Vad kan man göra om en myndighet inte besvarar inkommen post?

2020-09-12 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Lawline!Vad jag vet så ska en socialförvaltning besvara inkommen post "inom en viss tid" och kan man inte det så ska man meddela när ungefär ett svar kan lämnas. Om förvaltningen då har haft 6 månader på sig att svara och trots påminnelser inte gjort det, kan man gå vidare och t.ex. anmäla det på något sätt eller finns det andra alternativ?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Socialförvaltningen är en förvaltningsmyndighet. Regler om vilka skyldigheter förvaltningsmyndigheterna har hittar vi bland annat i förvaltningslagen (förkortad FL). Vilken skyldighet har socialförvaltningen att besvara inkommen post?Precis som du skriver har socialförvaltningen en skyldighet att besvara mejl och brev från privatpersoner. Detta brukar kallas för myndigheternas så kallade "serviceskyldighet". Skyldigheten innebär bland annat att de ska se till att kontakterna med privatpersoner blir enkla och smidiga (6 § första stycket FL). Dessutom är de skyldiga att erbjuda hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska enligt lagen ges "utan onödigt dröjsmål" (6 § andra stycket FL). Med uttrycket "utan onödigt dröjsmål" menas att myndighetens svar inte får dröja längre än nödvändigt. Hur lång tid de har på sig att svara beror bland annat på vad ärendet gäller och hur arbetsbelastningen ser ut hos den berörda myndigheten. Hur lång tid socialförvaltningen har på sig att besvara inkommen post måste alltså bedömas från fall till fall. Om det rör sig om en enklare fråga kan man förvänta sig att myndigheten svarar inom några dagar. Om det däremot är ett mer komplicerat ärende har de naturligtvis längre tid på sig att svara. Precis som du skriver bör myndigheten informera dig om de tror att svaret kommer att dra ut på tiden. Om det är möjligt ska de då också ge dig en ungefärlig tid för när du kan förväntas få ett svar. Vad kan man göra om socialförvaltningen inte svarar?Det finns inga direkta sanktioner att ta till om socialförvaltningen inte fullföljer sin serviceskyldighet. Däremot är det möjligt att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (förkortad JO), som har till uppdrag att granska landets myndigheter. En anmälan till JO gör du enklast genom att fylla i deras webbformulär. Om du vill läsa mer om hur du ska gå tillväga för att göra en anmälan kan du göra det här. Om JO väljer att pröva ditt ärende kommer de att granska socialförvaltningens agerande. Detta kommer sedan att leda till ett beslut där JO fastställer om socialförvaltningen har agerat felaktigt eller inte. JO:s beslut är visserligen inte bindande, och myndigheten måste alltså inte rätta sig efter beslutet. I praktiken brukar dock myndigheterna ändå så gott som alltid följa beslutet. Sammanfattning och avslutande rådPrecis som du skriver har socialförvaltningen alltså en skyldighet att besvara inkommen post. Det stämmer också att de måste informera dig om de tror att svaret kommer att dra ut på tiden. Svaret från myndigheten får inte dröja längre än nödvändigt, men exakt hur lång tid detta är varierar från fall till fall. JO har tidigare riktat kritik mot bland annat Vägverket när myndigheten besvarade ett brev först efter cirka fyra månader (se JO:s beslut 2008-12-17, dnr 5613-2008). Eftersom du skriver att socialstyrelsen i ditt fall inte har svarat på sex månader finns det alltså mycket som talar för att JO kommer att besluta att myndigheten har agerat felaktigt. Min rekommendation är därför att du gör en anmälan till JO. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilka lagar finns om störningar från grannar i villakvarter?

