Måste ett testamente godkännas av arvingar?

2021-01-31 i Testamente
FRÅGA |Min mammas moster har testamenterat sin egendom och bohag till min mamma. Mostern har inga barn, man, syskon eller föräldrar i livet. Begravningsbyråns jurist säger ändå att en kusin till mamma måste godkänna testamentet trots att han inte är bröstarvinge eller står med i testamentet. Stämmer det?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB. Det som begravningsbyråns jurist säger stämmer på sätt och vis. Nedan ska jag förklara varför. Testamentet måste vinna laga kraftFör att arvet ska fördelas enligt testamentet så måste testamentet vinna laga kraft. Att ett testamente vinner laga kraft innebär ungefär att det blir slutligt giltigt och ska följas. Anledningen till detta är att innan testamentet har vunnit laga kraft så är automatiskt både den avlidnes arvingar och testamentstagare dödsbodelägare (18 kapitlet 1 § ÄB). Eftersom din mammas kusin är arvinge till din mammas moster så är kusinen alltså delägare i dödsboet fram till dess att testamentet vunnit laga kraft (2 kapitlet 2 § andra stycket ÄB).Hur vinner ett testamente laga kraft?Hur vinner då ett testamente laga kraft? Jo, det kan ske på tre olika sätt. Antingen så godkänner arvingen, alltså din mammas kusin, testamentet. Detta är det absolut enklaste och snabbaste sättet för testamentet att vinna laga kraft och troligen anledningen till att juristen uttryckt sig på så sätt som hen gjort. Det andra sättet som testamentet kan vinna laga kraft på är genom att arvingen delges testamentet, alltså informeras om testamentets innehåll (14 kapitlet 4 § ÄB). När delgivning har ägt rum så har arvingen sex månader på sig att klandra testamentet, alltså att väcka talan vid domstol om att testamentet inte ska gälla (14 kapitlet 5 § ÄB). Om arvingen inte väcker talan så vinner testamentet laga kraft efter sex månader, men om arvingen väcker talan så ska tingsrätt avgöra om testamentet ska vara giltigt eller inte. Att tingsrätt dömer att testamentet ska följas är det tredje sättet ett testamente kan vinna laga kraft på. Måste din mammas kusin godkänna testamentet?Din mammas kusin måste inte godkänna testamentet för att det ska vinna laga kraft. Godkänner kusinen dock inte testamentet kommer det ta minst sex månader (den tid som kusinen har på sig att klandra testamentet) innan testamentet vinner laga kraft. Klandras testamentet av kusinen så kommer testamentet inte vinna laga kraft förrän domstol har avgjort testamentets giltighet (eller ogiltighet om testamentet ska anses vara ogiltigt). Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Fördelning av arv när det finns ett testamente

2021-01-28 i Testamente
FRÅGA |Min morbror avled för 2 veckor sedan, han hade en sambo, men inte några barn, det finns ett testamente, där det står att sambon ska erhålla all kvarlåtenskap efter den som avlider först, efter bådas död ska kvarlåtenskapen delas på bådas syskonbarn, vår mamma lever fortfarande. Jag skulle vilja ha en förklaring på testamentet.
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB. Hur ska arv fördelas?I ärvdabalkens 2-3 kapitel finns bestämmelser om hur arv ska fördelas efter det att en person har avlidit, en så kallad arvsordning. Arvsordningen säger till exempel att det i första hand är den avlidnes barn/barnbarn som ska ärva denne avlidne (2 kapitlet 1 § ÄB), i andra hand den avlidnes föräldrar om dessa fortfarande är i livet (2 kapitlet 2 § första stycket ÄB) osv. Man behöver dock inte följa arvsordningen utan om det skrivs ett testamente så ska arvet fördelas enligt detta istället. Har den avlidne inga barn så kan alla tillgångar testamenteras bort. Om den avlidne har barn kan dock inte allt testamenteras bort eftersom ett barn alltid rätt har till sin så kallade laglott, vilket är hälften av det som barnet skulle fått ut om den vanliga arvsordningen hade följts (7 kapitlet 1-3 § ÄB). Som jag förstår det så har din morbror inga barn och jag kommer utgå från att hans sambo inte heller har några barn. Förklaring av testamentetDin morbror och hans sambos testamente innebär att din morbrors sambo kommer ärva allt efter din morbror. När din morbrors sambo sedan dör kommer arvet efter hen att delas lika mellan din morbrors syskonbarn och din morbrors sambos syskonbarn. SammanfattningI enlighet med testamentet så kommer din morbrors sambo ärva allt efter din morbror. När sambon sedan avlider kommer din morbrors syskonbarn och sambons syskonbarn få dela på arvet efter sambon (detta gäller förutsatt att din morbrors sambo inte har några barn). Eftersom det finns ett testamente så ska arvet delas ut enligt det, att er mamma fortfarande lever påverkar alltså inte arvsfördelningen. Hoppas du fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att kontakta Lawline igen. Mvh

