansvariga personerna/företaget för området ska ersätta dig för kostnaderna av dina skador. Jag baserar mitt svar på den information jag har blivit given. Vad säger lagen? – Eftersom detta berör ersättning för skada som har uppstått, kommer vi att röra oss i Skadeståndslagen (SKL). 2 kap 1 § SKL ger en person rätt att kräva skadestånd som har orsakats av annan genom person- eller sakskada. Dock anger detta lagrum endast att man genom vårdslöshet eller uppsåt orsakar skada ska ersätta skadan. Detta medför att huvudregeln är att endast den som aktivt orsakar en skada ska ersätta denna, medan skada orsakad av underlåtenhet i regel inte medför skadeståndsskyldighet. Dock till alla regler finns undantag. Om handlingsskyldighet föreligger ska en part ha uppsikt över säkerheten inom ett visst område. I fall där man inte ingriper så kan denna handling av "icke handling", kan man beläggas med skadestånd. Undantagsregeln är att man kan bli skadeståndsskyldig för underlåtenhet, om det finns handlingsplikt utav nått slag. Underlåtenhet leder till skadeståndsskyldighet – Frågan föreligger då om vilka som har handlingsskyldighet och om personen/företaget som ansvarar över området du befann dig på när skadan skedde hade en handlingsskyldighet.En övervakningsgarant är en person/företag som har framkallat en farokälla och som har till uppgift att avvärja skador m.m. som kan orsakas av denna farokälla. Vi kan där med konstatera att farokällor som finns på återvinningscentralen ska neutraliseras och övervakas av de ansvariga på återvinningscentralen. Personalen/företaget hade därför en handlingsplikt att avvärja faror som kunde ske på grund av farokällor på området. Frågan som kvarstår är om denna grop utgjorde en farokälla. Vi har då två rättsfall från Högsta domstolen som vägledning. Enligt NJA 1973 s 141 så framkommer det om man inte på ett tydligt sätt avgränsar ett område som anses olämpligt eller farligt att vistas inom, samt uppför lämpliga anordningar för att hålla bort personer så kan det företag/personen/kommunen som inte genomför detta beläggas med skadestånd för de eventuella skador som uppkommer. Även NJA 1985 s 456 anger att företag som genom underlåtenhet inte varnar för olycksrisker eller farligheter inom ett visst område har gjort sig skadeståndsskyldiga genom underlåtenhet av varnande av olycksrisk. Vad betyder det här för dig? - Med stöd av dessa två rättsfall och det som sagts ovan går det med relativt stor säkerhet att konstatera företaget/personalen i fråga hade en handlingsplikt som övervakningsgarant över gropen. De hade ett ansvar att förhindra folk från att köra ned i gropen, genom avspärrning och/eller varningsskyltar m.m. Om inget sådant var närvarande utgjorde gropen en farokälla, där handlingsplikten inte var uppfylld. Genom sin underlåtenhet blir därmed företaget skadeståndsskyldiga för alla skador som farokällan (gropen) orsakar. Därför bör återvinningscentralen vara skadeståndsskyldiga för den skada som har uppkommit på din bil.

Föra patent utomlands

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!Finns det någon lag om patentdata och att dessa inte får tas över lands-gränser?Säg att jag har patent på en datorkomponent, får jag då som ägare av detta patent in lägga det på t.ex USB-minne och ta med mig till andra länder?Är inte för att sälja något utan bara ha data med mig.Hur fungerar det då med Office365, om jag har min patent-data där och den hamnar i annat EU-land. Bryter jag mot någon lag då?Tack för er hjälp.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom detta berör patent får vi vända oss till patentlagen (PL) för att finna våra svar. Vi har då två stycken typer av patent, nationella och EU-patent. Ett nationellt patent beviljas av patentverket, varav de måste uppfylla de olika kraven i 1 kap PL. Om detta genomförs så innebär detta att man endast har patent i Sverige gällande den informationen. Detta medför att du har all ensamrätt gällande nyttjandet av din patent, så som ritningar, framställningar etc. Det återfinns inget förbud från att föra ut patentet från Sverige, speciellt inte om det är ägaren av patentet som gör detta. Det som kan bli problematiskt är om samma uppfinning har patent i ett annat land, registrerat av en annan skapare. Detta kan medföra att du kan åtalas för patentintrång i andra länder m.m. Har du införskaffat dig ett EU-patent 11 kap PL och EU:s förordning om patent, så har du rätt att använda dig av ditt patent i hela EU, varav att föra patentet fritt mellan olika EU-länder inte blir något problem. Detta medför att du fritt kan föra patent fram och tillbaka över alla landsgränser inom EU. Sammanfattat – Om du har ett nationellt patent, så kan du fortfarande resa till andra länder med ditt patent men problem gällande patentintrång kan uppstå om patentet är registerad av en annan person i det andra landet. Har du ett EU-patent så finns det inga problem med att föra patent fritt över gränserna för alla EU-länder. Hoppas det var svar på din fråga!

Skydd för fackombud vid uppsägning pga arbetsbrist

2020-03-28 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag som fackligt ombud och skyddsombud. Vilka rättigheter har jag när det kommer till uppsägningar?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Det finns ett undantag för fackliga ombud vid uppsägning, vilket innebär att de undantag från LAS:s turordningsregler i 22 § om det är av betydelse för den fackliga verksamheten på den arbetsplatsen att dem har kvar sina jobb (lag om facklig förtroende mans ställning på arbetsplatsen 8 §). Detta innebär att man har ett extra skydd vid uppsägningar pga. Arbetsbrist. Dock vid uppsägning pga. personliga skäl föreligger inga undantag eller extra skydd för fackombud.