2020-09-04 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Grannar (55 o 63 år) som spelar hög musik (basen hörs bara) på sin uteplats (spa) till ca kl 00.30. Finns det några riktlinjer eller tid (lag) när man inte får störa grannar i villakvarter?Med vänlig hälsning
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns inte så mycket lagstiftning som reglerar just störningar från grannar i villakvarter. De få regler som finns hittar vi framförallt i jordabalken (fortsättningsvis förkortad JB) och miljöbalken (fortsättningsvis förkortad MB). Regler som berör störningar från grannarDet finns en generell regel som säger att husägare måste visa så kallad "skälig hänsyn" till sina grannar (3 kap. 1 § JB). Med detta uttryck menas bland annat att man inte får föra alltför mycket oväsen och att man måste hålla ordning på tomten. Däremot går det inte att säga exakt var gränsen går innan någonting anses som störande. Detta måste istället bedömas från fall till fall. Det finns inte heller någon regel som säger vilken tid på dygnet det är tillåtet att exempelvis spela hög musik eller klippa gräset. Om dina grannar spelar hög musik kan det också räknas som buller, och då utgöra en så kallad "olägenhet för människors hälsa" (9 kap. 3 § MB). Däremot räcker det inte att du personligen upplever ljudet som störande, utan det krävs att ljudet överskrider en viss ljudnivå. Detta fastställs exempelvis genom bullermätningar, någonting som miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun kan utföra. Om kommunen kommer fram till att musiken utgör en olägenhet kan de kräva att din granne slutar att spela musik nattetid. För att kommunen ska ingripa krävs det dock att det rör sig om allvarliga och återkommande störningar under tider som inte är acceptabla. Att störa sin grannar kan vara brottsligtI undantagsfall kan det också vara brottsligt att spela hög musik i ett villaområde. Det krävs då att grannarna medvetet stör sina närboende. Det kan då vara fråga om brottet ofredande. Brottet innebär bland annat att man utsätter någon annan för ett hänsynslöst agerande. Dessutom krävs att gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken). Det krävs alltså en ganska stor grad av hänsynslöshet för att det ska räknas som brottsligt. Om grannarna exempelvis fortsätter att spela hög musik nattetid även efter att ha blivit tillsagda skulle det kunna räknas som ett ofredande. I sådana fall är det möjligt att göra en polisanmälan. Sammanfattning och avslutande rådFör att sammanfatta finns det alltså vissa regler som säger att man inte får störa sina grannar. Däremot går det inte att säga exakt vad som räknas som en störning. Det finns inte heller någon regel som säger vilka tider på dygnet som man exempelvis får spela hög musik. Om dina grannar fortsätter att spela hög musik nattetid rekommenderar jag att du i första hand själv pratar med grannarna och förklarar situationen. Om detta inte hjälper kan du vända dig till kommunen som då kan granska ärendet. Vissa kommuner har blanketter att fylla i som berör just klagomål om störningar och buller från grannarna. Detta hittar du enklast genom att gå in på din kommuns hemsida. Om dina grannar fortsätter att spela hög musik även efter en tillsägelse är det också möjligt att göra en polisanmälan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Ska fodervärden eller ägaren betala om hästen bli halt?

2020-09-01 i Avtal
FRÅGA |Hej. I avtalet för ponnyn vi är fodervärdar åt står det. "Fodervärden står ej för skador som visar sig vara "gammal skada"/förslitningsskada, såsom kotledsinflammationer som uppkommer pga ryggproblem med nacke eller rygg eller knäproblem, pålagringar eller lösa benbitar som upptäcks under kontraktstiden."Nu är ponnyn halt pga meniskskada och artros i ena bakknät. Uppkom ej från ridolycka utan plötsligt. Vem skall betala för behandling? Mvh Undrande
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med är det bra att veta att det inte finns någon lag som reglerar fodervärd till häst. Utgångspunkten är alltså att det är vad som står i avtalet som gäller. Jag tolkar det som att du undrar om det är ni som fodervärdar eller ponnyns ägare som ska betala för skadorna som har uppkommit. Du beskriver att ponnyn är halt på grund av artros i ena knäet samt en meniskskada, och det rör sig med andra ord om två knäskador. Enligt fodervärdsavtalet står det uttryckligen att ni som fodervärdar inte ska stå för skador som uppkommer på grund av knäproblem. Utgångspunkten är alltså att ni inte behöver betala för behandlingen. I avtalet står också att detta endast gäller gamla skador som upptäcks under kontraktstiden. Det som är avgörande är alltså om ni kan visa att skadorna inte har uppkommit under tiden ni har varit fodervärdar. Det enklaste är att låta en veterinär göra en bedömning för att på så vis kunna få ett intyg på att skadorna inte är nya. SammanfattningOm ni kan visa att skadorna beror på förslitning och/eller fanns där redan innan ni blev fodervärdar ska ägaren till ponnyn enligt avtalet stå för behandlingen. Om det däremot visar sig att skadorna är nya måste ni själva betala för behandlingen. Bedömningen av om skadorna är gamla eller nya borde lättast kunna göras av en veterinär. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilken skyldighet har socialförvaltningen att besvara mejl eller brev?