Påverkar den nya pandemilagen privata tillställningar i hemmet?

2021-01-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Påverkar den nya pandemilagen bjudningar i hemmet så som exempelvis middagar och fester?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör Lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, nedan kallad pandemilagen. Svaret på din fråga är nej, den nya pandemilagen påverkar inte bjudningar så som middagar och fester i hemmet. Däremot påverkar pandemilagen privata tillställningar som äger rum utanför hemmet, t.ex. i en hyrd lokal. Begränsning av privata sammankomster I 5 § pandemilagen finns det en uppräkning över vilka verksamheter och platser som kan begränsas enligt lagen. Av femte punkten framgår det att platser för privata sammankomster kan begränsas. Detta innebär att regeringen kan besluta att den som bedriver en yrkesmässig verksamhet och som inom denna verksamhet använder eller upplåter en lokal, ett område eller ett utrymme för en privat tillställning eller sammankomst, ska vidta smittskyddsåtgärder som regeringen beslutar (11 § pandemilagen). T.ex. så omfattas en person som arbetar med att hyra ut festlokaler av lagen. Sådana åtgärder som avses kan t.ex. vara att begränsa antalet personer eller tiden för vilken tillställningen får äga rum. I 6 kapitlet 1 § förordning om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 har regeringen beslutat om begränsning i form av att det i en lokal som upplåts (t.ex. hyrs ut) till en privat sammankomst får vistas högst åtta personer. Förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek Den nya pandemilagen öppnar också upp en möjlighet för regeringen att besluta om ett förbud att samlas i ett sällskap av viss storlek på en plats dit allmänheten har tillträde (12 § pandemilagen). Att anordna en privat fest i form av en picknick i en park dit allmänheten har tillträde skulle alltså kunna förbjudas genom lagen, men eftersom det bara är platser dit allmänheten har tillträde som kan förbjudas så skulle alltså inte fester eller middagar i hemmet omfattas av ett sådant förbud. Hoppas du fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Mvh

Har bortadopterat barn arvsrätt efter biologisk förälder?

2020-12-31 i Adoption
FRÅGA |I början av 1950-t erkände jag faderskapet till en då född dotter, som jag aldrig har träffat. Jag betalade underhållsbidrag i18 år. När flickan blev 18 år adopterades hon av sin mor och hennes make.Har detta barn någon arvsrätt efter mig??
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är nej, barnet har ingen arvsrätt efter dig.Av 4 kapitlet 21 § Föräldrabalk framgår det att den som adopteras ska ses som sina adoptivföräldrars barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Att din dotter har adopterats innebär alltså att du inte längre ska ses som hennes rättsliga far och hon har därmed ingen arvsrätt efter dig. Lagen såg visserligen annorlunda ut på 1950-talet men år 1971 bestämdes det att alla adoptioner, både de som kommer äga rum i framtiden men också de som redan har ägt rum, ska innebära att alla juridiska band med de biologiska föräldrarna bryts och går över till adoptivföräldrarna, därmed också arvsrätten (proposition 1970:186). Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Mvh

Är det lagligt att spela in telefonsamtal utan den andre personens vetskap?