2020-09-01 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Lawline!Jag undrar om det finns någon form av bestämmelse eller riktlinjer som beskriver med vilken skyldighet och inom en eventuell tid som en socialförvaltning i kommunen har på sig att besvara mail eller brev?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Socialförvaltningen är en förvaltningsmyndighet. Regler om vilka skyldigheter förvaltningsmyndigheterna har hittar vi bland annat i förvaltningslagen (FL). Vilken skyldighet har socialförvaltningen att svara på mejl eller brev?Myndigheterna har en så kallad serviceskyldighet. Detta innebär bland annat att de ska se till att kontakterna med privatpersoner blir enkla och smidiga (6 § första stycket FL). Dessutom är de skyldiga att erbjuda hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska enligt lagen ges "utan onödigt dröjsmål" (6 § andra stycket FL). Om du kontaktar socialförvaltningen har de alltså en skyldighet att svara dig och hjälpa dig med ditt ärende. Hur snabbt måste socialförvaltningen svara? Med uttrycket "utan onödigt dröjsmål" menas att myndighetens svar inte får dröja längre än nödvändigt. Hur lång tid de har på sig att svara beror bland annat på vad ärendet gäller och hur arbetsbelastningen ser ut hos den berörda myndigheten. Hur lång tid socialförvaltningen har på sig att besvara ett mejl eller ett brev måste alltså bedömas från fall till fall. Om det rör sig om en enklare fråga kan man förvänta sig att myndigheten ska svara mer eller mindre direkt. Om det däremot är ett mer komplicerat ärende har de naturligtvis längre tid på sig att svara. I sådana fall kan det sannolikt dröja upp till några veckor innan du får svar. Om myndigheten tror att svaret kommer att dra ut mer på tiden bör de informera dig om detta. Om det är möjligt bör de dessutom ge dig en beräknad tid för när du kan få svar. SammanfattningFör att sammanfatta har socialförvaltningen alltså en skyldighet enligt lag att besvara mejl och brev. Det finns inga regler som säger exakt hur lång tid de har på sig att svara. Däremot får ett svar inte dröja längre än nödvändigt. Hur lång tid detta är får bedömas från fall till fall. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Kombineras villkorlig dom alltid med dagsböter?

2020-09-10 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag undrar om villkorlig dom som påföljd vid bidragsbrott av normalgraden, alltid kombineras med dagsböter? Eller kan man dömas till enbart villkorlig dom, alternativt villkorlig dom i kombination med någon form av skyddstillsyn? Jag riskerar att dömas för bidragsbrott för att jag, enligt polisanmälan från Försäkringskassan, under ett års (2-3 år sedan) tid fuskat till mig tillfällig föräldrapenning om 26 000kr.Jag återbetalade hela summan för 1 år sedan och har därefter inte hört något fram tills nu då polisen kallat mig på förhör. Jag är inte tidigare dömd för brott. Har inga skulder hos Kronofogden men har lån. Är ensamstående mamma till 2 är minderåriga. Har jobb i dagsläget men tidigare studerat.Mvh.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad påföljden blir om man döms för bidragsbrott. Regler om påföljder vid bidragsbrott hittar vi i bidragsbrottslagen (förkortad BBL) och brottsbalken (förkortad BrB). Möjliga påföljder vid bidragsbrott Vid bidragsbrott av normalgraden sträcker sig straffskalan upp till två års fängelse (2 § BBL). Detta är alltså det längsta straffet som domstolen får döma ut som påföljd. När domstolen dömer ut ett straff ska de dock i första hand välja en annan påföljd än fängelse (30 kap. 4 § BrB). Just bidragsbrott är ett av de brotten som domstolen sällan tycker är tillräckligt allvarligt för att ge fängelse, och därför är det istället vanligt att man döms till villkorlig dom. En förutsättning för att kunna dömas till villkorlig dom är att domstolen bedömer att man inte kommer att fortsätta att begå nya brott (30 kap. 7 § BrB). Med tanke på att du tidigare är helt ostraffad är det alltså troligt att du kommer att få villkorlig dom som påföljd. En villkorlig dom ska som utgångspunkt alltid kombineras med dagsböter (30 kap. 8 § BrB). I vissa fall kan däremot villkorlig dom istället kombineras med samhällstjänst, och då är det möjligt att "slippa" bötesstraffet. Om domstolen bedömer att det finns risk för att man fortsätter att begå brott kan man dömas till skyddstillsyn istället för villkorlig dom (30 kap. 9 § BrB). Skyddstillsyn kan kombineras med dagsböter eller ett kortare fängelsestraff (30 kap. 10 § och 11 § BrB). Däremot kan skyddstillsyn inte kombineras med villkorlig dom. Detta beror på att villkorlig dom och skyddstillsyn båda är alternativ till fängelse, och de utesluter alltså varandra. Om man har någon form av missbruk, som till exempel ett alkohol- eller narkotikamissbruk, kan man också dömas till s.k. "kontraktsvård". Detta är en form av skyddstillsyn och innebär att man måste genomgå en behandling för sitt missbruk som en del av påföljden. Sammanfattning För att sammanfatta är alltså utgångspunkten att påföljden vid bidragsbrott är villkorlig dom i kombination med dagsböter. Endast i särskilda undantagsfall döms man enbart till villkorlig dom. Om domstolen bedömer att det finns risk för återfall i brottslighet kan man istället dömas till skyddstillsyn eller kontraktsvård. Det är däremot inte möjligt att dömas till villkorlig dom i kombination med skyddstillsyn, eftersom de båda utgör självständiga alternativ till fängelse. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Vänligen,

Kan en bilfirma friskriva sig från ansvar enligt konsumentköplagen?

2020-09-02 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Vi köpte en bil på bilfirma för ca 2v sedan. Vi provkörde bilen på plats och kändes okej. Efter bara någon dag kände vi att det var någorät konstigt när man kör iväg, den hoppar och lät konstigt. Kollade och antagligen något fel på växellådan. Detta har blivit värre nu på senaste dagar.Vi har varit i kontakt med säljaren och han säger att han friskriver sig från sådana fel i sina kontrakt till kunden. Och att om han skulle följa konsumentköpslagen som man ska så kan man inte driva bilfirma.Jag undrar om man kan och får friskriva sig från konsumentsköpslagen på detta sett?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du skriver är det konsumentköplagen (fortsättningsvis förkortad KköpL) som gäller om du som privatperson köper en bil av ett företag (1 § KköpL). Jag vill börja med att säga att lagen är tvingande till konsumentens fördel. Detta innebär att avtalsvillkor som är sämre än vad som anges i lagen inte gäller (3 § KköpL). Det är alltså inte möjligt för säljaren att friskriva sig från ansvar så som du beskriver. Är bilen felaktig enligt konsumentköplagen? Eftersom säljaren är skyldig att rätta sig efter konsumentköplagen är det avgörande i ditt fall om bilen är felaktig i lagens mening. Det krävs nämligen att det föreligger ett fel för att ni ska kunna kräva någon form av åtgärd av säljaren. Ett fel föreligger bland annat om bilen inte