2021-01-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har under flera gånger haft telefonsamtal med en kille och för inte så länge sedan fick jag reda på, att han spelat in alla våra samtal. Jag hade ingen aning om det och är rädd att personlig information ska utnyttjas på något sätt. Jag hade ingen aning om att han spelade in alla samtal men han erkände det till mig. Han har även spelat in andra människors samtal utan deras tillåtelse för att samla på sig "bevis", som han kan ha nytta för om någon ljuger. Är det lagligt att göra så?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Brottsbalk (1962:700), nedan kallad BrB. Olovlig avlyssningI 4 kapitlet 9a § BrB regleras brottet olovlig avlyssning, vilket är det brott som är aktuellt vid inspelning av t.ex. telefonsamtal. Huvudregeln är att det inte är tillåtet att spela in samtal mellan andra om de inte är medvetna om att inspelningen äger rum. Detta gäller dock inte om den som spelar in samtalet själv deltar i samtalet. Det är alltså tillåtet att spela in ett samtal så länge man själv deltar i konversationen. FörtalDu skriver att du är rädd att personlig information om dig ska utnyttjas på något sätt. Eftersom jag inte vet vilken typ av information du är rädd att han ska utnyttja eller på vilket sätt du är rädd att han ska utnyttja informationen så är det svårt för mig att svara på vad konsekvenserna skulle kunna bli. Beroende på vad det är för information så skulle brottet förtal kunna bli aktuellt om informationen skulle spridas vidare (5 kapitlet 1 § BrB). Om killen genom att sprida informationen vidare pekar ut dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller sprider uppgifter om dig som är ägnade att utsätta dig för andras missaktning, så kan han dömas för förtal. SammanfattningSå länge den här killen har deltagit i konversationen har han inte begått något brott då han spelat in samtalen. Om han sedan sprider informationen vidare och denna information faller under förtalsbrottet (t.ex. om han sprider information att du har begått ett brott) så kan han dömas för förtal. Hoppas svaret har varit till hjälp! Har du fler frågor är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Mvh

Skadeståndsskyldighet då hund skadar annan hund - vilka kostnader ska ersättas?

2021-01-26 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej. Vid ny år afton gick ut med min lila hund och plötslig kom en stor springande rottweiler med koppel på och attackerade min lila chihuahua , fick kämpa jätte mycket med båda hände för att kunna ta ifrån min lila hund från den andra stora Käftar, det var verkligen skrämmande men till sist lyckades jag. När den andra hundens ägaren kom fram då kunde jag släppa den stora hunden och ta hand om min lila som log på marken jag trodde att hon skulle inte klara sig men tack och lov fick vi snabb hjälp och nu mär hon lite bättre, men nu vill inte vara ute hon kissar och bajsar och vill in på en gång. det har varit många svåra dagar för hela familjen och många resor fram och tillbaka till djursjukhuset. Min fråga är, för vad ska vi kräva skadestånd? räkningen på sjukhuset gick på nästan 80000 kronor plus att kostnader för resor och mediciner.Tack på förhand.
Sanna Wall |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!För att besvara er fråga kommer jag att hänvisa till Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, nedan kallad tillsynslagen och till Skadeståndslag (1972:207), nedan kallad SkL. För vilka kostnader kan ni kräva skadestånd?Av 19 § första stycket tillsynslagen framgår det att en skada som orsakas av en hund ska ersättas av hundens ägare. Vilka kostnader som ska ersättas framgår sedan av skadeståndslagen.I skadeståndslagens mening ses skada på hund som en så kallad sakskada, vilket regleras i 5 kapitlet 7 § SkL. Där framgår det att skadeståndet ska omfatta "sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning" (5 kapitlet 7 § första punkten SkL), "annan kostnad till följd av skadan" (5 kapitlet 7 § andra punkten SkL) och "inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet" (5 kapitlet 7 § tredje punkten SkL). Det ni kan kräva skadestånd för är alltså den skada ni har lidit som faller under någon av dessa punkter. I ert fall blir första och andra punkten aktuella. Både kostnader för sjukhus och mediciner (första punkten) och resor till och från sjukhuset (andra punkten) omfattas här. Alla dessa kostnader är sådana kostnader som vanligtvis brukar ersättas vid sådana här skador och alltså sådana kostnader som ni kan kräva ersättning för. Hoppas svaret har varit till hjälp! Behöver ni ytterligare hjälp är ni välkomna att kontakta någon av Lawlines jurister. Mvh

Hur länge finns domen kvar i belastningsregistret? Hur påverkas gallringstiden om jag begår fler brott?