stämmer överens med vad du och säljaren har avtalat. Dessutom ska bilen vara ägnad för det ändamål för vilka varor av samma slag i allmänhet används (16 § KköpL). En bil ska alltså som utgångspunkt fungera att köra med, om det inte uttryckligen framgår av köpeavtalet att bilen till exempel säljs som ett renoveringsprojekt. Även om bilen såldes i "befintligt skick" eller med en liknande friskrivning är den felaktig om den är i ett sämre skick än vad du som köpare kunde förvänta dig (17 § KköpL). Detta är bland annat beroende av vad ni betalade för bilen. Ju dyrare bilen var, desto mindre anledning hade ni givetvis att förvänta er att bilen skulle gå sönder redan någon dag efter köpet. Säljaren är alltid ansvarig för fel som fanns på bilen redan innan ni hämtade den, även om felet visar sig först senare (20 § KköpL). Huvudregeln är att ett fel som visar sig inom sex månader efter det att ni fick bilen alltid ska anses ha funnits redan innan köpet (20 a § första stycket KköpL). Eftersom ni upptäckte det potentiella felet bara några dagar efter köpet är säljaren alltså som utgångspunkt skyldig att vidta åtgärder. Vad kan ni kräva av säljaren?Om bilen är felaktig kan ni i första hand kräva att bilen repareras, och om säljaren inte går med på det kan ni istället kräva prisavdrag eller häva köpet (22 § KköpL). Ni har dessutom rätt till skadestånd för den skada ni lider genom att bilen är felaktig. Sådan skada kan till exempel vara kostnaden för en hyrbil under reparationstiden. Avslutande rådEftersom jag inte vet exakt vad som stod i köpeavtalet när ni köpte bilen eller hur mycket ni har betalat kan jag inte med säkerhet säga om bilen är felaktig i lagens mening. Eftersom du skriver att det antagligen rör sig om ett fel på växellådan finns det däremot en del som talar för att bilen är felaktig. Precis som jag skrev ovanför kan inte säljaren friskriva sig från ansvar, och om bilen är felaktig måste bilfirman alltså vidta någon form av åtgärd. Jag rekommenderar att ni återigen kontaktar säljaren och kräver att de reparerar bilen på grund av att den är felaktig. Om säljaren fortsatt inte går med på era krav kan ni vända er till Allmänna reklamationsnämnden (ARN).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad krävs för att någon ska kunna häktas?

2020-09-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Min syster hade ett förhållande med en man som efter ett tag började hota, trakassera och försöka att kontrollera henne. Hon blev även utsatt för misshandel och våldtäkt, trakasserier, avlyssning och förföljelse. Han är tidigare dömd för samma typ av brott då han även detonerade en bomb utanför fd flickvännens arbete. Bröt mot besöksförbud, hotade hennes familj och vänner osv osv osv Han har både suttit i fängelse och belagts med fotboja för detta och en rad andra brott.När min syster tillslut polisanmälde honom blev han häktad i 2 veckor och går nu fri i väntan på rättegång. Det här innebär att min syster och hennes barn inte kan bo hemma av rädsla för att han ska sätta sina hot i verket och döda dem. Han har fått kontaktförbud men inte utökat vilket innebär att han vistas runt hennes bostad och arbete dagligen för att skrämma henne. Dessutom har han tatuerat in hennes namn och hela personnummer på bröstet, i nacken och på knogarna. Bilder på detta lägger han ut på sociala medier tillsammans med bilder på henne, vår familj och texter som "till minne av "min systers namn". Dagligen publicerar han bilder som dessa vilket både hon, hela vår familj och bekantskapskrets mår väldigt dåligt av. Vi rapporterar allt till polisen och hennes advokat men de verkar inte kunna göra något. Min fråga är hur kan detta vara möjligt? Varför får han gå fri när han innebär ett hot mot andra människor och är dömd för detta innan. Vad krävs för att han ska låsas in i väntan på rättegång?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som krävs för att mannen du beskriver ska hållas häktad i väntan på rättegången. Regler om häktning hittar vi bland annat i rättegångsbalken (RB). Vad krävs för att någon ska kunna häktas?Reglerna om häktning är komplicerade och det är många förutsättningar som måste vara uppfyllda för att någon ska kunna häktas. Detta beror på att häktning är ett så kallat tvångsmedel och endast ska användas när det verkligen är nödvändigt. Denna första förutsättningen som måste vara uppfylld för att häktning ska kunna bli aktuellt är att det finns "sannolika skäl" för att den misstänkte personen har begått ett brott (24 kap. 1 § första stycket RB). Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och det är den högre graden av misstanke. Det måste alltså finnas relativt mycket som tyder på att personen faktiskt har begått ett brott. Detta beror på att man så långt som möjligt vill undvika att häkta någon som senare visar sig vara oskyldig. Den andra förutsättningen som måste vara uppfylld är att straffet är minst ett års fängelse för det brott som personen misstänks för. Eftersom jag inte vet vilket/vilka brott mannen du beskriver är misstänkt för kan jag inte svara på om fängelse i minst ett år ingår i straffskalan. Om han är misstänkt för flera brott räcker det dock att ett fängelsestraff av minst denna längd finns med i något av brottens straffskala. Exempelvis brottet misshandel kan ge upp till två års fängelse, och då är det alltså möjligt att häkta (3 kap. 5 § BrB). Däremot är det inte möjligt att häkta någon som är misstänkt för till exempel olaga hot, eftersom det brottet endast kan ge böter eller max ett års fängelse som straff (4 kap. 5 § BrB). Den tredje förutsättningen för att kunna häkta någon är att det finns risk för att personen:- flyr eller håller sig undan och på så vis undandrar sig straff (flyktfara), - försvårar brottsutredningen genom att till exempel förstöra bevis (kollusionsfara), eller - fortsätter att begå liknande brott (recidivfara). Det räcker att det finns risk för att någon av de tre scenarierna förverkligas för att man ska kunna häkta någon. Det behöver alltså inte finnas både flykt-, kollusions- och recidivfara, utan det räcker att någon av dem är uppfylld. Den fjärde och sista förutsättningen för att det ska bli aktuellt att häkta någon är att kravet på proportionalitet är uppfyllt (24 kap. 1 § tredje stycket RB). Förenklat innebär detta att tvångsmedel som exempelvis häktning inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Det handlar alltså om att göra en intresseavvägning mellan å ena sidan samhällets krav på säkerhet, och å andra sidan individens rätt till frihet. Om de fyra förutsättningarna som jag har beskrivit ovanför är uppfyllda får personen häktas. Däremot är det inte så att personen nödvändigtvis ska häktas, utan det är upp till domstolen att fatta ett beslut i varje enskilt fall (24 kap. 5 § RB). Om personen är misstänkt för ett brott med minst två års fängelse som straff är huvudregeln dock att personen alltid ska häktas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Detta gäller framförallt vid allvarligare brott, som exempelvis våldtäkt (6 kap. 1 § BrB). I sådana fall måste det vara uppenbart att det inte föreligger flykt-, kollusions- eller recidivfara för att den misstänkte ska kunna undvika häktning. Hur kan mannen släppas fri trots att han innebär ett hot mot andra?Jag tolkar det som att mannen du beskriver först blev häktad i två veckor men nu har satts på fri fot. Ett beslut att häkta någon får upphävas om åtal inte väcks eller om det inte längre finns skäl för häktning (24 kap. 20 § RB). Av det du beskriver tolkar jag det som att ni har fått ett datum för rättegången, och att ett åtal med andra ord har väckts mot mannen. Därför förutsätter jag att häktningsbeslutet istället har hävts eftersom domstolen bedömer att det inte längre finns skäl för häktning. Vad detta beror på har jag tyvärr svårt att svara på, eftersom jag inte är tillräckligt insatt i fallet som du beskriver. Ett skäl till varför mannen inte längre är häktad kan vara att domstolen bedömer att han endast kommer att dömas till böter. I sådana fall är det nämligen inte tillåtet att hålla någon häktad (24 kap. 1 § fjärde stycket RB). Ett annat skäl kan vara att domstolen bedömer att det är tillräckligt att mannen har fått kontaktförbud, och att det därför inte är proportionerligt att också hålla honom häktad. Avslutande råd För att sammanfatta är det alltså inte helt enkelt att hålla någon häktad, eftersom det krävs att flera förutsättningar är uppfyllda. I det här fallet har mannen tidigare varit häktad men är numera satt på fri fot. Detta beror alltså sannolikt på att förutsättningarna för häktning av någon anledning inte längre är uppfyllda. Eftersom det är domstolen som beslutar om någon ska hållas häktad eller inte är det tyvärr svårt för brottsoffret eller för anhöriga att påverka beslutet, trots att man upplever att beslutet är felaktigt. För att mannen ska kunna häktas igen är det i första hand åklagaren som måste begära detta hos domstolen (24 kap. 17 § första stycket RB). Det är därför bra om ni fortsätter att framföra er oro till polisen, eftersom de jobbar nära åklagaren i brottsutredningen. Jag vill också avslutningsvis upplysa om att din syster som målsägande också har rätt att begära att domstolen ska pröva igen om mannen ska häktas (24 kap. 17 § första stycket RB). Din syster kan alltså begära häktning även om inte åklagaren gör det. Om hon vill göra detta rekommenderar jag att hon tar hjälp av sin advokat. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Hur ser arvsordningen ut om man är ogift?

2020-08-23 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag är ogift och har två barn. Visst är det automatiskt de som ärver allt efter mig? Jag har även en bror som jag Inte vill ska ärva. Har en förälder som jag inte heller vill ska ärva. Ingen sambo. Min ena son är minderårig.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att förklara hur arvsordningen ser ut, med andra ord vem eller vilka som ärver dig vid din bortgång. Sedan kommer jag att ge dig råd för hur du kan förhindra att din förälder och din bror ärver dig. Regler om arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvsordningen ut?Precis som du skriver är det i första hand dina barn som ärver dig (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom du har två barn är utgångspunkten alltså att de får hälften vardera av ditt arv (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Om dina barn skulle gå bort innan dig kommer istället dina föräldrar att ärva dig (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Jag tolkar det som att du bara har en förälder i livet, och då kommer din bror att träda i den andra förälderns ställe. Utgångspunkten är med andra ord att din förälder och din bror kommer att dela lika på arvet om dina barn inte är i livet vid din bortgång (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Vad kan du göra för att påverka arvsordningen?Det som jag har beskrivit ovanför om arvsordningen gäller bara om du inte har något testamente. Om du skriver ett testamente kan arvsordningen nämligen sättas ur spel. Dina barn har däremot alltid rätt att få ut sina så kallade "laglotter". Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Jag kommer att förklara detta med ett exempel:Om arvet efter dig är 100 000 kronor kommer dina två barn som utgångspunkt att dela lika på detta, precis som jag beskrev ovanför. De får då 50 000 kronor vardera, vilket utgör deras arvslott. Om du skriver ett testamente där du testamenterar bort ditt arv till någon annan har dina barn ändå alltid rätt att få ut sin laglott. Eftersom laglotten utgör hälften av arvslotten innebär det alltså här att laglotten blir 25 000 kr (d.v.s. 50 000/2 = 25 000). Det är alltså den delen av arvet som dina barn alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente. Om du vill att dina barn ska dela på hela ditt arv behöver du alltså inte skriva något testamente. Precis som jag skrev ovanför kommer däremot din förälder och din bror att ärva dig om dina barn skulle gå bort innan dig. Eftersom du skriver att du inte vill att de ska ärva någonting kan det därför ändå vara bra att skriva ett testamente. Din förälder och din bror har inte rätt till någon laglott. Om dina barn inte är i livet vid din bortgång kan du alltså testamentera bort hela ditt arv till vem du vill, och din förälder och din bror blir då helt utan arv. SammanfattningFör att sammanfatta är det alltså i första hand dina barn som ärver dig. Endast om dina barn inte är i livet vid din bortgång kommer din förälder och din bror att ärva dig. Om du vill förhindra detta är det en bra idé att skriva ett testamente. Eftersom det är viktigt att ett testamente skrivs på rätt sätt rekommenderar jag att du tar hjälp av en jurist. Om du vill kan du själv boka en tid med någon av våra jurister på Lawline här. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,