2020-12-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Hur länge sitter min dom kvar i belastningsregistret?Dom: Narkotikasmuggling, 3 § 1ST och 6 § 1 ST lagen (2000:1225)Domslut: Villkorlig dom, dagsböter 30 å femtio kronor.Nu har jag fått en ordningsbot för hastighetsöverträdelse innan preskriptionstiden gått ut, vad händer då med belastningsregister angående den första domen? Påverkar ordningsboten preskriptionstiden?Blir det förlängning?Med vänliga hälsningar
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Lag (1998:620) om belastningsregister, nedan kallad LBR. Eftersom du har dömts till villkorlig dom så försvinner domen ur belastningsregistret 10 år efter att du fått domen (17 § fjärde punkten LBR). Detta gäller förutsatt att du var över 18 år vid tidpunkten för brottet. Var du under 18 år då brottet begicks försvinner domen ur belastningsregistret redan efter fem år. Att domen försvinner ur belastningsregistret benämns i lagen som "gallring".Att du fått en ordningsbot (böter) innan dessa 10 år (eller fem år) har gått påverkar inte den första domens gallringstid (18 § första stycket LBR). Din första dom kommer fortfarande att försvinna ur belastningsregistret 10 år (eller fem år) efter domen kom och ordningsboten kommer försvinna ur belastningsregistret efter fem år räknat från den dag då fick ordningsboten (17 § nionde punkten LBR). SammanfattningDin dom för narkotikasmuggling finns kvar i belastningsregistret i tio år (alternativt fem år om du var under 18 år då brottet begicks). Ordningsboten för fortkörning finns kvar i belastningsregistret i fem år. Eftersom ordningsboten endast är böter så påverkas inte gallringstiden för din första dom, det blir alltså ingen förlängning.Hoppas du fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Kan jag få vapenlicens om jag tidigare har dömts för brott?

2020-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag får ansöka om vapenlicens och få godkänt om jag är dömd sedan tidigare.Första gången jag dömdes var när jag va 15 år då dömdes jag för misshandel och ja har även dömts för grov narkotikasmuggling men detta var dock för 6 år sedan.De senaste 6 åren så har jag inte dömt för något alvarligt endast en fortkörning.Hur ser oddsen ut för mig om jag ansöker om ett vapen licens?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är polismyndigheten som beviljar vapenlicens (2 kapitlet 2 § vapenlagen). För att polismyndigheten ska bevilja vapenlicens så krävs det att det kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas (2 kapitlet 5 § första stycket vapenlagen). Polismyndigheten gör här en bedömning i varje enskilt fall. De kontrollerar olika register för brottslighet och annan misskötsamhet för att se om personen tidigare har dömts för brott. Det behöver dock inte nödvändigtvis betyda att man inte kan få vapenlicens bara för att man finns med i dessa register. Den tid som har gått sedan brottet begicks spelar bland annat roll här, ju längre tid som gått sedan brottet begicks ju troligare är det att man får vapenlicens. I Rikspolisstyrelsens författningssamling (RPSFS 2009:13 s. 8) framgår det att en förutsättning för att få tillstånd att inneha vapen är att den sökande är pålitlig, omdömesgill och laglydig. Om den sökande inte är detta ska tillstånd som utgångspunkt inte ges. Det är dock möjligt att få tillstånd efter att en viss tid har gått. Hur länge denna tid ska vara beror på brottets svårighetsgrad. Om den sökande gjort sig skyldig till brott innehållande våld eller hot och brottet inte är ringa (mindre allvarligt) så ska tillstånd inte ges, i vart fall inte förrän tre till fem år har gått från den tidpunkt då brottet begicks. Vid grov brottslighet där vapen använts krävs det att det gått minst fem år eller längre beroende på omständigheterna. Vid mindre allvarliga brott kan det räcka att två år har gått för att tillstånd ska beviljas. Vid upprepad brottslighet så ska tillstånd normalt inte ges, även om påföljden bara blir böter, eftersom det tyder på bristande respekt för lagen. Sammanfattning och svar på din frågaDet är möjligt att ansöka om vapenlicens och få godkänt även om man är dömd för brott sedan tidigare. Det krävs dock att en viss tid har gått sedan brottet begicks. Det är polismyndigheten som i varje enskilt fall fattar beslut om vapenlicens ska beviljas eller inte, varför jag inte kan ge ett klart svar på hur det kommer gå i ditt fall. Visserligen så har du inte begått något brott de senaste sex åren (annat än en fortkörning), men att du blivit dömd flera gånger gör dina chanser sämre att få vapentillstånd. Men som sagt, polismyndigheten gör en bedömning i varje enskilt fall och tar hänsyn till just dina omständigheter då de bedömer din lämplighet. Hoppas svaret har varit till hjälp! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh